9789147080359 by Smakprov Media AB

ELISABETH SANDBERG Målspråk svenska är en självinstruerande övningsbok med facit i svensk grammatik på gymnasienivå, avsedd för vuxna andraspråksinlärare och elever på ungdomsgymnasiet. Övningarna täcker grammatikmoment som ofta förekommer i elevernas egen textproduktion, och många av bokens exempelmeningar är hämtade från elevalster.

Utförliga regler med exempelmeningar inleder varje övning. Exemplen på ordföljd illustreras med infogade positionsscheman. Eleverna kan till stora delar arbeta med materialet på egen hand. Övningarna passar också för elever som vill gå snabbt fram eller som vill repetera och aktualisera sina tidigare kunskaper.

SVENSKA www.liber.se

GRAMMATIKÖVNINGAR I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Best. nr 47-08035-9 Tryck. nr 47-08035-9

Målspråk svenska.indd 1

789147 080359

LIBER

07-06-08 12.26.39

BISATSSCHEMA Bisatsinledare

Kopiering tillåten

Målspråk svenska.indd 2

Subjekt

Satsadverbial Verb 1/ Pred.1

HUVUDSATSSCHEMA Verb 2/Pred. 2 Verbpartikel

Objekt/ Predikatsfyllnad

Adverbial

Fundament

Verb 1/Pred. 1

Subjekt

Satsadverbial

Verb 2/Pred. 2 Verbpartikel

Objekt/ Predikatsfyllnad

Adverbial

Kopiering tillåten

07-06-08 12.26.41

Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Nacka Printed in Slovenia by Korotan, Ljubljana 2007

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Observera att omslagets insidor (bisatsschema, huvudsatsschema) fritt får kopieras.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Grammatik.indd 2

07-06-08 13.29.05

FÖRORD Målspråk svenska är en självinstruerande övningsbok med facit i svensk grammatik på gymnasienivå, främst med tanke på vuxna andraspråksinlärare, men den passar även på ungdomsgymnasiet eller motsvarande nivå. Den utgör ett värdefullt stöd för lärare och elever i den flexibla, individuellt upplagda undervisningen av idag. Boken kan också användas för lärare i ”vanlig” Svenska A–B som i sina klasser har andraspråksinlärare med ett helt annat behov av grammatikkunskaper än elever med svenska som modersmål. Boken lämpar sig också för elever som vill gå snabbt fram eller som vill repetera och aktualisera sina tidigare kunskaper. Övningarna täcker grammatikmoment som ofta förekommer i elevernas egen textproduktion, och fokus har lagts på sådant som erfarenhetsmässigt vållar dem huvudbry. Stor vikt har lagts på meningsbyggnad och ordföljd som en grund för allt skrivande. Stort utrymme har även ägnats verbövningar, bestämdhet och prepositioner. Utförliga regler med enkelt förklarade exempelmeningar inleder varje övning. Många uppgifter är indelade i svårighetsgrader. Exemplen på ordföljd illustreras ofta med infogade positionsscheman. Eleverna kan i stort sett arbeta på egen hand, men vissa moment, t.ex. 3 och 4, lämpar sig även för grupparbete, där eleverna kan diskutera sig fram till olika lösningar. Ett varmt tack för värdefulla synpunkter och kommentarer riktar jag till Paula Karlén med mångårig erfarenhet av andraspråksundervisning på alla nivåer och till Elisabeth Tärneberg, som testat delar av materialet i sina gymnasieklasser. Ett stort stöd med korrekturläsning och arbetet vid datorn har varit min man Olof Sandberg. Uddevalla i maj 2007 Elisabeth Sandberg

Grammatik.indd 3

07-06-08 13.29.05

INNEHÅLL Ordföljd och meningsbyggnad

Verb

1. Huvudsatser och bisatser 5

18. Perfekt particip 45

2. Ordföljden i bisatser 8 3. Punkt på rätt ställe 10 4. Satsradningar 11 A Huvudsatser 11 B Huvudsatser och bisatser 13

A B C D E

Första konjugationen 48 Andra konjugationen 49 Tredje konjugationen 50 Fjärde konjugationen 51 Blandad övning på alla fyra konjugationerna 52

5. Indirekta frågesatser 14

19. Passivum 54

6. Ordföljden i huvudsatser efter bisatser 16

20. Tempuskongruens 56

7. Långa fundament med omvänd ordföljd 17

21. Imperfekt eller perfekt? 58

8. Ordföljden i satser med två objekt 18

22. Svåra verb 60

9. Ordföljden i både huvudsatser och bisatser 20

23. Ligga, sitta och stå 62

10. Direkt och indirekt tal 22

24. Ligga/lägga, sitta/sätta, stå/ställa 65

A Skiljetecken i direkt tal 22 B Omvandling till indirekt tal 25

Adverb Pronomen

25. Befintlighet eller rörelse 67

11. De och dem 30 12. Sin/sitt/sina 31

Substantiv

13. Det relativa pronomenet som och de relativa adverben där och dit 33

26. Bestämdhet 69

14. Den och det 34

Prepositioner

15. Ingen/inte någon 36

27. Att välja rätt preposition 77

Adjektiv

Övrigt

16. Adjektivets böjning 39

28. Emfatisk omskrivning 82

17. Adjektiv eller adverb? 43 FACIT 86

Grammatik.indd 4

07-06-08 13.29.05

1. Huvudsatser och bisatser A Hur känner man igen huvudsatser och bisatser? En huvudsats är en fullständig sats, som innehåller minst ett subjekt och ett verb (predikat). Den kan ensam bilda en begriplig mening. exempel: Hunden skäller. s

v (p)

En bisats är också en fullständig sats. Den innehåller liksom huvudsatsen minst ett subjekt och ett verb (predikat). exempel: om jag inte kommer hem i tid s

v (p) BISATSSCHEMA

Bisatsinledare

Subjekt

Satsverbial

Verb 1/ Pred.1

Verb 2/Pred. 2 Verbpartikel

jag

inte

kommer

hem

Objekt/ Predikatsfyllnad

Adverbial

i tid

Bisatsen kan däremot inte ensam bilda en mening. Satsen Om jag inte kommer hem i tid kan inte stå ensam. Man undrar vad som händer, om jag inte kommer hem i tid. Det fordras en huvudsats, t.ex. Hunden skäller. Bisatsen är en satsdel i huvudsatsen. Det är därför som den inte kan stå ensam. Bisatsen inleds med ett bindeord, här kallat bisatsinledare, som kan bestå av

ü en konjunktion

t.ex. att, därför att, för att, genom att, så att, trots att, utan att, då, eftersom, fastän ifall, innan, medan, när, om

ü ett frågeord

t.ex. vad? vem? vilken/vilket/vilka? när? var? hur? varför? varifrån? vart? hur många?

ü ett relativt pronomen t.ex. som, vars ü ett relativt adverb

t.ex. där, dit

Bisatsordföljden är: bisatsinledare, subjekt, satsadverbial och verb (predikat) osv. Satsadverbialet är viktigt för hela satsens betydelse, t.ex. aldrig, alltid, inte, gärna, kanske, också, troligen, tyvärr, vanligtvis. 5

Grammatik.indd 5

07-06-12 13.51.04

Men även andra adverbial kan stå på denna plats. exempel: Mannen mindes, att det förra året varit mycket snö.

Lägg märke till att bisatsen kan stå före huvudsatsen med bisatsinledaren först i meningen. Ordföljden i den efterföljande huvudsatsen blir då: verb (predikat), subjekt osv. Bisatsen fungerar som ett fundament till huvudsatsen – se schemat nedan! exempel: Om jag inte kommer hem i tid, skäller hunden. HUVUDSATSSCHEMA Fundament

Verb 1/Pred. 1

Subjekt

Om jag inte skäller kommer hem i tid,

hunden

I morgon

jag

ska

Satsadverbial

Verb 2/Pred. 2 Verbpartikel

Objekt/ Predikatsfyllnad

kanske

köpa

en ny cykel

Adverbial

Ett fundament är det eller de ord som huvudsatsen börjar med och kan bestå av t.ex. subjekt, sätts-, tids- och rumsadverbial, frågeord eller en hel bisats. Detta påverkar ordföljden i huvudsatsen. Nyss nämnda adverbial kan även placeras sist i huvudsatsen.

B Att känna igen huvudsatser och bisatser Markera bisatserna i nedanstående meningar. Ringa in bisatsinledarna. Tänk på att inte alla meningar innehåller en bisats och att en del meningar kan innehålla två bisatser. Observera att och, men, för och så inleder huvudsatser och att för att och så att inleder bisatser. 1. Tandläkaren undersökte, om jag hade några hål. 2. Jag hade ett litet hål, som han genast ville laga. 3. Jag var rädd, att det skulle göra ont. 4. Tandläkaren gav mig då en spruta, så att jag skulle bli lugn.

Grammatik.indd 6

07-06-08 13.29.06

4. Satsradningar Att skriva två eller flera huvudsatser efter varandra med bara kommatecken mellan kallas satsradning. Detta kan göra texten svårare att läsa och förstå.

A Huvudsatser Förbättra följande meningar genom att sätta punkt mellan huvudsatserna eller binda ihop dem med konjunktionerna och, men, för eller så. Skriv ut de olika möjligheterna på raderna under meningarna. exempel: Anna kunde inte gå till jobbet, hennes barn var sjuka. (Fel)

Anna kunde inte gå till jobbet. Hennes barn var sjuka. (Rätt) Anna kunde inte gå till jobbet, för hennes barn var sjuka. (Rätt) Eftersom flera lösningar ibland är möjliga finns inget facit till övningen. Diskutera därför olika förslag med din lärare eller andra elever.

a) 1. I morgon får vi gäster, vi måste bjuda på lunch. ________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________ 2. Efter skolan är Ajo på fritids, där trivs han tyvärr inte så bra. ________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________ 3. Förra året var vi på Mallorca, vi har varit där flera gånger förut. ________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________ 4. Greta har bakat en tårta, hon har födelsedag i morgon. ________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________ 11

Grammatik.indd 11

07-06-08 13.29.07

5. Amerikafararna hade en emigrantkista med sig, där lade de kläder, verktyg och mat. ________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________ 6. Vi talar engelska med våra barn hemma, det går bra. ________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________ 7. Du borde läsa novellen om Marco, den är lättläst och mycket intressant. ________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________ 8. Novellen Gudsfreden tycker jag är bra, författaren använder tyvärr ett gammalmodigt språk. ________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________ 9. Jag älskar att vara i solen, i sommar har jag blivit riktigt brun. ________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________

b) 1. Nicklas måste gå till doktorn, han har ont i halsen, han måste nog få medicin. ________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________ 2. Åke och Per ska gå och bada, solen skiner från en klarblå himmel, det är varmt i vattnet. ________________________________________________________________________________ ________________________________________________________________________________ 12

Grammatik.indd 12

07-06-08 13.29.07

11. DE och DEM Pronomenet de används som subjekt, i alla övriga fall används dem. Dock: Har du betalat de dyra korten? Här är de bestämd artikel till substantivet korten. Ringa in rätt ord.

a) 1. Anna har många vänner. På kvällarna går de/dem ofta in till stan. 2. Men Anna övergav de/dem ibland och gick på bio med sin bror. 3. Föräldrarna hade köpt biljetter åt de/dem. 4. De kunde inte hindra de/dem från att gå ut. 5. Varför kan de/dem inte tala engelska bättre? 6. I höst ska de/dem gå på kurs. 7. När slutar de/dem idag?

1. Du måste visa schemat för de/dem. 2. Nej, jag har inte talat med de/dem ännu. 3. Man river sig lätt på nyponbuskarna. De/dem har så vassa taggar. 4. De/dem kunde jag inte känna igen. 5. Uppträd hänsynsfullt mot de/dem som är handikappade. 6. Säg det till de/dem, som kommer efter dig i kön. 7. Tycker du att de/dem röda rosorna luktar gott? 8. Har du köpt de/dem vackra vykorten i Oberammergau? 9. Känner du de/dem andra kurskamraterna? 10. Nu måste vi avsluta de/dem jobbiga övningarna. 11. Ge de rätta svaren till de/dem som är färdiga! 12. De/dem behöver läraren inte hjälpa.

Grammatik.indd 30

07-06-08 13.29.13

12. SIN/SITT/SINA Sin/sitt/sina syftar på subjektet satsen. exempel: Sara åker med sin pappa.

Observera att sin/sitt/sina aldrig får vara en del av subjektet. exempel: Sara och hennes pappa gick på bio.

Sätt i luckorna in sin/sitt/sina eller hans/hennes/deras. Sara skulle gå på bio med __________ pappa. Hon och __________ pappa tog 1

bilen till biografen. När de köpt __________ biljetter, sökte de upp __________ platser. 3

__________ platser befann sig ganska långt fram i lokalen. 5

Sara fick genast se några av __________ kompisar. Framför Sara och __________ 6

pappa satt __________ närmaste grannar, som de också hejade på. 8

__________ grannar är mycket trevliga och de bjuder ofta in Sara och 9

__________ mamma och pappa på en kopp te i __________ hem. När filmen 10

var slut åkte Sara med __________ pappa i __________ bil tillbaka hem. 12

__________ klasskompisar fick följa med. Sara tycker mycket om att umgås med __________ 14

kompisar, som bor alldeles nära __________ hem. De har ofta sällskap 16

till __________ skola, som inte ligger långt från __________ bostadsområde. 17

Grannarna har nyligen klippt __________ gräsmatta. Sara tycker att __________ 19

gräsmatta är mycket fint skött. De slår den med __________ nya gräsklippare, 21

som förvaras i __________ garage. I __________ garage står också en trimmer, 22

som används flitigt. 31

Grammatik.indd 31

07-06-08 13.29.13

Karin och __________ pojkvän har arbetat under hela __________ sommarlov. 24

Men nu är __________ lov snart slut och __________ pojkvän påbörjar __________ 26

femte termin, som blir den näst sista av __________ studier på högskolan i Uddevalla. 29

Klurigheter ur elevarbeten: 1. Han kände att något skulle hända i __________ liv. 2. Hennes böcker handlar om __________ resor i främmande länder. 3. Gustav gjorde som __________ mamma sa. 4. Kerstin fick aldrig lov att träffa någon pojke för __________ pappa. 5. Det var hennes oförsiktighet som blev orsaken till __________ död. 6. __________ teori om arternas uppkomst framlade Darwin i ett stort vetenskapligt verk. 7. I __________ tal poängterade finansministern, att Sveriges utlandsskuld var stor. 8. Alla vill att __________ barn ska vara bäst. 9. När det inte blir som de väntat sig tror barnen att __________ föräldrar inte tycker om dem. 10. Det var en vanlig morgon, när Kino och __________ hustru vaknade. 11. Staden, som Kino och __________ familj bor i heter San José. 12. Föräldrarna drömde om att __________ barn skulle få gå i skola. 13. Marco tänkte på fattigdomen i __________ hemland. 14. Han tänkte också på alla föräldralösa barn, som fanns i __________ hemland.

Grammatik.indd 32

07-06-08 13.29.14

23. LIGGA, SITTA, STÅ Skriv rätt verb i luckorna. Använd presensformer. exempel: Hunden ligger i sin korg.

1. Vår dubbelsäng _________________ i sovrummet. 2. På golvet _________________ ett mjukt fårskinn. 3. Bredvid sängen _________________ två sängbord. 4. En väckarklocka _________________ på mitt bord. 5. På väggen ovanför sängen _________________ två läslampor. 6. På lamporna _________________ små skärmar av tyg. 7. Framför soffan i vardagsrummet _________________ ett brunt bord. 8. En virkad duk _________________ på bordet. 9. Ovanpå duken _________________ en skål, där det _________________ tre bananer. 10. Vår TV _________________ vid fönstret. 11. Under TV:n _________________ det en DVD-spelare. 12. Det _________________ en stor bokhylla till vänster om fönstret. 13. I den _________________ det massor av böcker.

Grammatik.indd 62

07-06-08 13.29.22

1. På köksbordet _________________ en vas, där det _________________ en bukett liljekonvaljer. 2. Där _________________ också fyra kaffekoppar. Vi har tagit fram ett kakfat, som vanligtvis _________________ bland porslinet i ett skåp. 3. Det _________________ också en tjock kokbok på bordet och i den _________________ det hur man tillagar många läckra rätter. 4. Det _________________ en byrå i hallen och på den _________________ vår telefon. 5. På byrån _________________ ett brev från min väninna i Flensburg, som _________________ i Tyskland. 6. Utanpå kuvertet _________________ ett tyskt frimärke. 7. I hallen _________________ också alla våra skor. Nyinköpta skor _________________ ofta i en kartong. 8. Vi ska städa, så vår dammsugare _________________ för tillfället på golvet i hallen. 9. Datormusen _________________ framför datorn, som _________________ på arbetsbordet. 10. På golvet _________________ mina färdigpackade resväskor och det _________________ en adresslapp på var och en av dem. 11. Min dyrbara armbandsklocka _________________ på armen. En guldring _________________ på mitt finger. 12. I håret _________________ ett vackert silverspänne, som jag fått av en vän. 13. När jag ska till min skola igen efter lovet tar jag cykeln, som _________________ i garaget. Min skola _________________ en bit från vårt hus. 14. I pannrummet _________________ en tjock bunt med gamla tidningar och på arbetsbänken där _________________ en ask tändstickor. 63

Grammatik.indd 63

07-06-08 13.29.23

25. Beﬁntlighet eller rörelse Svenskan har ibland olika adverb, när det man talar om är stilla eller rör sig. exempel: borta/bort, där/dit, hemma/hem, inne/in, ute/ut, var/vart

Ringa in rätt alternativ i nedanstående meningar.

1. Du får inte vara ute/ut så sent, Lena! 2. Nu måste du gå hemma/hem! 3. Var/vart bor du? 4. Borta/bort på parkeringsplatsen står min bil. 5. Men en kväll, när vi kom där/dit, var den borta/bort. 6. Det finns getingar uppe/upp på vinden. 7. Var/vart är Ingvar? Han har inte stigit uppe/upp ännu. 8. Vi ska åka nere/ner till Alperna i morgon. 9. Där/dit blommar vackra orkidéer på ängarna. 10. Vi befinner oss ofta ute/ut i skärgården på sommaren. 11. Mycket spännande och roligt kan inträffa där/dit. 12. Där/dit kommer mycket båtfolk från Tyskland och Norden.

1. Ni är mycket välkomna hemma/hem till oss någon gång. 2. Men i kväll ska vi borta/bort på kalas hos vår kusin. 3. Vi tar en bukett tulpaner med oss där/dit. 4. Nere/ner i dalen rinner en å. 5. Där/dit passerar många fritidsbåtar på sommaren.

Grammatik.indd 67

07-06-08 13.29.24

27. Att välja rätt preposition Ordet preposition betyder läge före eller framför något/någon. Den följs av ett substantiv eller pronomen. exempel: Boken ligger på bordet. Det beror på dig.

En preposition kan också stå sist i en sats. exempel: Vad tittar du på?

Fyll i rätt preposition. (Exemplen är i huvudsak hämtade ur elevarbeten.)

Prepositionsuttryck som uttrycker rum 1. Författaren berättar om livet ______________ en ö. 2. Olle läste alltid tidningen ______________ tåget. 3. Peter Weiss var representerad ______________ bokmässan. 4. Mamman knöt ett hårband ______________ håret på den lilla flickan. 5. Lampan hänger ______________ taket. 6. Det fanns inget moln ______________ himlen. 7. Jag har läst ______________ lexikon att ordet stavas med ett s. 8. Det stod ______________ affischen att konserten skulle börja klockan sju. 9. Det fanns ingen människa ______________ balkongen. 10. Det finns en sådan lag ______________ arbetsmarknaden. 11. Invandrarna kommer inte in ______________ arbetslivet. 12. Det är svårt för en invandrare att få en bostad ______________ svenskar. 13. Det stod ______________ annonsen, att Carola skulle sjunga ______________ festivalen.

Grammatik.indd 77

07-06-08 13.29.27

B Prepositionsuttryck som uttrycker tid 1. Vädret har klarnat ______________ dagens lopp. 2. Skidlandslaget tränar i Alperna ett par månader ______________ året. 3. ______________ början av hösten mognar äpplena. 4. Jag borstar tänderna två gånger ______________ dagen. 5. Vi städar en gång ______________ veckan. 6. Jag jobbade i Lysekil ______________två år. 7. ______________ medeltiden kom många tyska lånord in i svenskan. 8. Lektionen varar ______________ klockan 19 och 20. 9. Det har hänt ______________ flera tillfällen att katten har fått ungar. 10. En dag ______________ sommaren hände det något mycket spännande. 11. Vad gör du ______________ din fritid?

C Prepositionsuttryck som uttrycker känslor 1. Det är inget att förvåna sig ______________. 2. Är du arg ______________ mig? 3. Fadern var orolig ______________ sina barn. 4. Vad är du ledsen ______________? 5. Var rädda ______________ er hälsa! 6. Barnen blev rädda ______________ hunden, som sprang fram och skällde. 7. Jag var besviken ______________ min far. 8. Vi blev misstänksamma ______________ dem. 9. Mamman gjorde det ______________ kärlek till sin son. 78

Grammatik.indd 78

07-06-08 13.29.27

SVENSKA www.liber.se

GRAMMATIKÖVNINGAR I SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

Best. nr 47-08035-9 Tryck. nr 47-08035-9

Målspråk svenska.indd 1

789147 080359

LIBER

07-06-08 12.26.39