9789140672100 by Smakprov Media AB

Maria Eliasson Gunilla Nolervik

till samhällskunskap 50

Kompass till samhällskunskap 50 är skriven för gymnasieskolans 50p-kurs i samhällskunskap för de yrkesinriktade programmen. Boken har en tydlig struktur och enkelt språk och är rikt illustrerad med bilder, grafik och kartor. Till varje kapitel finns uppgifter av olika svårighetsgrad. Intresseväckande analysuppgifter inbjuder till eftertanke och debatt. Kompass till samhällskunskap 50 finns inläst som mp3- filer som kan laddas ner från Kompass läromedelswebb, www.laromedelswebbar.se. På Kompass-webben finns också interaktiva övningar, nyhetskryss och aktuellt material. I Kompass-serien finns även Kompass till samhällskunskap 100 för kurs 1b i samhällskunskap, samt Kompass lärarhandledning.

Författare till Kompass till samhällskunskap är Gunilla Nolervik och Maria Eliasson, gymnasielärare verksamma inom Jämtlands gymnasium. Båda har mångårig erfarenhet av undervisning på yrkesprogrammen.

Kompass till samhällskunskap 50

Kompass

Kompass till samhällskunskap

INNEHÅLL ATT STUDERA SAMHÄLLET Vad är ett samhälle? ...................................................................9 Ämnet samhällskunskap............................................................ 10 Hur kan man studera samhället? .........................................12 Källor...................................................................................................... 12 Källkritik................................................................................................ 12 Att analysera samhällsfrågor........................................................ 15 Så kan du använda boken .......................................................17

DEMOKRATI OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Demokrati förr och nu.............................................................. 19 Demokratins kännetecken....................................................... 21 Hur fattas ett demokratiskt beslut?..........................................23 Hur mår den svenska demokratin?....................................... 24 Diktatur.......................................................................................... 25 Demokrati i praktiken............................................................... 27 Monarki eller republik.....................................................................27 Parlamentarism...................................................................................28 Valsystem..............................................................................................29 Ideologier och partier............................................................... 30 Konservatism – försiktig förändring.........................................30 Liberalism – frihet till individen.................................................. 31 Socialism – solidaritet och rättvisa...........................................32 Icke-demokratiska ideologier.......................................................33 Nya ideologier.....................................................................................35 De politiska partierna .............................................................. 39 Politik utanför partierna............................................................... 40 Analys – Aktivism–samhällsengagemang eller brottslighet?.....................................................................41 Arbetsuppgifter...................................................................................42

SÅ STYRS SVERIGE Våra fyra grundlagar ................................................................ 45 Statschefen................................................................................... 47 Kommuner och landsting........................................................ 49 Analys – Är det bra med privata företag inom skola och omsorg?........................................................50 Så styrs kommunen..........................................................................50 Landstingen......................................................................................... 51

Riksdagen – den lagstiftande makten................................ 52 Riksdagens uppgifter.......................................................................52 Så arbetar riksdagen........................................................................53 Regeringen – den styrande makten.................................... 54 Regeringens uppgifter.....................................................................55 Så arbetar regeringen......................................................................56 Statsförvaltningen ................................................................... 57 Europeiska unionen ................................................................. 58 EU - samarbete på olika sätt........................................................59 Analys – EMU – fördelar och nackdelar........................................60 EU:s institutioner..............................................................................62 Utmaningar för EU............................................................................65 Arbetsuppgifter...................................................................................68

MASSMEDIA Medias uppgifter........................................................................ 71 Granska.................................................................................................. 71 Informera och kommentera ..........................................................72 Förmedla åsikter ...............................................................................72 Nyhetsurvalet............................................................................... 75 Vad är en nyhet?................................................................................ 75 Vem påverkar nyhetsurvalet?....................................................... 75 Olika medier................................................................................. 78 Dagstidningar......................................................................................79 Radio och tv........................................................................................ 81 Internet..................................................................................................82 Vilka spelregler finns för massmedia?................................ 87 Tryckfrihetsförordningen ..............................................................87 Yttrandefrihetsgrundlagen ...........................................................88 Pressetiska regler .............................................................................89 Analys – Upphovsrätt och fildelning............................................. 91 Arbetsuppgifter...................................................................................92

INNEHÅLL DIN PRIVATA EKONOMI Inkomster och utgifter............................................................. 95 Inkomst vid sjukdom och arbetslöshet.....................................96 Skatt.......................................................................................................98 Att betala.......................................................................................... 100 Spara och låna...........................................................................103 Bra att veta som konsument ...............................................106 Att skaffa bostad.....................................................................107 Hyresrätt............................................................................................ 108 Bostadsrätt........................................................................................ 109 Hemförsäkring................................................................................. 109 Att leva tillsammans .............................................................. 110 Att vara sambo................................................................................ 110 Att vara gift......................................................................................111 Partnerskap........................................................................................111 Att börja jobba.......................................................................... 113 Olika anställningsformer............................................................. 113 Fackföreningar och arbetsgivare.............................................. 114 Analys – Ungdomsarbetslösheten............................................... 118 Rätt lön.............................................................................................. 119 Att jobba svart................................................................................ 120 Arbetsuppgifter................................................................................ 122

SAMHÄLLETS EKONOMI Ekonomi förr och nu...............................................................125 Det ekonomiska kretsloppet ............................................... 127 Hushållet............................................................................................ 127 Den offentliga sektorn ................................................................ 128 Företagen ......................................................................................... 128 Kreditinstituten............................................................................... 128 Marknaden och priset ...........................................................130 Utbud och efterfrågan ................................................................ 130 Monopol och oligopol...................................................................131 Ekonomi och politik ............................................................... 132 Ekonomisk tillväxt ........................................................................ 133 Analys – Hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt.............. 134 Hög sysselsättning ........................................................................ 135 Stabil prisnivå ................................................................................. 138 Konjunkturer och ekonomisk politik ..................................... 139 Globalisering...............................................................................143 Handel i en globaliserad värld................................................... 143 För- och nackdelar med globalisering.................................... 145 Arbetsuppgifter................................................................................ 146

SOCIALA FRÅGOR Kön och genus...........................................................................149 Jämställdhet...............................................................................152 Varför jämställdhet?...................................................................... 154 Analys – Kvotering – ett sätt att öka jämställdhet och jämlikhet?....................................................................... 156

Sexualitet....................................................................................157 Klass..............................................................................................158 Etnicitet.......................................................................................162 Det mångkulturella Sverige........................................................ 163 Etnicitet i dagens Sverige........................................................... 168 Olika levnadsvillkor.................................................................. 171 Arbetsuppgifter................................................................................ 174

BROTT OCH STRAFF Rättssamhället...........................................................................177 Hur kommer lagarna till?............................................................. 179 Brottsligheten.................................................................................. 180 Vem begår brott?............................................................................ 184 Polisen och domstolarna........................................................186 Vad händer när ett brott begåtts?........................................... 186 Vad gör domstolarna?................................................................... 187 Kriminalvården................................................................................ 191 Brottsförebyggande arbete................................................... 191 Analys – Skulle hårdare straff minska brottsligheten?......... 193 Arbetsuppgifter................................................................................ 194

Bildförteckning..........................................................................196 Register........................................................................................197

DEMOKRATI OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Detta kapitel handlar om: q vad demokrati är q de mänskliga rättigheterna q hur ett demokratiskt beslut fattas q ideologier och politiska partier q politik utanför partierna.

et är inte självklart hur ett samhälle ska organiseras. Vilka ska bestämma och hur ska makten utövas? Hur ska resurserna fördelas? Samhället måste ha en fungerande organisation och ledning för att vi ska kunna leva tillsammans. Samhällen där folkets vilja får styra har visat sig fungera bäst.

Ordet demokrati kommer från grekiskan och betyder folkstyre. Demokrati är ett begrepp som används i många olika sammanhang. I detta kapitel ska det handla om hur samhället styrs och hur viktiga beslut fattas. Det demokratiska styrelseskicket ger spelregler för hur samhället ska fungera. I en demokrati har alla människor samma värde och möjligheter att påverka samhället. Det är folkets vilja som avgör hur landet ska styras. Demokrati handlar alltså om makt och hur den ska fördelas, men demokrati handlar också om hur vi människor ser på och behandlar varandra. Varje människa har i en demokrati friheter och rättigheter. Vi har rätt att uttrycka våra åsikter, ha möten och demonstrationer, starta partier och föreningar. Vi har också skyldigheter mot det demokratiska samhället. Vi får inte använda våra fri- och rättigheter på ett sådant sätt att vi skadar andra människor. De beslut som fattas i demokratisk ordning måste vi acceptera och följa. Demokratiska beslut påverkar allt ifrån vilka ämnen du ska ha på schemat till statsbudgeten och miljölagarna i EU. Men demokrati är inte alltid enkelt. Ibland uppstår svåra situationer och problem. Ska nazister få demonstrera på våra gator? Får man driva med olika religioner? Var går gränsen för vilka åsikter man får uttrycka? Det finns inga enkla svar, men det är viktigt att ta ställning till sådana svåra frågor.

Demokrati förr och nu Den demokratiska idén föddes för mer än 2000 år sedan i Grek land. Alla vuxna och fria män i det antika Aten deltog i viktiga och gemensamma beslut. Männen diskuterade och röstade. Majoritetens vilja skulle gälla, det vill säga det förslag som fick flest röster vann. Slavar, kvinnor och barn hade däremot

DEMOKRATI OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

Den nya regeringen Reinfeldt poserar på Lejonbacken framför riksdagshuset i Stockholm, oktober 2010. Maria Larsson (KD), Andreas Carlgren (C), Carl Bildt (M), Anna-Karin Hatt (C), Gunilla Carlsson (M), Nyamko Sabuni (FP), Sten Tolgfors (M), Beatrice Ask (M), Hillevi Engström (M), Maud Olofsson (C), Peter Norman (M), statsminister Fredrik Reinfeldt (M), Eskil Erlandsson (C), Jan Björklund (FP), Göran Hägglund (KD), Stefan Attefall (KD), Lena Adelsohn Liljeroth (M), Ulf Kristersson (M), Tobias Billström (M), Ewa Björling (M), Catharina Elmsäter-Svärd (M), Erik Ullenhag (FP), Birgitta Ohlsson (FP) och Anders Borg (M).

Regeringen – den styrande makten Regeringen regerar, det vill säga den ser till att de beslut som riksdagen fattar genomförs. Regeringen är ansvarig inför riksdagen och riksdagen kan, om den är missnöjd med regeringens arbete, avsätta den. Att regeringen är ansvarig inför riksdagen kallas parlamentarism. Parlamentarism betyder att den yttersta makten ligger hos parlamentet, det vill säga riksdagen. När valresultatet är klart diskuterar talmannen med partiledarna och föreslår sedan en statsministerkandidat. Talmannen väljer i regel en partiledare som kan bilda en stark regering, det vill säga en regering som har stöd av en majoritet i riksdagen och som kan få igenom många av sina förslag. Till statsminister utses den som får stöd av riksdagen, antingen genom att ledamöterna röstar ja, eller att de lägger ner sina röster. Statsministern väljer sedan själv vilka som ska vara med i regeringen. Man kan säga

SÅ STYRS SVERIGE

M),

att statsministern är regeringschef. Övriga medlemmar i regeringen kallas statsråd eller ministrar i dagligt tal. Vanligtvis består regeringen av cirka 20 personer. Det finns olika typer av regeringar. En majoritetsregering bildas av ett eller flera partier som tillsammans har mer än hälften av platserna i riksdagen. En minoritetsregering har inte stöd av en majoritet i riksdagen utan måste samarbeta med ett eller flera partier. En koalitionsregering består av flera partier som samarbetar med varandra. Den borgerliga regeringen Reinfeldt som bildades efter valet 2010 var en koalitionsregering och även en minoritetsregering. Detta innebär att regeringen behöver stöd från minst ett annat parti för att få igenom sina förslag. I en samlingsregering ingår alla eller de flesta partierna i riksdagen. Samlingsregeringar är mycket ovanliga men kan förekomma om landet hamnat i någon typ av kris. Under andra världskriget leddes Sverige av en samlingsregering.

Regeringens uppgifter Regeringen styr landet och har många viktiga uppgifter:

• Regeringen lämnar propositioner till riksdagen. Proposi

tionerna är regeringens förslag till beslut. Budgetproposi tionen är den allra viktigaste propositionen. Genom budget en styr regeringen den ekonomiska politiken.

Olika sorters regeringar RIKSDAG

Majoritetsregering

Ett eller flera partier har mer än hälften av platserna i riksdagen RIKSDAG

Minoritetsregering

Den måste samarbeta med ett eller flera partier. RIKSDAG

Koalitionsregering

Partier som samarbetar med varandra. RIKSDAG

Samlingsregering

Mycket ovanliga. Alla eller nästan alla partier ingår.

• Regeringen har ansvaret för att genomföra de beslut som

fattas av riksdagen. Riksdagsbesluten innebär ofta nya lagar eller lagändringar. Efter att beslutet är fattat ger regeringen direktiv till myndigheterna att genomföra beslutet. Budgetbeslutet innebär besparingar eller ökade resurser till olika statliga verksamheter. Man kan säga att regeringen ska se till att riksdagens beslut blir verklighet.

• Regeringen styr den statliga förvaltningen. Det finns

hundratals myndigheter som regeringen styr genom att sätta upp mål för deras verksamhet. Skolverket, naturvårdsverket och polisen är några exempel på myndigheter som får sina direktiv från regeringen.

SÅ STYRS SVERIGE

Ord och begrepp till texten Förklara följande ord och begrepp gärna genom att sätta in dem i ett sammanhang eller förklara med ett exempel:

1. grundlagar 2. konstitution 3. monarki 4. statschef 5. statsbidrag 6. talman 7. utskott 8. motion 9. proposition 10. remiss 11. parlamentarism 12. majoritetsregering 13. minoritetsregering 14. koalitionsregering 15. departement 16. statsråd 17. länsstyrelse 18. Europeiska unionen

Frågor till texten 1. Vilka är våra fyra grundlagar? 2. Hur går det till att ändra en grundlag? 3. Varför är grundlagarna svårare att ändra än andra lagar? 4. Vilka uppgifter har statschefen?

19. Kol- och stålunionen 20. mellanstatligt 21. överstatligt 22. inre marknaden 23. EMU 24. kommissionen 25. Europeiska unionens råd (ministerrådet) 26. EU-parlamentet 27. EU-domstolen 28. Europeiska rådet 29. Lissabonfördraget 30. Förenta Nationerna 31. medling 32. ekonomiska sanktioner 33. generalförsamlingen 34. generalsekreterare 35. säkerhetsrådet 36. vetorätt 5. Vem har rösträtt i: • riksdagsval • landstingsval • kommunalval 6. Vilka uppgifter har: • kommunerna • landstingen • riksdagen • regeringen

SÅ STYRS SVERIGE

7. Vad menas med kommunalt självstyre? 8. Vilken roll har kommunfullmäktige respektive kommunstyrelse? 9. Vilka tre kommunala ansvarområden kostar mest för kommunen? 10. Hur finansieras landstingens verksamhet? 11. Beskriv i stora drag hur ett beslut fattas i riksdagen. 12. Förklara varför man kan kalla riksdagens utskott för ”miniriksdagar”. 13. Varför är riksdagens arbete uppdelat på olika utskott? 14. Varför skickas många ärenden på remiss? 15. Vad gör departementen? 16. Vad är statsförvaltningen och vilket ansvar har den?

17. Vilka uppgifter har länsstyrelserna? 18. Redogör kortfattat för EU:s historia. 19. Förklara begreppen mellanstatligt och överstatligt samarbete. 20. Vad innebär den inre marknaden? 21. Vilka uppgifter har: • Kommissionen • Europeiska unionens råd (ministerrådet) • EU-parlamentet • EU-domstolen • Revisionsrätten 22. Vad är Europeiska rådets uppgift? 23. Vilka är FN:s viktigaste mål? 24. Hur arbetar FN för fred? 25. Beskriv kortfattat FN:s uppbyggnad.

Diskussionsfrågor 1. Vilka för- och nackdelar finns med den svenska monarkin? Vilka argument finns för att införa republik? Vad tycker du? 2. Tycker du att rösträttsåldern på 18 år är lämplig? Borde den höjas eller sänkas? 3. Vilka för- och nackdelar finns med det svenska medlemskapet i EU?

SÅ STYRS SVERIGE

4. Hur omfattande ska EU-samarbetet vara? Vilka frågor tycker du att EU ska besluta om och vilka frågor ska länderna själva bestämma om? Hur vill du att EU ska vara i framtiden? 5. Vad finns det för nackdelar med den fria rörligheten inom EU? 6. Tycker du att FN lyckas uppnå sina målsättningar?

Analys

Ungdomsarbetslösheten

I dag talas det mycket om ungdomsarbets lösheten i Sverige. Men egentligen har arbets löshet bland unga varit ett stort problem länge även om det märks mer när det är dåliga tider. Också när det är goda tider i Sverige är ungdomsarbetslösheten jämförelsevis hög. Om man jämför med andra EU-länder är Sverige ett av de länder som har allra högst arbetslöshet bland ungdomar. Det råder delade meningar om vad orsaken till den höga ung domsarbetslösheten beror på och vad som ska göras åt den. Enligt Svenskt Näringsliv ökar arbetslösheten bland ungdomar hela tiden, arbetslösheten är ännu högre än de siffror som statistiken visar. Den viktigaste förklaringen till detta, menar arbetsgivarna, är de så kallade turordnings reglerna i LAS (lagen om anställningsskydd). LAS innebär att den som jobbat kortast tid på en arbetsplats får lämna sitt jobb först om företaget måste säga upp folk. Eftersom unga människor oftast har kortast anställningstid blir det de som får gå först. För att minska på ungdomsarbetslösheten måste LAS-reglerna bort, resonerar Svenskt Näringsliv. Det är också viktigt att förbättra kopplingen mellan skola och arbetsliv, ut bildningen måste bli mer arbetslivsinriktad. Ungdomslöner bör införas dvs. lägre ingångs löner för unga, då kommer ungdomarna att

kunna konkurrera bättre med de äldre på arbetsmarknaden. Arbetstagarorganisationen TCO anser däre mot att arbetslöshetssiffrorna bland ungdomar är missvisande eftersom studerande ungdo mar som vill jobba extra räknas in i statistiken. TCO har en helt annan åsikt om orsaken till den höga arbetslösheten. De menar att ungdomsarbetslösheten inte alls beror på turordningsreglerna i LAS. En undersökning som Statistiska Centralbyrån gjort visar att bara 2,5 procent av ungdomsarbetslösheten beror på turordningsreglerna. Arbetsgivarna har chans att behålla de anställda som de anser särskilt duktiga, det går att göra avsteg från LAS-reglerna om man förhandlar om det med facket. Istället är det andra faktorer som gör att många unga är utan jobb, menar TCO. Den viktigaste faktorn är att ungdomarna saknar utbildning. Väldigt många som gått ut gym nasiet utan högskolebehörighet är arbetslösa. En annan viktig faktor är bristfällig arbets livserfarenhet. Hela 40 procent av de arbets lösa ungdomarna har aldrig haft ett jobb. TCO anser att de viktigaste åtgärderna för att hjälpa ungdomar till jobb är att erbjuda unga praktikplatser, subventionera anställningar (dvs. ge bidrag till företag att anställa unga) och erbjuda ungdomar utbildning.

USA

Andel arbetslösa yngre än 25 år (procent)

Sverige EU

27,5 25,0 22,5 20,0 17,5 15,0 12,5 10,0

2001

2002

Källa: Eurostat och Ekonomifakta

118

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

År

Sverige var före 2003 ett land med lägre ungdoms arbetslöshet än övriga Europa. Efter 2003 har andelen arbetslösa ungdomar varit högre i Sverige än i både USA och övriga Europa. Från 2007 ser man en stor ökning av arbetslösheten i såväl Sverige som i Europa. Vad kan detta bero på?

DIN PRIVATA EKONOMI

Ett bra sätt att söka jobb? Den arbetssökande killen fick flera jobberbjudanden under den dag han stod utanför stationen i Lund.

Diskutera: 1. Hur skiljer sig Svenskt Näringslivs och TCO:s förklaring till ungdomsarbetslösheten? 2. Vilken förklaring till den höga arbetslösheten tycker du stämmer bäst? Motivera ditt svar. 3. Vad har du själv för förklaring till den höga ungdomsarbetslösheten? Motivera ditt svar. 4. Hur skiljer sig Svenskt Näringslivs och TCO:s recept på åtgärder? 5. Vems recept på åtgärder för att minska arbetslösheten tycker du är bäst? Varför? 6. Hur tycker du att ungdomsarbetslösheten ska minska? Motivera ditt svar. 7. Vad tycker du att den enskilde individen, den arbetslöse, kan göra för att få ett jobb?

Rätt lön I en del kollektivavtal är det din ålder och hur många år du arbetat inom yrket som avgör vilken lön du ska ha. Andra avtal använder en mer individuell lönesättning. Det är med andra ord upp till dig och din arbetsgivare att komma överens om lönen. Rådfråga gärna facket om vad som är en rimlig lön. Vid övertidsarbete och arbete på kvällar och helger har du oftast rätt till en särskild ersättning. Du får övertidsersättning och ett tillägg för obekväm arbetstid, OB-tillägg.

DIN PRIVATA EKONOMI

119

Vad gör staten? Staten kan genom olika så kallade arbetsmarknadspolitiska åtgärder försöka minska arbetslösheten. Åtgärderna kan se olika ut från år till år. Det kan röra sig om att hjälpa de arbetslösa att få arbete någon annanstans genom att betala flytten. Det kan också röra sig om att hjälpa arbetslösa att omskola sig så att de kan söka andra jobb. Staten kan också ge företag bidrag, t.ex. om de anställer personer som har varit arbetslösa väldigt länge.

Stabil prisnivå Ordet ”inflation” har du säkert stött på någon gång. Inflation betyder att prisnivån i ett samhälle går upp. För trettio år sedan kostade en Big Mac på McDonalds fem kronor. I dag får vi betala 39 kronor för en Big Mac. Priset har alltså blivit nästan åtta gånger högre på trettio år.

Inflationens konsekvenser

SVENSK KR NA RO

SVENSK KRON A *

SVENS KK

PRIS Svenska varor blir dyrare utomlands Svenska företag säljer färre varor Uppsägningar

138

BANK

SVENSK KR O NA

A ON

Pengar på banken minskar i värde

Det blir dyrare att växla till sig utländska pengar Det blir dyrare att åka utomlands

Utländska varor blir dyrare i Sverige

Om priserna på många varor stiger talar man om inflation, pengarna blir helt enkelt mindre värda. För att få svar på hur stor inflationen i ett land är gör man exakt samma inköp varje år och räknar ut hur mycket priset har ökat i procent från ett år till ett annat. Inflation är negativt för både din och samhällets ekonomi. Du kan ju inte köpa lika mycket som tidigare för samma summa pengar. Man säger att köpkraften minskar. Om priset på svenska varor ökar jämfört med våra konkurrenters produkter får våra företag problem att sälja sina varor utanför landet. Om inte företagen får sälja sina varor kan de vara tvungna att lägga ner sin verksamhet och många människor förlorar sina jobb. Inflation kan med andra ord skapa arbetslöshet. En annan nackdel med inflation är att de som sparar förlorar pengar eftersom inflationen gör sparpengarna mindre värda. Om man däremot har stora lån kan inflation vara en fördel.

SAMHÄLLETS EKONOMI

Konjunkturer och ekonomisk politik Ibland säger man att det är goda tider, ibland dåliga tider. Samhällets ekonomi ändrar sig hela tiden och svängningarna kallas konjunkturer. När det är högkonjunktur producerar företagen för fullt och arbetslösKonjunkturkurva heten är låg. Hushållen har mycket pengar Konjunkturkurva att handla för. Företagen går bra eftersom Produktion hushållen har råd att köpa deras varor och tjänster. Efterfrågan på varor och tjänster går upp. När hushållen och företagen är beredda att betala mer för varor och tjänster går priserna upp. Vi får inflation. Inflationen är med andra ord högkonjunkturens baksida. Högkonjunktur Vid sämre tider minskar produktionen och många människor förlorar sina jobb. Då talar Lågvi om lågkonjunktur. konjunktur Det kan vara svårt att styra den ekonomiska utvecklingen i ett land, men det finns framför allt två verktyg som staten kan använda sig av, finanspolitik och penningpolitik.

Trend

Tid

Den här konjunkturkurvan har en uppåtgående trend. Trots att konjunkturen går ner med jämna mellanrum är den allmänna trenden uppåtgående. Perioden mellan två toppar eller två dalar kallas för konjunkturcykel.

Arbetslösheten i Sverige 1983–2010 Andel av arbetskraften som är arbetslös, säsongsmässigt justerat. 10 % 9%

Sverige 8,1 %

okt 2010

7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0%

84 85 86

87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09

okt 2010

I det här diagrammet kan man se hur arbetslösheten ökar och minskar med konjunkturen. När har det varit konjunkturnedgångar de senaste 25 åren?

SAMHÄLLETS EKONOMI

139

Maria Eliasson Gunilla Nolervik

till samhällskunskap 50

Kompass till samhällskunskap 50

Kompass

Kompass till samhällskunskap