9789147077359 by Smakprov Media AB

”Det är absolut så att man är inte muslim på tisdag och europé på onsdag, kvinna på måndag, svart på söndag och lesbisk på torsdag eftermiddag. Dessa variabler samexisterar i tiden.” Rosi Braidotti

Varför är en person underordnad andra personer? ”På grund av könstillhörighet”, svarar en genusforskare. ”På grund av etnisk bakgrund”, svarar en post-kolonial forskare. ”På grund av klasstillhörighet”, svarar en forskare som föredrar teorier om sociala klasser. Ingen av dem behöver ha vare sig rätt eller fel. Men förståelsen och kunskapen kan öka om man kombinerar dessa perspektiv.

Alexander Styhre är biträdande professor vid Avdelningen för projektledning vid Chalmers tekniska högskola. Vår förhoppning är att boken ska ge läsarna en förståelse för de sociala kategorier som de själva ingår i och är med och konstruerar. Det är en komplex uppgift att samtidigt se till flera olika kategorier, men i många sammanhang kan en sådan ansträngning ge värdefulla insikter. Exempelvis kan en bättre förståelse för demokrati, jämställdhet, jämlikhet och människors olika arbetsförhållanden uppnås. Författarna

” Jag, som en vit, heterosexuell man från medelklassen, rekommenderar varmt denna bok till människor med ett intresse för organisationer och beteenden inom dem.Vi är alla intersektionella, och organisationsforskningen har mycket att vinna på att se bortom förenklade uppdelningar. Genom att ta upp diskussioner om saker som ofta förträngs – klass och sexualitet bland dem – är denna bok ett viktigt och aktuellt bidrag i våra debatter. En bok som väcker tankar och rör om!” Alf Rehn, professor i organisation och management, Åbo Akademi och KTH i Stockholm

Organisering och intersektionalitet

Ulla Eriksson-Zetterquist är fil.dr i företagsekonomi och verksam som forskare och lärare vid GRI och Företagsekonomiska institutionen på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Intersektionalitet innebär att man kombinerar flera olika kategorier för att därigenom uppnå en mer detaljerad kunskap om ett visst fenomen. Denna bok visar hur intersektionalitet kan tillämpas inom organisationsteorin. Genom att skifta fokus och alternera mellan exempelvis teorier om kön, klass, etnicitet och sexualitet kan man få en större förståelse och ökad insikt om en persons arbete och livssituation, hur en arbetsgrupp fungerar och kommunicerar eller hur ett företag är organiserat.

Ulla Eriksson-Zetterquist Alexander Styhre

Organisering och intersektionalitet

Ulla Eriksson-Zetterquist Alexander Styhre

Organisering och intersektionalitet

Wassily Kandinsky Farbstudie – Quadrate mit konzentrischen Ringen 1913 Städtische Galerie im Lenbachhaus, München

Best.nr 47-07735-9 Tryck.nr 47-07735-9-03

omslag.indd 1

11-05-23 13.26.41

Organisering_o_Intersekt_6

06-11-01

15.36

Sida 1

Organisering_o_Intersekt_6:Organisering_o_intersekt_6

11-05-24

09.35

Sida 2

Organisering och intersektionalitet ISBN 978-91-47-07735-9 © 2007 Författarna och Liber AB Redaktörer: Ola Håkansson och Karin Landmér Omslag och typografi: Daniel Sjöfors Omslagsbild: Wassily Kandinsky, Farbstudie – Quadrate mit konzentrischen Ringen, Städtische Galerie im Lenbachhaus, München Sättning: Gyllene Snittet AB Typografi: Garamond 3 12/14 Upplaga 1:4 Tryck: Sahara Printing, Egypten 2011

KOPIERINGSF RBUD

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Organisering_o_Intersekt_6

06-11-01

15.36

Sida 3

Innehållsförteckning

Förord......................................................................................... 7 Kapitel 1

ORGANISATIONER , ORGANISERING OCH INTER SEKTIONALITET .......................................................... 9 Begreppet intersektionalitet.......................................11 Varför intersektionalitet nu? ......................................15 Vad är organisationer och organisering? .....................16 Organisation, organisering och intersektionalitet ....18 Jämlikhet, jämställdhet och intersektionalitet.........19 Bokens upplägg .........................................................19

Kapitel 2

INTERSEKTIONALITET OCH SOCIALA KATEGORISERINGAR ..................................................22

Globalisering, etnicitet och organisering....................23 Framväxten av intersektionalitetsbegreppet ...............25 Att förstå hur kategorier upplevs samtidigt.............28 Sociala kategoriseringar och klassificeringssystem ......30 Kategorisering på basis av kön, klass och sexualitet...34 Kategoriseringar och organisationer ........................36 Handlingar som producerar sociala kategorier.........38 Förtryck och makt .....................................................39 Begreppet könsmaktsordning .................................40 Queerteoretiska perspektiv på makt ........................41 Aktör-nätverk och makt..........................................43 Sammanfattning och slutsatser...................................44 Kapitel 3

.........................................45 Teoretiska begrepp.....................................................47 Klassiska studier av kön i organisationer ....................47 Kvinnor rekryteras och kontrolleras annorlunda ......48 Betydelsen av position i organisationen ...................50 Fortsatta studier efter Kanter ..................................53 Homosocial reproduktion .......................................55 Kanter och intersektionalitet ..................................57 Kvinnor och män i organisationer ..............................57 KÖN OCH ORGANISERING

Organisering_o_Intersekt_6

06-11-01

15.36

Sida 4

Feministisk kritik av byråkratin..............................58 Kvinnor som ledare.................................................59 Processer som konstruerar kön ...................................61 Organisering och konstruktion av kön ....................63 Maskulinitet och konstruktion av kön.....................64 Konstruktion av bilar och kön ................................67 Intersektionella studier med kön som utgångspunkt ..69 Sammanfattning och slutsatser...................................71 Kapitel 4

ETNICITET OCH ORGANISERING ................................72

Begreppet postkolonial teori ......................................74 Postkoloniala teoretiker och författare .....................76 Postkolonial teori, organisering och intersektionalitet ..80 Intersektionella perspektiv på textilindustrin..........81 Onda andar mot orättvisa arbetsförhållanden ..........85 Försök att omforma ”invandrare” ............................87 Upplevelser av kulturella skillnader mellan engelsmän, amerikaner och svenskar på Volvo och AstraZeneca ............................................................90 Etnicitet och religion i organisationer ........................95 Integration i svenska organisationer och företag ......96 Begreppet mångfald................................................99 Studier av mångfald i organisationer .....................101 Sammanfattning och slutsatser.................................103 Kapitel 5

SOCIAL KLASS OCH ORGANISERING ..........................105

Perspektiv på begreppet klass ..................................106 Karl Marx och det kapitalistiska klassamhället......107 Thompsons teori om klass.....................................111 Antonio Gramsci och subalterna klasser ................112 Pierre Bourdieu och ekonomiskt och symboliskt kapital ..................................................................113 Guy Debord och ”skådespelssamhället”.................115 Framväxten av nya klasser .....................................117 Klass och social rörlighet ......................................119 Frånvaron av klassperspektiv i samhällsteorin...........121 Är klass ute? .........................................................121 Fackföreningar och kvinnorörelsen ........................123

Organisering_o_Intersekt_6

06-11-01

15.36

Sida 5

Social klass i ett svenskt perspektiv .......................126 Klass och intersektionalitet......................................127 Klass och sociala praktiker ....................................127 Studier av klasspraktiker.......................................128 Klass och organisering .............................................133 Historiska studier av organisationer ......................133 Arbetsstudier ........................................................136 Sammanfattning och slutsatser.................................139 Kapitel 6

SEXUALITET OCH ORGANISERING ............................141 Sexualitet i organisationer ........................................142 Teoretiska begrepp...................................................145 Kulturen som genuskonstruktör ...........................146 Könets performativitet..........................................147 Den heterosexuella matrisen..................................148 Kritik mot Butler .................................................150 Queera perspektiv på organisationer och ekonomi ....151 Att uppträda i kostym ..........................................152 Queer hantering av livet .......................................154 Vetenskapande i queerperspektiv ..........................156 Queera perspektiv på populärkulturens chefer.......158 Intersektionalitet och queerteori ..............................160 Queerteori och politisk ekonomi ...........................160 Studie av intersektionalitet och sexualitet .............164 Synliggörande av sociala grupper ..........................164 Sammanfattning och slutsatser.................................166

Kapitel 7

ATT STUDERA ORGANISERING OCH INTERSEKTIONALITET ..............................................168

Andra sociala kategorier...........................................169 Tillhörighet till många kategorier.........................169 Arbetshandikapp och organisering ........................170 Ålder och arbetslivserfarenhet ...............................173 Intersektionella organisationsstudier ........................175 Att vara medveten om befintliga, förgivettagna kategorier .............................................................177 Att använda olika kategorier i analysen .................177 Att analysera intersektioner ..................................179

Organisering_o_Intersekt_6

06-11-01

15.36

Sida 6

Att medvetet arbeta med kategorier som ömsesidigt beroende .............................................179 Att använda handlingsnät för att studera organisering av intersektionalitet ..........................180 Sammanfattning och slutsatser.................................181 Referenslista ............................................................183 Register ...................................................................201

Organisering_o_Intersekt_6

06-11-01

15.36

Sida 7

Förord

Kan man kombinera studier av kön/genus med studier av etnicitet och mångfald? Det var den inledande frågan för detta projekt, vilken ledde oss in på området intersektionalitet. I denna bok presenterar vi svaret i form av intersektionalitet som visar att det krävs ett antal kategorier för att förstå de frågor som belyses inom exempelvis organisationsteorin. Författarna skulle vilja tacka Kikki Bauman, Eva Borgström, Barbara Czarniawska, Pia Höök, Wuokko Knocke, Viktorija Kolonaityte, Kajsa Lindberg, Lars Norén, Alf Rehn och David Renemark som läst och kommenterat kapitel och bokmanus vid olika tillfällen under arbetet. Utan dessa ömsom kritiska och hårdföra, ömsom uppmuntrande och entusiastiska synpunkter, rekommendationer och korrigeringar hade vi haft betydligt svårare att ro i land detta i vårt tycke omfattande projekt. Vi vill också tacka Ola Håkansson på Liber för hans tilltro till bokprojektet. Ett tack också till Karin Landmér som har bistått med språkgranskning och Mia Ljunggren som tagit hand om arbetet med att göra manuskript till bok. Ulla Eriksson-Zetterquist vill tacka Malmstensstiftelsen för finansiering och forskningsgruppen OAN (Organizing in Action Nets) vid GRI, Handelshögskolan, Göteborgs universitet som bidragit med levande akademisk miljö. Den studie som Alexander Styhre presenterar delar av i kapitel 4 är finansierad av Riksbankens Jubileumsfond. Sten Setterberg, Jan Wickenberg, Mats Sundgren och Sofia Börjesson har här varit till värdefull hjälp genom att underlätta det empiriska arbetet och är således förtjänta av ett stort tack. Alexander vill också tacka Johan Alvehus för rekommendationer av litteratur.

Organisering_o_Intersekt_6

06-11-01

15.36

Sida 8

Organisering_o_Intersekt_6

06-11-01

15.36

Sida 9

1 Organisationer, organisering och intersektionalitet Ett resultat av organisering är att fenomen i organisationens omvärld sorteras och kategoriseras. Kategoriseringen hjälper till att tala om vad organisationen gör respektive inte gör (Bowker och Star, 2000), och den är samtidigt ett sätt för människor i och runt omkring organiseringen att tala om vilka de är. Människor förhåller sig på olika sätt till sorteringen av dem själva och i vissa situationer gör de den till en del av sin egen identitet (Skeggs, 1997). Centralt i kategorisering är att många olika kategorier samverkar samtidigt. När ett företag sorterar ut vilken marknad de ska sälja sina produkter på, så bestämmer de i samma process huruvida produkterna ska rikta sig till låginkomst- eller höginkomstsegment, till kvinnor eller män, lokalt eller globalt och om produkterna ska framstå som konservativt präglade eller urbant trendiga. Ett sätt att förstå kategorisering är med hjälp av perspektivet intersektionalitet som visar att det är centralt att se till flera kategorier samtidigt. Sociologen Beverly Skeggs beskriver till exempel hur en persons upplevelse av att tillhöra en viss kategori samtidigt är knuten till hennes upplevelse av tillhörigheten till andra kategorier. Med perspektivet intersektionalitet – som vi ska diskutera i denna bok – tydliggörs att om man exempelvis vill förstå varför vissa skikt i en organisation är dominerade av män, måste flera kategorier användas samtidigt. Att enbart förstå dem som ”män” räcker inte, utan deras upplevelser måste relateras till deras klasstillhörighet (exempelvis medelklass), etniska tillhörighet, ålder och så vidare. Intersektionalitet har många betydelser. En svensk förklaring av intersektion är en linje som korsar eller avskär en annan. Engelskans 9

Organisering_o_Intersekt_6

06-11-01

15.36

Sida 10

”intersection” har ett flertal närliggande betydelser, som skärning, genomskärning, vägkorsning eller skilda vägplan. I studier med perspektivet intersektionalitet står begreppet ofta för linjer som korsar eller avskär varandra. Med intersektionalitet betonas vikten av att se till både etnicitet, hudfärg, kön, klass, sexualitet, religion, ålder och liknande kategorier vid samhällsvetenskapliga och humanistiska studier och tanken är således att de olika kategorierna samverkar och påverkar varandra. Ett fenomen kan därför sällan förstås som enbart beroende av en enda kategori. Inom organisationsteorins forskningsområde återfinns många situationer där kategorier som etnicitet, genus, klass, sexualitet och liknande samverkar, avskär och påverkar varandra. I de flesta sammanhang är intersektionaliteten mellan kategorierna okänd för dem som ingår i en arbetsgrupp respektive för dem som finns i gruppens omgivning, eftersom människor tenderar att inte reflektera kring kategorierna när de tänker på sina arbetskamrater eller på andra grupper av anställda i ett företag. Medlemmarna i en organisation har benägenhet att se processer som rekrytering, avancemang, beslutssituationer, löneunderlag, egenskaper som leder till högre positioner, inflytande över olika delar av organisationen och så vidare, som ”naturliga”, möjligen med argumentet att ”det är så vi gör här”. Detta synsätt är också en konsekvens av att bli medlem i en organisation. Efter det att den nyanställda har insocialiserats känner hon/han till hur man gör inom organisationen och tar således kategoriseringar och intersektioner mellan olika kategoriseringar för givna. För den som kommer utifrån blir kategoriseringarna och intersektionerna dem emellan desto märkligare och mer främmande i en given situation. Detta kan uppfattas när en person kommer som ny medlem till en organisation, när en person från en organisation besöker en annan organisation eller vid utomståendes mer fördjupade granskningar av organisationer (som forskare, journalister, värderare, revisorer och så vidare). En sådan främmande situation uppstår till exempel i svenska koncerners utländska verksamheter. För en person som kommer från Mellanöstern och arbetar i ett svenskt dotterbolag i sitt hemland, uppstår till exempel inte bara frågor om hur beslut fattas i svenska koncerner (det verkar vara någonstans i Stockholm men det är oklart hur) men även frågor om exakt var i chefshierarkin som avancemang uppenbarligen kräver blond hårfärg och skandinaviskt utseende. Om det dessutom är enbart män som återfinns som chefer efter 10

1. Organisationer, organisering och intersektionalitet

Organisering_o_Intersekt_6

06-11-01

15.36

Sida 11

en viss nivå i chefshierarkin är det exempel på samverkan av kategorier som etnicitet, utseende och genus. Den svenska Antidiskrimineringsbyrån berättar om liknande situationer i Sverige. På en arbetsplats med en hög andel utrikesfödda personer på de lägre nivåerna visar det sig till exempel att personer med svenskt ursprung är överrepresenterade på chefsnivåer. Det fackförbund som omfattar de flesta personer på denna arbetsplats antyder att flertalet anställda, både de med svenskt ursprung och de med utländsk bakgrund, tillhör arbetarklassen. När förmanspositionerna innehas av en majoritet personer med svensk bakgrund, antyder det en situation där klass och etnicitet samverkar vid urvalet av chefer.

Begreppet intersektionalitet Intersektionalitet är ett kulturteoretiskt begrepp som har bakgrund i postmodern feministisk teori, postkolonial teori, afroamerikansk feministisk teori, teori om etnicitet, klassteori och queerteori (Lykke, 2003). En tidig inledning till intersektionalitet brukar relateras till resultaten från 1800-talets kvinnorörelser, som delvis samarbetade med amerikanska svarta1 frihetsrörelser, men även till de socialistiska kvinnorörelserna från 1800-talet och tidigt 1900-tal (Lykke, 2005). Bland de första att förespråka intersektionalitet kan juridikprofessorn Kimberlé Williams Crenshaw (i slutet av 1980-talet), filosofen och litteraturvetaren Teresa de Lauretis (1990) och biologen och historieprofessorn Donna Haraway (1991) nämnas. Rosi Braidotti (2006) påtalar behovet av att kunna förstå hur olika fält och relationer konstituerar en individs upplevelse av sitt subjekt: The critical legal studies scholar Kim Crenshaw has coined the term ”intersectionality” to describe the methodological approach that defines difference as a bundle of simultaneous but distinct axes of subjectivation and analyses them interactively. This is an attempt to encompass the multiple grounds of identity in a discussion about power-relations. It is also keeping with the post-structuralist insight about the multilayered structure of identity within each singular subject. (Braidotti, 2006:62. Vår kursivering) 1

”Svart” är negativt laddat på svenska. I boken använder vi det vid översättning av amerikanska studier där benämningen ”black” har använts. ”Black” relaterar till både etnicitet och hudfärg men i de refererade texterna specificeras det inte då relationen mellan kategorierna är oklar. 1. Organisationer, organisering och intersektionalitet

Organisering_o_Intersekt_6

06-11-01

15.36

Sida 12

Kön, klass och etnicitet har tillsammans utforskats sedan 1970-talet inom inriktningen socialistisk feministisk teori, där olika delar av intersektionen av genus, etnicitet och klass står i fokus (Knocke, 1986, 1991; Acker, 1990, 1998). Forskning om fenomen som klass, kön, sexualitet och etnicitet har pågått olika länge: Klass sedan åtminstone 1700-talet, kön och jämställdhet sedan 1900-talets början, sexualitet sedan 1980-talet och etnicitet sedan 1990-talet. Organisationsforskningens inledning, som brukar hänföras till någon gång på 1800-talet, är således av senare datum än till exempel studier av kategorisering i klasser. Eftersom en del av ämnet belyser hur människor i organisering arbetar tillsammans återfinns de olika kategorierna klass, kön, sexualitet och etnicitet även inom organisationsforskningen. Det är dock mer sällsynt att det lyfts fram hur kategorierna samverkar i organisering. De studier som finns behandlar ofta främst en av kategorierna. Vid omläsning av studierna visar det sig dock att även om det är exempelvis etnicitet som betonas så är också andra kategorier centrala (exempelvis ålder och klass). Studier som verkar betona en kategori, men vid närmare granskning visar sig behandla fler, kan således tolkas som ytterligare ett argument för perspektivet intersektionalitet. Kategorierna samverkar, men det är först med framväxten av perspektivet intersektionalitet som detta blir tydligt och som det även ges synsätt och verktyg för att tolka denna samverkan. Ett sätt att åskådliggöra intersektionalitet är med följande modell:

Kön

Sexualitet

Etnicitet

Klass

Figur 1.1 Illustration över hur olika kategorier samverkar. Benämningarna kan bytas ut mot eller kompletteras med exempelvis ”ålder”, ”religion” och så vidare. 12

1. Organisationer, organisering och intersektionalitet

Organisering_o_Intersekt_6

06-11-01

15.36

Sida 13

Här har vi utvecklat Candace Wests och Sarah Fenstermakers (1995) modell där de använde tre cirklar för att sortera in samverkan mellan de personer som (1) förtrycks av könstillhörighet, (2) förtrycks av etnisk tillhörighet och (3) förtrycks av klasstillhörighet. Vi exemplifierar med fyra olika teoretiska fält eller begrepp, men de är både utbytbara och möjliga att komplettera med kategorier som ”ålder”, ”religion” och så vidare. De olika kategorierna griper in i varandra och även om det finns en sfär som är ”enbart” kön så finns det andra delar i denna sfär där kön samverkar med till exempel etnicitet eller klass eller hudfärg eller sexualitet. Vi vill här poängtera att det inte rör sig om att bryta ner dessa olika teoretiska fält till separerade och åtskilda teorier, utan att en intersektionell analys utgår från att det alltid föreligger en dynamisk relation mellan begrepp som kön, etnicitet, klass och sexualitet. Dessa begrepp existerar inte enskilt utan konstitueras av varandra; en teori om klass är således också en teori om kön, etnicitet, sexualitet och så vidare. För att underlätta en förståelse för rikhaltigheten i de olika teoretiska fälten har vi i föreliggande bok valt att diskutera dessa i enskilda kapitel. Vi kommer dock fortlöpande att påtala vikten av att begreppet intersektionalitet bygger på förmågan att se hur olika analytiska kategorier griper i varandra och samvarierar. Vi kan här använda oss av Braidottis exempel på hur en person konstitueras som ett aggregat av olika identiteter och relationer som samvarierar, men som inte alltid är vad Braidotti benämner ”synkroniserade”: It is absolutely the case that one is not a Muslim on Tuesday and a European on Wednesday, a woman on Monday, black on Sunday and lesbian on Thursday afternoon. These variables coexist in time. They also intersect, coincide or clash; they are seldom synchronized. The point is that one’s consciousness of oneself does not always coincide with all variables all the time. One may, for a period of time, coincide with some of the categories, but seldom with them all. (Braidotti, 2006:94)

Det är denna dynamiska samvariation av identiteter som intersektionalitetsbegreppet vill fånga. Modellen illustrerar också hur olika fält av vetande (exempelvis genusvetenskaplig teori eller teorier om etnicitet som postkolonial teori), som i sig själva har sina forskningstraditioner, sina metoder, sin begreppsapparat, sina ”klassiska studier” och sina ideologier och föreställningar om vad som är ”god forskning” eller en legitim forsk1. Organisationer, organisering och intersektionalitet

Organisering_o_Intersekt_6

06-11-01

15.36

Sida 14

ningsfråga, kan påverkas av andra forskningsområden. När detta sker uppstår en spänning mellan olika vedertagna förklaringar: Varför är en person underordnad andra personer? ”På grund av könstillhörigheten”, svarar en genusvetenskaplig forskare. ”På grund av etnisk bakgrund”, svarar en postkolonial forskare, och så vidare. Ingen av dessa behöver ha vare sig rätt eller fel. Utifrån de respektive perspektiv de företräder har båda rätt, men de kan skapa en än större förståelse om de kan kombinera sina insikter och teoretiska modeller. Varför domineras en viss yrkesgrupp av en viss sammansättning av klass, kön och etnisk tillhörighet? Detta är ett exempel på en intersektionell frågeställning. Genom att skifta fokus mellan teorier om kön, etnicitet och klass kan en större förståelse och en mer rikhaltig analys göras av exempelvis en persons arbete och situation i en organisation. Begreppet intersektionalitet och modellen ovan syftar till att hjälpa oss att kombinera perspektiv och därigenom uppnå en mer detaljerad kunskap om hur organisering bidrar till kategorisering av medarbetare och om konsekvenserna av dessa processer. En metafor som kan användas för att fånga intersektionalitetsbegreppet är ett prisma. Ett prisma är en slipad kristall eller glasbit i vilken en ljusstråle kan brytas så att ett helt spektra av olika färger kan beskådas. Vi kan uppfatta en ljusstråle som vit, men när den bryts i prismat ser vi att den består av en mängd olika frekvenser som vi uppfattar i olika färger. Beroende på hur vi rör prismat mot ljusstrålen kan vi se olika färger av ljuset. I analogi kan en människas klassbakgrund, etnicitet, sexuella läggning med mera ses utifrån dessa olika alternerande och kompletterande perspektiv. Intersektionalitetsperspektivet är här själva prismat och de teoretiska fälten de plana ytor som prismat är slipat i och som möjliggör att de olika färgerna syns och kan separeras. Fördelen med prismametaforen är att den tillhandahåller en icke-reduktionistisk modell av intersektionalitetsbegreppet. Ljusstrålen ”bryts inte ner” i de olika färgerna utan färgerna är beroende av vår perception. Ljuset ”har” inga färger i sig utan får dessa genom det perspektiv och de verktyg vi använder. Dessutom understryker prismametaforen ett aktivt arbete från den som håller prismat mot ljusstrålen; genom att använda prismat ges möjlighet att se nya färger. Prismat är med andra ord ett verktyg som kan användas för att undersöka ljusstrålen. De maktordningar som återfinns i organisationer skapar även identiteter. Det innebär att ett annat sätt att läsa intersektionalitet är som 14

1. Organisationer, organisering och intersektionalitet

Organisering_o_Intersekt_6

06-11-01

15.36

Sida 15

studier av var och hur olika identitetsformationer korsar varandra. Vårt fokus här är på de sociala kategorier som formar organisationsmedlemmars identitet, och eftersom vi strävar efter att presentera dem ur bredare perspektiv blir identitet ett av många områden som vi diskuterar.

Varför intersektionalitet nu? Som framgår är frågorna som behandlas inom intersektionalitet knappast att beteckna som nya. En skillnad är dock intersektionalitetsperspektivets betoning av att samhället är ständigt föränderligt och rörligt. Även om en person tillhör en viss kategori hela sitt liv (exempelvis kvinna) så förändras innehållet i kategorin både genom personens ålder (upplevelsen av att vara kvinna skiljer sig exempelvis mellan en liten flicka och en mormor) och genom samhälleliga förändringar av innehållet i kategorin kvinna. Intersektionalitet handlar således om att betona olika socialt organiserande principer som samtidigt påverkar människors liv. En förklaring till att intersektionalitetsperspektivet blivit populärt just nu ligger således i det samtida fokus på processer. Exempel på processer som studeras är organiseringen (den pågående aktiviteten eller processen när människor organiserar), ”doing gender” (processen där kön konstrueras) (West och Zimmerman, 1987) respektive andra processer som på motsvarande sätt skapar klass, sexualitet respektive etnicitet. Dessa processer belyses på delvis nya sätt och med delvis nya metoder inom forskningen (se även West och Fenstermaker, 1995). Istället för att studera strukturer fokuseras processer och praktiker som dels är beroende av strukturer, dels konstruerar strukturer (Eriksson-Zetterquist, 2006). Vi återkommer till detta i följande avsnitt om organisering. Vid studier av internationella tidskrifter visar det sig att intersektionalitet när detta skrivs har fått genomslag i skandinaviska tidskrifter och böcker, men sökningar i databaser tyder på att den ännu inte fått motsvarande genomslag i anglosaxiska tidskrifter. En orsak till detta kan vara den fältnära forskningen som skiljer sig åt mellan länderna. Till skillnad från andra länder har svenska forskare ofta goda möjligheter att få access för studier i olika organisationer. En annan orsak kan vara skillnaden i demografi och i erfarenheter från kolonialisering. Länder som Storbritannien, Frankrike och Holland har ex1. Organisationer, organisering och intersektionalitet

Organisering_o_Intersekt_6

06-11-01

15.36

Sida 16

empelvis lång erfarenhet av kolonialisering och USA präglas av en unik situation vad gäller immigration. I Sverige är situationen annorlunda. Mellan 1860-talet och 1920-talet var emigrationen omfattande i Sverige och det var först under efterkrigstiden som den omfattande arbetskraftsimmigrationen började. Historiskt sett präglas Sverige av både invandring och utvandring, beroende på förändringar i arbetskraftsbehov och förändringar av nationens gränser. Eftersom skillnaderna demografiskt sett är relativt olika i olika länder kan det också förklara att perspektivet intersektionalitet används på olika sätt. Perspektivet intersektionalitet kan också relateras till den omfattande betoning på mångfald och diversity som återfinns inom vad som på engelska brukar benämnas management och som på svenska motsvaras av ungefär företagsekonomi, både som forskning och praktik. En användning av ”mångfald” implicerar just de frågor som också problematiseras inom studier av intersektionalitet, nämligen hur makt och maktrelationer bygger på en samverkan mellan kategoriseringar av kön, etnicitet och klass (Omanovic, 2002). Ett problem med diversity är dock att dess fokus på att ta till vara exempelvis invandrares erfarenheter i företag, i syfte att öka produktiviteten och avkastningen, är att etnicitetsfrågan underordnas kapitalistiska strategier (Litivin, 2002). Detta sätt att hantera segregering och integration av personer med annan etnisk bakgrund är snävt ur demokratisk och moralisk synpunkt. Här kan perspektivet intersektionalitet bidra till att andra delar av kategorin etnicitet lyfts upp på dagordningen.

Vad är organisationer och organisering? Inom organisationsteorin finns en rad definitioner av vad en organisation är. En klassisk definition är att se organisation som ”ett system av medvetet samordnade personliga aktiviteter eller styrkor” (Barnard, 1938:72), vilket är en definition som betonar att organisation handlar om ett samarbetande kollektiv. Tanken bakom denna definition är att eftersom människor exempelvis inte är tillräckligt fysiskt starka, så väljer de att samarbeta för att uppnå det de vill. Samarbete kräver att de samordnar sina handlingar och aktiviteter, och både samarbete och samordning kommer således att äga rum inom en organisation. Tidiga definitioner av organisationer brukar omfatta betoning på måluppfyllelse, samarbete, resursbehov, strukturbehov och behov av ledarskap. 16

1. Organisationer, organisering och intersektionalitet

Organisering_o_Intersekt_6

06-11-01

15.36

Sida 17

Genom att betrakta organisationen som en struktur eller en maskin kom den också att ses som relativt stabil, rationell och avgränsad. Sedan slutet av 1970-talet har forskare som Karl Weick (1979) betonat vikten av att studera organisering, det vill säga processer där människor kollektivt samordnar sina aktiviteter. Människors handlingar i organiserad form kan sägas leda till att organisationer uppstår. Organisera betyder i korthet att införa ordning, skriver Weick och Westerley (1999). Allt från idéer och tid till människor kan organiseras. Om någon till exempel organiserar människors handlingar, det vill säga ordnar upp dem, så kommer de människor vars handlingar låter sig organiseras att se tillbaka på denna situation för att skapa mening av den och använda detta som guide för sina följande handlingar. De deltagande människorna kan här välja att fortsätta handla tillsammans, och om de gör det kommer deras agerande att stabiliseras i rutiner. Fortsätter rutinerna att vidhållas kommer de att leda till att strukturer skapas och därmed börjar organisationer byggas. Om människors handlingar däremot leder till att de beslutar sig för att inte handla tillsammans så byggs inte någon organisation. En organisation byggd från organisering kan vara tillfällig, som veckans grupparbete i en universitetskurs, eller långlivad, som katolska kyrkan. Med perspektivet på organisering blir det dock tydligt att ett företags lokaler möjligen är ett yttre skal för organisationen, men de är inte själva organiseringen. Slutar människor att handla tillsammans så blir företagets lokaler en tom byggnad, utan vare sig organiseringen eller därpå följande organisation (Czarniawska, 1997). När forskarna betonar organisering visas även hur organisationer är socialt konstruerade. För att till exempel förstå hur strukturer/organisationer skapas krävs således studier av de processer som bygger upp dem, snarare än studier av deras slutresultat. Slutresultatet av organisering är till exempel organisationen, men även varor och tjänster, olika uttryck för makt, olika kategorier som sorterar människor respektive marknader och så vidare. Organiseringen konstruerar också olika handlingar till ett handlingsnät (Czarniawska, 2000, 2004). En förutsättning för att organiseringen ska fortgå är att någon gör något och att dessa handlingar är kopplade till andra handlingar i en institutionell ordning. Det innebär att en person inte är säljare eller chef innan han/hon blir rekryterad till den positionen i en organisation. Först när vederbörande börjar utföra de handlingar som positionen innebär, kommer vederbö1. Organisationer, organisering och intersektionalitet

Organisering_o_Intersekt_6

06-11-01

15.36

Sida 18

rande att bli säljare eller chef. Det är således handlingsnätet som skapar identiteter och inte tvärtom. Fokus på handlingsnät betonar också att organisationen fortlever för att det finns rutiniserade handlingsmönster som inte är beroende av enstaka personer. Organisation, organisering och intersektionalitet

I en organisation sker följaktligen organisering samtidigt som själva organisationen uppstår som en konsekvens av organisering. På grund av den ständiga organiseringen förändras också hela tiden organisationerna. Om en forskare besöker en organisation och skaffar sig en bild av hur den fungerar så har organisationen, och därmed bilden, förändrats till nästa gång forskaren besöker samma organisation. Detta har lett till att många riktar intresset just mot de processer, organiserandet, som ger upphov till organisationerna. Relaterat till intersektionalitet innebär studier av organisation att forskarna kan få bilder av vilka kategorier som är aktuella i det givna forskningsfältet, medan studier av organisering kan visa hur dessa kategorier konstrueras. Syftet med denna bok är att presentera hur intersektionalitet kan användas inom organisationsteorin. Presentationen bygger på de fyra mer omfattande områden som redan finns belysta i organisationsforskningen: genus, etnicitet, klass och sexualitet. Vår tanke är att man, för att kunna förstå och arbeta med intersektionalitet, först måste bryta upp teoribildningarna bakom de olika möjliga kategorierna och skaffa åtminstone översiktlig kunskap om dem. Därefter kan de återigen sättas ihop. För att göra studier av hur människor kategoriseras efter klass krävs viss förkunskap om klassteorin och för att göra studier av hur människor kategoriseras efter både klass och kön krävs viss förkunskap om både klassteori och genusvetenskapliga teorier, och så vidare. Delvis motsäger detta perspektiv intersektionalitet, men vår tanke är att genomgången av de olika teoribildningarna ska ge läsaren verktyg att studera intersektioner i egna material. Följaktligen omfattar boken en presentation av forskningen inom respektive område (inom organisationsteorin). Som vi tidigare nämnt återfinns även studier inom de olika områden som omfattar intersektioner och därför presenterar vi hur studier inom vart och ett av dessa områden berör de övriga. Vid vår genomgång av studier inom exempelvis klass och organisation, framkommer hur materialet i dessa studier även berör kategorier som kön och etnicitet. I denna bok kommer vi att be18

1. Organisationer, organisering och intersektionalitet

Organisering_o_Intersekt_6

06-11-01

15.36

Sida 19

skriva framväxten av forskningen inom respektive område, men även lyfta fram nyare studier som just belyser intersektionen av dessa fenomen inom organisationer och organisering. Jämlikhet, jämställdhet och intersektionalitet

I Sverige hamnar frågor om kön, etnicitet och sexualitet inom ramen för lagstiftning kring jämlikhet och jämställdhet. Jämlikhet avser rättvisa förhållanden mellan alla människor och grupper i samhället. Utgångspunkten är att alla människor har lika värde – oavsett kön, etnicitet, religion och social tillhörighet. En av de viktigaste frågorna rörande jämlikhet är frågan om jämställdhet. Jämställdhet handlar om förhållandet mellan kvinnor och män. Jämställdhetslagen från 1980 innebär att arbetsgivarna ska skapa arbetsförhållanden som är lämpade för både kvinnor och män, att de ska underlätta för både kvinnor och män att förena förvärvsarbete med föräldraskap och att vara föräldralediga samt att arbetsgivarna ska förebygga och förhindra sexuella trakasserier. Vidare ska arbetsgivarna försöka bryta könssegregeringen genom rekrytering, utbildning och kompetensutveckling och kartlägga, åtgärda samt förhindra löneskillnader mellan kvinnor och män. Har arbetsgivaren tio eller fler anställda är vederbörande skyldig att upprätta en jämställdhetsplan (jämställdhetslagen 1991:433). Sedan 2003 gäller även lagen om förbud mot diskriminering, vilken ”har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder” (SFS 2005:480). Till skillnad från jämställdhetslagen finns i denna lag ingen skrivning om samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare för att motverka diskriminering. Sammantaget kan detta uttryckas som att Sverige har en proaktiv lagstiftning rörande jämställdhetsfrågor men att motsvarande ännu inte gäller för andra frågor inom området jämlikhet.

Bokens upplägg Vår ambition är att boken ska kunna läsas som en ingång till forskningen om kön och organisering, klass och organisering och så vidare. 1. Organisationer, organisering och intersektionalitet

Organisering_o_Intersekt_6

06-11-01

15.36

Sida 20

Eftersom det finns stora nationella skillnader kring organisering av kön, klass, etnicitet och sexualitet visar vi både på svenska studier inom dessa områden och på forskning från andra länder. Tanken med detta är att visa på intersektionen mellan de olika kategorierna och mer globala rörelser. I nästa kapitel, kapitel 2, kommer vi att mer fördjupat introducera perspektivet intersektionalitet. En central mekanism i organisation och organisering av kön, etnicitet, klass och sexualitet är kategorisering, då de olika begreppen står för olika kategoriseringar av människor i organisationer. Vi redogör för processen som skapar kategorisering och beskriver dess bakgrund och funktion i vårt samhälle. En annan central del i intersektionalitet är frågor om makt, varför vi även beskriver olika sätt att förstå makt i organisationer. De därpå följande fyra kapitlen presenterar fyra teoretiska perspektiv på organisation och organisering. Kapitel 3 behandlar den genusvetenskapliga forskningen med studier av kön/genus. Inledningsvis uppmärksammades kön som variabel i organisationssammanhang, men på senare år har genusvetenskaplig forskning kommit att fokusera hur kategorierna kvinnor och män görs i organisationer. I kapitel 4 diskuteras forskningen om etnicitet och hudfärg, vilken bygger både på studier av postkolonialism och på erfarenheter från forskare inom afroamerikansk feministisk teori i USA. Den sistnämnda påtalade att övriga feminister stod för ett perspektiv som inte omfattade alla kvinnor, utan enbart vita medelklasskvinnor. Etnicitetsområdet kom därefter att bli ett stort område för framför allt amerikanska konsulter inom diversity (mångfald), just med syfte att lyfta fram den företagsekonomiska vinsten med att nyttja alla fördelar hos de olika kategorier människor som finns i företag och organisationer. Kapitel 5 behandlar klassforskningen, vilken har långa anor och som efter 1970- och 1980-talens höjdpunkt delvis blivit åsidosatt. Studier från 1970- och 1980-talen, av bland annat sociologen Pierre Bourdieu, har dock revitaliserat området, varför det fortfarande är aktuellt även inom andra områden än intersektionalitet. I kapitel 6 diskuteras den queerteoretiska forskningen, vilken utgör ytterligare ett exempel på ett område som problematiserar dels innehållet i genus- och sexualitetsforskningen, dels innehållet i den kunskap som produceras genom att lyfta fram den heteronormativitet som präglar en stor del av vår kunskap. Här presenteras således nya 20

1. Organisationer, organisering och intersektionalitet

Organisering_o_Intersekt_6

06-11-01

15.36

Sida 21

perspektiv på hur kön konstrueras i organisering, men även ett mer omfattande kunskapskritiskt förhållningssätt. Kapitlen 3–6 bygger på gemensam struktur. Vi inleder med att presentera centrala begrepp inom området och låter detta följas av en översikt av forskningsfältet över tiden, tillsammans med klassiska studier inom fältet. Därefter följer en presentation av nyare forskning på området. Vi avslutar varje kapitel med att presentera studier som explicit behandlar området intersektionalitet samt studier vilka efter omläsning visar sig de facto behandla olika kategorier som samverkar och påverkar varandra. I det avslutande kapitel 7 tar vi upp andra kategorier som inte berörts i så stor omfattning i de tidigare kapitlen, till exempel ålder och funktionshinder. Ett problem med perspektivet intersektionalitet är att det kan ge upphov till synnerligen omfattande forskningsprocesser. I bokens avslutande kapitel diskuterar vi därför även möjliga lösningar för att kombinera de olika kategorierna. Vår förhoppning är att boken ska ge läsaren en förståelse för de sociala kategorier som vederbörande ingår i och själv är med och konstruerar. Även om det är en komplex uppgift att se till flera olika kategorier så är det samtidigt en mycket spännande utmaning i många sammanhang. Till exempel kan en bättre förståelse för demokrati, jämställdhet, jämlikhet och människors olika arbetsförhållanden uppnås om fler kategorier tas med i analysen av det aktuella fenomenet. Genom att använda flera olika kategorier kan förhoppningsvis också de goda forskningsresultaten från de olika områdena kombineras på nya sätt och kanske även ge upphov till en mer nyanserad förståelse för de organisationer som människor är medlemmar i.

1. Organisationer, organisering och intersektionalitet

Organisering_o_Intersekt_6

06-11-01

15.36

Sida 22

2 Intersektionalitet och sociala kategoriseringar Under en rubrik som handlar om globalisering meddelar nyhetsbyråer med jämna mellanrum nyheten ”Företaget Great AB har beslutat lägga ned sin finmekaniska tillverkning i Sverige och outsourcar istället den delen av verksamheten till låglöneland”. De anställda i Mellanstad är chockade: ”Jag har arbetat där i 23 år och hade verkligen inte väntat detta av Great. Företaget var ju bygdens ryggrad. Nu vet jag inte vad jag ska göra, det känns tungt.” Kommunens och regionens företrädare är förtvivlade över de förlorade arbetstillfällena. Aktieägarna i Great AB är strålande nöjda för beslutet visar att ledningen för Great AB är handlingskraftig. Aktiekursen stiger som följd av beslutet. I låglöneland kommer ny personal att tillverka Great AB:s produkter. Outsourcingen leder till att Great AB inte längre har arbetsgivaransvar för den delen av produktionen. Är företagets ledning förutseende har de noggranna uppföljningar av kvalitet, etik och arbetsmässiga förhållanden. Mindre förutseende företagsledningar riskerar annars att komma till svenska medias kännedom med rubriker som ”Företaget X har icke-etisk produktion”, ”tillåter barnarbete” eller ”har personalen inlåsta i fängelseliknande baracker”. Som en konsekvens av de omstruktureringar som följer av arbetsmarknadens förändringar ändras även de förhållanden som rör klass, kön och etnicitet. I det fiktiva exemplet ovan förändras situationen för den så kallade arbetarklassen, och oavsett om det var en kvinno- eller mansdominerad arbetsplats innebär nedläggningen att familjer mister en eller i värsta fall två inkomster. En vanlig konsekvens är att de arbetsuppgifter som tidigare utfördes av familjefäder i Mellanstad istället kommer att utföras av unga kvinnor i låglöneland som därmed kan försörja sina föräldrar och syskon. Därmed sker en förflyttning av arbetstillfällen mellan kategorierna ålder, etnicitet och kön (Haraway, 1991). 22

Organisering_o_Intersekt_6

06-11-01

15.36

Sida 23

Globalisering, etnicitet och organisering Ett sätt att förstå de förändringar som blir en följd av företaget Great AB:s handlande är med hjälp av ett intersektionalitetsperspektiv. Kategorier som kön, klass och etnicitet påverkas av vad som brukar kallas globalisering av världsekonomin. Ett argument för att använda perspektivet intersektionalitet i studier av organisationer och organisering ger sociologen Joan Acker (1998), som menar att som konsekvens av att våra företag förlägger produktion i låglöneländerna blir företagen sedda som oansvariga. Fråntagandet av ansvar sker genom processerna för ”kontraktering”. Det innebär att det svenska eller västerländska företaget inte behöver anställa personal och vederbörande drabbas inte heller av krav från facklig verksamhet, lönetryck eller ansvar vid uppsägningar som uppstår då nya produkter efterfrågas. För företagen innebär denna form av kontraktering flexibilitet och möjlighet till snabba förändringar, men den innebär samtidigt att deras ansvar för personal, för lokal miljö med mera drastiskt minskar. I förlängningen bidrar detta enligt Acker (1998:200) till en undervärdering och marginalisering av ”vårdande och reproduktiva aktiviteter”, det vill säga de aktiviteter som ofta kvinnor är ansvariga för. Internationalisering av kapitalet och förändringar av världsekonomin leder till förändringar på den svenska arbetsmarknaden när fabriker stängs, industrier flyttas och framför allt låglöneproduktion förläggs i andra länder (Acker, 1992a). I dessa andra länder bidrar kön och etnicitet till att göra kvinnor till ideala lokala arbetare, då dessa kvinnor exempelvis har försörjningsbörda gentemot sin familj och dåligt förhandlingsläge gentemot det utländska företaget och således måste godta de förutsättningar som arbetet ger. Å andra sidan skapas arbetstillfällen och nya möjligheter för yngre kvinnor då de bereds arbete utanför hemmet. Samtidigt kan situationen för exempelvis de svenska cheferna förändras. I en studie av könseffekter i företagens ledningsfunktioner vid globalisering, visade till exempel Calás och Smircich (1993) hur det blev fler kvinnor på toppositioner i US-bolagens högsta ledningar. Det var i sig ett positivt och glädjande resultat, men vid närmare granskning visade det sig också att ett annat resultat av globaliseringen var att företagen skapade nya ledningsgrupper på internationell nivå vilka innehade den faktiska makten. I dessa ledningsgrupper 2. Intersektionalitet och sociala kategoriseringar

Organisering_o_Intersekt_6

06-11-01

15.36

Sida 24

fanns ytterst få kvinnor. Kvinnorna fick istället ”stanna hemma” för att ”sköta lokalkontoret”. Ett annat exempel på hur kvinnor kan missgynnas av förändring påvisas av Nigel Thrift (2001) som undersökte antalet kvinnliga styrelsemedlemmar i företag i vad som kallades den nya ekonomin under slutet av 1990-talet. Thrift (2001:422) fann att endast 3 % av styrelserna utgjordes av kvinnor, jämfört med 11 % i amerikanska storföretag (Fortune 500). Denna ”nya” ekonomi som påannonserades av sina förespråkare innebar därmed intet nytt med avseende på jämställdhet. Ett annat exempel som visar hur klass, etnicitet, hudfärg och kön är kopplade till varandra i organisationer och företag ges av Joan Acker som beskriver hur det kan se ut på ett typiskt högteknologiskt företag i Kalifornien: For example, at the top of the typical Southern California high-tech firm stands the rational, aggressive, controlling white man (occasionally a woman but one who has learned how to operate in the class/gender structure), while at the very bottom there are often women of color working on a production line where they have little control over any aspect of their working lives. (Acker, 1992a:251)

Som följer av detta så pågår inte könsdiskriminering som en separat process, utan blir en integrerad del av annan diskriminering. För att förstå varför det enbart finns män och vissa kvinnor i högsta ledningen och enbart färgade kvinnor inom produktionen, räcker det således inte att se till kön, utan även klass, etnicitet och hudfärg måste beaktas. I Sverige är cirka 12 % av befolkningen utrikesfödda (18 % av befolkningen har utländsk bakgrund eller föräldrar som är utrikesfödda). Dagligen ställer media och det politiska systemet frågor om segregering och hur personer med olika etniska bakgrunder bemöts på arbetsmarknaden. Svenska företag som är verksamma utomlands möter frågor om etnicitet ur ett annat perspektiv än på hemmamarknaden och det blir centralt att ha kulturell kännedom för att kunna verka på globala marknader. I en globaliserad värld möter människor personer med annan etnisk bakgrund än den egna. Det är lätt att anlägga synsättet ”vi – de andra”. Hur förhåller vi oss till de andras kompetens? Hur gör vi för att komma ifrån det som framstår som kulturella skillnader? Det är en frågeställning av ”vi – de andra”-relationen som uppkommer både i relationen mellan olika etniska grupper och i relationen som företag på utländska marknader är inblandade i. 24

2. Intersektionalitet och sociala kategoriseringar

Organisering och intersektionalitet

Ulla Eriksson-Zetterquist är fil.dr i företagsekonomi och verksam som forskare och lärare vid GRI och Företagsekonomiska institutionen på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Ulla Eriksson-Zetterquist Alexander Styhre

Organisering och intersektionalitet

Ulla Eriksson-Zetterquist Alexander Styhre

Organisering och intersektionalitet

Wassily Kandinsky Farbstudie – Quadrate mit konzentrischen Ringen 1913 Städtische Galerie im Lenbachhaus, München

Best.nr 47-07735-9 Tryck.nr 47-07735-9-03

omslag.indd 1

11-05-23 13.26.41