Social
försäkringar Socialförsäkringar Barn, familj, funktionshinder, sjuk förmåner, arbetsskador, pensioner och bostadsstöd
– en introduktion för professionsutbildningar
Lars Zanderin
Socialförsäkringar – en introduktion för professionsutbildningar ISBN 978-91-47-11230-2 © 2015 Lars Zanderin och Liber AB Förläggare: Helga Laurin Redaktör: Petter Blomqvist Projektledare: Magnus Winkler Grafisk form och omslag: Fredrik Elvander Ombrytning och repro: Integra Software Services, Indien Produktionsledare: Jürgen Borchert Första upplagan 1 Tryck: Sahara Printing, Egypten, 2015
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08–690 93 01 E-post kundservice.liber@liber.se
47112302_Socialforsakringar_Korr.indd 2
10/06/15 8:29 AM
Innehåll
FÖRKORTNINGAR 7 FÖRFATTARPRESENTATION 8 FÖRORD 9 INTRODUKTION 10 Försäkringskassan, pensionsmyndigheten, skatteverket och inspektionen för socialförsäkringen 12 Försäkringskassan 12 Pensionsmyndigheten 13 Skatteverket 13 Inspektionen för socialförsäkringen 14
Avdelning A. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM FÖRSÄKRINGSSKYDDET 16 Avdelning B. FAMILJEFÖRMÅNER 19 I Inledande bestämmelser 19 II Graviditetspenning och föräldrapenningsförmåner 19 Föräldrapenning 21 Föräldrapenning för de första 180 dagarna 23 III Barnbidrag 30 IV Underhållsstöd 32 V Särskilda familjeförmåner 39
Avdelning C. FÖRMÅNER VID SJUKDOM ELLER ARBETSSKADA 43 I Inledande bestämmelser 43 II Sjukpenning m.m. 48
3
47112302_Socialforsakringar_Korr.indd 3
10/06/15 8:29 AM
Innehåll
III Rehabilitering och rehabiliteringsersättning 57 IV Sjukersättning och aktivitetsersättning 63 V Förmåner vid arbetsskada m.m. 71 VI Särskilda förmåner vid smitta, sjukdom eller skada 74
Avdelning D. SÄRSKILDA FÖRMÅNER VID FUNKTIONSHINDER 77 I Inledande bestämmelser 77 II Handikappersättning, assistansersättning och bilstöd till försäkrade med funktionshinder 77
Avdelning E. FÖRMÅNER VID ÅLDERDOM 83 I Inledande bestämmelser 83 II Övergripande bestämmelser om allmän ålderspension 84 III Inkomstgrundad ålderspension 87 IV Garantipension 111 V Vissa gemensamma bestämmelser om allmän ålderspension 115 VI Särskilda förmåner vid ålderdom 117
Avdelning F. FÖRMÅNER TILL EFTERLEVANDE 122 I Inledande bestämmelser 122 II Efterlevandepension och efterlevandestöd 122 III Efterlevandeförmåner från arbetsskadeförsäkringen m.m. 132 IV Efterlevandeskydd i form av premiepension 133
Avdelning G. BOSTADSSTÖD 135 I Inledande bestämmelser 135 II Bostadsbidrag 135
4
47112302_Socialforsakringar_Korr.indd 4
10/06/15 8:29 AM
Innehåll
III Bostadstillägg 139 IV Boendetillägg 142
BILAGA I Avdelning H. Vissa gemensamma bestämmelser OCH DOMAR 144 I Inledande bestämmelse 144 II Gemensamma bestämmelser om förmåner m.m. 144 Utmätning, pantsättning och överlåtelse 145 Frågorna om återkrav och ränta (108 kap.) 146 III Gemensamma bestämmelser om handläggning m.m. 148
Avdelning H Vissa gemensamma bestämmelser: Dokument, domar, JO-utlåtanden, övriga kompletterande handlingar inom socialförsäkringsbalkens område 165 Högsta förvaltningsdomstolens dom i mål nr 2908-13 (Indragning av änkepension) 165
BILAGA II Dokument, domar, JO-utlåtanden, övriga kompletterande handlingar inom socialförsäkringsbalkens område 168 Avdelning B FAMILJEFÖRMÅNER 168 Högsta förvaltningsdomstolens dom i mål nr 2048-013 (sgi) nr 210-14 (barnbidrag surrogatmamma) 170 Avdelning C FÖRMÅNER VID SJUKDOM ELLER ARBETSSKADA 172 Högsta förvaltningsdomstolens dom i mål nr 2048-031 (sgi) nr 7217-09 (arbetsskadeförsäkring) 174 Regeringsrättens dom i mål nr 1815-09 184 JO-beslut 2011 dnr 5362-2010 Kritik mot Försäkringskassan för att bl.a. ha utformat beslut om sjukpenninggrundande inkomst och sjukpenning på ett otydligt sätt 187 Avdelning - D SÄRSKILDA FÖRMÅNER VID FUNKTIONSHINDER 195 Högsta förvaltningsdomstolens dom i mål nr 927-13 (stöd och service till funktionshindrade) nr 588-13 (handikappersättning) 197
47112302_Socialforsakringar_Korr.indd 5
5
10/06/15 8:29 AM
Innehåll
Avdelning E - FÖRMÅNER VID ÅLDERDOM 200 Högsta förvaltningsdomstolens beslut i mål nr 3904-12 200 Avdelning F - FÖRMÅNER TILL EFTERLEVANDE 202 Högsta förvaltningsdomstolens dom i mål nr 2218-10 202 JO-beslut dnr 5813-2012 204 Avdelning - G BOSTADSSTÖD 210 Högsta förvaltningsdomstolens beslut i mål nr 1436-11 210
BILAGA III Instuderings- och diskussionsfrågor 212 Avdelning B Familjeförmåner 212 Avdelning C Förmåner vid sjukdom eller arbetsskada 213 Avdelning D Särskilda förmåner vid funktionshinder 214 Avdelning E Förmåner vid ålderdom 214 Avdelning F Förmåner till efterlevande 215 Avdelning G Bostadsstöd 216
BILAGA IV LITTERATUR 217
6
47112302_Socialforsakringar_Korr.indd 6
10/06/15 8:29 AM
FÖRKORTNINGAR ABBL lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag (upphävd den 1 jan 2011) AFS Arbetsmiljöverkets författningssamling ALF lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring AML arbetsmiljölagen (1977:1160) AOL lagen (2004:778) om allmänt ombud hos Försäkringskassan (upphävd den 1 jan 2011) AR allmänt råd ATP allmän tilläggspension bet. betänkande BoL lagen (1993:737) om bostadsbidrag (upphävd den 1 jan 2011) BTPL lagen (2001:761) om bostadstillägg för pensionärer m.fl. (upphävd den 1 jan 2011) Ds Departementsserien EG Europeiska gemenskapen/-erna EPL lagen (2000:461)om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn (upphävd den 1 jan 2011) EU Europeiska unionen FÖD Försäkringsöverdomstolen eller domstolens rättsfallsreferat Fk Försäkringskassan GPL lagen (1998:702) om garantipension (upphävd den 1 jan 2011) IL inkomstskattelagen (1999:1229) ISF Inspektionen för socialförsäkringen IVO Inspektionen för vård och omsorg KL kommunallagen (1991:900) LIP lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (upphävd den 1 jan 2011) LSS lagen om stöd och service till funktionshindrade (1993:387) LVM lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall LVU lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga NVL lagen (1988:1465) om ledighet för närståendevård prop. proposition PuL personuppgiftslagen (1998:204) rskr. riksdagsskrivelse RÅ Regeringsrättens årsbok (t.o.m. 2010) SFB socialförsäkringsbalken (2010:110) SFBP lagen (2010:111) om införande av socialföräkringsbalken SFS Svensk författningssamling SGI sjukpenninggrundande inkomst SjLL lagen (1991:1047) om sjuklön
7
47112302_Socialforsakringar_Korr.indd 7
10/06/15 8:29 AM
Förkortningar
SofL SoL SOU USL Äfsl
socialförsäkringslagen (1999:799) (upphävd den 1 jan 2011) socialtjänstlagen (2001:453) Statens offentliga utredningar lagen (1996:1030) om underhållsstöd (upphävd den 1 jan 2011) lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd (upphävd den 1 jan 2011)
FÖRFATTARPRESENTATION Lars Zanderin är fil.lic. i statsvetenskap, fil.dr i rättssociologi samt universitetslektor i politologi (em.). Han är verksam vid Linnéuniversitetet, Växjö och undervisar i arbetsmiljörätt, arbetsrätt, förvaltning och organisationsfrågor samt PA/Human resources. Han har skrivit ett flertal böcker och uppsatser i arbetsmiljörätt, arbetsrätt och förvaltning på egen hand eller tillsammans med kollegor, och har lång erfarenhet av olika uppdrag inom förvaltning och näringsliv. Böcker finns bl.a. utgivna (tillsammans med andra författare) i Arbetsmiljörätt och rehabilitering (3:e uppl. 2012, reviderad 2014), Arbetsrätt (6:e uppl. 2013, reviderad 2014), Mänskliga rättigheter i svensk belysning (2:a uppl. 2011), Förvaltningsrätt - en introduktion för professionsutbildningar (4:e uppl. 2015), Kommunal rätt – en introduktion för professionsutbildningar (2010) och Rätt och rättssystem – en introduktion för professionsutbildningar (2009), Lag om valfrihetssystem – en introduktion för professionsutbildningar (2010) samt Hälso- och sjukvårdsrätt – en introduktion för professionsutbildningar (2012) och Rätt till bistånd i äldreomsorgen (2014). Lars Zanderin, 2015
8
47112302_Socialforsakringar_Korr.indd 8
10/06/15 8:29 AM
FÖRORD
Huvuddelen av socialförsäkringarna i vårt land är samlade i socialförsäkringsbalken (SFB 2010:110) som trädde i kraft den 1 januari 2011. Ikraftträdandet och övergångsbestämmelserna har tagits in i en särskild införandelag (SFBP). Boken, som presenteras på de följande ca 200 sidorna har titeln ”Socialförsäkringar – En introduktion för professionsutbildningar. Barn, familj, funktionshinder, arbetsskador och pensioner”. Den är avsedd för studerande på de svenska högskolorna och universiteten. Särskilt gäller det studerande på socionom- och personal- och arbetslivsprogram, fristående kurser i socialrätt och socialförsäkringsrätt. Vidare samtliga fristående kurser som riktas mot sociala förhållanden liksom personalutbildningar med anknytning till människobehandlande verksamheter. Boken är upplagd med en huvuddel som tar upp: Avdelning B FAMILJEFÖRMÅNER, Avdelning C FÖRMÅNER VID SJUKDOM ELLER ARBETSSKADA, Avdelning D SÄRSKILDA FÖRMÅNER VID FUNKTIONSHINDER, Avdelning E FÖRMÅNER VID ÅLDERDOM, Avdelning F FÖRMÅNER TILL EFTERLEVANDE och Avdelning G BOSTADSSTÖD. BILAGA I behandlar vissa gemensamma bestämmelser som föreligger i Avdelning H och olika domar, JO-beslut m.fl. dokument. I BILAGA II behandlas domar och JO-beslut kopplade till de nämnda avdelningarna i huvuddelen av boken. BILAGA III Tar upp instuderings- och fördjupningsuppgifter kopplade till de avdelningar som föreligger i bokens huvuddel. Bilaga IV redovisar litteratur av olika art som använts vid instuderingen och presentationen av boken om socialförsäkringar. Synpunkter på boken lämnas till förlaget.
9
47112302_Socialforsakringar_Korr.indd 9
10/06/15 8:29 AM
INTRODUKTION
En politik för full sysselsättning och en generell socialpolitik är de två hörnstenarna i den svenska välfärdspolitiken. Den generella socialpolitiken bygger dels på inkomstbortfallsprincipen, dels på principen att alla medborgare ska omfattas av ett grundläggande skydd i vissa av livets skeden. Vad gäller inkomstbortfallsprincipen fungerar den som ett försäkringssystem och utgår från det förhållandet att alla människor kan råka ut för förändrade inkomster i samband med sjukdom, ålder, olycksfall, barnafödande eller andra förhållanden som kräver en rimlig kompensation för det inkomstbortfall som kan uppstå. Det är olika typer av förmåner som – framför allt – är utformade i socialförsäkringsbalken (2010:110) (SFB), men även i andra regler, t.ex. vad gäller olika pensioner. Vad gäller principen att alla medborgare ska omfattas av ett grundläggande skydd i vissa av livets skeden är den en rättighet som tillkommer alla oberoende av ekonomiska förhållanden och social ställning, genom t.ex. barnbidrag och garantipension (folkpension). Det finns även selektiva inslag av inkomst- och behovsprövade bidrag i de nuvarande svenska socialpolitiska systemen, t.ex. det behovsprövade bostadsbidraget och bostadstillägg för pensionärer. Även inkomstrelaterade avgifter av typen barnomsorg och hemtjänst räknas in i denna grupp. Socialbidraget (numera försörjningsstödet) är det mest utpräglat selektiva stödet med fullständig individuell behovsprövning och fungerar som det yttersta skyddsnätet när den enskilde inte kan försörja sig på annat sätt. Socialbidraget är den enda del av systemet som är helt relaterad till hushållets försörjningsbehov. I denna bok kommer enbart att behandlas och redovisas de olika former av socialförsäkringar som föreligger i socialförsäkringsbalken(SFB 2010:110): barn, familj, funktionshinder, sjukförmåner, arbetsskador och pensioner. Vidare regler av olika art som är av betydelse för de olika socialförsäkringarnas genomförande och tillämpning. Hänvisningar kommer också att ges i flera fall till annan och/eller kompletterande lagstiftning samt andra former av rättsliga dokument såsom allmänna råd, rättsliga ställningstaganden, praxis, domar och JO-beslut.
10
47112302_Socialforsakringar_Korr.indd 10
10/06/15 8:29 AM
INTRODUKTION
Flera EU-förordningar har också stor betydelse som: Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, och Europaparlamentets och rådets förordning (EU)nr 465/2012 av den 22 maj 2012 om ändring i förordning (EG)nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen och av förordning (EG) nr 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004. Socialförsäkringsbalken är uppbyggd med övergripande bestämmelser i 1–7 kap. (avdelning A). Vidare finns bestämmelser om - familjeförmåner i 8–22 kap. (avdelning B), - förmåner vid sjukdom eller arbetsskada i 23–47 kap. (avdelning C), - särskilda förmåner vid funktionshinder i 48–52 kap. (avdelning D), - förmåner vid ålderdom i 53–74 kap. (avdelning E), - förmåner till efterlevande i 75–92 kap. (avdelning F), - bostadsstöd i 93–103 kap. (avdelning G), och - vissa gemensamma bestämmelser (avdelning H). I respektive inledning av avdelningarna B–G finns bestämmelser om vilken myndighet som handlägger ärenden om förmåner som avses i den avdelningen. Socialförsäkringen administreras av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten samt av Skatteverket och hos Försäkringskassan ska det finnas ett allmänt ombud för socialförsäkringen. Regeringen utser det allmänna ombudet. Bestämmelser om finansiering av socialförsäkringen finns i - socialavgiftslagen (2000:980), - lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, - lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift, och - lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter. Förutom enligt de lagar som anges i SFB avd. A 2 kap. 3 § finansieras socialförsäkringen också med medel från statsbudgeten samt, som anges i denna socialförsäkringsbalk, genom särskilda betalningar från kommuner och enskilda personer.
11
47112302_Socialforsakringar_Korr.indd 11
10/06/15 8:29 AM
INTRODUKTION
Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Inspektionen för socialförsäkringen Försäkringskassan De tre myndigheterna Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket är s.k. centrala ämbetsverk och leds av en generaldirektör. Försäkringskassan är förvaltningsmyndighet för de delar av socialförsäkringen och andra förmåner och ersättningar som enligt lag eller förordning ska administreras av Försäkringskassan. Förordning (2009:1174) med instruktion för Försäkringskassan 1 §.
Som myndighet ska Försäkringskassan bland annat ge information till berörda om socialförsäkringen och de övriga förmåner och ersättningar som myndigheten ansvarar för, se till att myndighetens föreskrifter och andra styrande dokument och rutiner är kostnadseffektiva och enkla att följa och förstå för enskilda och företag, säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och motverka bidragsbrott, följa, analysera och förmedla socialförsäkringssystemets utveckling och effekter för enskilda och samhälle inom sitt verksamhetsområde, ansvara för att en kvalificerad kunskapsuppbyggnad sker ifråga om de verksamhetsområden som myndigheten har ansvar för, med utgångspunkt i de mål och andra åligganden som gäller för myndigheten, stödja forskning inom socialförsäkringsområdet, medverka i EU-arbetet och annat internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde, ha ett samlat ansvar, sektorsansvar, för funktionshindersfrågor med anknytning till sitt verksamhetsområde och inom ramen för detta ansvar vara samlande, stödjande och pådrivande i förhållande till övriga berörda parter. Förordning (2009:1174) med instruktion för Försäkringskassan 2 §.
Försäkringskassan ska också enligt 3 § ansvara för uppföljning, beslut om och utbetalning av medel enligt de överenskommelser som tecknats mellan å ena sidan staten och å andra sidan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) vad gäller bidrag inom hälso- och sjukvård samt medel för medicinsk rehabilitering. Kassan ska vidare lämna rapport till regeringen efter det att Inspektionen för socialförsäkringens rapport om förhållandena på myndigheten avlämnats.
12
47112302_Socialforsakringar_Korr.indd 12
10/06/15 8:29 AM
INTRODUKTION
Inspektionens slutsatser av gjord inspektion och eventuella åtgärder som kan behöva vidtas avseende inspektionsrapporten ska lämnas till regeringen, senast sex veckor, efter avlämnad rapport (3 a §). Myndigheten (6 § och 10 §) leds, som tidigare sagts av en myndighetschef (2010:1387) och vid myndigheten ska det finnas ett insynsråd (7 §) som består av högst nio ledamöter. Vid myndigheten finns en överdirektör (10 a §). Myndigheten bestämmer själv sin organisation (9 §) och ska enligt sin instruktion använda sig av dels en personalansvarsnämnd (12 §) som bl.a. handlägger arbetsrättsliga och arbetsmiljörättsliga frågor avseende personal och chefer. Vidare ska myndigheten använda sig av internrevisionsförordningen (2006:1228) för sina ekonomiska förhållanden. Försäkringskassan ska samverka med bl.a. kommuner och landsting för en effektiv och rättssäker verksamhet och för att inte felaktiga utbetalningar utförs. Vad gäller det statliga tandvårdsstödet ska Försäkringskassan samverka med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Rehabiliteringsinsatser ska skötas enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser och de tillgängliga regler som finns. Vidare ska samverkan genomföras med Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen samt kommuner och landsting (5 §). Myndigheten får ta ut avgifter vid tjänsteexport, datorbearbetningar, arbetsskadeärenden, familjebidrag, dagpenning för totalförsvarspliktiga samt tjänster åt Pensionsmyndigheten.
Pensionsmyndigheten Pensionsmyndigheten ska enligt sin instruktion (2009:1173) ansvara för ”ålderspensionssystemet inom socialförsäkringssystemet”. Vidare ska Pensionsmyndigheten ”informera och ge pensionssparare och pensionärer en samlad bild av hela pensionen samt informera om vilka faktorer som påverkar pensionens storlek, hur stor pensionen kan antas bli och tydliggöra vilka konsekvenser olika val kan få för pensionen” (1 och 2 §§). Vidare ska myndigheten anmäla till regeringen, senast sex veckor efter det att Inspektionen för socialförsäkringen avgett sin rapport, vilka åtgärder som den avser att vidta. Skatteverket Skatteverket ska enligt sin instruktion (2007:780) svara för socialavgifter och vara förvaltningsmyndighet i frågor om pensionsgrundande inkomst (1 §).
13
47112302_Socialforsakringar_Korr.indd 13
10/06/15 8:29 AM
INTRODUKTION
Inspektionen för socialförsäkringen Myndigheten leds av en myndighetschef (generaldirektör) och kopplat till myndigheten ska det finnas ett insynsråd med högst nio ledamöter. Myndigheten ska tillämpa personalföreträdarförordningen (2009:602 s. 1: med representation för de fackliga organisationerna) och det ska finnas en personalansvarsnämnd, med uppgift att sköta bl.a. arbetsrättsliga frågor som rör myndighetens personal (2009:602 5–9 §§). De bestämmelser som föreligger i myndighetsförordningen (2007:515) om rätten att företräda myndigheten vid domstol ska inte tillämpas på inspektionen. Inspektionen för socialförsäkringen (inspektionen) har som uppgift enligt sin instruktion (2009:602) att dels genom systemtillsyn, dels genom effektivitetsgranskning värna rättssäkerheten och effektiviteten inom socialförsäkringsområdet. Systemtillsyn är granskning av om tillsynsobjektets egna system för styrning och kontroll säkerställer en korrekt och enhetlig tillämpning av det regelverk som tillsynsobjektet ska tillämpa. Effektivitetsgranskning innebär granskning av om tillsynsobjektets verksamhet fungerar effektivt med utgångspunkt i det statliga åtagandet (2009:602 s. 1). Inspektionen utövar tillsyn över och effektivitetsgranskning av den verksamhet som bedrivs av - Försäkringskassan, - de delar av Pensionsmyndigheten som inte står under Finansinspektionens tillsyn och - Skatteverket i de delar som avser beslut om pensionsgrundande inkomst. Det finns för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten bestämmelser om skyldighet att överlämna uppgifter till inspektionen (förordningen [2003:766] 5 a §) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration. För Skatteverket finns motsvarande bestämmelser i förordningen (2001:588 7 b §) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Enligt instruktionen får inspektionen vidare utöva systemtillsyn över och utföra granskning av verksamheter som gränsar till socialförsäkringsområdet. Samma sak gäller samverkansinsatser med anknytning till socialförsäkringsområdet (2009:602 3 §). I sin systemtillsyn och effektivitetsgranskning ska inspektionen samverka med de tillsynsmyndigheter som kan komma att beröras av dess tillsyns- eller granskningsverksamhet (2009:602 4 §).
14
47112302_Socialforsakringar_Korr.indd 14
10/06/15 8:29 AM
INTRODUKTION
Inspektionen för socialförsäkringen ska löpande redovisa till regeringen de resultat som uppnåtts vid tillsynen och granskningen som utövas av denna (2009:602 11 §). Det resultat som framkommit ska redovisas för de myndigheter som undersökts. Senast den 1 februari varje år ska, i en särskild tillsynsoch granskningsplan, inspektionen redovisa inriktningen på den tillsyn och granskning som ska genomföras under året. I samband med att myndighetens årsredovisning lämnas till regeringen, enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, en särskild rapport om de viktigaste händelser som iakttagits vid systemtillsynen och effektivitetsgranskningen av undersökningsåret.
15
47112302_Socialforsakringar_Korr.indd 15
10/06/15 8:29 AM
Avdelning A.
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM FÖRSÄKRINGSSKYDDET
I detta avsnitt behandlas allmänna bestämmelser om försäkringsskyddet (avd. A, 4 kap.), bosättningsbaserade förmåner (avd. A, 5 kap.), arbetsbaserade förmåner (avd. A, 6 kap.) och allmänna bestämmelser om försäkringsskyddet. Försäkringsskyddet är indelat i tre försäkringsgrenar: 1. förmåner som har sin grund i bosättning i Sverige (bosättningsbaserade förmåner), 2. förmåner som har sin grund i arbete i Sverige (arbetsbaserade förmåner), och 3. förmåner (s.k. övriga förmåner) som beror på andra omständigheter än bosättning och arbete (4 kap. 2 §). Försäkrad är den som uppfyller de krav som gäller för bosättning, arbete eller andra omständigheter samt de krav som gäller försäkringstider, samt de villkor som finns i SFB 5–7 kapitlet. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen är den som omfattas av lagstiftningen i en annan stat inte försäkrad för de olika förmåner som gäller enligt socialförsäkringsbalken. De bosättningsbaserade förmånerna enligt socialförsäkringsbalken avser en person som har sin hemvist (är bosatt) i Sverige. Vidare ska den som kan antas komma att vistas i Sverige under längre tid än ett år vara bosatt i landet. En person som lämnar Sverige ska anses vara bosatt i vårt land om vistelsen utomlands antas vara längst ett år (5 kap. 2–3 §§). Vissa personkategorier har särskilda förhållanden vad gäller bosättningsbaserade förmåner. Det gäller statsanställda, diplomater, biståndsarbetare knutna till ideella organisationer och svenska trossamfund, utlandsstuderande och familjemedlemmar (5 kap. 4–8 §§).
16
47112302_Socialforsakringar_Korr.indd 16
10/06/15 8:29 AM
Avdelning A. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM FÖRSÄKRINGSSKYDDET
Följande bosättningsbaserade förmåner gäller för de som är försäkrade: Avdelning B Familjeförmåner 1. föräldrapenning på lägstanivå och grundnivå (11 och 12 kap.) 2. barnbidrag (15 och 16 kap.) 3. underhållsstöd (17–19 kap.) 4. adoptionsbidrag (21 kap.) 5. vårdbidrag (22 kap.) Avdelning C Förmåner vid sjukdom eller arbetsskada 6. sjukpenning i särskilda fall (28 a kap.) 7. rehabilitering, bidrag till arbetshjälpmedel, särskilt bidrag och rehabiliteringspenning i särskilda fall (29–31 a kap.) 8. sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning (33 och 35–37 kap.) Avdelning D Särskilda förmåner vid funktionshinder 9. handikappersättning (50 kap.) 10. assistansersättning, (51 kap.) 11. bilstöd (52 kap.) Avdelning E Förmåner vid ålderdom 12. garantipension (55, 56, 65–67 och 69–71 kap.) 13. särskilt pensionstillägg (73 kap.) 14. äldreförsörjningsstöd (74 kap.) Avdelning F Förmåner till efterlevande 15. efterlevandestöd (77, 79 och 85 kap.) 16. garantipension till omställningspension (77, 81 och 85 kap.) Avdelning G Bostadsstöd 17. bostadsbidrag (95–98 kap.) 18. bostadstillägg (100–103 kap.) och 19. boendetillägg (103 a–103 e kap.) Arbetsbaserade förmåner tas upp i SFB 6 kap. och med arbete i Sverige avses, om inte annat särskilt anges, förvärvsarbete i verksamhet som bedrivs i landet. Fysisk person som bedriver näringsverksamhet (företagsamhet) och har fast
17
47112302_Socialforsakringar_Korr.indd 17
10/06/15 8:29 AM
Avdelning A. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM FÖRSÄKRINGSSKYDDET
driftsställe i landet ska, som avses i inkomstskattelagen 2 kap. 29 §, anses bedriva sin verksamhet i landet. Vissa personalgrupper såsom sjömän, arbetstagare som arbetar utomlands för en arbetsgivare samt diplomater är föremål för vissa undantag från de generella reglerna beroende på den verksamhet som de är sysselsatta i. Den som arbetar i Sverige är försäkrad för följande arbetsbaserade förmåner: Avdelning B Familjeförmåner 1. graviditetspenning (10 kap.) 2. föräldrapenning på grundnivå eller sjukpenningnivå och tillfällig föräldrapenning (11–13 kap.) Avdelning C Förmåner vid sjukdom eller arbetsskada 3. sjukpenning (24–28 kap.) 4. rehabilitering, rehabiliteringsersättning och bidrag till arbetshjälpmedel (29–31 kap.) 5. inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning (33, 34, 36 och 37 kap.) 6. arbetsskadeersättning (39–42 kap.) 7. närståendepenning (47 kap.) Avdelning E Förmåner vid ålderdom 8. inkomstgrundad ålderspension (55–64 och 69–71 kap.) Avdelning F Förmåner till efterlevande 9. inkomstrelaterad efterlevandepension (77, 78, 80 och 82–85 kap.) 10. efterlevandeförmåner från arbetsskadeförsäkringen (87 och 88 kap.) och 11. efterlevandeskydd i form av premiepension (89–92 kap.). Familjeförmåner Avd. B 8– 22 kap.
18
47112302_Socialforsakringar_Korr.indd 18
10/06/15 8:29 AM
Avdelning B.
FAMILJEFÖRMÅNER
I avdelning B finns bestämmelser om socialförsäkringsförmåner till föräldrar och barn: familjeförmåner. Bestämmelserna i avdelning B 8 kap. 3 § är graviditetspenning och föräldrapenningsförmåner i 9–13 kap., - barnbidrag i 14–16 kap., - underhållsstöd i 17–19 kap., och - särskilda förmåner i 20–22 kap.
I Inledande bestämmelser Förmåner enligt avdelning B lämnas endast till sådan person som har ett gällande försäkringsskydd (se SFB 4–6 kap.). Försäkringskassan handlägger de familjeförmåner som föreligger i avdelning B Familjeförmåner. Vad gäller anmälan och ansökan samt andra gemensamma förmåner i SFB finns bestämmelser i avdelning H Allmänna bestämmelser 104–117 kap. (se Bilaga I i denna bok). I 8 kap. 2 § fastslås att familjeförmåner är - graviditetspenning till den som på grund av graviditet har nedsatt arbetsförmåga eller är förbjuden att utföra sitt förvärvsarbete, - föräldrapenningsförmåner i samband med barns födelse, vid adoption av barn eller i andra situationer när en förälder vårdar barn, - barnbidrag som generellt bidrag för barn, - underhållsstöd till ett barn vars föräldrar inte bor tillsammans, och - särskilda familjeförmåner vid vissa fall av adoption eller när ett barn lider av sjukdom eller har funktionshinder.
II Graviditetspenning och föräldrapenningsförmåner I denna underavdelning II finns bestämmelser om graviditetspenning i 10 kap., allmänna bestämmelser om föräldrapenningsförmåner i 11 kap., föräldrapenning i 12 kap. och tillfällig föräldrapenning i 13 kap.
19
47112302_Socialforsakringar_Korr.indd 19
10/06/15 8:29 AM
Avdelning B. FAMILJEFÖRMÅNER
Graviditetspenning enligt 10 kap. 2 § har den rätt till som är gravid 1. om graviditeten sätter ner hennes arbetsförmåga att utföra hennes förvärvsarbete med minst en fjärdedel och 2. hon inte kan omplaceras till annat mindre ansträngande arbete enligt föräldraledighetslagen 19 § (1995:584). Vidare gäller (10 kap. 3 §) att en försäkrad har rätt till graviditetspenning om hon 1. inte får sysselsättas i sitt förvärvsarbete på grund av en föreskrift om förbud mot arbete under graviditeten (se AML 4 kap. 6 §) och 2. inte kan omplaceras till annat arbete enligt föräldraledighetslagen (1995:584). Gravid försäkrad som bedriver näringsverksamhet har rätt till graviditetspenning om hennes förvärvsarbete innehåller någon risk för skadlig inverkan på hennes hälsa, graviditeten eller fostret. Graviditetspenning lämnas i form av hel, tre fjärdedels, halv och en fjärdedels förmån. Graviditetspenning kan inte lämnas till den som får sjukpenning, sjuklön eller sådan ersättning från Försäkringskassan som i övrigt ges enligt lagen (1991:1047) om sjuklön. Tidigast från den sextionde dagen före den beräknade nedkomsten för barnets födelse lämnas graviditetspenning och längst till och med den elfte dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse ges graviditetspenning (10 kap. 4–8 §§). Föräldrapenningsförmåner lämnas 1. dels som föräldrapenning för vård av barn med anledning av barns födelse eller då barn adopteras (12 kap.) och 2. dels som tillfällig föräldrapenning i särskilda situationer när någon avstår från förvärvsarbete för att vårda barn eller i samband med att ett barn har avlidit (13 kap.) Bestämmelser om när en arbetstagare, som får föräldrapenning, får vara ledig från sitt arbete finns i föräldraledighetslagen (1995:584). Vem likställs med förälder? 1. Förälders make som stadigvarande sammanbor med föräldern. 2. Förälders sambo som tidigare varit gift med eller har eller haft barn med föräldern. 3. Särskilt förordnad vårdnadshavare som har vård om barnet och blivande adoptivförälder (11 kap. 4 §).
20
47112302_Socialforsakringar_Korr.indd 20
10/06/15 8:29 AM
Avdelning B. FAMILJEFÖRMÅNER
Då det gäller tillfällig föräldrapenning likställs med föräldrar: 1. Förälders sambo (på annat sätt än under 2 ovan) och 2. Familjehemsförälder. Förhållandet då en försäkrad (enligt 11 kap. 7 §) tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera barnet likställs med adoption vad gäller föräldrapenningförmåner. Rätt till föräldrapenningförmåner har en förälder endast för vård av barn som är bosatta i Sverige. Oavsett barn får endast sammanlagt hel föräldrapenning utgå per dag och föräldrapenningförmånerna får inte lämnas till båda föräldrarna för samma tid och plats med undantag för de regler som framgår av 12 kap. och 13 kap. Föräldrapenning får inte lämnas till förälder som är semesterledig enligt semesterlagen (1977:480). Vidare får föräldrapenning inte lämnas innan anmälan gjorts till Försäkringskassan. Föräldrapenning (11 kap. 14 §) får inte lämnas om någon samtidigt får 1. sjuklön eller sådan ersättning som utgår från Försäkringskassan enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön, 2. sjukpenning, och 3. ersättning som motsvarar sjukpenning (enligt författning eller regeringens beslut). Skulle en förälder som inte fyllt 18 år ha rätt till föräldrapenning kan Försäkringskassan efter beslut av socialnämnden betala ut denna till annan person eller till nämnden för att använda den till förälderns och familjens nytta.
Föräldrapenning Rätten till föräldrapenning enligt 12 kap. 2 § har en försäkrad förälder som vårdar ett barn under tid då han eller hon inte förvärvsarbetar eller avstår från förvärvsarbete. Förmånen kan vara bosättningsbaserad (SFB 5 kap.) eller arbetsbaserad (SFB 6 kap.). Barnets mor har rätt till föräldrapenning från och med den sextonde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. Även om barnets mor inte har barnet i sin vård har hon rätt till föräldrapenning till och med den tjugonde dagen efter förlossningsdagen. Förälder som deltar i föräldrautbildning har rätt till föräldrapenning i samband med utbildningen. Vidare har han eller hon rätt till föräldrapenning vid besök på förskola eller annan pedagogisk verksamhet enligt skollagen (2010:800). Föräldrapenning (11 kap. 9 §) lämnas på följande förmånsnivåer: 1. Hel föräldrapenning då föräldern inte förvärvsarbetar. 2. Trefjärdedels föräldrapenning lämnas när föräldern förvärvsarbetar högst en fjärdedel av normal arbetstid. 21
47112302_Socialforsakringar_Korr.indd 21
10/06/15 8:29 AM
Avdelning B. FAMILJEFÖRMÅNER
3. Halv föräldrapenning lämnas när föräldern förvärvsarbetar högst hälften av normal arbetstid. 4. En fjärdedels föräldrapenning lämnas när föräldern förvärvsarbetar högst tre fjärdedelar av normal arbetstid. 5. En åttondels föräldrapenning lämnas när föräldern förvärvsarbetar högst sju åttondelar av normal arbetstid. Högst under 480 dagar lämnas sammanlagt föräldrapenning med anledning av barns födelse. Vid flerbarnsfödsel lämnas föräldrapenning för ytterligare 180 dagar utöver den som utgår till det första barnet. Föräldrapenning lämnas inte längre tid tillbaka än 90 dagar före den dag då ansökan om föräldrapenning inkom till Försäkringskassan. Föreligger synnerliga skäl kan föräldrapenning ändå lämnas. Föräldrapenning ges längst till dess att barnet fyllt tolv år (11 kap. 9–13 §§). Skulle föräldrarna ha gemensam vårdnad (11 kap. 15 §) om ett barn får vardera föräldern föräldrapenning under hälften av den tid som anges i 11 kap. 12 § (480 dagar och 180 dagar m.fl.). Skulle en förälder beroende på funktionshinder eller sjukdom varaktigt sakna förmåga att vårda barn erhåller den andra föräldern föräldrapenning. En förälder kan också genom skriftlig anmälan till Försäkringskassan avstå rätten att få föräldrapenning till förmån för den andra föräldern. Föräldrapenning kan lämnas på - sjukpenningnivå, - grundnivå, eller - lägstanivå. För de första 180 dagarna lämnas förmånen antingen på sjukpenningnivån eller grundnivån. Efter 180 dagar gäller att föräldrapenning kan lämnas för 210 dagar på antingen sjukpenningnivån eller grundnivån och för 90 dagar på lägstanivån. För hel föräldrapenning är lägstanivån 180 kronor om dagen (12 kap. 19–24 §§). När föräldrapenning (12 kap. 25 §) lämnas på sjukpenningnivå beräknas ersättningen enligt bestämmelserna om sjukpenning på normalnivå och sjukpenninggrundande inkomst (25, 26 och 28 kap.). Vid beräkning av föräldrapenning som ska lämnas på sjukpenningnivå ska bortses från inkomst av anställning och annat förvärvsarbete om de överstiger 10 prisbasbelopp (12 kap. 26 §). I första hand ska bortses från inkomst av annat förvärvsarbete. Bestämmelser om barn som inte fyllt två år och vid ny graviditet och adoption. Skulle en förälders sjukpenninggrundande inkomst ha sänkts sedan den SGI-skyddade tiden (sjukpenninggrundande-inkomst-tiden) gått ut (26 kap.
22
47112302_Socialforsakringar_Korr.indd 22
10/06/15 8:29 AM
Avdelning B. FAMILJEFÖRMÅNER
15 §), ska föräldrapenningen till dess att barnet fyller två år beräknas lägst på grundval av 1. den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan sänkningen företogs eller 2. den högre inkomst som löneavtal därefter leder till. Skulle en förälder vara gravid på nytt, innan ett barn har uppnått eller skulle ha uppnått en ålder om ett år och nio månader, ska föräldrapenningen för föräldrarna även i fortsättningen beräknas på det sätt som vistas ovan (12 kap. 27 §). Vid beräkning av antalet dagar då rätt till föräldrapenning finns gäller att: - En dag med hel föräldrapenning motsvarar en dag. - En dag med tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels eller en åttondels föräldrapenning motsvarar tre fjärdedelar, hälften, en fjärdedel respektive en åttondel (12 kap. 32 §). Skulle det föreligga en förmån enligt utländsk lagstiftning som motsvarar föräldrapenning med anledning av ett barns födelse ska den tid den utländska förmånen gäller räknas av från det antal dagar som svenska föräldrapenningen lämnas.
Föräldrapenning för de första 180 dagarna Förälder som är försäkrad (12 kap. 35 §) för både bosättningsbaserad och arbetsbaserad föräldrapenning erhåller de första 180 dagarna på följande sätt: 1. Föräldrapenning lämnas på sjukpenningnivån, om föräldern inom minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för födelsen varit försäkrad för sjukpenning (se 6 kap. 6 § 3) och haft rätt till en sjukpenning som överstiger lägstanivån för föräldrapenning (se särskilt om 240-dagarsvillkoret i 12 kap. 38 § nedtill). 2. Skulle inte förutsättningarna, under 1 ovan, vara uppfyllda eller hel föräldrapenning på sjukpenningnivå i annat fall inte överstiger 225 kronor per dag, lämnas föräldrapenning på grundnivån. Om en förälder enbart är försäkrad för bosättningsbaserad föräldrapenning lämnas förmånen för de första 180 dagarna på grundnivån och för förälder som enbart är försäkrad för arbetsbaserad föräldrapenning lämnas förmånen de första 180 dagarna (se 12 kap. 35 § ovan). Om en förälder ansetts bosatt i Sverige då han eller hon vistats utomlands (se 5 kap. 6 och 8 §§) ska det bortses från tiden för utlandsvistelsen, om 240-dagarsvillkoret är uppfyllt (se 35 § 1 ovan).
23
47112302_Socialforsakringar_Korr.indd 23
10/06/15 8:29 AM
Socialförsäkringar – en introduktion för professionsutbildningar Boken redogör och kommenterar socialförsäkringsbalkens innehåll och är framtagen för att användas på socionom- och PA-programmen, samt på kurser i socialrätt och socialförsäkringsrätt. Den kan även användas på fristående kurser som riktas mot sociala förhållanden liksom på personalutbildningar med anknytning till människobehandlande verksamheter. Bokens huvuddel tar upp: • Familjeförmåner • Förmåner vid sjukdom eller arbetsskada • Särskilda förmåner vid funktionshinder • Förmåner vid ålderdom • Förmåner till efterlevande • Bostadsstöd Även relevanta domar och praxis, såsom JO-beslut, återfinns i boken. Det ingår också instuderings- och fördjupningsuppgifter kopplade till avsnitten i bokens huvuddel. Lars Zanderin är fil. lic. i statsvetenskap, fil.dr i rättssociologi samt universitetslektor i politologi (em.). Han har skrivit ett flertal böcker och uppsatser i arbetsmiljörätt, arbetsrätt och förvaltning och har lång erfarenhet av olika uppdrag inom förvaltning och näringsliv.
Best.nr 47-11230-2
Tryck.nr 47-11230-2-00