Marie Gladh & Krysmyntha Sjรถdin
Tillbaka till skolan Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn & unga
© 2013 Författarna och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7205-875-0 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.
Redaktör: Ingrid Sundqvist Omslag: Jane Rogoleva Grafisk form: Roger Johansson Projektplanering: Knutas Literary Agency Första upplagan, första tryckningen Tryck: Elanders i Sverige AB, Mölnlycke 2013 Tryckt på miljövänligt framställt papper. Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70, Fax 08-644 46 67 www.gothiafortbildning.se
Innehåll Inledning 7 Nyckelmetoden 8 Om boken 10 Om författarna 11
1. Om hemmasittande barn och unga
12
Definitioner 12 Hur många sitter hemma? 13 Vad beror det på? 15 Vad kan man göra? 17
2. En hälsofrämjande skola
18
Samverkan 18 Dokumentation 22 Relationer, anpassningar och stöd 23 Tecken att vara uppmärksam på 25 Faktorer som främjar elevers närvaro 26
3. Nyckelmetoden Metod 28 Åtgärdsprogram 29 Kartläggning 31 Loggbok 36 Det pedagogiska arbetet 36 Kurativa samtal 39 Internetsamtal 41 Samverkan 42
28
Föräldrar 43 Utvärdering 43 Överföring och avslut 45
4. Manual för Nyckelmetoden
48
Informationsmöte 48 Inskrivning och kartläggning 49 Schemagenomgång och fortsatt kartläggning 49 Det fortsatta gemensamma arbetet 50 Uppföljning 52
5. Miks berättelse
53
Hur det började 53 Problemet förvärras 54 Behandling 55 Elevhälsan 55 Skolan 56 Vändpunkten 57 Framtiden 58
6. Psykosociala aspekter Psykisk ohälsa 60 Samtal som redskap i elevhälsoarbetet 62 Isolering från omvärlden 62 Motivation 64 Vinna och slippa 65 Sömn 67 Förändring genom allians 68 Mik 69 Självbild 70 Tajming 72 Distans till situationen 73 Motstånd 74
59
7. Lärandeaspekter
76
Kunskapsbedömning 77 Kartläggning 79 Individuell utvecklingsplan/studieplan, åtgärdsprogram 80 Arbetssätt och arbetsformer 82 Utmaningar i arbetet med hemmasittande elever 85 Mik 88
8. Vad säger forskningen?
89
Historik 89 Individen 91 Familjerelationer 92 Behov i skolan 95 Ogiltig frånvaro 95 När eleverna återvänder till skolan 96 Hur det bör vara och hur det är i verkligheten 98 Skolan – elevernas arbetsplats 99 Dokumentation av särskilt stöd 99 Distansundervisning 100 Planering och bedömning 103 Lärares relation till elever 104 Psykosociala erfarenheter 105
9. Vad säger lagen? Rätt till utbildning 108 Skolplikt i Sverige 109 Ogiltig frånvaro i grundskolan 110 Frånvarorapporteringen till vårdnadshavaren 110 Särskilt stöd, åtgärdsprogram 111 Särskilda utbildningsformer 113 Individuell studieplan för elever inom gymnasieskolan 113 Bedömning och betygssättning 114
108
Samverkan 115 Skyldighet att anmäla till socialtjänsten 115 Arbetsmiljö 116
10. Avslutning
117
Bilagor 119 Bilaga 1. Åtgärdsprogram 120 Bilaga 2. Psykosocial kartläggningsmall 124 Bilaga 3. Liten chattordlista 128
Referenser 130
Inledning Hur många gånger har vi inte hört hur viktigt det är att gå i skolan? Det är viktigt! Samhällets styrdokument fastställer skolans ovillkorliga ansvar för barn och ungas rätt till utbildning. Det är också viktigt på så många andra sätt; det handlar om att utvecklas som människa och att lära sig att vara en del av samhället. Missad skolgång och missad interaktion med andra jämnåriga hindrar den unga människan från att förbereda sig för vuxenlivet och skapa sig en egen identitet. Med hemmasittande elever menar vi elever som varit från varande under minst tre veckor utan giltig anledning. Vi särskiljer hemmasittande barn och unga från skolkare, vars frånvaro visser ligen kan vara längre än hos hemmasittande elever, men som ofta kopplas samman med ett aktivt socialt liv utanför hemmet. Förutom gigantiska kostnader rent samhällsekonomiskt, 12–15 miljoner kronor per ”tappad” hemmasittare, handlar det om unga människor som är i behov av hjälp för att kunna ta del av vad världen har att erbjuda. I dag finns det olika typer av insatser för unga som sitter hem ma, men det är dessvärre alldeles för många som blir utan hjälp. Skolan är första ledet för dessa unga och det är där kompetensen och förmågan att hjälpa ska vara störst. Det är inte lätt att veta hur man ska arbeta på bästa möjliga sätt för att hjälpa och inkludera dessa elever eller förhindra att fler hamnar utanför, men det finns trots allt en del kunskap inom området. Utifrån väl beprövad erfarenhet vet vi att det finns metoder och arbetssätt som gör skillnad och kan förändra tillvaron för hemmasittarna. Vad som krävs är en engagerad samverkan ”på golvet”, det vill säga på basplanet mellan lärare och elevhälsa som
7
i sina r espektive professioner möter dessa barn och ungdomar. Vi har goda erfarenheter av att det går att möta de unga i hemmet, i direktkontakt, men också via sociala medier och digitala hjälp medel och därifrån varsamt leda dem tillbaka till skolan. Vilka möjligheter man har i sitt eget arbete kan variera, men det finns alltid utrymme för nya tankebanor och därmed nya förhållningssätt. Denna bok visar på alternativa vägar, tillämpbara på olika nivåer utifrån den verklighet just du har att utgå från. Du och din arbetsplats sätter gränserna! För att uppnå resultat i form av varaktig förändring och hopp hos den unga krävs att vägen tydligt stakas ut för den som kanske suttit hemma under lång tid. Motivationsarbetet måste vara tvärprofessionellt och inkludera både pedagogik och ett psykosocialt behandlingsperspektiv. De olika perspektiven måste kombineras och korsbefrukta varandra.
Nyckelmetoden Under vårt arbete med hemmasittande unga har vi utvecklat Nyckelmetoden. Metoden tar avstamp i det faktum att det psyko sociala behöver det pedagogiska för att överhuvudtaget få till ett utrymme för samtal och att det pedagogiska behöver det psykosociala för att hitta rätt tajming och möjlighet att koncentrera sig på skolarbetet. Metoden bygger således på en tvärprofessionell samverkan där nyckeln är kvalificerad psykosocial och pedagogisk kartläggning, samtidiga insatser på plats där eleven befinner sig och undervisning bland annat via digitala hjälpmedel och sociala medier. Skolarbete, som ger självförtroende och som väcker hopp och intresse, ska enligt denna metod startas i hemmet utifrån den nivå där eleven befinner sig, samtidigt som ett psykosocialt arbete sker. En tydlig beskrivning av arbetsgången och en stadig tro på och
8
övertygelse om att förändring är nödvändig för att orka fortsätta vid motgång. Detta gäller för de vuxna och inte minst för eleven som behöver veta vad han eller hon ska få och vad som krävs. Täta uppföljningar med fokus på att anpassa upplägget på bästa sätt, uppmuntra elevernas ansträngningar och mana till att våga ännu mer, är viktiga ingredienser för att inte tappa dem igen. Denna grupp elever har alltför sällan klarat av att anpassa sig efter skolan och skolan i sin tur har svikit när den brustit i att anpassa sig efter eleverna. Det krävs ibland lite extra energi för att lyssna in denna målgrupps vilja och önskemål men att från början göra dem delaktiga i beslut är nödvändigt för en fortsatt aktiv kontakt. Scheman bör upprättas för kortare perioder och inbegripa samtal, möten, eget arbete och tid med läraren. Sikta snarare på att eleven ska orka en vecka i taget än en hel termin. Nyckelmetoden började utvecklas inom ramen för det som då kallades det individuella programmet inom gymnasieskolan. Krysmyntha Sjödin fick i sin roll som kurator chansen att bygga upp en ny enhet som skulle arbeta med den elevgrupp som skolan inte lyckades nå, de elever som sitter hemma. En arbetsgång och struktur för arbetet skapades och en grundtanke från början var att knyta till sig lärare som hade engagemang och driv i att arbeta lite mer flexibelt och digitalt än vanligt. Marie Gladh, i sin roll som övergripande specialpedagog och med sin gedigna kunskap inom det pedagogiska fältet, blev snart tillfrågad att delta i projektet. Tillsammans vidareutvecklade vi arbetssättet och kom att arbeta nära varandra i våra respektive yrkesroller. Vi insåg att det var den tydliga och mycket täta tvärprofessionella delen av vårt samarbete som bar frukt. En individ består av flera olika delar och det är på något vis självklart att det även ska spegla den hjälp som skolan erbjuder eleven. Trots medvetenhet om detta är samarbete och samverkan inte alltid lätt att skapa i det enskilda fallet. När vi kommer i kontakt med unga människor som har många svårigheter på flera olika plan, blir det tydligt hur
9
vi som professionella brister i stöd då antingen det psykosociala eller det pedagogiska inte finns med. Nyckelmetoden utgår från vår beprövade erfarenhet och vilar på kunskap från de pedagogiska och psykosociala fälten. Metoden har inte genomgått vetenskaplig granskning av oberoende forskare, utan baseras på vårt kunnande och stärks av den forskning kring långvarig skolfrånvaro som gjorts. Den teoretiska bakgrunden är psykodynamisk, kognitiv och sociokulturell. Även om metoden ursprungligen utarbetades för elever på gymnasieskolan kan den lika väl användas i arbete med elever på grundskolan.
Om boken I boken inkluderar vi för enkelhetens skull vårdnadshavare i be greppen förälder och föräldrar, det vill säga vi kallar genomgående de personer som har vårdnaden för föräldrar, även om barnet till exempel bor i ett familjehem. Begreppet lärare används genomgående för den person som undervisar även om det exempelvis är en specialpedagog och begreppet kurator för den yrkesperson som har huvudansvar för det psykosociala arbetet. Kapitel 1 definierar hemmasittande och hur vanligt det är, samt vad det kan bero på och hur man kan hantera det. Kapitel 2 handlar om hur man kan förebygga och hantera hemmasittande genom att skapa en hälsofrämjande skola. Kapitel 3 beskriver Nyckelmetoden och kapitel 4 innehåller en manual för metoden. I kapitel 5 ges en fallbeskrivning av en hemmasittande elev, Mik, och hans kontakter med skola och andra instanser. Kapitel 6 och 7 ger fördjupade kunskaper inom det psykosociala respektive det pedagogiska arbetet med hemmasittande elever. Kapitel 8 beskriver det aktuella forskningsläget och kapitel 9 definierar de lagar som styr skolans arbete med dessa elever. Efter ett avslutande kapitel finns bilagor: ett förslag på åtgärdsprogram, en mall för
10
psykosocial kartläggning och en chattordlista. Dessa finns också att skriva ut från www.gothiafortbildning.se. Boken är skriven för dig som möter hemmasittande barn och unga i ditt arbete på grundskola eller gymnasium. Du kan vara lärare, kurator, skolledare, skolsköterska, specialpedagog eller arbeta med problematiken på annat sätt, kanske inom socialtjänst eller i en behandlingsverksamhet.
Om författarna Krysmyntha Sjödin är beteendevetare med inriktning på barn och unga med påbyggande utbildningar i psykodynamisk psyko terapi, KBT, rättspsykologi med mera. Krysmyntha studerar för närvarande på det legitimationsgrundande psykoterapeutprogrammet på Stockholms universitet med psykodynamisk inriktning och blir legitimerad psykoterapeut våren 2013. Hon har arbetat med terapeutiska samtal i tio år på behandlingsinstitution, inom elevhälsan, på ungdomsmottagning och med långtidsarbetslösa. Marie Gladh är lärare och fil mag i specialpedagogik och professionell samverkan med många års erfarenhet av elever i behov av särskilt stöd. Hon har arbetat i alla skolans stadier, från förskolan till gymnasiet, samt inom lärarutbildningen. Under flera år har Marie arbetat som specialpedagog med övergripande funktion i ett tvärprofessionellt elevhälsoteam. Marie är ledamot i Skolportens lärarpanel 360 samt i redaktionsrådet för Lärarförbundets tidningar Alfa och Origo.
11
3. Nyckelmetoden Att få en hemmasittande elev tillbaka till skolan är ett svårt jobb. Det är en elevgrupp för vilka det inte finns någon ”quick fix” men där det underlättar att utgå från en struktur. Vi har genom åren utvecklat ett väl fungerande arbetssätt, Nyckelmetoden. Den kan användas såväl i grundskolan och gymnasiet som inom behandling av unga som inte går till skolan. Tanken är att man ska kunna ta till sig det som passar i ens verksamhet: plocka delar och införliva i sin egen metod eller använda upplägget mer i sin helhet.
Metod Metoden inkluderar det pedagogiska, det sociala och det psykologiska fältet. Läraren tar huvudansvaret för det pedagogiska och kuratorn – eller annan person med psykosocial kompetens – tar huvudansvaret för övriga två, som vi med en gemensam term här kallar det psykosociala området. För enkelhets skull benämner vi i den här boken den pedagogiska kompetensen lärare och den psykosociala kurator. Startskottet för insatsen är inskrivningen. Det är särskilt viktigt att vara omsorgsfull i början. Eleven har sedan tät kontakt med både lärare och kurator, men i vilken utsträckning och med vilken frekvens detta sker bestäms av elevens behov och individuella målsättning. I vissa fall kan det finnas ett mycket stort motstånd mot exempelvis kuratorer och det kan då vara lämpligt att kurator lugnar sig lite med de individuella samtalen och i stället handleder läraren i hans eller hennes samtal med eleven. I andra fall kan det handla om ett rejält motstånd mot skolarbete och då är det bättre att avvakta med det till en början. Satsa då på de kurativa sam
28
talen och låt eleven lära känna läraren steg för steg. Vad som är mest lämpligt avgörs från fall till fall. Det är eftersträvansvärt att börja arbeta från flera håll samtidigt, det vill säga både pedagogiskt och psykosocialt, och det omedelbart. I Nyckelmetoden läggs stor vikt vid den första bedömningen av huruvida insatsen är lämplig för en viss elev. När metoden utformades gjordes denna bedömning av en kurator med psykoterapeutisk vidareutbildning. Detta rimmar väl med regeringens förslag om reglering av distansundervisning, även om de där skruvar upp kompetenskraven på bedömaren. I betänkandet från Utbildningsdepartementet föreslås att rektor inhämtar en bedömning/ ett intyg från elevens behandlande läkare eller psykoterapeut (SOU 2012:76) innan han/hon i ett åtgärdsprogram beslutar om särskilt stöd i form av distansundervisning.
Åtgärdsprogram Ett åtgärdsprogram upprättas initialt och ligger sedan till grund för de kontinuerliga gemensamma möten där elev, personal och åtminstone en förälder deltar. Mötena äger rum var fjärde vecka. I åtgärdsprogrammet ingår både kortsiktiga och långsiktiga mål samt ansvarsområden och utvärdering. Det utgör den gemensamma dokumentation som delas med eleven och föräldrarna. Flera kommuner och skolor har dokumentationsmallar och anvisningar till åtgärdsprogram lokalt. I bilaga 1 finns ett förslag till åtgärdsprogram. Det kan ses som en sammanställning av aspekter på det specifika arbetet med hemmasittande barn och ungdomar som behöver dokumenteras, snarare än som en exakt mall att följa. Åtgärdsprogrammet är i första hand tänkt för en elev som ännu har en bit kvar tillbaka till skolan. Under planerade åtgärder/insatser utifrån elevens behov (se mallförslag i bilaga 1) vill vi särskilt lyfta fram följande:
29