9789144119304 by Smakprov Media AB

Kampen om texten Examensarbetet i lĂ¤rarutbildningen

Per-Olof Erixon & Olle Josephson (red.)

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

Art.nr 39489 ISBN 978-91-44-11930-4 Upplaga 1:1 © Författarna och Studentlitteratur 2017 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Jens Martin Omslagsbild: Kittikiti/Shutterstock Printed by Interak, Poland 2017

INNEHÅLL

Förord 9 Författarpresentation 11

Del I Introduktion 13

Kapitel 1 Examensarbetet i lärarutbildningen 15 Pe r- Ol of E r i xon & Ol l e Jo se phs on Litteratur 18 Kapitel 2 Examensarbetet och lärarutbildningens akademisering 19 I nge r E r i xon A r r e m a n & Pe r- Ol of E r i xon Sverige 20 Norge 23 Akademiseringen 25 Litteratur 26 Kapitel 3 Skrivandet i professionsutbildningar – forskningsöversikt och teoretiska utgångspunkter 31 Mona Bl å sjö & L i n e W i t t e k Skrivande och akademisk litteracitet 31 Skriva i olika ämnen 34 Skriva för att lära 36 Redskap och resurser för skrivande och lärande 39 Skriva för att lära olika sorters kunskap 41 Typer av texter och deras roller 43 © F ö rfattarna oc h S tud e ntlitt e ratur

Innehåll

Skriva för att utveckla identitet och yrke 44 Skrivande och text är aldrig neutralt 45 Litteratur 46 Del II Fyra fallstudier 53

Kapitel 4 Att skriva sig till professionell identitet – tre förskollärarstudenter 55 E m m a A r n e bac k, T om a s E nglu n d & T on e Dy r da l S ol br e k k e Skrivande, identitet och diskurser 55 Teoretiska utgångspunkter och centrala begrepp 56 Metod och data 57 Mötet med olika skriv- och ämneskulturer 59 Tre diskurser 63 Tre förskollärarstudenters väg till professionell identitet 64 Helen – ”en kreativ skribent sökande efter mening” 64 Sara – ”en skribent i ett andra varv i sitt liv” 66 Eva – ”en strukturerad skribent sökande efter tydliga ramar” 69 De tre studenternas texter i utbildningen 71 Några preliminära slutsatser om professionell identitet 73 Slutord 75 Litteratur 75 Kapitel 5 En gränsöverskridare på väg mot ett professionellt habitus 79 I nge r E r i xon A r r e m a n & Pe r- Ol of E r i xon Mellan det praktiknära och det teoretiska 79 Akademisering av lärarutbildningen 80 Teoretiskt ramverk 81 Studien 83 Urval och genomförande 83 Studenternas skriverfarenheter 86 Olika epistemologier 87 Skrivutveckling och tänkande 88 4

Innehåll

En medierande roll i en yrkes- och akademisk kontext 89 Metaperspektiv och kollektivt deltagande 91 Slutsatser: att gå över gränsen mellan akademi och yrke 92 Litteratur 94 Kapitel 6 Med mappen som redskap i kampen om teksten 97 L i n e W i t t e k, T on e Dy r da l S ol br e k k e & K r ist i n H e l sta d Hela skrivprocessen 97 Lærerutdanning i Norge 99 Mappevurdering 101 Casestudien 103 Metode 105 Resultater 108 Responsaktiviteter og delingskultur 111 Høye forventninger 116 Kontinuerlig refleksjon 119 En skrivepraxis for hele utdanningen 121 Litteratur 123 Kapitel 7 Möten i domäner: uppsatsarbete i styrda strukturer 127 Mona Bl å sjö & Ol l e Jo se phs on Introduktion: Det kan gå bra! 127 Forskningsbakgrund, metod och material: litteracitet och domäner 129 Uppsatsskrivande i en miljö med stark klassifikation 131 Miljön: Stark inramning, men lärarna kan ha olika tyngdpunkter 131 Resurserna: stöttning in i den vetenskapliga domänen 132 Studenterna: Hålla sig till det närmaste och byta domän 135 Robin från första till sista text 137 Termin 1. Första skrivuppgiften. Reflektion i vardagsdomänen 139 Termin 1. Tredje skrivuppgiften. IMRAD-uppsatsen och observationen 142 Termin 8. Sista skrivuppgiften. Ett godkänt självständigt arbete 144 Att länka mellan domänerna med ord 146 Fem punkter för framgång – och lite eftertanke 149 Litteratur 151 © F ö rfattarna oc h S tud e ntlitt e ratur

Innehåll

Del III Teman 153

Kapitel 8 Institutioner, discipliner och lärarutbildning 155 I nge r E r i xon A r r e m a n & Pe r- Ol of E r i xon Akademiska discipliner och kluster 155 Den skriftliga produkten 156 Lärarutbildningens underordnade position 159 Lärarutbildningens organisering 159 Fältet utbildningsvetenskap 161 Umeå universitet 162 Örebro universitet 163 Högskolan i Bakken 164 Stockholms universitet 165 Olika institutioner men samma resultat? 166 Litteratur 168 Kapitel 9 Læringsbaner og profesjonsidentitet 171 T on e Dy r da l S ol br e k k e , L i n e W i t t e k & K r ist i n H e l sta d Innledning 171 Begrepet læringsbaner 172 Læringsbaner som interaktive og sammensatte formative prosesser 174 Ressurser og støttefunksjoner med formativ kraft 176 Kontekstens betydning for deltakelse og forming av læringsbaner 178 Å forme sine egne læringsbaner: Kamper med tekster i samhandling med andre 180 Mot profesjonsidentitet: Reforhandling av selvforståelse og fortolkning av lærerroller 182 Danning som et formativt og normativt begrep 184 Unike læringsbaner og skrivingens dannende kraft 186 Litteratur 187

Innehåll

Kapitel 10 Texter och genrenormer 189 Mona Bl å sjö & Ol l e Jo se phs on Genrenormer under förhandling 189 Textnormer, genrenormer och andra skriftspråksnormer 191 Den svåra mellannivån – lärarutbildningens genrenormer 193 Tänka själv utifrån litteraturen – genrenormer på fyra lärarutbildningar 196 Kodifierade genrenormer 196 Praktiserade genrenormer 199 Koppling eget–litteratur 200 Yrkesmässigt ställningstagande 203 Två relaterade textaktiviteter 205 Avslutande reflektioner och råd 206 Litteratur 208 Kapitel 11 Diskurserna – talet om studenters skrivande i lärarutbildningen 211 E m m a A r n e back & T om a s E nglu n d Diskurser 211 Talet om studenternas bakgrund och vardag 212 Talet om det akademiska skrivandet i lärarutbildningen 215 Att kunna skriva korrekt 215 Att ha genrekunskap – olika skrivpraktiker och IMRAD 216 Att anlägga ett kritiskt perspektiv 217 Talet om skrivande om och i lärarprofessionen 218 Skrivande om lärarprofessionen 219 Skrivandet i lärarprofessionen 220 En reflektion – att relatera vardag, akademi och profession till varandra 221 Den pedagogiska utmaningen – tydlighet och öppenhet 221 Professionsutmaningen – professionsanknytning? 223 Litteratur 225

Innehåll

Del IV Avslutning

Kapitel 12 Kampen om texten – tio resultat 229 För fat ta r na Skrivande är identitetsskapande 229 Kampen står mellan vardaglig, professionell och akademisk diskurs 230 Det finns ofta ett hegemonibildande ämne 230 Första terminen är viktig 231 Delningskultur med responsarbete utvecklar skrivandet 231 Studenterna mobiliserar olika slags resurser 231 Examensarbetena blir likartade trots olikheter i arbetssätt 232 En motsättning finns mellan tydliga ramar och kreativitetsutrymme 232 IMRAD-normen är universell 233 Genrenormer på mellannivå är osynliga 233 Person- och sakregister 235

KAPITEL 1

Examensarbetet i lärarutbildningen Pe r- Ol of E r i xon & Ol l e Jose phs on

tt avslutande examensarbete, med krav på vetenskaplighet, hör numera till alla lärarutbildningar. Den här boken handlar om detta examensarbete och lärarstudenters väg till det. Vi presenterar resultatet av forskningsprojektet ”Kampen om texten – om lärarstudenters möten, meningsskapande och förhandlingar med olika akademiska skrivtraditioner på vägen mot en godkänd uppsats” (Vetenskapsrådet, 2012–2016). Under fyra år har vi på fyra olika lärosäten, tre svenska och ett norskt, följt hur lärarstudenter arbetar med sina examensarbeten, och även annat skrivande. De frågor vi ställt oss handlar om förväntningar, textnormer, identitetsskapande, konflikter mellan yrkesroll och forskningsperspektiv, attityder till skrivande, undervisningsorganisation och institutionellt tryck. Frågorna cirklar alla kring examensarbetet: Är kraven rimliga? Hur gör lärarstudenter och utbildare för att möta dem? Finns det motstridiga förväntningar? Skiljer sig arbetet med examensarbetena radikalt mellan olika lärosäten? Vi har följt blivande förskollärare och grundlärare, och i viss mån också ämneslärare; vi har intervjuat dem och deras lärare, analyserat deras texter i olika stadier, och dokumenterat undervisning och undervisningsmaterial. En av drivkrafterna bakom projektet har varit en allmän oklarhet om vad ett examensarbete i en lärarutbildning är och ska vara: ett vetenskapligt gesällprov, en sista förberedelse inför yrkeslivet, en djupborrning i en viktig pedagogisk fråga eller något annat? En annan viktig utgångspunkt för vårt forskningsprojekt har varit den betydelse som läggs vid den skriftliga produkten i ett vetenskapligt forskningssammanhang (Kruse 2006), men också det faktum att universiteten inte är några enhetliga språkmiljöer. De har inte gemensamma krav för vad © F ö rfattarna oc h S tud e ntlitt e ratur

Per-Olof Erixon & Olle Josephson

som utmärker en god vetenskaplig text och tänker olika om förhållandet mellan den vetenskapliga verksamheten och skrivandet. Lärarutbildningsområdet innefattar en bredd av yrkesutbildningar som kan spänna över flera fakultetsområden med olika traditioner. Att skriva ett examensarbete eller en bacheloroppgave, som den norska termen lyder, innebär i någon mening att som student gå från konsument till producent av kunskap, vilket för många studenter är en utmaning. För att kunna färdigställa ett examensarbete behöver man hitta en egen ”röst” inom ett brett kunskapsområde som rymmer många discipliner – och därmed föreställningar och epistemologier om vad god vetenskap är och hur en akademisk text bör se ut. Med dessa utgångspunkter har vi i vårt longitudinellt anlagda projekt ”Kampen om texten” undersökt och kritiskt analyserat (1) de språkvärldar och motstridiga epistemologiska och skriftliga krav en lärarstudent möter under sin utbildning, (2) hur studenterna ser på skrivandets plats och funktion i sin egen utbildning, (3) hur lärarstudenterna förhåller sig till de (skilda) krav de ställs inför i arbetet med sina skriftliga uppgifter, och (4) om och på vilka sätt dessa krav lämnar avtryck i uppsatserna. Den interaktivitet eller dialogicitet som vi försökt identifiera på olika nivåer och i olika skrivsammanhang har vi försökt att fånga i ordet kamp. Det handlar om studenternas kamp för att erövra ett akademiskt språk så som det förväntas att man gör, men också om lärares och forskares kamp för att hitta gemensamma former och normen för hur en text ska se ut i mötet med studenterna under utbildningstiden. En grundläggande föreställning i det teoretiska fält som vi rör oss inom i det här projektet kallas Academic Literacies (Lea & Street 2006, Lillis & Scott 2007 – se närmare kapitel 3 som ger en överblick över forskningsläget). Det bygger på tanken att inte bara studenter ska anpassa sig till akademin, utan att akademin, dvs. utbildningarna, lärarna, kraven och de skriftliga normerna, också måste anpassas till studenterna. Det handlar om ett möte mellan olika parter. I de undersökningar som redovisas i denna bok ingår fyra olika lärar utbildningar: förskollärarutbildningen vid Örebro universitet, förskollärarutbildningen vid Umeå universitet, grundskollärarutbildning för årskurs 1–7 vid en lärarhögskola i Norge, här kallad Bakken, och utbildning vid Stockholms universitet till grundlärare från förberedelseklass till årskurs 6 med inriktning mot NO-ämnen och matematik. 16

1 Examensarbetet i lärarutbildningen

Vi har alltså valt utbildningar där ”lärarprofessionen” mycket mer än ämnesspecifika studier står i centrum, och där den akademiska inriktningen traditionellt varit ganska svag. Valet möjliggör jämförelser både mellan utbildningar för olika läraryrken och mellan samma utbildning vid olika lärosäten. Studierna bygger huvudsakligen på tre olika typer av data och metoder: (1) intervjuer med lärarstudenter och deras lärare kring förhållandet mellan skrivandet i ett akademiskt sammanhang och synen på kunskap, (2) textanalys av styrdokument och av studenters egna texter som de producerar i olika textvärldar under utbildningens gång, samt (3) observationer av interaktion mellan studenter och lärare vid informationsträffar, handledningsträffar och seminarier och även digital inter aktion. Projektgruppen har bestått av forskare från olika lärosäten och från olika vetenskapliga fält och discipliner såsom nordiska språk, pedagogiskt arbete och pedagogik. Antologin har tre delar (I–III). I den introducerande delen (I) finns förutom detta inledningskapitel ett historiskt bakgrundskapitel och en forskningsöversikt. I del II presenteras fyra olika fallstudier från de fyra miljöerna. I avdelning III har vi valt några centrala teman som framträtt under projekttidens gång. Vi avslutar boken med att under rubriken ”Tio resultat” summera de viktigaste lärdomarna från projektet. Boken är och kan läsas som slutrapport från ett större forskningsprojekt. Men i uppläggningen av såväl hela boken som enskilda kapitel har vi ibland närmat oss handbokstanken: det här ska vara en bok som kan användas av lärarutbildare – och andra universitetslärare – som vill hjälpa sina studenter till ett bra examensarbete. Det flödar av handböcker i akademiskt skrivande (t.ex. Strömquist 2006, Backman 2008, Rienecker & Stray Jörgensen 2014, Blomström & Wennerberg 2015, Schött m.fl. 2015); de kan vara utmärkta, men stannar nästan alltid vid råd om textutformning och skrivprocessen kring den. Vi utfärdar inga recept. Genom att redovisa våra forskningsresultat vill vi föra den akademiska läraren ut på djupare vatten. Hur förstår studenter vad det är att skriva vetenskapligt? Läs om Lotta och hennes studiekamrater i kapitel 5. Hur kan man i studenttexter och seminariediskussioner få syn på det kunskapsutvecklande mötet mellan skolvärlden, vetenskapen och vardagskunskapen? Läs om Robin och hens studiekamrater i kapitel 7. Hur kan lärare organisera och stimulera en snabb skrivutveckling? Läs om Otto och Hege och deras kolleger i kapitel 6. Vilka förväntningar har lärarstudenter © F ö rfattarna oc h S tud e ntlitt e ratur

Per-Olof Erixon & Olle Josephson

på sitt skrivande – och förbyts de successivt i djupare insikter, självtillit eller besvikelse? Läs om Sara, Helen och Eva i kapitel 4. En grundläggande tanke i vår bok är att studenternas utveckling av sitt vetenskapliga skrivande innebär ett möte mellan olika världar. Kan läsningen av den fördjupa lärarutbildarens möte med de skrivande studenternas världar, så har den nått sitt syfte.

Litteratur Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Blomström, Vendela & Wennerberg, Jeanna (2015). Akademiskt läsande och skrivande. Lund: Studentlitteratur. Kruse, Otto (2006). The origins of writing in the disciplines: Traditions of seminar writing and the Humboldtian ideal of the research university. Written Communication, 23(3), s. 331–352. Lea, Mary & Street, Brian (2006). The ”academic literacies” model: Theory and applications. Theory into Practice, 45(4), s. 368–377. Lillis, Theresa & Scott, Mary (2007). Defining academic literacies research: issues of epistemology, ideology and strategy. Journal of Applied Linguistics, 4(1), s. 5–32. Rienecker, Lotte & Stray Jörgensen, Peter (2014). Att skriva en bra uppsats. Stockholm: Liber. Schött, Kristina, Hållsten, Stina, Moberg, Bodil & Strand, Hans (2015). Studentens skrivhandbok. Stockholm: Liber. Strömquist, Siv (2006). Uppsatshandboken. Råd och regler för utformningen av examensarbetet och vetenskapliga uppsatser. Uppsala: Hallgren & Fallgren.

Redaktörer för boken är Per-Olof Erixon och Olle Josephson. Övriga författare: Emma Arneback, Inger Erixon Arreman, Mona Blåsjö, Tomas Englund, Kristin Helstad, Tone Dyrdal Solbrekke och Anne Line Wittek.

Kampen om texten Examensarbetet i lärarutbildningen Varje lärarutbildning ska avslutas med ett vetenskapligt examensarbete. Det är en svår uppgift för både lärarstudenter och lärarutbildare. I forskningsprojektet Kampen om texten följdes lärarstudenters skrivande under flera terminer fram till examensarbetet. Vid fyra lärosäten, tre svenska och ett norskt, intervjuades studenter och lärare kontinuerligt, uppsatser och inlämningsuppgifter analyserades och seminarier dokumenterades. Resultaten redovisas i denna bok. Läsaren får först i fyra fallstudier möta studenter och lärare, till exempel den sökande Helen, den handlingskraftiga Lotta, Robin som skriver precis som lärarna anvisar, och lärarna Otto och Hege som från starten präglar sina studenter för hela utbildningen. Därefter ägnas fyra kapitel åt centrala teman: institutionernas roll, lärandebanorna och den professionella identiteten, textnormerna samt studenternas tänkande och föreställningar om skrivandet. Kampen om texten kan användas av lärarutbildare och andra universitetslärare som vill hjälpa sina studenter i deras skrivande och till ett bra examensarbete. Den rymmer många erfarenheter och konkreta observationer av hur framgångsrikt – och ibland mindre framgångsrikt – arbete med studenters skrivande kan organiseras och utföras. Den är inte en handbok i akademiskt skrivande, utan något annat och ovanligare: en bok som ger oss insyn i hur studenter och lärare arbetar och tänker i det dagliga slitet med vetenskapliga perspektiv, skiftande skrivuppgifter och till sist ett godkänt examensarbete.

Art.nr 39489

studentlitteratur.se