TOVE PHILLIPS
Människors miljöer TOVE PHILLIPS
Vem är du och hur blev du den du är? Hur mycket påverkas du av din omgivning och hur mycket påverkas omgivningen av dig?
Boken har en tydlig koppling till kursplanen för kursen Människors miljöer, med ett kapitel för varje punkt i det centrala innehållet. Fallbeskrivningar, diskussionsfrågor, uppgifter och instuderingsfrågor gör att du som läsare själv kan vara aktiv i ditt lärande.
Människors miljöer
Det här är en bok för dig som har valt att studera det fascinerande samspelet mellan människorna och deras samhällen. Människors miljöer tar upp ämnen som identitet, socialisation, mänskliga rättigheter och människors olika levnadsvillkor. Detta är den andra upplagan av Människors miljöer och den innehåller uppdaterad och omarbetad information samt fördjupningssidor med samtida forskning och uppslag med tematiska övningar som kan användas i de beröringspunkter som finns med andra kurser.
ANDRA UPPLAGAN
Tove Phillips, lärare i Barn- och fritidsämnen/engelska och frilansskribent.
Människors miljöer ANDRA UPPLAGAN TOVE PHILLIPS
ISBN: 978-91-40-69419-5
9 789140 694195
40694195.2.1_omslag.indd Alla sidor
2016-08-09 14:28
Innehåll 1. Sociologi och samhälle .........................................................6 Sociologi – en lära om människan och samhället. ....................................................8 Samhällen förr och nu ..................................................................................................... 12 Kulturen................................................................................................................................. 22 Lokalt och globalt .............................................................................................................. 27 Ett demografiskt perspektiv ......................................................................................... 33 Sammanfattning ................................................................................................................ 37
2. Människa och miljö i samspel ........................................... 40 En föränderlig värld .......................................................................................................... 42 Politik och ideologi ........................................................................................................... 47 Globalisering ....................................................................................................................... 52 Massmedia och masskonsumtion ................................................................................ 59 Du påverkar och påverkas också ................................................................................. 68 Sammanfattning ................................................................................................................ 71
3. Identitet............................................................................... 74 Jagutveckling och identifikationsprocesser ............................................................ 76 Socialisation och socialisationsteorier ...................................................................... 82 Socialisationsagenter ....................................................................................................... 93 Sociala roller........................................................................................................................ 99 Kriminalitet och avvikelse .............................................................................................103 Pusselbitarna som gör identiteten ........................................................................... 108 Identitetskriser ................................................................................................................ 111 Sammanfattning ..............................................................................................................117
4
40694195.2.1.indb 4
2016-08-09 14:22
4. Faktorer som påverkar ....................................................120 Genus.................................................................................................................................. 122 Klasstillhörighet................................................................................................................132 Etnicitet ..............................................................................................................................137 Familj och fostran........................................................................................................... 144 Generation........................................................................................................................ 154 Hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning ................................................................ 160 Arbete och fritid ..............................................................................................................165 Sammanfattning ..............................................................................................................171
5. Demokrati och mänskliga rättigheter ...........................174 Vad är demokrati? ...........................................................................................................176 Internationella samarbeten och överenskommelser .........................................181 De mänskliga rättigheterna .........................................................................................187 Barnkonventionen ...........................................................................................................193 Sammanfattning ............................................................................................................. 203
6. En värld för alla? ...............................................................206 Integration ........................................................................................................................ 208 Segregation .......................................................................................................................217 Likabehandling..................................................................................................................223 Diskriminering ..................................................................................................................227 Sammanfattning ............................................................................................................. 234 Ordlista ...............................................................................................................................237 Index.....................................................................................................................................239 Bildförteckning ................................................................................................................240
5
40694195.2.1.indb 5
2016-08-09 14:22
1 Sociologi och samhälle Det här kapitlet ger en introduktion till människans olika levnadsmiljöer och livsvillkor. Det finns en rad olika faktorer i levnadsmiljön som påverkar individens livsvillkor. Några av de mest grundläggande faktorerna är var och när man föds, vilket samhälle man blir del av. I detta kapitel får du lära dig om:
* Sociologi och dess betydelse * Olika typer av samhällen förr och nu * Kultur och kulturkrockar * Det lokala och det globala samhället * Demografi och befolkningsstatistik
DISKUTERA
· FUNDERA PÅ
1. Vilka skillnader och likheter tror du finns i Lisas och Mehmets bakgrund och kultur? 2. Tror du att någon av föräldrarna kan ha rätt i sina farhågor? 3. Är det bäst att välja partner inom den egna kulturen eller kan kulturskillnader vara en fördel? 4. Har du själv varit med om kulturkrockar, här i Sverige eller under resor?
Punkt 1 i kursens centrala innehåll: ”Människors olika levnadsmiljöer och levnadsvillkor”
6
40694195.2.1.indb 6
1 Sociologi och samhälle
2016-08-09 14:22
I turkiska föreningens festlokal är det full fart. Lisa, 17 år, och Mehmet, 18 år, ska gifta sig. Giftermålet var ett krav från Mehmets familj för att ungdomarna skulle få vara tillsammans. Både Lisa och Mehmet är mycket förväntansfulla. Lisas mamma och pappa är oroliga och nervösa. Visst verkar Mehmets familj både trevlig och ordentlig, men nog är det tidigt att gifta bort sin dotter vid 17 års ålder! Lisas mammas största skräck är att Lisa ska bli en bitter barnafödande hemmafru som inte får leva ut sina önskningar och som kommer att tillbringa resten av sitt liv i ett ojämställt förhållande. Lisas pappas största skräck är att Mehmet kommer visa sig vara en
dominant man som inte är snäll mot hans dotter. Mehmets föräldrar tycker att både Lisa och hennes föräldrar verkar trevliga och ordentliga, men även de har sina farhågor. De har ju sett hur svenska barn och ungdomar uppför sig. Ingen respekt för de äldre, ingen självdisciplin, inget ansvarstagande. Hur kommer Lisa att uppfostra deras barnbarn? Och kommer Lisa att stanna kvar med Mehmet eller kommer hon, som många andra svenska kvinnor, lämna sin man för att hon tröttnat eller för att hon vill följa sina egna drömmar? Lisa och Mehmet oroar sig inte alls. De är kära och lyckliga och övertygade om att de kommer att kunna övervinna alla hinder.
1 Sociologi och samhälle
40694195.2.1.indb 7
7
2016-08-09 14:22
grupprocess – socialt samspel och påverkan inom en grupp
livsvillkor – individens levnadsförhållanden och förutsättningar ur bl.a. fysiska, sociala, ekonomiska och kulturella perspektiv
Sociologi – en lära om människan och samhället Sociologi är en vetenskap som studerar människans sociala beteende, grupprocesser och samhällsutveckling. Sociologin beskriver hur människan och hennes levnadsmiljöer utvecklas i ett samspel. Den försöker också förklara hur det kommer sig att människor lever under väldigt olika livsvillkor.
De sociologiska glasögonen Att ta på sig de sociologiska glasögonen innebär att man betraktar världen ur ett sociologiskt perspektiv. Ett sociologiskt perspektiv kan liknas vid en tankekarta, där man utgår ifrån en mänsklig företeelse och försöker bena ut alla de processer som omger den. Ta till exempel en vardagssituation som att du tar på dig dina jeans på morgonen. Tänk nu på allt som har lett fram till denna enkla situation:
Genus, historia, miljö, ekonomi, psykologi
8
40694195.2.1.indb 8
1 Sociologi och samhälle
2016-08-09 14:23
▶
Genus – Är du kvinna kan du fråga dig hur man såg på kvinnor och jeans för 70 år sedan. Att bära byxor var länge en manlig förmån och alldeles otänkbart för kvinnor. Vad har hänt med jämställdheten sedan dess?
▶
Historia – Jeansen har en alldeles egen kulturhistoria som arbetarplagg, framför allt i USA, från mitten av 1800-talet. Hur har jeansens användningsområden och status förändrats genom åren?
▶
Miljö – All tillverkning påverkar miljön på ett eller annat sätt. Vilka råvaror användes vid tillverkningen av dina jeans? Var tillverkades de? Vilka kemikalier användes och hur transporterades de?
▶
Ekonomi – Hela tillverkningsprocessen involverar människor ekonomiskt över hela världen. Dina jeans påverkar ekonomin för tillverkaren, fabriksarbetaren, transportföretagen, butiken där du köpte dem och dig själv.
▶
Psykologi – Jeansen är en symbol för din identitet och ett sätt för dig att berätta vem du är och vilken kultur du vill identifiera dig med.
Här har vi fått med könsmässiga, historiska, miljömässiga, ekonomiska och psykologiska perspektiv som sprider nytt ljus på en vanlig och ganska tråkig morgonritual. Nu är sociologer kanske inte särskilt intresserade av dina jeans, men det är ett exempel på hur man lär sig betrakta något ur olika synvinklar. För att kunna kasta sig in i den sociologiska tankekartan är det nödvändigt att först ta av sig sina egna personliga glasögon. Att skaka av sig sitt eget perspektiv och sina egna värderingar. Detta är lättare sagt än gjort. Varje gång vi människor möts av nya intryck eller ny kunskap, tolkar vi dessa utifrån våra erfarenheter. Vi utgår ifrån att det vi lärt oss är rätt och fel, normalt eller onormalt. Vi glömmer att det vi tycker är självklart inte alls behöver vara självklart för andra människor.
1 Sociologi och samhälle
40694195.2.1.indb 9
9
2016-08-09 14:23
Hur uppstod sociologin?
universitetsdisciplin – ämne inom universitetet
Människan har alltid strävat efter att förstå sig själv och sin värld, men under lång tid ansåg man att det var gudar som avgjorde våra öden. I samband med 1700-talets stora samhällsförändringar började många ifrågasätta religionen som förklaringsmodell. Upplysningstiden, den växande tron på vetenskapen, den franska revolutionen och industrialiseringen bidrog till att man försökte förklara människan och hennes värld i vetenskapliga termer. Mannen som först använde termen ”sociologi” var fransmannen Auguste Comte (1798–1857). Han förklarade de sociala omvälvningarna i världen utifrån ekonomiska, historiska och psykologiska perspektiv. Den tidiga sociologin intresserade sig främst för människans egenskaper, samhällets struktur och varför samhällen förändras. År 1947 blev sociologin en egen universitetsdisciplin i Sverige. Under 1960- och 70-talen, när det fanns ett stort politiskt och socialt intresse bland många studenter, var sociologin ett av de mest populära ämnena.
Under upplysningstiden var det många som började ifrågasätta religionen som förklaringsmodell. Michelangelos takmålning ”Adams skapelse” finns i det Sixtinska kapellet i Vatikanen, Rom.
10
40694195.2.1.indb 10
1 Sociologi och samhälle
2016-08-09 14:23
Empatisk förmåga är nödvändig i allt arbete med människor.
Varför sociologi? Genom att studera sociologi och att lära sig betrakta världen ur ett sociologiskt perspektiv blir man bättre på att förstå sig själv och sin omvärld. För alla som arbetar med människor är det viktigt att ha empati. Sociologin hjälper oss förstå varför människor är som de är, vilket ökar vår empatiska förmåga. Sociologisk kunskap är också ett redskap för alla som arbetar med organisation och förändring i samhället. Arbetar man exempelvis med att utveckla fritidsverksamheter för ungdomar är det nödvändigt att kunna utgå ifrån ungdomarnas behov, kultur och livsvillkor. Det som kanske är mest spännande med sociologin är att man kan lära sig en hel del om sig själv och varför man är den man är. Vi vill gärna tänka att vi bara är ”oss själva”, men med ett sociologiskt perspektiv är människan väldigt mycket en produkt av sin omgivning. Våra val av vänner, utbildning, arbete och fritidsaktiviteter är inte slumpmässiga. Det har mycket att göra med var vi växer upp, hur vi har det ekonomiskt, vilka våra föräldrar är och vad de har för värderingar.
empati – medkänsla, förmåga att sätta sig in i andras situation
1 Sociologi och samhälle
40694195.2.1.indb 11
11
2016-08-09 14:23
Samhällen förr och nu
INDUSTRISAMHÄLLE
1980
JORDBRUKSSAMHÄLLE NOMADSAMHÄLLE
1850
JÄGAR- OCH SAMLARSAMHÄLLE
12 000 f.Kr
200 000 f.Kr
Ett samhälle kan beskrivas som en grupp individer som har något som binder dem samman och avgränsar dem från andra samhällen. Det är ett väldigt brett begrepp som används i många olika sammanhang. Samhället ses ibland som en egen individ – ”Det är samhällets fel”, hör man när människor vill hitta orsaker till orättvisor. Samhället kan vara orten man bor på, men det kan också vara det egna landet, hela världen eller kanske bara det man kallar västvärlden. Vad är egentligen ”det moderna samhället” och var eller när finns dess gränser? En relativt ny typ av samhälle är internetsamhällen, communities, där människor över hela världen binds samman genom gemensamma mål eller intressen. Människans sätt att leva brukar indelas i olika samhällstyper. Här presenterar vi de viktigaste.
TJÄNSTE- OCH INFORMATIONSSAMHÄLLE
Jägar- och samlarsamhället Dagens forskning visar att människan, Homo sapiens sapiens, har funnits i cirka 200 000 år. Under större delen av denna tid levde alla människor i så kallade jägar- och samlarsamhällen. Detta innebar att man fick sin föda genom jakt, fiske och samlande av vilda bär och frukter. För cirka 12 000 år sedan lärde sig människan bruka jorden, något som skulle bli en av de största förändringarna i mänsklighetens historia. I Sverige var vi lite senare – först kring 4 200 f.Kr. började vi ägna oss åt odling och tamboskap. Idag är det bara 0,001 % av världens befolkning som lever av att jaga och fiska. Några välkända jägar- och samlarfolk är mbuti i Centralafrika, bororo i Amazonas, dajaker i Indonesien och inuiter i Sibirien. Trots att dagens jägar- och samlarsamhällen är spridda över hela världen, finns många kulturella likheter. Man lever ofta i mindre släktgrupper och förflyttar sig vid behov.
12
40694195.2.1.indb 12
1 Sociologi och samhälle
2016-08-09 14:23
Bororofolket i Brasilien är ett av de få folk som fortfarande lever i ett jägar- och samlarsamhälle.
Nomadsamhället Nomadfolk är kringströvande folk utan fast bosättning som förflyttar sig utifrån behov och årstider. Till skillnad från jägar- och samlarsamhället utgör boskapsskötsel ofta en betydande del av nomadsamhället. Historiskt sett kom nomadsamhällen att ersätta jägar- och samlarsamhällen från cirka 12 000 f.Kr. när människan började föda upp och sköta tamboskap. Nomadstammarna utgörs ofta av släkten med tydliga hierarkier, men det finns ingen enhetlig nomadkultur. Eftersom nomadfolk förflyttar sig över stora områden kommer de ofta i kontakt med andra människor. Många nomadfolk lever på att hålla tamboskap som kor, getter, får eller kameler, medan odling knappt förekommer alls. Jordbruksprodukter som grönsaker och spannmål får man istället genom handel. Nomadfolk finns idag över hela världen, framför allt i Afrika, Sydamerika, Asien och Mellanöstern, men även i subarktiska områden som Alaska och Sibirien. I Norden finns samerna, som under lång tid levt nomadliv med renskötsel som inkomstkälla.
hierarki – rangordning av människor baserad på deras makt och sociala status
1 Sociologi och samhälle
40694195.2.1.indb 13
13
2016-08-09 14:23
MERKUNSKAP
– KUCHI: NOMADFOLKET
Afghanistan är ett av de länder som fortfarande har en stor nomadiserande befolkning. Man räknar med att 2–3 miljoner människor tillhör kuchi, som är benämningen på en stor del av de afghanska nomaderna. Kuchifolket lever på att hålla boskap som får, getter, kameler och hästar. De rör sig i stora grupper med boskap, tält och lastbilar. På våren beger de sig upp till det svala klimatet i bergen. Där sprider familjerna ut sig och boskapen får gå på sommarbete. På hösten samlas man igen för att tillsammans vandra ner till varmare områden som Kandahar och Jalalabad, där man slår läger för vintern.
Trots att nomaderna utgör mindre än en elftedel av landets befolkning står de genom sin boskapshandel för en stor del av landets ekonomi. Nomadlivet har dock blivit svårare sedan befolkningen ökat och fler ska dela på landytan. Detta har lett till att allt fler kuchi blivit bofasta. Kuchifolket och andra nomadstammar i Afghanistan är dessutom utsatta på andra sätt. Konflikter inom eller mellan stammar kan bli farliga. Det finns boskapstjuvar som inte drar sig för att döda och utländska militärstyrkor som det kan uppstå konflikt med. Klimatet är ibland hårt med stränga vintrar och torra somrar, något som också kan få negativa konsekvenser för nomaderna.
14
40694195.2.1.indb 14
2016-08-09 14:23
Tonårstjej i jordbrukssamhället Hälsingland för drygt hundra år sedan. Naturligt, harmoniskt, romantiskt eller trist och tungt?
Jordbrukssamhället För cirka 12 000 år sedan, samtidigt som nomadkulturer uppstod, började en del av världens befolkning slå sig ner för att bli bofasta och bruka jorden. Denna utveckling innebar en rad förändringar i de sociala strukturerna. Bofastheten ledde till att människan skaffade sig fler ägodelar, vilket medförde ökade skillnader. Det gjorde också att samhällen efter hand utvecklade ett större regelsystem och tydligare maktfördelning. De jordbrukssamhällen som utvecklades bestod ofta av byar och gårdar som var knutna till större gods. På många ställen i Europa var det under medeltiden fråga om feodala samhällen, där bönderna i princip var livegna och godsherrarna tog hand om vinsten från jordbruket. I Norden hade bönderna större frihet och här utvecklades en bondekultur med små jordbruksbyar. Många gårdar var självhushåll och arbetsfördelningen inom familjen var tydligt uppdelad. Mannen skötte vanligtvis jordbruket och de tyngre uppgifterna, medan kvinnan tog hand om barn, hushåll och stallgöromål. Familjen var viktig och alla hade funktioner att fylla. Barnen var arbetskraft och fick i tidig ålder ta ansvar och hjälpa till med olika
feodalism – samhällssystem med stora klassskillnader där bönderna är i beroendeställning till länsherren. Vanligt under medeltiden.
livegen – att vara beroende av markägaren och inte kunna flytta eller göra vad man vill utan dennes tillstånd.
1 Sociologi och samhälle
40694195.2.1.indb 15
15
2016-08-09 14:23
sysslor. Redan i 15-årsåldern blev de tvungna att bege sig ut för att skaffa egen försörjning och så småningom också en egen familj. Eftersom medellivslängden var låg fanns det inte så många äldre, men de som fanns fick vanligtvis stanna kvar i en egen kammare på gården. Jordbruk var länge människans huvudsakliga försörjning i vårt land och är det fortfarande i stora delar av världen. I utvecklingsländerna livnär sig 60–70 procent av befolkningen på jordbruk, i de industrialiserade länderna är det färre än 10 procent.
Industrisamhället Den allra största förändringen i människans historia är den som skett under de senaste 200 åren. Orsaken till förändringarna var industrialiseringen, den industriella revolutionen, som började i Europa i början av 1800-talet. Ny teknik, elektricitet och utbyggnad av transport möjliggjorde massproduktion, något som kom att förändra människans liv i grunden. Det vi kallar västvärlden (Europa, USA, Kanada, Australien och Nya Zeeland) industrialiserades i snabb takt. Människor lämnade jordbruket och flyttade in till städerna. Många började arbeta i fabriker. Familjerna blev mindre, eftersom barnen inte längre var nödvändig arbetkraft. De barn man hade fick dock ofta arbeta i fabriker innan man undan för undan skärpte lagstiftningen om barnarbete. Industrialiseringen ledde ganska snart till ett ökat ekonomiskt välstånd för stora delar av befolkningen. Arbetare organiserade sig för att skapa bättre arbetsvillkor och folket ställde högre krav på rättvisa och jämlikhet. I det industrialiserade samhället har den enskilde individen fått en större roll samtidigt som den blivit mer anonym. Människan
16
40694195.2.1.indb 16
1 Sociologi och samhälle
2016-08-09 14:23
är inte längre lika styrd av sin familj och sin bakgrund, utan kan i princip själv välja vad den vill göra. Familjen har inte samma betydelse som tidigare. Många av de funktioner som tidigare fanns i familjen, som barnpassning och omsorg om de äldre, har tagits över av stat, kommun, landsting och näringsliv.
Tjänste- och informationssamhället Idag är det inte lika många som arbetar inom produktion, eftersom industrin effektiviserats och behovet av arbetskraft minskat. Samtidigt har behovet av olika tjänster ökat. Företagen vill exempelvis ha forskare, konsulter och finanstjänster, medan privatpersoner vill ha mer tjänster inom exempelvis vård, skola, underhållning och fritid. Det samhälle vi lever i idag kallas ibland för tjänstesamhället, eftersom många arbetar inom tjänstesektorn. En annan benämning på dagens samhälle är informationssamhället, på grund av de stora mängder information som omger oss i vår vardag och på grund av att en stor andel människor arbetar med bearbetning och spridning av information. Andra namn är kunskapssamhället, IT-samhället, kommunikationssamhället och mediesamhället. Det nya samhället riskerar att skapa nya klyftor mellan människor. Informationssamhället kräver tillgång till utrustning, nätverk och kunskap om hur man använder tekniken. De som inte har dessa tillgångar riskerar att hamna utanför.
DISKUTERA
· FUNDERA PÅ
1. På vilka sätt tror du det var svårare respektive lättare att vara barn, ungdom och vuxen för 200 år sedan jämfört med idag? 2. Vilka för- och nackdelar förde industrialiseringen med sig för människor? 3. Vilken typ av samhälle skulle du helst vilja leva i och varför? 4. Vilken typ av samhälle tror du vi kommer att ha i framtiden?
1 Sociologi och samhälle
40694195.2.1.indb 17
17
2016-08-09 14:23
FÖRDJUPNING Framtidsstudier I alla tider har människor varit nyfikna på framtiden. Ovissheten om hur världen kommer att utvecklas kan vara både skrämmande och spännande. Sedan urminnes tider har profeter, vetenskapsmän, filosofer och författare gjort mer eller mindre genomtänkta gissningar om vad som kommer att inträffa. Medan äldre tiders framtidssiare ofta grundade sina profetior på astrologi, religion eller övernaturliga förmågor, försöker dagens framtidsforskare basera sina antaganden på mönster i den faktiska utvecklingen. Det finns olika åsikter om huruvida framtidsstudier kan räknas som en vetenskap eller en filosofisk diskussion.
Framtidsstudier idag Idag bedrivs framtidsstudier vid olika institut över hela världen. Studierna är tvärvetenskapliga och ligger framför allt nära samhällsvetenskap, sociologi och historia. Fokus ligger på den långsiktiga utvecklingen och inte så mycket på vad som kommer att hända under den närmaste framtiden. Exempel på områden som studeras är:
• • • • • • • •
Teknologi Mode och design Energiförsörjning och miljö Stater och världsordning Befolkningsutveckling Utbildning och arbetsmarknad Välfärd och levnadsvillkor Familj och boende
Inom framtidsforskningen talar man idag ofta om alternativa ”framtider” då man anser att utvecklingen kan leda till olika scenarier. Med detta synsätt vill man betona människornas egen möjlighet att välja vilket framtidsalternativ vi helst vill se och därmed också hur vi ska styra utvecklingen för att ta oss dit.
Metoder
Framtidsstudier bedrivs med hjälp av många olika metoder. Ett sätt är titta bakåt i tiden och försöka skapa en kurva som visar i vilken riktning utvecklingen går. Ett annat är att föreställa sig olika framtidsscenarier och sedan försöka fundera ut vilka som är mest troliga. Delfi-metoden går ut på att olika experter i anonyma enkäter får ge sina synpunkter, i det här fallet om sannolika framtidsscenarier. Resultaten presenteras och experterna får därefter möjlighet att redigera sina synpunkter. Det är också vanligt att använda sig av brainstorming och olika typer av workshops inom framtidsstudier. 18
40694195.2.1.indb 18
1 Sociologi och samhälle
2016-08-09 14:23
Läs mer! WFSF (World Futures Studies Federation) är en internationell organisation och partner till FN som bedriver och sprider kunskap om framtidsforskning. På deras hemsida www.wfsf.org kan man bland annat läsa framtidsrapporter och ta del av pedagogiskt och interaktivt material. Institutet för framtidsstudier är en forskningsstiftelse där bland annat sociologer, nationalekonomer, matematiker och filosofer forskar tillsammans. 2015-2020 bedrivs deras forskning med fem teman: Vårt ansvar gentemot framtida generationer. Demokrati för det 21:a århundradet. Nya teknologier och mänsklighetens framtid. Diskriminering, sexism och rasism. Jämlikhet. Läs mer på deras hemsida www.iffs.se
TEMA Framtiden Med framtiden som tema kan man involvera många olika ämnen och kurser, till exempel Människors miljöer, Lärande och utveckling, Kommunikation och Hälsopedagogik, men även svenska, engelska och matematik. Alla områden inom Barn- och fritidsprogrammet lämpar sig att studeras utifrån ett framtidsperspektiv:
• • • •
Hur kommer familjen att se ut i framtiden? Vad kommer människor att göra på fritiden? Kommer människor att må bättre eller sämre? Hur kommer våra livsvillkor att förändras?
Det finns många olika sätt att arbeta med ett framtidstema. Man kan dels ta del av befintliga rapporter, men även genomföra egna workshops och analyser. Man kan studera science fiction inom film och litteratur och man kan skapa egna framtidsscenarier i text, bild eller film. Man kan genomföra enkätundersökningar för att ta reda på hur andra tänker om framtiden och man kan intervjua experter inom olika områden. Resultatet kan gärna utmynna i en utställning eller temadag som hela skolan kan ta del av.
1 Sociologi och samhälle
40694195.2.1.indb 19
19
2016-08-09 14:23
Nord och Syd Vi säger att vi lever i en industrialiserad värld, men faktum är att endast en del av världens stater är industrialiserade. De som ännu inte haft den tekniska och ekonomiska utvecklingen lever oftare under livsvillkor som präglas av fattigdom, krig eller flykt. Västvärldens industrialisering har i många fall påverkat dessa områden genom kolonialisering, miljöförstöring och utnyttjande av naturtillgångar. Den välfärd industrialiseringen har gett oss har dessa länder dock inte fått ta del av. Ofta används beteckningarna i-länder (industrialiserade länder) och u-länder (utvecklingsländer) när man talar om världens länder utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Det finns också andra begrepp. Nord är ett vanligt namn på den industrialiserade världen, medan Syd står för utvecklingsländerna. Rent geografiskt är det just så att världens rikaste länder finns på det norra halvklotet och de flesta utvecklingsländer på det södra, i Afrika, Asien och Sydamerika.
Dagens industri- och utvecklingsländer. De blåmarkerade delarna är industrialiserade. (CIA World Factbook 2008)
20
40694195.2.1.indb 20
1 Sociologi och samhälle
2016-08-09 14:23
Hur tror du att levnadsvillkoren skiljer sig mellan barnen på bilderna?
Flera av de länder som tidigare räknades som utvecklingsländer har haft kraftig ekonomisk tillväxt under de senaste decennierna och kan idag räknas till industriländerna. Som exempel kan nämnas Sydkorea, Taiwan och Thailand. Trots att vi lever i en värld där det mesta finns inom räckhåll för oss, är det viktigt att vara medveten om de enorma klyftor som finns mellan människor runtom i världen. Vi i västvärlden har det bra på så sätt att vi lever i ett samhälle där de flesta av oss får många av våra behov tillgodosedda. Vi har bostäder, mat, sjukvård och utbildning och vi lever utan krig och förföljelse i vardagen. Att det ändå finns människor i vårt land som lever under svåra förhållanden har andra orsaker. Samhället man lever i är bara en av många faktorer som påverkar människans livsvillkor.
1 Sociologi och samhälle
40694195.2.1.indb 21
21
2016-08-09 14:23
Kulturen Kulturen är en viktig del av samhället. Kultur och samhälle är så tätt sammanflätade att de inte alltid går att särskilja. När man pratar om kultur är det många som tänker på konst, musik och litteratur, men detta är bara en del av kulturen. På en djupare nivå finns allt det som ligger till grund för dessa kulturyttringar, nämligen våra normer och värderingar.
Kulturens inre: normer och värderingar I varje samhälles kultur finns en uppsättning gemensamma normer och värderingar. Normer är oskrivna regler för hur vi bör bete oss. Här i Sverige är det till exempel norm att hälsa på varandra genom att skaka hand och att komma i tid till avtalade möten. I andra kulturer hälsar man varandra med pussar och i några länder tas det för givet att man kommer sent.
Är det bara jag som är normal här?
Värderingar är våra uppfattningar om vad som är rätt och fel, vad som är viktigt och hur man bör leva. Människor har olika värderingar – de kan skilja sig åt mellan två individer inom samma kultur, men skillnaderna är ofta större mellan människor av olika kulturer. Värderingar är också något som förändras över tid. För
22
40694195.2.1.indb 22
1 Sociologi och samhälle
2016-08-09 14:23
Vems skyldighet är det att ta hand om våra barn?
oss i Sverige är det till exempel en självklarhet att kvinnor har rätt till utbildning och arbetsliv. Så är det inte i alla länder och så har det inte alltid varit i Sverige. Det är lätt att göra sin egen kultur till den normala och utgå ifrån de egna värderingarna när man möter människor från andra kulturer. Detta fenomen kallas etnocentrism. Genom att bortse från sin egen kulturs värderingar blir det lättare att förstå varför andra människor agerar som de gör. Det är också nyttigt att betrakta sin egen kultur med andra ögon. Att flickor blir bortgifta i tidig ålder utan att själva kunna påverka valet av make anses omänskligt i Sverige. Människor med en annan kultur kanske tycker att det är omänskligt att lämna bort sina barn på förskola redan vid ett års ålder och placera åldrande föräldrar på hem. Det är viktigt att komma ihåg att många av våra åsikter om vad som är rätt och fel är inlärda. De är en del av vår kultur.
etnocentrism – att sätta den egna kulturen i centrum och tolka världen utifrån den
Kulturens yttre: vardag och finkultur Kulturens yttre är den del av kulturen vi kan se, som traditioner, högtider, mat, kläder, konst, arkitektur, musik och teater. Dessa kulturyttringar har ofta ett samband med samhällets inre kultur. Den vardagliga yttre kulturen, som hur vi klär oss och vad vi äter, kan också påverkas av kultur och religion. Som exempel kan nämnas det ortodoxa Amishfolket i norra USA, som bär samma typ av
1 Sociologi och samhälle
40694195.2.1.indb 23
23
2016-08-09 14:23
Pojkar som tillhör amishfolket i norra USA.
kläder som användes på 1800-talet. Andra exempel är muslimska kvinnor som bär slöja och buddhistiska munkar som klär sig i orange. Matkultur har ofta religiösa kopplingar och det är i flera religioner förbjudet att äta vissa typer av livsmedel. Muslimer och judar äter inte griskött och hinduer äter inte nötkött. I Sverige finns inga religiösa regler för vad vi får äta, men en del normer är minst lika starka. När åt du till exempel hund eller katt senast? Begreppet finkultur används ibland som ett samlingsnamn för konst, klassisk musik, teater och arkitektur. Att detta kallas finkultur är en värdering i sig – är det kanske sådant som lite finare människor ägnar sig åt?
Det mångkulturella samhället homogen – lika
24
40694195.2.1.indb 24
Vissa samhällen har en väldigt homogen kultur där människor har lika värderingar och kulturyttringar. Så var det förr, innan folk började röra sig över hela världen. Så är det också i länder och
1 Sociologi och samhälle
2016-08-09 14:23
samhällen där kulturen är väldigt starkt rotad. Globalisering och människors förflyttande har dock medfört att många samhällen idag är väldigt heterogena, det vill säga att människor har olika kultur. Mångkulturella samhällen ser man framför allt i stora städer, där många människor med olika bakgrund samlas. Vissa människor tappar sin kultur och anpassar sig till det nya när de flyttar, medan andra håller fast vid sina traditioner. I nästan alla världens storstäder (London, New York, Los Angeles m.fl.) finns ett Chinatown, där människor av kinesiskt ursprung bor och arbetar. I Chinatown frodas den kinesiska kulturen med kinesiska affärer, restauranger och festivaler. I dessa städer kan det exempelvis också finnas judiska, ryska eller indiska områden. Svenska storstäder har också områden med etnisk prägel, men även på mindre orter och på landsbygden har det blivit vanligare att människor med olika kultur lever sida vid sida. Att ett samhälle är mångkulturellt behöver inte bara betyda att människor har olika etnisk bakgrund. Inom kulturen finns också delkulturer, där människor med kulturella likheter av annat slag skapar en egen kultur. Exempel på delkulturer kan vara scout, vegan, hårdrockare eller handbollsspelare. Subkultur är ett begrepp som används för delkulturer som ställer sig i utkanten av samhället. De har ofta värderingar som skiljer sig mycket från resten av samhället. Det kan vara kriminella gäng, religiösa sekter eller politiska grupper med extrema åsikter. Vissa människor identifierar sig väldigt starkt med en kultur, medan andra tillhör flera olika kulturgrupper och inte känner sig särskilt starkt kopplade till någon av dem. En individ kan på en och samma gång vara norrman, katolik, aktiv centerpartist och golfare.
DISKUTERA
heterogen – olika
etnisk – tillhörande en viss folkgrupp eller ursprung
delkultur – en kulturell undergrupp
subkultur – delkultur som ofta finns i samhällets utkant
· FUNDERA PÅ
1. Har svenskar starka känslor för den egna kulturen? Diskutera! 2. Ge exempel på olika kulturer och subkulturer som finns i din omgivning. 3. Vilka fördelar finns det med ett mångkulturellt samhälle och vilka problem kan uppstå? 4. Hur beskriver du dig själv när du möter nya människor? Är det genom att berätta varifrån du kommer eller vilka dina intressen är?
1 Sociologi och samhälle
40694195.2.1.indb 25
25
2016-08-09 14:23
Kulturkrockar Det mångkulturella samhället innebär att människor med olika värderingar och normer dagligen kommer i kontakt med varandra. För det mesta klarar vi av detta utan problem och ser istället mångfalden som en tillgång. Vad hade Sverige varit utan fotboll, pizza och rockmusik som samtliga är importer från andra kulturer? När vi är ute och reser kan vi råka ut för kulturkrockar, men det brukar på sin höjd bli lite pinsamt. Att det i en del arabiska länder är oförskämt att visa skosulorna och att yngre i Japan visar respekt genom att slå undan blicken är inte alltid lätt att veta, men man brukar ha förståelse för turister. Många kulturkrockar uppstår i vardagen, inte bara mellan olika etniska grupper, utan mellan olika generationer, samhällsklasser och delkulturer. Det kan exempelvis uppstå konflikter mellan jordbrukare som vill kunna skjuta vargar som anfaller deras får och människor som vill bevara vargstammen och göra det otillåtet att skjuta vargar. Ibland kan kulturkrockar leda till misstro och konflikter. Några av de områden inom kultur och religion som kommit upp i media och i debatter är:
26
40694195.2.1.indb 26
Kvinnliga präster, äktenskap mellan homosexuella
»
Konflikt mellan traditionell kristendom och modern syn på kön, jämlikhet och sexuell läggning
Sjukvårdspersonal som ej vill utföra abort för att det strider mot deras religiösa tro
»
Konflikt mellan religionsfrihet och svensk lagstiftning
Hedersrelaterat våld
»
Konflikt mellan kultur och svensk lagstiftning
Könsstympning
»
Konflikt mellan religion/kultur och svensk lagstiftning
Kvinnor som bär heltäckande slöja
»
Konflikt mellan religionsfrihet och jämställdhet
Rätt att bära religiösa kläder på arbetet
»
Konflikt mellan religion och arbetskultur/ arbetsmiljölagstiftning
1 Sociologi och samhälle
2016-08-09 14:23
DISKUTERA
· FUNDERA PÅ
1. Vilka kulturkrockar brukar du stöta på i din vardag? 2. Ska muslimska kvinnor som arbetar i den svenska barnomsorgen ha rätt att bära slöja som täcker ansiktet? Varför/varför inte? 3. Ska sikhiska busschaufförer ha rätt att bära turban? Motivera! 4. Hur mycket ska svenskar som flyttar till ett muslimskt land behöva anpassa sig till det landets kultur?
Lokalt och globalt Våra livsvillkor påverkas av de levnadsmiljöer som omger oss. Våra levnadsmiljöer i sin tur påverkas av sådant som händer i vårt närsamhälle, i Sverige, i Europa och i resten av världen. Idag har vi hela världen inom räckhåll och det behöver inte ta många minuter innan en händelse i USA påverkar oss här i Sverige. Naturkatastrofer, börsfall, terroristdåd och politiska val är några av de händelser som ibland får stort inflytande i hela världen.
Närsamhället Närsamhället kan ha mer eller mindre betydelse för oss som individer. För vissa är den egna orten en del av den egna identiteten. Om man är född och uppvuxen i ett samhälle där man också har stora delar av familjen och släkten, så känner man kanske en viss gemenskap med resten av samhällets invånare. ”Vi-känslan” är ofta starkare på en liten ort än i städer, där det är mer rörelse bland befolkningen. Närsamhället är en trygghet, i synnerhet om man har sina rötter där. Idag är det många som inte har samma relation till sitt närsamhälle. Man kanske bor långt ifrån sin släkt och sitt hemland och man kanske också får brottas med kulturkrockar av olika slag. Närsamhället kan då istället bli en otrygghet och önskan att komma därifrån kan vara stark.
1 Sociologi och samhälle
40694195.2.1.indb 27
27
2016-08-09 14:23
Sverige
individualistisk – ett synsätt som sätter individen i centrum och där gruppen spelar mindre roll
DISKUTERA
För många är nationaliteten den starkaste tillhörigheten. Om en svensk möter människor i Australien så presenterar den sig knappast som europé och inte heller som smålänning, utan som svensk. Men vad är det då att vara svensk och vad har vi för levnadsmiljöer i Sverige? Något man kan konstatera är att Sverige är ett tacksamt land att studera ur sociologiska perspektiv, eftersom man länge varit noga med att föra statistik över befolkningen. Statistiska Centralbyrån (SCB) genomför årligen undersökningar om svenskarna och svenskarnas livsvillkor. Svenskar är ett modernt folk med ett ganska individualistiskt tänkande. Många är inte så noga med att hålla fast vid den svenska kulturen, utan följer gärna med i internationella trender. Svenskar reser mycket och vissa bosätter sig i andra delar av världen, men då är det sällan fråga om något annat än att smälta in. På sin höjd håller man fast vid att äta sill vid midsommar och heja på landslaget vid internationella mästerskap. Svenskarna har inte heller särskilt stor flockkänsla, utan håller gärna släkten på lagom avstånd. Detta gäller framför allt i storstäder och på större orter. På den svenska landsbygden är traditionerna och familjekulturen ofta starkare. De allra flesta svenskar lever under bra ekonomiska förhållanden om man gör internationella jämförelser. Välfärdssystemet är väl utbyggt och alla kan ta del av barnomsorg, skola, vård och omsorg. Det finns skyddsnät för de som hamnar utanför arbetsmarknaden och antalet hemlösa är relativt lågt. När det gäller den materiella levnadsmiljön kan man alltså säga att svenskarna generellt har det bra.
· FUNDERA PÅ
1. Finns det något i Sverige som du tycker är riktigt bra? 2. Finns det något i Sverige som du tycker är riktigt dåligt? 3. Hur skulle du beskriva Sverige och svenskarna för någon från ett annat land? 4. När är man ”fattig” och när är man ”rik” i Sverige?
28
40694195.2.1.indb 28
1 Sociologi och samhälle
2016-08-09 14:23
Ungdomar från hela världen. Vem känner du mest samhörighet med?
Europa Som svenskar är vi européer och medlemmar i Europeiska Unionen (EU). Europa är en liten världsdel med cirka 740 miljoner invånare (2015) och 45 självständiga stater. Av dessa är 28 medlemmar i EU. Så vad innebär det att vara europé? I Europa finns en mängd olika samhällen och en mängd olika kulturer – vissa av dem har många likheter, medan andra är väldigt olika. Vi i Sverige känner kanske att vi har mer gemensamt med danskar och engelsmän än med greker eller rumäner, eftersom vår kultur mer liknar de förstnämndas. Men har vi ändå någonting gemensamt med greker och rumäner genom att vi alla tillhör Europa och EU? Finns det en europeisk identitet? Om detta finns det många olika uppfattningar, men vad tycker du? Har du mer gemensamt med en student från Tjeckien än en student från USA? Levnadsmiljöerna i Europa är lika olika som alla de kulturer som finns här. Ändå finns det vissa likheter. Européerna har länge levt tätt och haft mycket med varandra att göra. Detta har lett till att våra kulturer smittat av sig på varandra. De länder som ingår i EU har dessutom vissa gemensamma lagar att följa, något som också påverkar invånarnas levnadsmiljöer.
1 Sociologi och samhälle
40694195.2.1.indb 29
29
2016-08-09 14:23
FÖRDJUPNING Typiskt svenskt Vad skulle du säga om någon bad dig beskriva svensk kultur? Skulle du prata om Astrid Lindgren, sill, och röda stugor? Eller skulle du berätta att svenskar är blyga och konfliktundvikande? Eller skulle du kanske hävda att det inte finns någon typiskt ”svensk” kultur?
Traditionell - Sekulär/rationell
World Values Study är en internationell forskarorganisation som regelbundet genomför studier om kultur, normer och värderingar i olika delar av världen. Vid studierna undersöker man bland annat attityder om allt ifrån jämställdhet, homosexualitet och religion till abort, skilsmässa och barnaga. Vid analys av resultaten har man försökt dela in världens länder i olika värderingskategorier. Dessa har sedan placerats i en s.k. kulturkarta som utgår ifrån axlarna traditionell – sekulär/rationell samt överlevnad – självförverkligande. De länder som befinner sig högt upp på kartan präglas av ”moderna” attityder och livsstil medan de långt ner på kartan lägger stor vikt vid traditioner, religion och familjekultur. De länder långt till vänster på kartan lägger stor vikt vid fysisk och ekonomisk överlevnad och har en låg tilltro till stat och myndigheter medan de långt till höger har en stor tilltro till staten, tolerans inför främlingar och en hög grad av individualism.
Överlevnad - Självförverkligande
Kulturkartan bygger på data som har samlats in av det globala forskarnätverket World Values Survey (WVS).
30
40694195.2.1.indb 30
1 Sociologi och samhälle
2016-08-09 14:23
Individualism Individualism innebär att den enskilde individen är viktigare än gruppen. Man ska helst inte belasta andra och heller inte förvänta sig hjälp. Omsorg om barn, sjuka och äldre ligger inte på släkt och vänner, utan på staten. Individen ha också en stor frihet att göra egna val och styrs inte så mycket av familjens krav eller önskemål. Individualismen leder till en stor tilltro till staten, men även till medmänniskor i allmänhet. Det finns en öppenhet gentemot olikheter och mångfald. Miljö och demokrati är andra prioriterade frågor.
Sekularism Sekularism innebär att religionen inte ges en betydande roll i samhället, och rationalism, vilket innebär att förnuft och logik står i centrum för normer och värderingar. Det sekulära/rationella tänkandet innebär bland annat att det finns en tillåtande attityd till skilsmässa, abort och dödshjälp samtidigt som man inte fäster stor vikt vid traditionella auktoriteter.
TEMA Typiskt svenskt Svenskhet kan studeras ur många olika perspektiv och med utgångspunkt i olika ämnen. Det ger goda möjligheter att analysera befintlig statistik, men även att genomföra egna undersökningar. Fostran, utbildning, fritid, kommunikation, hälsa och livsstil är några av många områden som kan ingå i temat. Det lämpar sig också väl för fältstudier med dokumentation, i synnerhet om man ha möjlighet att bege sig till orter eller stadsdelar av olika sociokulturell karaktär.
1 Sociologi och samhälle
40694195.2.1.indb 31
31
2016-08-09 14:23
Världen
komplext – komplicerat, sammansatt
32
40694195.2.1.indb 32
Världen har blivit mindre, men fortfarande är den stor. Det finns områden som är så avlägsna att du och jag aldrig kommer att sätta vår fot där. Det finns människor som känns så annorlunda och främmande att de lika gärna kunde komma från yttre rymden. Dessa människor tycker med stor sannolikhet samma sak om oss. Avstånden fortsätter dock att minska och i framtiden kommer kanske sådana som du och jag kunna ta oss till de där avlägsna områdena och prata engelska med de främmande människorna. Idag är det fortfarande så att världen finns inom räckhåll för en relativt liten del av dess befolkning, och vi i Sverige tillhör den delen. De allra flesta kommer kanske aldrig att lämna sitt hemland eller ens sin hemby. Olikheterna i världen är enormt stora och med tanke på detta är det inte svårt att förstå att det finns stora skillnader i människors levnadsmiljöer. Hur kommer det sig då att dessa skillnader uppstått? Varför finns nio tiondelar av världens rikedomar hos en tiondel av världens befolkning och varför har så mycket av dessa rikedomar hamnat i västvärlden? Varför finns det så många fattiga i Afrika? Svaret är ett komplext samspel av historiska skeenden, politik, kultur och religion, klimat och naturtillgångar, tillfälligheter och genomtänkta strategier.
1 Sociologi och samhälle
2016-08-09 14:23
Ett demografiskt perspektiv Antalet invånare i världen växer, folk flyttar runt och förändringar sker hela tiden i befolkningens sammansättning. Demografi är en vetenskap som studerar befolkningen och med ett demografiskt perspektiv kan man se förändringar och jämföra länders befolkning ur olika synvinklar.
Befolkningsstatistik Demografiska studier tar fram statistik över befolkningen. Statistiken kan gälla antal invånare, antal födda, antal döda, inoch utflyttning, kön, civilstånd, sysselsättning, inkomst och religiös tillhörighet. Befolkningsstatistik används ofta i samband med andra undersökningar för att kunna dra slutsatser om olika företeelser. I en undersökning om rökning kan man exempelvis jämföra hur många som röker i olika länder eller om vissa yrkeskategorier röker mer än andra.
civilstånd – giftermålsstatus, om man är gift eller ogift
1 Sociologi och samhälle
40694195.2.1.indb 33
33
2016-08-09 14:23
Sverige och Finland var tidigast i världen med att föra sammanhängande statistik över befolkningen. Redan i mitten av 1700-talet började man ställa samman befolkningsinformation i tabeller. Befolkningsstatistik är ett bra verktyg i sociologiska studier. Man kan få reda på mycket om ett lands levnadsvillkor genom att studera den. Många länder har dock inte samma överblick över befolkningen som vi har här i Sverige. I utvecklingsländer och länder där människor är på flykt är det svårt att ta reda på precis hur många som föds och dör.
Sverige 2015: Befolkning: 9 851 017 Antal födda: 114 870 Antal döda: 90 907
Migration Migration är en benämning på människors in- och utvandring mellan orter och länder. Immigration betyder invandring och emigration betyder utvandring. Under hela den mänskliga historien har folk förflyttat sig av olika orsaker. Från ursprungskontinenten Afrika har vi spridit oss över hela världen. Några av de stora migrationerna genom tiderna är migration av britter till Australien under 1800-talet och den stora utvandringen från Europa till USA under samma period. Migration kan vara frivillig eller ofrivillig. Människor blir ibland tvungna till flykt om de lever i krig eller svält eller om livsvillkoren är så svåra att man inte ser någon annan utväg. Så var det till exempel när cirka en miljon svenskar emigrerade till USA mellan 1850 och 1930. Flyktingar som kommer till Sverige har inte nödvändigtvis valt att komma hit. Man har inte flytt till ett land, utan snarare från ett land.
34
40694195.2.1.indb 34
1 Sociologi och samhälle
2016-08-09 14:23