9789127131507 by Smakprov Media AB

ISBN 978-91-27-13150-7

johan norberg hjärnrevolutionen

FOTO: MiA CArLssON

Johan Norberg är idéhistoriker, författare och debattör och har skrivit en rad böcker; på Natur & Kultur Den eviga matchen om lyckan (2009). För sina skriverier har han bl.a. mottagit den tyska Hayekmedaljen och den amerikanska Antony Fisher Memorial Award.

Den här boken kommer att förändra ditt liv. Bokstavligen. När du läser den förändras din hjärna. Nya förbindelser uppstår mellan hjärncellerna, andra förstärks och åter andra försvinner. Din intelligens påverkar allt du gör – men allt du gör påverkar också din intelligens. Allt du tänker och allt du upplever påverkar din hjärna och din framtida förmåga. Under de senaste åren har forskningen givit en helt ny bild av hjärnan. Länge trodde vi att hjärnan var en maskin med separata delar som nöttes ned av tidens tand, men vi håller på att lära oss att den är ett levande system som liksom en muskel kan tränas upp. Denna bok presenterar på ett lättillgängligt sätt de nya rön som håller på att revolutionera bilden av oss själva. Den berättar om hur kultur, utbildning och internet påverkar vårt sätt att tänka, och den förklarar hur du kan öka din kognitiva förmåga – och bevara den på ålderns höst.

johan norbe rg hjärn re volutionen va r f ö r d i n i n t e l l i g e n s påv e r k a r a l lt d u gör – och al lt d u gör påverk ar

din

Pressröster om Den eviga matchen om lyckan: ”Norberg synliggör elegant trådarna som löper från de stora idéhistoriska tänkarna till dagens lyckoforskning.” Dagens Nyheter ”Johan Norberg varvar denna redogörelse för lyckans idéhistorik med kunskaper hämtade från modern lyckoforskning, personliga anekdoter och egna reflektioner och det är oavbrutet roligt att läsa.” Göteborgs-Posten ”Norbergs bok är ett litet mästerverk.” Handelskammartidningen ”En formlig tour de force genom lyckans tankevärld.” Sydsvenska Dagbladet

intelligens

Omslag: Niklas Lindblad, Mystical Garden Design

9 789127 131507

NOK_NORBERG_HJARNREVOLUTIONEN_skydds.indd Alla sidor

2012-06-19 11:15

121612 Hjarnrevolution ORI.indd 6

12-06-05 07.23.06

Innehåll förord Den här boken kommer att förändra ditt liv ................. 9

del i Din intelligens påverkar allt du gör 1. Den förståndiga människan .................................. 2. Kapaciteten att förvärva kapacitet ........................ 3. Livet som IQ-test .................................................. 4. »Men de vet inte hur man får av en skruvkork« .... 5. Var sitter g? ........................................................... 6. Vilka är intelligenta? .............................................

17 26 38 47 60 68

del ii Allt du gör påverkar din intelligens 7. Ett bombnedslag ................................................. 8. Befriade sinnen ................................................... 9. Hjärnan som skapar sig själv ............................... 10. Ett levande system .............................................. 11. Hjärnan är en muskel ......................................... 12. Googlar du dig dum? .......................................... 13. Nästa steg på resan .............................................

121612 Hjarnrevolution ORI.indd 7

93 104 117 133 145 158 174

12-06-05 07.23.06

del iii Du och din hjärna 14. I barndomen ....................................................... 15. I skolan ............................................................... 16. I arbetslivet ......................................................... 17. På ålderdomen ....................................................

201 209 224 235

efterord Kvinnan som var missnöjd med sin hjärna och byggde en ny ...................................................... 244 Tack ......................................................................... 249 Litteratur .................................................................. 251 Register .................................................................... 262

121612 Hjarnrevolution ORI.indd 8

12-06-05 07.23.07

förord Den här boken kommer att förändra ditt liv Det är det okända som definierar vår existens. Vi söker alltid. Inte bara efter svar på våra frågor, utan efter nya frågor. Benjamin Sisko

Du känner dig kanske illa till mods av att tala om intelligens. Det är okej. Det gör jag också. Själva ordet frammanar på något vis bilden av en rangordning. Om vi säger att någon är intelligent säger vi samtidigt att någon annan är mindre intelligent, och tänk om det visar sig att det finns skillnader mellan gruppers intelligens? Det är bara så lätt att ignorera hela forskningsfältet och lite hånfullt dra på munnen när någon nämner ordet. Det vet väl alla att intelligens är ett godtyckligt begrepp som egentligen inte går att mäta? Men ändå använder vi intelligensbegreppet hela tiden, även om vi inte använder just det ordet. Vi säger att den personen är smart, att en annan är snabb, en tredje person lite långsam och en fjärde direkt korkad. Vi bedömer ständigt människors intelligens, deras kognitiva begåvning, utifrån hur de agerar och vad de säger. Vi har alla uppfattningar om människors förmåga att ta till sig information 9

121612 Hjarnrevolution ORI.indd 9

12-06-05 07.23.07

och anpassa sitt beteende efter förhållandena. Till och med debattörer som aldrig annars har något positivt att säga om intelligensbegrepp eller IQ-tester var snabba att förklara att George W. Bush var olämplig som amerikansk president för att han var dum.1 Andra beskrivningar av en persons egenskaper framkallar samma undermedvetna rangordning. Om vi säger om en viss människa att hon är snäll, intressant, lugn eller har bra lokalsinne säger vi samtidigt att någon annan inte har dessa egenskaper i samma utsträckning. Men av någon anledning blir det särskilt känsligt när vi talar om människor som mer eller mindre intelligenta. Det känns mycket starkare, som mycket mer berömmande eller dömande. Det verkar som om vi inte vill tala om intelligens därför att vi tycker att intelligens är så väldigt viktigt. Enda skälet till att vi kan strunta i att tala klart och tydligt om vad intelligens är, är att vi har oklara och grumliga begrepp i bakhuvudet som uttrycker något liknande. Det är inte särskilt … begåvat. Om vi vill förstå hur vi själva och andra människor fungerar och hur vi kan påverka det, bör vi ta reda på fakta och inte leva med den halvsmälta kombinationen av observationer, halvsanningar och myter som ofta får utgöra vedertagna sanningar på området. Även om våra sätt att tala om och mäta intelligens är nya finns det inget nytt med själva idén om intelligens. Kognitiv 1

År 2001 cirkulerade det till och med en rapport från det påhittade Lovenstein Institute som påstods visa att Bush hade en IQ på 91. Ett mer seriöst försök till uppskattning placerar Bushs IQ kring 120–130, vilket ändå skulle vara en av de lägsta nivåer som har fört någon till Vita huset (Simonton, 2006).

121612 Hjarnrevolution ORI.indd 10

12-06-05 07.23.07

förmåga är en central mänsklig egenskap som alla kulturer har behövt sätta ord på. I antikens stora epos Odysséen, beskrivs hjälten 68 gånger med epitetet polymetis, vilket översätts som »den mångförslagne«, en person med stor list eller intelligens. Det är denna begåvning som gör att Odyssevs gång på gång överlistar sina motståndare i stället för att kämpa ned dem med vapen i hand. Redan i det mer än 4 000 år gamla Gilgamesheposet, en av de äldsta texter mänskligheten har, talas det om betydelsen av intelligens och bredd i ens förstånd. I Gamla testamentet får Salomo veta att Gud »gör dig visare och mer insiktsfull än någon har varit före dig eller kommer att bli efter dig« (1 Kungaboken 3:12). En rangordning av kognitiv förmåga som heter duga. Vi har alltså att göra med uråldriga frågor, men vi har också alldeles dagsfärska svar. Inom den akademiska världen har man länge kunnat urskilja två motsatta linjer i synen på människans kognitiva förmåga. Den ena sidan hävdar att intelligens är en faktisk egenskap som påverkar allt vi gör, och som vi har mycket svårt att påverka genom utbildning eller beteende. Den andra hävdar att intelligens inte är en faktisk egenskap, eller inte har någon särskild betydelse och att vi genom miljöpåverkan och arbete kan förändra hur vi fungerar.2 Det som forskningen faktiskt har kommit fram till ger båda synsätten halvrätt. Alltmer tyder på att vår intelligens 2

Detta är idealtyper, hårdragna exempel, men två välskrivna och inflytelserika verk som närmar sig respektive linje är Richard Herrnsteins och Charles Murrays The bell curve (1994) och Stephen Jay Goulds Den felmätta människan (1983).

121612 Hjarnrevolution ORI.indd 11

12-06-05 07.23.07

har ett stort inflytande på hur vi klarar av vår vardag och vårt arbete. Men alltmer tyder också på att vi kan göra något åt intelligensen, att vi genom den miljö vi befinner oss i och de handlingar vi genomför kan förändra vår kognitiva förmåga. Det är en – i bästa fall – uppåtgående spiral, där förmågan ger ett visst beteende som förbättrar förmågan, som förbättrar beteendet. Intelligensen påverkar nästan allt vi gör – men nästan allt vi gör påverkar också vår intelligens. Det är den dubbla insikt som denna bok argumenterar för och är uppdelad efter. Den första delen av boken handlar om vad kognitiv förmåga är, hur man kan mäta den och den stora betydelse som denna förmåga har för hur vi klarar av praktiska uppgifter, arbete och relationer. Den andra delen handlar om vad vi kan göra åt denna kognitiva förmåga, om på vilka sätt den faktiskt ökar i världen i dag och hur den påverkas av miljö, uppväxt, motion och teknik – och hur du själv kan höja din intelligens. Dessutom tittar vi på hur datorn och internet håller på att förändra hur vi tänker, och den begynnande neuroteknologiska revolutionen som fullständigt kommer att förändra hur du tänker, lär dig och kommunicerar. Den tredje delen handlar om hur denna dubbla insikt påverkar oss i olika skeden av livet och hur vi bör ta hänsyn till den, i barndomen, skolan, arbetslivet och ålderdomen. Den här boken kommer att förändra ditt liv. Bokstavligen. När du läser boken och reflekterar över texten förändras din hjärna. Nya förbindelser uppstår mellan olika hjärnceller, andra förstärks och åter andra försvagas. Allt du gör påverkas av din hjärnas uppbyggnad, men allt du 12

121612 Hjarnrevolution ORI.indd 12

12-06-05 07.23.07

gör påverkar också din hjärnas uppbyggnad. Denna nya kunskap om vår formbara hjärna är en av vår tids mest betydelsefulla revolutioner. Jag förstod på allvar hur revolutionerande den nya forskningen var först när jag berättade om den för min fru, som läste om hjärnan på läkarlinjen för knappt 20 år sedan. Hon kände knappt igen något av detta. På bara 20 år har vi fått en helt ny bild av oss själva. Vi brukade tro att hjärnan är statisk, hierarkisk, med specialiserade delar, att den inte förnyar sig, och att vi inte kunde göra så mycket åt våra hjärnceller, utom möjligen förlora några av dem genom att dricka för mycket. Inget av detta är sant. Forskning inom neuroplasticitet, neurogenes och epigenetik håller på att ge oss en helt ny bild av hjärnans formbarhet – en bild som välter allt över ända. När jag började begripa vad forskarna upptäckt kände jag mig tvungen att förstå det och berätta om det. Frågan om vår kognitiva förmåga är för viktig för att nonchalera, för den påverkar allting. Jag brukar oftare skriva och föreläsa om ämnen som global ekonomi, om handelsfrågor och finanskriser. Men det var länge sedan det viktigaste i vår ekonomi var mark, råvaror, maskiner och fysiskt arbete. Vi skapar inte längre mer genom att arbeta hårdare, utan genom att arbeta smartare. I en modern ekonomi arbetar allt färre med att tillverka saker som man kan tappa på foten. Välståndet väger mindre, för det kommer allt oftare från idéer, information, kommunikation, kultur och programvara. Det mest värdefulla i ekonomin är människan och de idéer hon kan tänka ut. Hjärnan är, som ekonomen Julian Simon uttryckte det, den ultimata resursen. Det brukade sägas att om hjärnan var så enkel att vi 13

121612 Hjarnrevolution ORI.indd 13

12-06-05 07.23.07

kunde förstå den, skulle vi vara så enkla att vi inte kunde göra det. Och hjärnan är extremt komplex och avancerad. Men faktiskt så avancerad att den har kunnat utveckla metoder och teknik som kan förstå till och med dess egen komplexitet. Om dagens vetenskapliga och tekniska framsteg fortsätter menar uppfinnaren och författaren Ray Kurzweil att vi inom två decennier kommer att kunna läsa av hjärnans funktion i detalj. Vi kommer att ha tillgång till den mänskliga intelligensens algoritm.3 Vi håller på att lösa det största mysteriet i världen – hur vi fungerar kognitivt – och vi håller på att lära oss vad vi kan göra åt det. Johan Norberg

Kurzweil, 2005.

121612 Hjarnrevolution ORI.indd 14

12-06-05 07.23.07

del i Din intelligens påverkar allt du gör Jag är en hjärna, min käre Watson, och resten av mig är rent tillbehör. Sherlock Holmes

121612 Hjarnrevolution ORI.indd 15

12-06-05 07.23.07

121612 Hjarnrevolution ORI.indd 16

12-06-05 07.23.08

1. Den förståndiga människan [A]llt var fyllt. Allt var fördelat … Till sist beslöt den bäste av hantverkare att den som Han inte kunde ge något, som var säreget för just den varelsen, i stället skulle få allt, som var utmärkande för var och en av de andra. Därför godtog Han människan som ett verk utan bestämd förebild … Giovanni Pico della Mirandola, 14881

Det är egentligen inte klokt att du förstår den här meningen. Sidor fyllda med abstrakta symboler – bokstäver – sammansatta till ord, placerade i meningar, som ger dig en direkt insikt i vad som rör sig i min hjärna, och som sedan hamnar i din hjärna för bearbetning. Det är ditt syncentrum och ett centrum för visuell förståelse längst bak i hjärnan, i nackloben, som skannar av bokstäverna och skickar dem vidare till gyrus angularis, längst bak i hjärnbarken, som gör om bokstäverna till ett ord. När det är gjort kan en del av tinningloben som kallas Wernickeområdet förstå vad ordet betyder. Sedan börjar pannloben, längst fram i hjärnan, att fundera på innebörden och göra sig en bild av vad som pågår i min tankevärld 1

Pico della Mirandola, 1996, s. 81f.

121612 Hjarnrevolution ORI.indd 17

12-06-05 07.23.08

och vad jag vill säga dig. Samtidigt sätter du in mina uppfattningar i ett sammanhang – utifrån kunskapsmassa som du tidigare har byggt upp. Du avgör om min bild stämmer överens med det du vet sedan tidigare, och vad som annars måste korrigeras eller om de båda kan justeras för att passa bättre ihop. Samtidigt gör du en pågående bedömning om huruvida det jag skriver är tillräckligt relevant för att du ska läsa vidare eller om du ska gå och göra något annat. Tolkningar skickas som signaler kors och tvärs mellan hjärnans alla delar, för att du på bråkdelen av en sekund ska förstå en enda mening i den här boken. Allt detta i ett organ som inte utvecklades för att kunna hantera läsning, och som när någon lär sig läsa måste bygga ett nytt nätverk mellan bland annat hjärnans centrum för syn och språk. Homo sapiens är verkligen den förståndiga människan, den art vars främsta verktyg att leva på jorden är den kognitiva förmågan – att kunna tolka omvärlden, att lära sig av den, att lösa problem och att anpassa sitt handlande för att nå sina mål. Kort sagt, det vi ibland kallar intelligens, efter latinets term intelligere – att förstå, begripa. Hjärnan är en lätt gummiaktig, vit och grå klump av fett som väger runt 1,3 kilo. Den står bara för en femtiondedel av din kroppsvikt, men slukar en femtedel av allt du äter. Detta gör att människan, som enda djurart, inte kan hålla både huvudet och magen fullt aktiva samtidigt. Hjärnan är det organ som är så stort att människobarnet måste födas innan det är fullt utvecklat, för att det ska kunna komma ut ur mammans kropp. Hjärnan är kostsam att underhålla, 18

121612 Hjarnrevolution ORI.indd 18

12-06-05 07.23.08

skadas lätt och är känslig för sjukdomar.2 Ändå har den givit människan ett försprång i evolutionen – ett kolossalt försprång. Den mänskliga hjärnan verkar ha utvecklats därför att människan har intagit naturens »kognitiva nisch«, som antropologerna John Tooby och Irven DeVore har uttryckt det. Det grundläggande problemet för varje art är att alla potentiella livsmedel, med undantag av frukter med frön som behöver spridas, är en del av en annan organisms kropp. Dessa organismer vill helst behålla sina kroppsdelar, därför utvecklar de allehanda försvar mot angripare – djuren utvecklar styrka, snabbhet och förmåga att gömma sig, medan växter utvecklar taggar, gifter och bittra smaker. Som en konsekvens utvecklar angriparen alltmer styrka och större snabbhet samt organ som levern, som kan ta hand om gifterna. Då lönar det sig för det potentiella offret att förbättra sina skydd – och så vidare i en kostsam, evolutionär kapprustning. Därför kan det löna sig för en art att träda ur denna eviga upptrappning och i stället utveckla en mer flexibel förmåga att möta både nya hot och nya skydd på oförutsägbara sätt. Det är precis vad den tidiga människan gjorde när storhjärnans bark, den så kallade neocortex, började växa och samordna synintryck i stället för att bara ta emot dem. Hjärnan blev bättre på att förstå abstraktioner och orsak/ verkan och vi utvecklade förmågan att samarbeta. Detta är den kognitiva nischen i naturen. Människan kunde tänka nytt och lära sig mer och blev på så vis allt effektivare både 2

Men den har ingen känsel. Huvudvärk sitter inte i hjärnan utan någonstans runt den, till exempel i blodkärlen eller i nackens muskler.

121612 Hjarnrevolution ORI.indd 19

12-06-05 07.23.08

offensivt och defensivt. Hon kunde uppfinna redskap och vapen, tillaga mat och oskadliggöra gifter. Det blev möjligt att varna andra för hot och samarbeta med dem i jakten.3 Även de flesta djur med relativt välutvecklad tankeförmåga är mentalt fångna i det de ser och hör omkring sig. De kan pröva olika handlingsvägar och upprepa dem som visar sig vara framgångsrika. Men det kan vara tidskrävande och inte minst farligt. Människan utvecklade en allt bättre förmåga att hantera abstraktioner – hon började sortera världen med hjälp av inre bilder och begrepp som inte var direkt relaterade till vad hon såg omkring sig, utan till vissa egenskaper hos det. Det blev möjligt att föreställa sig en »vän«, utan att tänka på en specifik vän, eller »fyra«, utan att tänka på fyra äpplen eller fyra stenar. Den som kan tänka abstrakt kan också göra modeller av världen i huvudet och pröva olika alternativ i den. Hon kan bedöma konsekvenser av olika beteenden och väga dem mot varandra. Hon kan föreställa sig vad som händer om hon försöker bygga ett skydd på ett visst sätt, eller hur ett verktyg ska se ut för att kunna hantera en viss situation. Den som kan förutse konsekvenser av olika handlingar blir bättre förberedd och får större möjligheter att planera och styra utvecklingen. Ett skäl till att vi leker kan också vara att pröva olika alternativ på ett säkert sätt. Kräldjur leker inte och inga andra däggdjur än människan hittar på nya lekar genom att introducera nya rörelsemönster och regler för leken, som människobarn gör.4 3 4

Tooby & DeVore, 1997. Gärdenfors, 2000, kapitel 3. Kräldjur drömmer inte heller, något som däggdjur gör, vilket tyder på att det kan ha att göra med inlärning och organisation av intryck.

121612 Hjarnrevolution ORI.indd 20

12-06-05 07.23.08

Redan för åtminstone 100 000 år sedan gjorde människan fina benverktyg med mycket speciell form, som visar att hon först haft en bild i huvudet av vad hon skulle skapa. Schimpansen planerar också och gör också enklare redskap, men tycks göra det för att tillfredsställa kroppens aktuella behov, inte för att den har utarbetat en inre modell för hur världen kan te sig framöver, och vad den skulle kunna behöva då. När schimpansen är hungrig planerar den för att skaffa mat, den gör det inte för att klara en framtida situation utan mat.5 Om schimpansen behöver ett verktyg tillverkar den det (till exempel tar bort löven från en gren för att fiska upp termiter), men den tar nästan aldrig med sig verktyget från en plats till en annan, för att ha nytta av det senare. Eftersom det tar andra organismer många generationer att utveckla nya former av försvars- och angreppsförmåga får en varelse som kan förutse behov och kan variera sitt beteende när omgivningen kräver det ett massivt övertag. Historiskt sett har människan också tagit över ekosystemen vart än hon har flyttat. Författaren och filosofen Ayn Rand har målande beskrivit samma historia: Människan kan inte överleva utom med hjälp av sin hjärna. Hon kommer obeväpnad till jorden. Hjärnan är hennes enda vapen. Människan har inga klor, inga huggtänder, inga horn, ingen stor muskelstyrka.

När ekorren samlar nötter är det ett förprogrammerat beteende, inte ett resultat av planering. Om du hjälper den att fylla förrådet fortsätter den ändå, tills samlarinstinkten har gått över. Om du tömmer allt ekorren har samlat i dess åsyn fyller den inte på.

121612 Hjarnrevolution ORI.indd 21

12-06-05 07.23.08

Hon måste plantera eller jaga sin mat. För att plantera behöver hon en tankeprocess. För att jaga behöver hon vapen, och för vapen – en tankeprocess. Från de enklaste nödvändigheterna till de högsta religiösa abstraktionerna, från hjulet till skyskrapan, kommer allt vi är och allt vi har ur en enda egenskap – ur våra tänkande hjärnor.6

Evolutionspsykologen Steven Pinker menar att människan ungefär samtidigt, kanske för ett par hundra tusen år sedan, på allvar började utveckla de tre egenskaper som bidrog till denna kognitiva nisch: intelligens, samarbete och språk. Det var dessa tre egenskaper som förstärkte och ökade värdet av varandra, och skapade den moderna människan och det moderna samhället. Intelligens gör att vi lär oss något nytt, språket gör att vi kan kommunicera det vi har lärt oss och då kan vi samarbeta om att driva villebråd i en fälla eller att utveckla en iPhone. Så kunde människan så småningom utveckla och förbättra skydd, kläder, odlingsmetoder och transportmedel så att hon kunde bosätta sig på svåråtkomliga eller ogästvänliga platser.7 För att en art evolutionärt ska tjäna på att börja investera i en mycket komplex och energikrävande intelligens förutsattes förmodligen att arten i fråga hade händer som kunde göra och gripa verktyg. Bara människoaporna har en tumme som är motställbar till de andra fingrarna, vilket gör det lätt att plocka upp och använda föremål. 6 7

Rand, 2006, s. 768. Pinker, 2010.

121612 Hjarnrevolution ORI.indd 22

12-06-05 07.23.08

Tooby och DeVore menar att en annan viktig skillnad kan ha varit att den tidiga människan gick upprätt, vilket gjorde att hon kunde samla material från många platser och med lätthet kunde bära med sig de verktyg hon skapat. Dessutom kan det ha haft betydelse att människan började äta kött, vilket gjorde att hon fick i sig viktiga proteiner som byggde upp hennes kroppsliga styrka och intelligens. Större kognitiv förmåga var samtidigt en förutsättning för organiserad jakt. Livet i större grupper krävde i sin tur förmågan att känna igen andra, minnas vad de gör, kunna bedöma deras handlingar och belöna dem som samarbetar och bestraffa dem som fuskar. Detta bidrog till att människan kunde samarbeta bättre. Olika arters hjärnor tycks växa i proportion till storleken hos den grupp individerna kan upprätthålla relationer med. Schimpanser rör sig i grupper om ungefär 50 individer. För människan är detta tal – Dunbars tal – runt 150, och det är fortfarande siffror däromkring man i genomsnitt får när man frågar människor hur många släktingar och vänner som ingår i deras sociala cirkel. Alltså, inte bara personer du känner och vet namnet på, utan som du kan tänka dig att låna ut pengar till, eller som du vet skulle ställa upp om du får problem.8 När människan började samarbeta och leva i grupper ökade samtidigt värdet av ett grammatiskt avancerat språk, som gör det möjligt för oss att berätta vad som har hänt, sprida vår kunskap och komma överens – och inte minst, att skvallra om andra så att vi får veta vilka vi kan 8

En del spekulativ forskning tyder på att en individs antal vänner i verkliga livet och på Facebook har ett samband med hennes hjärnstorlek.

121612 Hjarnrevolution ORI.indd 23

12-06-05 07.23.09

lita på. Språket gjorde det möjligt för människan att dela med sig av sin kunskap till andra till priset av inget mer än några sekunders andning, och få deras kunskap i utbyte. Något som förstås både gör samarbetet mer lockande och grupplojaliteten starkare. Denna fysiska problemlösning och sociala förmåga som befordrade människans överlevnad gjorde hennes hjärna större och mer komplex och gav den allt större kapacitet. Den gjorde det möjligt att hantera abstraktioner, tänka i innovativa banor och planera för framtida behov. Så småningom gav det oss förmågan att hantera symboler, bokstäver, siffror, abstrakta regler och principer. Steven Pinker menar att denna unika kognitiva nisch kan förklara många av människans egenheter, som exempelvis långa, monogama förhållanden. Barnen behövde lära sig den lokala kulturen och kunskapen innan de kunde utnyttja nischen till fullo. Detta innebar att det för fäderna kunde löna sig att stanna på en boplats och skydda avkomman i stället för att dra vidare och hitta andra honor att para sig med. I djurvärlden finns det ett samband mellan olika arters kognitiva förmåga, hjärnstorlek, gruppstorlek, lång barndom och långt liv. Vår livslängd kan förstås som ett sätt att få ut maximalt värde av den långa kognitiva investeringen i barndomen. Så kom det sig att människan blev allt intelligentare och kunde bygga alltmer komplexa samhällen, som i sin tur krävde större intelligens av henne. Mycket av vetenskapshistorien har handlat om att visa att människan inte är så speciell. Vi är gjorda av samma material som alla andra former av liv, vi härstammar från aporna och vi är inte placerade mitt i universum. Men vår 24

121612 Hjarnrevolution ORI.indd 24

12-06-05 07.23.09

hjärna gör oss rätt speciella ändå, som Ray Kurzweil har påpekat: Vår förmåga att skapa modeller – virtuella verkligheter – i våra hjärnor kombinerat med våra tummar, som inte ser mycket ut för världen, har varit tillräcklig för att inleda en ny sorts evolution: teknologi. Den gjorde det möjligt att bibehålla den accelererade hastighet som startade med vår biologiska evolution. Den utvecklingen kommer att fortsätta tills vi har hela universum i våra händer.9

Kurzweil, 2005, s. 487.

121612 Hjarnrevolution ORI.indd 25

12-06-05 07.23.09

2. Kapaciteten att förvärva kapacitet »Jag tänker, alltså är jag« är ett påstående från en intellektuell som underskattar tandvärk. Milan Kundera

På 1920-talet definierade Edwin Boring uppgivet eller skämtsamt intelligens som inget annat än det som intelligenstester mäter. Det är milt sagt inte självklart vad det är vi pratar om när vi pratar om intelligens. I ett berömt symposium organiserat av tidskriften Journal of Educational Psychology 1921, och i ett försök till uppföljning 1986, förklarade sammanlagt 37 forskare hur de definierar begreppet intelligens. Det blev 36 olika definitioner – två av forskarna skrev nämligen ett gemensamt förslag. Men det framträdde ändå en rad gemensamma nämnare. Det rådde relativ enighet, både 1921 och 1986, om att intelligens handlar om logiskt tänkande, problemlösning, beslutskapacitet och en förmåga att anpassa sig efter omgivningen. I ett konsensusdokument från American Psychological Association slogs det fast:

121612 Hjarnrevolution ORI.indd 26

12-06-05 07.23.09

Individer skiljer sig från varandra i deras förmåga att förstå komplexa idéer, att anpassa sig effektivt till omgivningen, att lära sig av erfarenhet, att ägna sig åt olika former av resonerande, att övervinna hinder genom tankeförmåga. Även om dessa skillnader kan vara substantiella är de aldrig helt konsekventa: En given individs intellektuella prestation varierar vid olika tillfällen, på olika områden, enligt olika bedömningar. Våra begrepp om »intelligens« är försök att klargöra och organisera dessa komplexa fenomen.1

Intelligens är inte detsamma som kunskap, det handlar snarare om förmågan att ta till sig ny kunskap och använda den som finns. Det är inte förmågan att räkna eller kunskap om kvantfysik, det är förmågan att lära sig räkna och att lära sig förstå kvantfysik. Det är »kapaciteten att förvärva kapacitet« som den amerikanske psykologen Herbert Woodrow uttryckte det under 1921 års symposium. Man kan se det som förmågan att ta till sig och använda information för att kunna hantera komplexitet. Under de senaste decennierna har forskarna arbetat mycket med att definiera vilka olika typer av begåvning som döljer sig bakom begreppet intelligens. En mycket åberopad och använd modell över vår kognitiva förmåga publicerades av den amerikanske psykologen John Carroll 1993. Han tog alla datasamlingar över kognitiv förmåga som han ansåg höll tillräcklig kvalitet, 467 stycken, och gjorde nya statistiska analyser av dem för att förstå hur de hänger ihop. »Det är osannolikt att någon någonsin kommer att försöka sig på en sådan monumental prestation«, 1

Neisser m.fl., 1996.

121612 Hjarnrevolution ORI.indd 27

12-06-05 07.23.09

förklarade intelligensforskaren Arthur Jensen om Carrolls teori, »eller att någon skulle kunna förbättra den särskilt mycket«.2 Carrolls modell över vår kognitiva förmåga kan liknas vid en pyramid med tre nivåer, där ens prestation på varje område hänger ihop med de andra och i hög utsträckning förklarar hur man klarar var och en av underkategorierna. Högst upp finns en generell intelligens, som har ett starkt samband med åtta mer specifika förmågor, som i sin tur har 69 olika typer av undernivåer. De åtta är: 1. Flytande intelligens, förmåga att resonera abstrakt, logiskt, utan relation till tidigare kunskap. 2. Kristalliserad intelligens, förmågor som givits av inlärning och erfarenheter, språkförståelse, läs- och skrivförmåga. 3. Minne och inlärning. 4. Visuell perception, urskilja former, göra mentala kartor, spatial förmåga. 5. Ljudperception, förmåga att urskilja ljud och språk. 6. Återvinnande, förmågan att hämta idéer och ord ur långtidsminnet. 7. Kognitiv hastighet, förmåga att snabbt hantera information och intryck, numerisk förmåga. 8. Processhastighet, besluts- och reaktionsförmåga. Carrolls bedömning var att en generell intelligensfaktor kunde förklara ungefär hälften av variationen i hur människor klarar uppgifter på även mycket skilda områden. Men 2

Flanagan & Harrison, 2005, s. 146.

121612 Hjarnrevolution ORI.indd 28

12-06-05 07.23.09

Carroll såg inte sin lista som slutgiltig eller uttömmande, utan som något han själv och andra kunde modifiera. Det kanske är ett skäl till att modellen har blivit så inflytelserik. Den har kallats intelligensforskningens motsvarighet till Rosettestenen, som kan användas för att översätta och förstå alla tänkbara perspektiv på mänsklig begåvning. Modellen är tillräckligt strukturerad för att samla och förklara tidigare data och samtidigt så öppen att den kan modifieras utifrån ny kunskap. Många i dag använda modeller tar sin utgångspunkt i Carrolls uppdelning eller liknande uppspaltningar. I vår tid är det vanligt att kritisera intelligensbegreppet. Det hävdas att det inte finns någon särskild mental förmåga som gör att vi är allmänt smarta. Vissa är duktiga på en sak, men dåliga på en annan. Vissa är bra på siffror, men dåliga på ord. Andra är duktiga på att se logiska sammanhang, men kan inte hålla många saker i minnet samtidigt. Vi vill gärna tänka att summan av begåvningarna är konstanta; att en som är särskilt skicklig på något måste ha ett underskott någon annanstans. Det är inte orimligt att vi hade kunnat fungera så, men riktigt så är det inte. Ett av de mest fascinerande resultaten av intelligensforskningen är att det mesta hänger ihop. Om du vill förutsäga hur duktiga några personer är på att förklara vad olika begrepp har gemensamt (exempelvis en cykel och en luftballong) och inte har någon annan information än hur bra de är på att repetera en slumpmässigt utvald sifferserie, kan du ändå förutsäga resultatet rätt väl. Om du vill veta hur duktig en person är på att hitta ett mönster mellan till synes 29

121612 Hjarnrevolution ORI.indd 29

12-06-05 07.23.09

godtyckliga symboler, kommer du att kunna göra det rätt väl om du vet hur bra han eller hon är på att lägga bilder i rätt ordning för att bilderna ska berätta en historia. Den brittiske psykologen Charles Spearman såg mönster överallt. I början av 1900-talet började han studera elevers skolresultat, och insåg snabbt att deras resultat i helt olika ämnen uppvisade starka statistiska samband. Den som var bra på ett område var bra på ett annat. Det gick knappt att utveckla ett mått på mental förmåga som inte också uppvisade en stark korrelation med ett annat, även om de till synes mätte helt olika förmågor. Spearman slog fast att två faktorer avgör en persons resultat på olika tester – en specifik begåvning för just den form av intelligens som testas, men också en allmän förmåga att tänka abstrakt som uttrycks oavsett vilken form av intelligens som testas. Denna generella intelligens gav han benämningen g. Det var inte första gången någon försökte förklara de kognitiva förmågorna med en variabel. Redan Aristoteles hade under antiken gjort detsamma med sitt begrepp nous, förnuft, förståelse. Men det fanns flera skäl till att tiden nu var mogen för systematiska försök att mäta kognitiv förmåga. Urbanisering och social rörlighet under industrialiseringen gjorde att det fanns ett växande behov att bedöma vilka färdigheter människor hade. Det räckte inte längre att blott känna till en persons släktband och bakgrund. Under slutet av 1800-talet öppnades de europeiska utbildningssystemen för allt större delar av befolkningen. Till dess hade skolorna varit ett reservat för en liten elit. Nu blev institutionerna alltmer intresserade av att testa 30

121612 Hjarnrevolution ORI.indd 30

12-06-05 07.23.10

personers förutsättningar att klara utbildningen. Ibland ville de sortera bort dem som ansågs vara för ointelligenta för undervisningen, ibland ville de finna de oslipade diamanter som kunde komma från svåra uppväxtförhållanden, men hade stor kognitiv potential. Evolutionsteorin skapade ett nytt intresse för den mänskliga intelligensen, samtidigt som den nya statistiska vetenskapen gjorde att psykologin gick från enskilda observationer till alltmer kvantitativa metoder. Det var Charles Darwins kusin, sir Francis Galton, som lade grunden för de moderna teorierna om intelligens genom sin besatthet av tanken på att mäta världen. Han var en pionjär inom den statistiska vetenskapen och berömda är hans försök att mäta kvinnors skönhet på en tregradig skala (de vackraste bor i London, de fulaste i Aberdeen) och hans ambition att utvärdera om böner fungerar, bland annat genom att undersöka om medlemmar av den brittiska kungafamiljen levde längre för att många bad för deras välgång.3 Galton intresserade sig för intelligensens bakgrund. Till skillnad från sin kusin trodde Galton att intelligensen skilde sig dramatiskt mellan olika människor, och i ett verk kartlade han ledande brittiska familjer och tyckte sig kunna visa att begåvningen går i arv. Han försökte också mer direkt mäta intelligens. Han såg intelligens som en form av mental snabbhet och han utvecklade en rad tester av reaktionsförmågan. Ett av dem gick ut på att han med ett stoppur mätte hur många tankar han kunde tänka på en minut. 3

När han inte fann något resultat hävdade elaka irländska röster att det berodde på att de å sin sida bad för att det skulle gå illa för kungafamiljen.

121612 Hjarnrevolution ORI.indd 31

12-06-05 07.23.10

Metoden framstår i dag som löjeväckande, men tanken att mäta intelligens kom därefter aldrig att dö. Under 1900-talets första år utvecklade den franske psykologen Alfred Binet ett framgångsrikt test som var mer inriktat på problemlösning, förmågan att upptäcka mönster och resonera analytiskt. Binet såg intelligens som en mångfald av egenskaper och trodde att den i stor utsträckning kunde tränas upp. Han drevs av viljan att identifiera barn som hade problem i skolan och ge dem en individuellt anpassad undervisning som utvecklade deras begåvning. Man kan säga att Charles Spearman när han lanserade g kombinerade Binets mångsidiga tester med Galtons syn på intelligens som en typ av förmåga som huvudsakligen ärvs. Spearman såg intelligensen som ett slags mental energi, som har betydelse vad det än är vi försöker göra, och ansåg att man kunde tala om tankekraft på samma vis som vi mäter motoreffekt i hästkrafter. Det visade sig också att det var de tester som mätte förmågan att hantera abstrakta problem som bäst förutsade resultatet för alla andra tester. Förekomsten av en g-faktor är inte okontroversiell och det finns många forskare och debattörer som anser att det är ett meningslöst begrepp. Frågan är om g-faktorn motsvarar någon faktisk egenskap, eller bara är ett statistiskt fenomen. Faktum kvarstår dock att sedan Spearman gjorde forskarvärlden medveten om förekomsten av en generell intelligens har ingen lyckats utveckla ett test på abstrakt tänkande och problemlösning vars resultat inte uppvisar en korrelation med andra tester av samma fenomen. Det är för att det hänger ihop som vi talar om intelligens som 32

121612 Hjarnrevolution ORI.indd 32

12-06-05 07.23.10

en förmåga, och begreppet skulle förlora i stringens och förklaringsvärde om vi kallade alla typer av mänskliga förmågor för »intelligens«.4 Det är ur denna analys av den generella intelligensen som de moderna intelligenstesterna härstammar. Den tyske psykologen William Stern relaterade en persons begåvning till den åldersgrupp han eller hon tillhör och därmed fick vi begreppet intelligenskvot – Intelligenz Quotient (IQ). Stanfordpsykologen Lewis Terman skapade 1916 det första moderna IQ-testet, som han menade kunde gradera hela befolkningen för att se vilka som var över och under genomsnittet för sin åldersgrupp – över och under 100 IQ-poäng. IQ-tester har visat sig vara bra på att förutspå hur bra man klarar av utbildning och yrkesliv, men inte för att det finns något magiskt med just det hopkok av olika mentala tester som har fått detta namn, utan för att de på ett eller annat sätt är lättare att klara av om man har de mentala förmågor som ofta premieras av ett modernt, västerländskt utbildnings- och arbetsliv. När man reducerar hela den mångfald av begåvningar som Carroll dokumenterar till ett enda IQ-begrepp får man inte glömma bort vilka delar den består av. Vi vet inte så mycket om en individs begåvning bara för att vi får höra en siffra på hans eller hennes IQ – den kan vara stark på tester av vissa kognitiva förmågor, och svag på andra. Intelligensbegreppet är på så sätt en förenkling, en sammanfattning. 4

Vilket jag tycker att Howard Gardner gör när han även räknar exempelvis musikalisk och kroppslig begåvning som intelligensformer i sin teori om multipel intelligens (Gardner, 1994).

121612 Hjarnrevolution ORI.indd 33

12-06-05 07.23.10

ISBN 978-91-27-13150-7

johan norberg hjärnrevolutionen

FOTO: MiA CArLssON

johan norbe rg hjärn re volutionen va r f ö r d i n i n t e l l i g e n s påv e r k a r a l lt d u gör – och al lt d u gör påverk ar

din

intelligens

Omslag: Niklas Lindblad, Mystical Garden Design

9 789127 131507

NOK_NORBERG_HJARNREVOLUTIONEN_skydds.indd Alla sidor

2012-06-19 11:15