9789127118522

BUSINESS – REHNT UT SAGT ALF REHN ISBN 978-91-27-11852-2

FÖR FÖRETAGSEKONOMIN ALF REHN

NOK_ALF_REHN_DUBBELPOCKET.indd 1

08-11-25 10.34.44

Den här boken heter FÖR FÖRETAGSEKONOMIN och hjälper dig förstå vad företagsekonomi är. Den är skriven av ALF REHN.

BUSINESS Rehnt ut sagt

5 HETA

tips - så lätt blir du en superchef!

HÖJ

AV OCH MED ALF REHN

tiv nova ch in tanför tiv o Krea nker du u under SÅ tä 180 sek n på boxe

✔ Bli snäll - bli framgångsRIK

✔ Så lockar du fram ditt

DIN LÖN:

inre marknadsgeni

Fem fantastiska faktorer för fetare förmåner

EKONOMISTYRNING - LÄS DE 2 MENINGARNA SOM KAN FÖRÄNDRA DITT LIV

Fo r fo retagsekonomin_pocket.indd 4

08-11-24 11.49.19

Innehåll

Förord

7

Inledning

9

1. Företag och ekonomi 21

2. Att företa sig något, och att organisera det 41

3. Ekonomi och det ekonomiska 83

4. Företagsekonomins nytta 111

5. Företagsekonomins elände 133

6. Företagsekonomi som kritik 147

7. För företagsekonomin 163

Register 175

Fo r fo retagsekonomin_pocket.indd 5

08-11-24 11.49.19

Fo r fo retagsekonomin_pocket.indd 6

08-11-24 11.49.19

Förord

Denna bok, som egentligen är två böcker, färdigställdes i sin nuvarande form i en tid av stor ekonomisk oro i så gott som hela världen. Det är en händelse som ser ut som en tanke, dels då detta är en i allra högsta grad ekonomisk bok (och två till priset av en!), men också eftersom särskilt denna del kan förstås som ett försvarstal för den företagsekonomiska vetenskapen. Många anser att ekonomi egentligen inte kan vara en vetenskap, vilket givetvis förstärks i osäkra tider, och ser man till den inkompetens som forskare inom de ekonomiska vetenskaperna ibland har visat så kan man mycket väl förstå en sådan åsikt. Så ja, företagsekonomin har sina problem, men samtidigt kan fältet faktiskt vara något så mycket mer än det vi normalt tänker på det hela som, och det var min strävan med denna bok att belysa detta.

För oberoende av vad vi anser om företagsekonomi så är det viktigt att förstå densamma, och jag tror att ett samhälle i vilket fler tänker och diskuterar kring vad som händer i det ekonomiska och hur ekonomins språk

Fo r fo retagsekonomin_pocket.indd 7

08-11-24 11.49.19

8

förord

och idéer fungerar vore ett bättre samhälle. Så jag har i denna del av boken försökt visa hur detta skulle vara möjligt, och vilka problem som kan uppstå i våra försök att förstå en värld som är genomsyrad av ekonomi. Företagsekonomi är viktigt, det är spännande och det kan vara oerhört intellektuellt stimulerande. Det handlar, vilket många ofta glömmer, i grunden om människor och deras drömmar, om hur vi bygger en värld och hanterar de problem som dyker upp i och med detta. Såsom i allt mänskligt är företagsekonomisk verksamhet fylld av fel och skavanker, och såsom i all mänsklig aktivitet så är det meningen att vi trots detta fortsätter framåt.

För oss själva och för mänskligheten.

Alf Rehn, Åbo, oktober 2008

Fo r fo retagsekonomin_pocket.indd 8

08-11-24 11.49.20

Inledning

Företagsekonomi, vad är det egentligen? Frågan verkar kanske lite naiv, men inte för att vi antar att alla vet vad det är, utan för att vi normalt antar att företagsekonomi är ett så pass enkelt definierat och klart avgränsat fält att frågan egentligen inte behövs. Där vetenskapliga fält såsom filosofi, teoretisk fysik och sociologi har en aura av att vara komplexa och potentiellt allomfattande, ser vi sällan företagsekonomi som något mer än det antagligen ganska självklara som ekonomer håller på med. Jobbar vi med företagsekonomiska frågor är vi rätt säkra på vad detta omfattar, och gör vi det inte så brukar vi nöja oss med bondförnuft av typen »sånt som har att göra med pengar, typ». När jag började en ekonomutbildning var detta ungefär vad jag utgick ifrån. Jag förväntade mig att lära mig ett antal tekniker, såsom bokföring, samt lite teorier om hur det ekonomiska fungerade – i smyg hoppades jag väl att någon skulle berätta hur man blev rik också. Som så många studerande blev jag till en början en aning besviken. Kurserna och böckerna berättade

Fo r fo retagsekonomin_pocket.indd 9

08-11-24 11.49.20

10

inl ed ning

nämligen inte speciellt mycket om vad man skulle göra, utan hur man kunde göra. Jag upplevde också fältet som väldigt svårt att överblicka. Ibland läste man saker som körde med oerhört raka puckar – »mät det», »räkna så här», »bestäm sedan följande». Ibland var man jättevag.

Vissa saker påminde om matematik, andra om sociologi och filosofi. En del av teorierna var väldigt intressanta, andra delar kändes mindre attraktiva – själv gillade jag aldrig redovisning, för där måste man räkna, medan jag hade vänner som tyckte att det var den enda »riktiga» företagsekonomin. För en ung person med mycket att göra verkade oklarheten i fältet rätt jobbig. Följaktligen var jag i början rätt ointresserad av ämnet jag senare skulle bli professor i. Precis som de flesta andra började jag läsa företagsekonomi för att det verkade »nyttigt», och för att det verkade finnas en hyfsad möjlighet att tjäna pengar om man hade läst det.

Samtidigt tyckte jag om företagsekonomi. Inte nödvändigtvis teorierna kring det, men jag läste med stor förtjusning journalistiska beskrivningar av företagsekonomiska fenomen, särskilt längre och mer detaljerade sådana. Jag tyckte om filmen »Wall Street» och romaner med komplexa affärstransaktioner, och detta inte bara för att jag drömde om att bli framgångsrik affärsman. Något i denna märkliga värld tilltalade mig på ett intellektuellt plan, och därför fastnade jag i den. Samtidigt läste jag relativt mycket annan samhällsvetenskap och filosofi, med stor förtjusning. Och jag märkte en hel del saker. Ju mera jag läste andra ämnen, desto intres-

Fo r fo retagsekonomin_pocket.indd 10

08-11-24 11.49.20

inledning

11

santare blev företagsekonomin. Här fanns ett fält som var betydelsefullt och konkret, samtidigt som man i det kunde utnyttja andra teorier – jag upptäckte helt enkelt företagsekonomin som tvärvetenskapligt fält.

Jag blev ekonomie magister, sedermera doktor i industriell ekonomi, och något senare professor i företagsekonomi, särskilt företagets organisation och ledning.

Därmed inte sagt att jag blev speciellt mycket klokare på vad det här med företagsekonomi var för något, innerst inne. Där filosofer verkar vara rätt överens om vad filosofi är, och där varje fysiker är säker på vad detta innebär, är situationen annorlunda för företagsekonomer.

Vi gör helt enkelt väldigt varierande saker. Jag hade vänner som studerade flygplatser, andra som mest läste filosofi, några bekanta som skrev »nyttiga böcker» och vissa som helt enkelt fnattade hit och dit i fältet. Varje gång jag trodde att jag begrep vad som kunde gälla som företagsekonomi dök det upp något som omkullkastade mina idéer. Mycket riktigt kastade jag mig också in i att försöka tänja gränserna för vad som kunde accepteras, och publicerade bland annat texter om feministisk teori, kannibalism, gåvoekonomier, rapmusik och matlagning.

Med viss framgång till och med.

Detta skall inte bara ses som experimenterande, utan har faktiskt att göra med fältets natur. Jag brukar ibland exemplifiera det hela med att prata om dikter. Kan man prata om poesi inom företagsekonomi? De flesta skulle antagligen säga nej direkt. Men är det så säkert? Dikter kan ju till exempel spela en viss roll i företags marknads-

Fo r fo retagsekonomin_pocket.indd 11

08-11-24 11.49.20

12

inl ed ning

föring. Och så finns det ju företag, till exempel förlag, som tjänar pengar (inte mycket, men ändå) på dikter. Så det är faktiskt inte helt sant att dikter inte hör hemma i företagsekonomin, för ibland (men långt ifrån alltid) gör de det. Samma kan sägas om så varierande saker som mode, serietidningar (tänk på Bamse och hans betydelse för den svenska ekonomin), motorsport, religion och riktigt heta kryddor. Eftersom företag håller på med väldigt varierande verksamheter, så måste företagsekonomer ha åtminstone ett visst grepp om många olika saker. Och eftersom fältet är splittrat, blir det vi studerar också det. Men just detta gör också företagsekonomi till en av de roligaste sakerna som finns att studera!

Till detta kommer att ekonomi måste förstås som något vi alla lever i och som vi alla är med och gör. Företagsekonomi är inte en liten specialgrej som existerar vid sidan om, utan något som vi hela tiden gör – när vi väljer saker i butiken, när vi funderar på vad vi skall göra på sommaren, när vi försöker imponera på någon.

När vi väljer vilken biofilm vi vill gå på fattar vi beslut som påverkar inte bara ett företag utan flera stycken.

De mest vardagliga och små handlingar, som att köpa en ny tröja eller gå ut och äta sushi är på ett plan företagsekonomiska. Där många vetenskaper faktiskt är rätt långt ifrån vardagen, är det ekonomiska vardagligt i grunden – samtidigt som det har att göra med saker av yttersta nationella, politiska och globala vikt.

Det är egentligen ett rätt konstigt fält, företagsekonomin. Det kan handla om det mesta mellan himmel

Fo r fo retagsekonomin_pocket.indd 12

08-11-24 11.49.20

inledning

13

och jord – från att köpa lördagsgodis till att planera och bygga en bro mellan Sverige och Danmark. Den diskuterar både gemene mans vardagsbekymmer och superrika entreprenörers lyxproblem. Den pratar ibland om saker som är begripliga bara efter en lång utbildning, och ibland om vad en tjej i Tensta kan tänkas tycka vore en cool ny färg på läppstift. Därför är fältet också intressant. Och därför angår det just dig.

Företagsekonomi som (allmän)bildning?

I dag ser de flesta människor företagsekonomi som en specialiserad form av kunnande, en vetenskap som inte är av egentlig vikt förutom för just dem som skall till exempel leda företag eller bedöma dem. Att föreslå att företagsekonomi mycket väl skulle kunna göras till ett ämne som undervisas redan i grundskolans första klasser, såsom biologi eller geografi, ses ofta som antingen provokativt eller direkt obehagligt. Varför skulle man utsätta små barn för företagsekonomi? Andra igen applåderar en sådan tanke, ibland för att man tror att detta skulle skapa en generation av entreprenörer och vara »bra för företagsklimatet». I ingetdera fallet ser man egentligen företagsekonomi som en form av bildning, utan specifikt som en form av instrumentell kunskap – och som djupt värdeladdat. Men detta är inte det enda sättet att tänka kring företagsekonomi. Av ett antal orsaker, och jag återkommer till dem i de kapitel som

Fo r fo retagsekonomin_pocket.indd 13

08-11-24 11.49.20

14

inl ed ning

följer, kan man se företagsekonomi som en sammansatt vetenskap som behandlar den mångfald av sätt på vilka ekonomin påverkar våra liv. Eftersom även barn påverkas, ofta på sätt som de inte fullt förstår, kan man väl argumentera för att »varför kostar samlarkort så mycket?» och »varför fick alla på pappas jobb sparken?» är legitima frågor för barn. I en värld där ekonomin är en del av så gott som alla delar av människans liv skulle man till och med kunna hävda att en förståelse av dessa processer bör vara en del av allmänbildningen.

Problemet är att företagsekonomi av många upplevs som ett opassande ämne, och definitivt inte en del av bildningen. Där en »bildad» människa aldrig skulle få för sig att säga att han eller hon inte vet vem Picasso eller Strindberg var, så är det fortfarande helt acceptabelt att konstatera »ja, jag förstår inte vad det här med strategi är för något, och inte är jag intresserad heller». Nu vill jag givetvis inte hävda att strategiska teorier skulle ha samma kulturella djup som till exempel Strindbergs romaner, men detta till trots verkar det affekterade ointresset för ekonomin som en något lustig attityd mot något som de facto påverkar människors liv. Vad jag därför vill påstå är att åtminstone en grundläggande förståelse för ekonomins tankevärld skulle kunna ses som en medborgerlig plikt. Detta eftersom en bredare förståelse för dessa sätt att hantera och tala om världen skulle demokratisera debatten, och till en del försvåra för den typ av mystifikation som mycket av dagens ekonomidebatt representerar.

Fo r fo retagsekonomin_pocket.indd 14

08-11-24 11.49.20

inledning

15

Företagsekonomi behöver alltså inte förstås som en specialkunskap som bara skall hanteras av en liten grupp experter. Snarare vill jag hävda att företagsekonomi är en teknik som på grund av att den påverkar så många också bör vara tillgänglig för så många som möjligt.

Eftersom så mycket både diskuteras och bestäms med hjälp av det företagsekonomiska språket, kan man säga att jag tycker att alla människor bör kunna åtminstone de grundläggande begreppen – så att man vet vad de pratar om i Rapport. Samtidigt skulle en bredare kunskap om företagsekonomin kunna leda till andra saker.

En del av den motvilja som finns mot ekonomiska frågor skulle försvinna av sig själv om fältet blev avdramatiserat, och den kritik som riktas mot det skulle också kunna bli bättre och vassare formulerad. Ja, i själva verket skulle hela den samhälleliga debatten förbättras – och därmed kanske även samhället självt.

En teori om företag?

En av orsakerna till varför man sällan noterar ett behov av att reflektera över företagsekonomi är att fältet inte verkar särdeles mottagligt för teoretisering. Vi verkar ofta tro att ekonomi är lite som gymnastik eller hantverksarbete, något som man egentligen »bara gör». Det hela känns som en praktik snarare än något man kan göra vetenskap av, och i mångas ögon verkar företagsekonomisk teori vara antingen en bekräftande, liturgisk

Fo r fo retagsekonomin_pocket.indd 15

08-11-24 11.49.20

16

inl ed ning

övning, eller ett allmänt tyckande. Situationen underlättas inte av att en myckenhet av vad som görs i den företagsekonomiska teorins namn är just detta. Därmed inte sagt att det inte skulle finnas plats för en teoretisk diskussion om företagsekonomi. Problemet är dock att i detta nu är själva begreppet förknippat med en så komplex och hopsnärjd ansamling av moraliska utsagor, ideologiska fördomar, missförstånd och otillräckligt vetande att en dylik utredning faktiskt måste börja från de mest grundläggande begreppen, och inledas med att försöka utröna vad problemets själva natur är.

Och här kommer det, pudelns kärna: Företagsekonomin är både och, inte antingen eller. Både vetenskap och praktik, både dammig teori och riktig rock’n’roll, både kostymprydda damer och killar med säckiga jeans.

Det finns ingen speciell plats eller speciell handling som är »företagsekonomisk», och ingen speciell människa som är mer företagsekonomisk än någon annan. Istället griper begreppet över en oerhört stor mängd händelser i världen – från tjejerna som startar ett rockband i källaren till tre äldre herremän som startar ett företag för att det är så tråkigt att vara pensionär. Företagsekonomin handlar både om abstrakta saker som kreativitet och strategi och konkreta saker som att bygga hus och handla på en marknad. Ibland är den tråkig – revision kan ibland vara riktigt stimulerande, men jag skulle vilja träffa den som inte tycker den har tråkiga inslag. Ibland är den jättekul – så gott som alla berättelser om entreprenörskap innehåller fascinerande och roliga inslag.

Fo r fo retagsekonomin_pocket.indd 16

08-11-24 11.49.21

inledning

17

Den är överallt och ingenstans, finns med i högt och lågt, talas om och påverkar i skraporna kring Stureplan precis som i torpen i mörkaste Småland. Och den är hur fantastiskt intressant som helst.

Jag kommer därför i det följande att diskutera företagsekonomin och dess roll i en serie kapitel. Strävan här har inte varit att till fullo beskriva alla aspekter därav, utan snarare ge läsaren en slags förståelse av vad företagsekonomi som vetenskap skulle kunna tänkas handla om, samt visa på de komplexa relationer fältet har till samhället och andra kunskapsfält. Min redogörelse är givetvis i viss mån subjektiv, och valen jag gjort i texten är helt och hållet mina egna, men min strävan har ändå varit att hålla diskussionen på en relativt generell och objektiv nivå. Företagsekonomi är dock väldigt svårt att förhålla sig helt neutralt till, och jag tror att det är naturligt att vara lätt ambivalent i förhållande till den. Med detta sagt vill jag här ge en kort beskrivning av hur resten av texten hänger ihop.

Efter denna introduktion kommer Kapitel 1, i vilket jag försöker beskriva de grundläggande begreppen företag, ekonomi och företagsekonomi, samt ge en viss bakgrund till varför debatten kring dessa begrepp varit så spretig. Jag kommer även att diskutera de olika perspektiv som finns på företagsekonomisk forskning generellt.

I Kapitel 2 diskuterar jag vad begreppet företag egentligen hänvisar till, och de olika sätt man studerat företag på. Företag, och att företa sig något, är företagsekono-

Fo r fo retagsekonomin_pocket.indd 17

08-11-24 11.49.21

18

inl ed ning

mins kärna, och den har vuxit tack vare den mångfald av sätt på vilka man försökt hitta vägar att hantera detta.

Samtidigt vill jag visa vilka olika perspektiv företagsekonomin arbetar med, och hur dessa skapar de ramverk med vilka ekonomer förstår världen.

Kapitel 3 behandlar ekonomin, och hur detta komplexa system av utbyten bildar den bakgrund mot vilken de olika företagsekonomiska fenomenen utspelar sig.

Detta system kan både förstås som en grundläggande ordning i världen, och en mycket specifik struktur av kunskap och makt. Vårt sätt att tänka om ekonomi förändrar vårt sätt att förstå världen, och representerar således en mycket viktig del av själva vårt liv. Detta till trots problematiserar vi sällan det ekonomiska, till viss del kanske för att vi saknar koncepten för att göra det.

I Kapitel 4 tar jag upp en av de mer komplexa bakgrundsfaktorerna för företagsekonomi som en vetenskap, nämligen frågan om nytta. Ofta antas det vara självklart att företagsekonomin är nyttig, åtminstone för någon. Men vad är det för nytta, och för vem? Eftersom nytta är en relation, något är nyttigt för någon, är det intressant att fundera på hur sådana relationer kan tänkas fungera.

Kapitel 5 handlar om de problem som företagsekonomin är belastad med. Till viss del är dessa problem ett arv från ämnets institutionella bakgrund och idéhistoria, men det finns även ett antal problem som är av en mer komplex art. Intressant nog kan man kanske i dessa problem också finna det sätt varpå företagsekono-

Fo r fo retagsekonomin_pocket.indd 18

08-11-24 11.49.21

inledning

19

min faktiskt kan finna sin egen upprättelse och sin stora potential. Men för att detta skall vara möjligt, tror jag att det är viktigt att diskutera … … Kapitel 6, som behandlar företagsekonomins möjlighet att utvecklas till en kritisk vetenskap. Med kritik avses inte här blott en allmän gnällighet, utan snarast ett engagemang med omvärlden och en medvetenhet om sättet varpå man påverkar denna. Genom att på ett tydligt sätt relatera till det ekonomiska och sociala ramverk inom vilket företagsekonomin existerar, och genom att leva upp till den vetenskaplighet som en akademisk disciplin skall uppvisa, kan ämnet faktiskt bli en viktig del av samhällsdebatten.

Bokens sista del, Kapitel 7, diskuterar den akademiska företagsekonomins framtid. Här försöker jag klargöra vissa möjliga utvecklingslinjer för fältet, och också beröra om ämnet överhuvudtaget behövs. Jag tror inte att det är en helt obetydlig fråga, eftersom den väcker frågan vad företagsekonomisk forskning skall finnas till för, och huruvida den kan utvecklas till en vetenskap.

Jag är, här och överlag i boken, försiktigt optimistisk men vill inte heller förfalla till en naiv tro på företagsekonomins utveckling.

Det är min förhoppning att dessa kapitel bildar en slags översikt över den akademiska företagsekonomins möjligheter och problem, men är mycket väl medveten om att en sådan med nödvändighet blir en slags skiss. För ett fält som så ofta missförstås är det dock bättre med en skissartad översikt än ingen alls. Jag vill påpeka att detta

Fo r fo retagsekonomin_pocket.indd 19

08-11-24 11.49.21

20

inl ed ning

inte är en introduktion till företagsekonomin, i bemärkelsen en bok som lär ut en serie av företagsekonomins tekniker – för detta finns det utmärkta introduktioner i fältets olika specialiseringar som kan göra arbetet långt bättre än jag kan. Vad detta skall ses som är en bok som försöker introducera och positionera företagsekonomi som något som inte bara skall förstås som en akademisk disciplin, utan också som något som påverkar vår värld på ett mycket basalt och kännbart sätt. Jag ville dels skriva en försvarsskrift för företagsekonomin, eftersom den faktiskt är intellektuellt intressant (trots ivriga försök från vissa att göra den banal och trist), men också visa på problemen med den. Jag hoppas att jag åtminstone har lyckats väcka en del intressanta frågor.

Fo r fo retagsekonomin_pocket.indd 20

08-11-24 11.49.21

Fo r fo retagsekonomin_pocket.indd 21

08-11-24 11.49.21

Fo r fo retagsekonomin_pocket_ny del.indd 2

08-11-24 10.01.04

Business, Rehnt ut sagt av Alf Rehn

Fo r fo retagsekonomin_pocket_ny del.indd 1

08-11-24 10.01.04

Fo r fo retagsekonomin_pocket_ny del.indd 2

08-11-24 10.01.04

Förord

Det här är en bok i två delar, vilket den vakne läsaren säkert redan insett. Där den andra delen (den som du hittar om du vänder på boken) handlar om hur vi kan förstå det ekonomiska och vilka problem det kan föra med sig, är den här delen mycket mera rakt på sak. Den handlar om business, utan krusiduller, och hur man ofta kan bli bättre på saker och ting genom att inte krångla till dem. För måste saker vara så krångliga, egentligen? Vi lever i en värld som är smockfull med trassliga förklaringar, komplicerade modeller och fjärrkontroller som man måste gå en kurs i för att kunna använda.

Därför kommer företag i framtiden att tvingas satsa väldigt mycket mer på att bli enklare och inte slå knut på sig själva med fina planer och obegripliga processer.

Så därför ville jag skriva en bok om hur man kan se på business och ekonomi på ett enklare, mindre tillknäppt sätt. Kapitlen är korta, det finns inte så många av dem, och de är inte särskilt »akademiska» i stilen (sorry!). Jag kan inte lova att du genast blir en rik och framgångs-

Fo r fo retagsekonomin_pocket_ny del.indd 3

08-11-24 10.01.05

4

förord

rik företagsledare genom att läsa den här delen, men jag kan garantera att det inte kommer att skada heller.

På samma sätt som man inte kommer i form bara genom att springa ett varv på löparbanan så blir man inte en överdängare i business bara genom att läsa den här boken. Samtidigt så kan man inte komma i form utan att börja, och detta kan vara ett bra sätt att göra just det.

Men all business är i botten en fråga om handling, att företa sig något. Just nu kanske du företar dig att läsa en bok, och väl är väl det. Men det måste i slutändan utmynna i något annat, i att du tar itu med nästa sak. Att du, rent ut sagt, börjar »take care of business».

Alf Rehn, Åbo, oktober 2008

Fo r fo retagsekonomin_pocket_ny del.indd 4

08-11-24 10.01.05

Hur man blir rik

Rätt många människor vill bli rika, och väldigt många människor skulle gärna ha mer pengar än de har. Antagligen kan man om man verkligen söker hitta folk som vill ha mindre pengar än de har, men dessa är nog att betrakta som specialfall. Jag skulle själv gärna bli rik, men är rädd för att jag inte har tillräckligt mycket självdisciplin. Saken är nämligen den att man för det mesta måste lägga ner lite arbete på att bli rik, och dessutom lära sig att snåla och försaka. Sådant ligger inte i min natur, men för dem som är beredda tänkte jag komma med ett par tips.

Det enklaste sättet att bli rik är givetvis att födas rik.

Man kan också vinna miljoner på ett lotteri eller gifta sig rikt (detta senare är inte att förakta, om allt annat funkar – förslag mottages med tacksamhet). Dessa sätt är dock svåra att uttala sig produktivt om, men jag antar att man kan hänga där rika människor hänger för att öka sina chanser. Det går dock att bli rik utan att ärva, vinna eller gifta sig till pengar, oberoende av vad folk

Fo r fo retagsekonomin_pocket_ny del.indd 5

08-11-24 10.01.05

6

hu r ma n b lir r ik

säger. Och det är inte heller så att det är så hemskt att vara just rik. Visserligen stämmer det att pengar inte kan köpa lycka, men samtidigt så kan inte fattigdom garantera det heller. Faktum är att pengar faktiskt kan lösa en del problem som kan motverka lycka, så har man ett val brukar det vara bättre att vara frisk och rik än sjuk och fattig, åtminstone för det mesta. Kanske kunde man säga att jobba på sin ekonomiska ställning är lite som att jobba på sin hälsa. Gör man inget annat än äter groddar och springer dagarna i ända så blir man en rätt torftig individ, men det betyder inte att man skall strunta i att motionera och äta väl. På samma sätt kan man fundera över sina pengar och hur de utvecklas. Inte så att det överskuggar allt annat, men på ett vettigt och balanserat sätt.

Innan man kan börja jobba på att bli rikare måste man bestämma sig för ett antal saker. Vill man försöka bli rik snabbt, eller ha pengar över senare i livet? Är man beredd att ta rejäla risker, eller vill man vara säker på sina satsningar? Ett centralt tema i strävan att bli rik är nämligen det lilla ordet risk. Risk handlar om relationen mellan vinst och chansen att man förlorar pengar, och är så nära vi kan komma en naturlag i ekonomin. Tar man stora risker kan man tjäna mycket pengar, och vice versa. Tar man inga risker alls kan man inte göra större vinst än ungefär bankräntan. Man brukar säga att det är omöjligt att bli rik på att jobba i Sverige, och till en del beror detta just på att risken som är knuten till en månadslön sällan är så stor att lönen blir enorm. Men från

Fo r fo retagsekonomin_pocket_ny del.indd 6

08-11-24 10.01.05

hur ma n b l i r r i k

7

en månadslön kan man ändå generera ett överskott, och bygga sin förmögenhet på detta. Om man vill och orkar, alltså.

För att bli rik behöver man en del pengar att starta med. Pengar attraherar pengar, och det är betydligt lättare att göra en miljon till tio miljoner är att omvandla hundra tusen till en miljon. Orättvist, kanske, men så är det nu bara. Har man inga pengar måste man helt enkelt börja med att spara ihop ett startkapital. Jag vet, för många verkar detta som en omöjlighet, och det finns människor som lever på så små medel att det är så gott som omöjligt att spara. Detta till trots måste man ha ett kapital för att ta kontroll över sin ekonomi, och helst en buffert för att skydda densamma. Det finns många som ger råd om hur man kan göra detta: sluta röka, ta matlåda till jobbet istället för lunch ute, köp begagnat, ställ in semesterresor och så vidare. Har man inga extra utgifter kan det vara omöjligt att spara, så kanske måste man istället fixa extra inkomster (extraknäck, lönehöjning, vad som än krävs). Poängen är nämligen att ha en bas, och att utnyttja denna via hävstångseffekter. En hävstång är som bekant ett don som gör att ett litet barn kan flytta på ett jättestort stenblock genom att utnyttja kraft på ett intelligent sätt. På samma sätt som en hävstång kan förstärka styrkan hos ett barn, så kan du också optimera sättet du utnyttjar dina pengar.

Ser vi till populära böcker och bloggar som försöker lära oss vägen till rikedom kan många av dem summeras med termen passiva inkomstströmmar. Tricket, enligt

Fo r fo retagsekonomin_pocket_ny del.indd 7

08-11-24 10.01.05

8

hu r ma n b lir r ik

dessa böcker, ligger nämligen i att kunna ta sina besparingar och utnyttja dessa för att skapa stadiga inkomster som man inte behöver arbeta speciellt mycket för att hålla koll på. Som ett exempel kan vi ta något så vardagligt som hyreslägenheter. Att betala hyra är sällan en bra strategi för att bli rik, eftersom man då kontinuerligt betalar från skattade pengar för något som man aldrig kommer att äga. Att hyra ut däremot skapar en inkomst samtidigt som man äger den egentliga kapitalvaran, lägenheten. Vill man summera kan man säga att rikedom skapas genom att vara den som hyr ut snarare än den som hyr. Skall man bli rik bör man därför, åtminstone enligt populära böcker som Rich Dad, Poor Dad (en bok som blivit hårt kritiserad) och The 4-Hour Work Week, samla på sig egendom som kan skapa inkomster av detta slag. Snarare än att investera i saker som en dyr TV, semesterresor och ny bil, skall man enligt detta tänk investera i t.ex. obligationer, lägenheter och egna företag. Där en ny bil tappar 30 % av sitt värde när man kör ut den från bilfirman, skapar den andra typen av egendom ständigt mer pengar. Kort sagt handlar det om att se över vilken typ av saker man samlar på sig. Är man riktigt duktig kan man nämligen samla tillräckligt mycket av dessa passiva inkomstströmmar för att dessa totalt överstiger ens månatliga utgifter, och då kan man faktiskt börja kalla sig rik. Vill man riktigt ta i kan man citera Robert Kiyosaki: »Fattiga jobbar för pengar, rika låter pengarna jobba för sig.» Men fullt så amerikanskt sliskiga vill vi knappast vara, och man skall komma ihåg

Fo r fo retagsekonomin_pocket_ny del.indd 8

08-11-24 10.01.05

hur ma n b l i r r i k

9

att det sällan är så lätt som det låter … Idén är dock rätt enkel. Man köper mer eller mindre billigt, och »säljer» för mer än man satsat. Hur löjligt trivialt det än låter ligger hemligheten med att bli rik i att man får ut mer än man satt in – köp billigt, sälj dyrt.

En sak som ofta dyker upp i dylika diskussioner är frågan om entreprenörskap. Det finns folk som tror att ett eget företag kommer att göra en rik. Tyvärr stämmer inte detta. Inte heller är det så enkelt att man kan använda ett aktiebolag för att slippa betala skatt, eller köpa allt »på firman» (gör man det får man besök av allvarliga män och kvinnor i mörka kostymer, och man behöver inte vara vidskeplig för att inse att det brukar blir dyrt). Vad som är sant är att man genom att äga sitt egna företag, och arbeta hårt för att få detta att bli framgångsrikt, kan bli förmögen. Entreprenörskap kan vara ett bra sätt att bli rik, men det är väldigt långt ifrån ett säkert sätt. Största delen av nystartade firmor läggs ner, antingen genom konkurs eller avveckling (ingen skam i det, dock). Men har man en god idé, lyckas utnyttja den och få igång en bra verksamhet så kan ett eget företag vara en alldeles utmärkt form av egendom. I bästa fall kan den t.o.m. bli den typ av inkomstgenerator som gör att man bara kan se pengarna rulla in. Även här är det dock en fråga om att hantera risk, och företagande är en väldigt riskfylld bransch. För att klara sig i den måste man vara beredd att arbeta hårt för att bygga upp verksamheten, och satsa långsiktigt. Man måste också lära sig att ta ordentligt betalt, sälja sin kunskap och kompe-

Fo r fo retagsekonomin_pocket_ny del.indd 9

08-11-24 10.01.05

10

hu r man b lir r ik

tens dyrare än man kanske är van vid. Och man måste lära sig att spara, att inte bara glatt spendera företagets pengar på roligheter som kurser och bonusar, och istället skapa en kostnadseffektiv organisation. Än en gång dyker samma tema upp – rikedom handlar lika mycket om sparande som det handlar om att ta risker.

En del tror på att börsen är stället att bli rik på. Det kan stämma för en del, men man skall komma ihåg att även här är det risken som bestämmer. Ja, det är tjatigt det där med risk, men vad skall jag göra? Tjatigt eller inte är det faktum. Aktiehandel och relaterade aktiviteter handlar om att hantera information och risk. Tror du att folk kommer att vilja köpa mycket kläder i sommar? Investera i H&M nu och tjäna en hacka när deras kurser gått upp. Tror du att oljepriset kommer att gå ner? Köp ett värdepapper som ger dig rätten att sälja olja till dagens pris om ett halvår, och tjäna pengar på att då köpa den billigare oljan. Problemet är bara att du kan ha fel. Och folk har fel på börsen – väldigt många har fel väldigt ofta. Riktigt roligt blir det när vi talar om derivativer. Detta är namnet på vad vi skulle kunna kalla börshandel om börshandel, d.v.s. handel med värdepapper som handlar om andra värdepapper. Du kan t.ex. ingå ett avtal att sälja Ericssonaktier till ett visst pris om 10 månader. Är det riktiga priset då lägre har du tjänat en massa pengar med liten insats (avtalet i sig är inte så dyrt), men i det motsatta fallet har du betalat för glädjen att tvingas sälja dyrköpta aktier till ett lägre pris än de är värda. I båda fallen har du tagit en större risk,

Fo r fo retagsekonomin_pocket_ny del.indd 10

08-11-24 10.01.05

NOK_ALF_REHN_DUBBELPOCKET.indd 1

08-11-25 10.34.44

FÖR FÖRETAGSEKONOMIN ALF REHN

ISBN 978-91-27-11852-2

BUSINESS – REHNT UT SAGT ALF REHN

BUSINESS Rehnt ut sagt 5 HETA

tips - så lätt blir du en superchef!

HÖJ DIN LÖN:

Fem fantastiska faktorer för fetare förmåner

AV OCH MED ALF REHN

iv ovat n n i ör ch tiv o du utanf r a e r K nker sekunde ä t Å S 0 på 18 n e x bo

✔ Bli snäll - bli framgångsRIK ✔ Så lockar du fram ditt inre marknadsgeni

EKONOMISTYRNING - LÄS DE 2 MENINGARNA SOM KAN FÖRÄNDRA DITT LIV

Den här boken heter FÖR FÖRETAGSEKONOMIN och hjälper dig förstå vad företagsekonomi är. Den är skriven av ALF REHN.