MASKULINITETER
MARCUS HERZ & THOMAS JOHANSSON
KRITIK, TENDENSER, TRENDER MARCUS HERZ & THOMAS JOHANSSON
MASKULINITETER KRITIK, TENDENSER, TRENDER
En riktig man – vad är det? Hur ska en man uppträda i dagens samhälle? Och hur har synen på maskulinitet förändrats över tid? Den kritiska mansforskningen har fått en central plats inom genusstudier. I den här boken får du som student, forskare eller allmänt intresserad en möjlighet att orientera dig i den rika litteraturen om genus/maskulinitet. Författarna vill visa hur denna typ av kunskap kan ge nya infallsvinklar på till exempel mäns våldsutövande eller hur mäns förhållande till sjukvård och psykoterapi har förändrats i det moderna samhället. Boken ger en fascinerande och komplex bild av mäns vänskapsrelationer och deras syn på kropp, känslor och livsfrågor i allmänhet. Boken tar upp sex centrala områden inom det aktuella forskningsfältet: Intimitet, sexualitet och sociala band; Hälsa, kropp och estetik; Utbildning, karriär och kön; Familj, arbete och identitet; Våld och sociala problem; Teori, begrepp och forskning. Marcus Herz är verksam som doktorand i socialt arbete vid Örebro universitet, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete. Hans forskning handlar om hur könsfrågor hanteras och förstås i socialt arbete. Thomas Johansson är professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap. Han är verksam vid Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. Johansson har sysslat med maskulinitetsforskning sedan 1990-talet. Hans huvudområden inom detta fält är faderskap, hälsa och sexualitet.
MARCUS HERZ & THOMAS JOHANSSON
MASKULINITETER KRITIK, TENDENSER, TRENDER
Best.nr 47-09610-7
Tryck.nr 47-09610-7-00
Omslag_Maskuliniteter.indd 1
Svart, grå (65% svart) eller neg beroende på bakgrund.
2011-05-03 15.44
Maskuliniteter – kritik, tendenser, trender
Marcus Herz Thomas Johansson
Maskuliniteter.indd 1
11-05-03 15.48.48
Innehåll Förord......................................................................................................
5
Kapitel 1. Inledning..........................................................
7
Kritisk mansforskning........................................................................... 9 Begrepp och disposition..................................................................... 15
Kapitel 2. Intimitet, sexualitet och sociala band...... 19 Vänskap................................................................................................... 24 Sexualitet................................................................................................ 28 Den komplicerade intimiteten............................................................. 38
Kapitel 3. Hälsa, kropp och estetik.............................. 41 Den manliga kroppen........................................................................... Hälsa och ohälsa................................................................................... Nya kroppsideal..................................................................................... Estetisering och genus........................................................................ Nya kroppar – ny manlighet?.............................................................
41 43 46 49 52
Kapitel 4. Utbildning, karriär och kön......................... 55 Maskulinitet i förskolan......................................................................... Att göra maskulinitet i skolans värld................................................. Karriärvägar............................................................................................ Utbildning, karriär och framtid............................................................
58 62 68 71
Kapitel. 5. Familj, arbete och identitet........................ 75 Familjeliv.................................................................................................. En segregerad arbetsmarknad........................................................... Bilder av faderskap............................................................................... Det nya faderskapet............................................................................. Arbete, familj och modernitet.............................................................
75 79 86 90 94
3
Maskuliniteter.indd 3
11-05-03 15.48.48
I nneh책 l l
Kapitel 6. V책ld och sociala problem............................ 99 En destruktiv maskulinitet?................................................................. 101 En trasig maskulinitet?......................................................................... 112 V책ldets komplexa ansikte.................................................................... 117
Kapitel 7. Teori, begrepp och forskning...................... 125 Hegemoni och homosocialitet........................................................... 126 Intersektionalitet.................................................................................... 135 Queer, maskulinitet och kritik............................................................. 140 Teoretiska positioner............................................................................ 143 Att queera maskulinitet........................................................................ 149
Fram책tblickar..................................................................... 152 Referenser.............................................................................................. 155 Register................................................................................................... 169
4
Maskuliniteter.indd 4
11-05-03 15.48.48
Förord
I början av 2000-talet gav Thomas Johansson ut Det första könet? Mansforskning som reflexiv praktik. Tanken med den boken var att sammanfatta och ge en bild av den kritiska mansforskningen vid denna tid. Under 1990-talet fanns det ett stort intresse för denna typ av genusforskning, och detta intresse har inte mattats av under 2000-talet. Vi ser snarare hur den kritiska mansforskningen har erövrat en central plats inom genusstudier i allmänhet. Idag kan vi se att mycket har förändrats inom detta fält. Inte minst har vi under 2000-talet fått en omfattande och seriös forskning om maskuliniteter. Samtidigt kvarstår också en rad av de problem och kontroverser inom genusforskningen som diskuterats under denna tioårsperiod. I början av 2010 började vi diskutera behovet av en rejäl uppdatering av Det första könet? Resultatet är den bok ni nu håller i era händer. Göteborg, 7:ans ölhall, februari 2011 Marcus Herz Thomas Johansson
5
Maskuliniteter.indd 5
11-05-03 15.48.48
Maskuliniteter.indd 6
11-05-03 15.48.49
Kapitel 1. Inledning Ju närmare vi kommer att frilägga en typ av föredömlig maskulinitet, en maskulinitet som är stabil och självsäker, desto tydligare blir det att maskulinitet är något som struktureras genom motsägelser. Ju mer den hävdar sig, desto mer ifrågasätter den sig själv (Segal 1990, s. 123, vår översättning).
I mitten av 1900-talet (1949) publicerades en feministisk klassiker, Det andra könet, av den franska filosofen och författaren Simone de Beauvoir (Beauvoir 2002). I den här banbrytande studien ställer sig de Beauvoir frågan: Vad är en kvinna? Denna fråga bildar utgångspunkt för en omfattande kartläggning och analys av kvinnors villkor och identitetsskapande. En stor del av förklaringen till att kvinnor i regel är underordnade män, såväl ekonomiskt som socialt och kulturellt, finner de Beauvoir i sociala förhållanden och i den maktstruktur som benämns patriarkatet. Inom feministisk forskning och genusforskning har också män oftast betraktats som synonyma och likställda med patriarkatet. Män och manlighet har också setts som roten och huvudförklaringen till de problem som feminister ägnat sig åt – och därmed har man inte sett något behov av att problematisera, och framför allt inte nyansera, bilden av maskulinitet. Det är först cirka fyrtiofem år efter Det andra könet, då Raewyn (Robert) Connell publicerar Masculinities, som maskuliniteter börjar problematiseras och nyanseras (Connell 2008, originalet kom 1995). Boken har haft en enorm betydelse för den kritiska mansforskningen (se nästa avsnitt) och för den diskussion som pågår om hur vi ska analysera och närma oss konstruktionen av det manliga. Även om denna diskussion startade tidigare i vissa 7
Maskuliniteter.indd 7
11-05-03 15.48.49
M ask ul i ni teter – k r i ti k , tendens er, tr e n d e r
länder, var Connells arbete startskottet för en global och kritisk analys av genus, maskulinitet och identitet. Framför allt under 2000-talet har denna typ av genusforskning blomstrat och utvecklats. Det finns också mycket som tyder på att det har skapats allt fler kopplingar mellan huvudfåran i genusforskningen och det som ibland kallas kritisk mansforskning. Detta forskningsfält har haft som huvudfokus att genomföra kritiska studier av relationen mellan genus, maskulinitet och makt. Det har också funnits en stark ambition att bidra till att skapa en mer nyanserad och komplex bild av genusrelationer. Mycket av kritiken mot ”mansforskningen” har också handlat om att forskare ibland har försökt att måla upp en allt för ljus och oproblematisk bild av män och maskulinitet. Poststrukturalister har dessutom poängterat problemet med att män och manlighet ofta konstrueras som ett motsatspar till kvinnor och kvinnlighet. Oavsett vilka ambitioner och vilken målsättning man har är det lätt att falla tillbaka i ett polariserat språk och i en bild av ”det manliga” och ”det kvinnliga” som rotmetaforer för allt som rör kön och genus. En vanlig föreställning är att det vi kallar kritisk mansforskning successivt kommer att sugas upp i genusvetenskap, och att det inte heller kommer att behövas ett separat fält som sysslar med män/maskulinitet. Det finns visst stöd för en sådan tanke, som till exempel att det i stort sett saknas professurer som är riktade mot kritisk mansforskning och att det därmed inte finns någon tydlig och stark institutionell förankring eller för den delen karriärväg. Detta bäddar för att man kanske identifierar sig som ”mansforskare” under en viss period i livet, för att sedan ägna sig åt andra forskningsfält. Samtidigt finns det i dag ett antal tidskrifter, konferenser och nätverk som faller under beteckningen ”mansforskning”. Detta tyder på en viss beständighet och varaktighet. Vår gissning är att denna otydliga hemvist och de identitetsproblem som medföljer även fortsättningsvis kommer att diskuteras och debatteras. Under 2000-talet har vi dock sett en spännande och väldigt 8
Maskuliniteter.indd 8
11-05-03 15.48.49
1. Inledning
lovande utveckling. Det finns en stark medvetenhet bland genusforskare om ”mansforskningens” lite speciella status och position i detta fält. Även om diskussionen och kritiken ibland blir onyanserad och ofta bygger på tro snarare än vetande, anser vi att det är fruktbart att denna snåriga diskussion fortgår. Trots allt finns det en fara för att vi ägnar oss åt att återskapa polära kategorier och att ”mansforskningen” i själva verket bidrar till att cementera ett polärt könstänkande. Men samtidigt är det viktigt att uppmärksamma och problematisera kategoriseringar som innefattar maktpositioner. Det är viktigt att dels visa på hur makt används och fördelas, och dels att uppmärksamma alternativa sätt att göra maskulinitet på. Inom vissa forskningsområden saknas det fortfarande i stor utsträckning ett perspektiv på hur maskulinitet påverkar utfallet. Det kan röra vilken roll olika ideal och normer har när det gäller att påverka mäns hälsa eller hur mäns våld mot kvinnor kan förstås. Idag kan vi dock se en allt mer rik och nyanserad forskning om hur genus/maskulinitet konstrueras inom viktiga områden, såsom föräldraskap, hälsa, våld, mode och konsumtion. Det verkar som om fokus på just maskulinitet genererar ett slags kreativitet bland forskare. Nya områden utforskas och ny kunskap växer fram. Vår ambition med den här boken är att ge studenter, forskare och även medborgare i övrigt en möjlighet att orientera sig i den rika litteraturen om genus/maskulinitet. Tanken är också att visa hur denna typ av kunskap kan ge nya infallsvinklar på till exempel mäns våldsutövande och våld mot män, eller på hur mäns förhållande till sjukvård och psykoterapi har förändrats i det moderna samhället.
Kritisk mansforskning Vi kan iaktta ett nyvaknat intresse för frågor kring män och manlighet, med start i slutet av 1990-talet. Den amerikanska journalis9
Maskuliniteter.indd 9
11-05-03 15.48.49
M ask ul i ni teter – k r i ti k , tendens er, tr e n d e r
ten Susan Faludi, som blev global kändis med sin bok om sveket mot kvinnorna (Backlash), skriver nu till mångas förvåning en bok om den utsatta manligheten. I Stiffed. The betrayal of the modern man, ger Faludi (1999) en bild av en skör och bräcklig manlighet. Parallellt med journalisters och författares beskrivningar av den moderna manligheten växer det också fram en internationell forskningstradition med fokus på män och manlighet. Under de senaste tio åren har det skapats ett allt tydligare fält kring maskulinitetsforskning eller som det ofta benämns ”kritisk maskulinitetsforskning”. Epitetet kritisk läggs till för att på ett kraftfullt sätt markera tillhörigheten till en feministisk tradition. Den kritiska maskulinitetsforskningen sorterar vanligtvis, och i sällskap med HBT-forskning, under någon form av genusparaply och ses som en del av ämnet genusvetenskap. I Sverige finns det en professur i maskulinitetsforskning och den innehas av den brittiske forskaren Jeff Hearn. Det finns en Nordisk tidskrift för maskulinitetsstudier (Norma) och en rad nordiska nätverk och forskningsprojekt. Internationellt finns det flera tidskrifter, som till exempel Men and Masculinities, The Journal of Men’s Studies och Fathering. Samtidigt som detta forskningsfält har vuxit sig starkare och fört upp ett antal centrala frågor på genusforskningens agenda, har det också uppstått en rad kontroverser kring fältets status och profil. Dessa kontroverser har framför allt rört fältets status inom genusvetenskap och dess relation till den feministiska traditionen. En vanlig kritik som riktas mot mansforskning är att den saknar förbindelser, eller endast uppvisar svaga sådana, till feministisk teoribildning. På så sätt tenderar denna forskning att skapa ett litet avgränsat akademiskt universum, där ett antal ”godkända” namn envist återkommer. Nämnandet av Connell, Hearn, Kimmel, Seidler och Messerschmidt blir till ett slags mantra, som signalerar stark tillhörighet till fältet. Kritiken handlar dels om en avsaknad av referenser till feministisk litteratur, dels om att 10
Maskuliniteter.indd 10
11-05-03 15.48.49
1. Inledning
det mer eller mindre uteslutande är män som sysslar med mansforskning. En annan vanlig kritik handlar om att denna forskning ofta tenderar att laborera med polära könskategorier och att den enbart rör sig inom ramarna för ett heterosexuellt paradigm. Man skulle kunna sammanfatta kritiken med att den forskning som ofta lite slarvigt kallas mansforskning visar en djup ignorans inför den politiska och akademiska historietradition som har fött fram den (Edenheim 2009, 2010). Hur besvaras då denna kritik? Fältets företrädare falsifierar på samtliga punkter dessa påståenden. De forskare som nämns ovan har en lång och nära relation till feminismen och de bör snarare ses som en integrerad del av denna politiska och kulturella rörelse i samtidskulturen. Man menar också att den kritiska maskulinitetsforskningen, på samma sätt som de andra sektionerna inom genusvetenskapen, hämtar inspiration från de diskussioner som i dag förs om queer, heteronormativitet och makt. Slutligen avfärdas också argumentet att det företrädesvis skulle vara män som forskar om manlighet och män. Man hävdar att fältet snarare kännetecknas av en pluralism och en bred aktivism (Mellström 2010; Sandberg 2010). Även om vi anser att kritiken mot maskulinitetsforskningen ofta tenderar att bli överdriven och lätt parodisk, är det viktigt att hålla diskussionen levande och att vara medveten om hur lätt akademiska fält blir till självförsörjande system. I Norma nummer 1 2008 behandlar redaktören Ulf Mellström maskulinitetsforskningens problematiska relation till feministisk teoribildning. Han menar att de flesta forskare inom fältet är dåligt bevandrade i den nya feministiska litteraturen. Samtidigt beskriver han hur vi befinner oss i en tredje våg av maskulinitetsforskning, där frågor om intersektionalitet och feministisk teori har fått allt större plats. Mellström beskriver forskningsfältet som dynamiskt, komplext och variationsrikt och ser fram emot en fjärde våg, där kritiska insikter från feministiska teoretiker som Rosi Braidotti, Karen 11
Maskuliniteter.indd 11
11-05-03 15.48.49
M ask ul i ni teter – k r i ti k , tendens er, tr e n d e r
Barad och Luce Irigaray injicerats i maskulinitetsforskningen (Mellström 2008). En del av den kritik som riktats mot framför allt maskulinitetsforskningen – men också andra delar av genusforskningen – kan dock vara värd att lyfta fram och fundera över. I tidskriften Arena kritiserar genusforskaren Sara Edenheim maskulinitetsforskningen (Edenheim 2009), vilket leder till att en debatt mellan en rad genusforskare utbryter (se Hill & Hamrén 2010; Mellström 2010; Sandberg 2010). Det mesta av Edenheims kritik bemöts i debatten, men två frågor förtjänar att uppehålla sig lite extra vid. För det första maskulinitetsforskningens mål och syften, som Edenheim likställer med att forska om ”män som män” till skillnad från motsvarande jämställdhetsforskning där ”kvinnor som människor” och sexistisk diskriminering mot kvinnor utgör fokus (Edenheim 2009, 2010). Kritiken är klassisk men icke desto mindre viktig. För det första finns det en risk att ”män som män” förblir just det som forskningen ofta har haft som syfte att dekonstruera. Risman (2009) ställer sig frågan varför nya (eller alternativa) sätt att göra kön ska etiketteras som maskulint eller feminint. Hur dras gränsen mellan att en biologisk man (bio-man) gör maskulinitet eller att han gör femininitet om han beter sig på ett sätt som inte stämmer överens med en normativ maskulinitet? Det vill säga om en manlig förskollärare beskrivs i termer av maskulinitet trots att förskolläraryrket fortfarande får anses feminint konnoterat, vad krävs i så fall för att bryta kopplingen bio-man–maskulinitet? Om maskulinitetsforskningen enbart dekonstruerar och beskriver alternativa sätt att göra maskulinitet på riskerar den att cementera en dikotomi och en polarisering mellan män och kvinnor, där män per definition alltid gör maskulinitet och kvinnor alltid gör femininitet. Detta för oss också in på den andra, mer implicita, delen av Edenheims (2009, 2010) kritik, nämligen den sexistiska diskrimineringen mot kvinnor och att forskningen om män ”lider av sin 12
Maskuliniteter.indd 12
11-05-03 15.48.49
1. Inledning
egen normativa position”. Här menar Edenheim att maskulinitetsforskningen är problematisk på grund av dess fokus på att synliggöra mäns normativa position genom att uteslutande producera forskning om just män. Det räcker helt enkelt inte att beskriva tillstånd och konstruktioner och hoppas att detta ska leda till förändring. I stället tenderar det att leda till en normativ blindhet, där förtryck och sexism osynliggörs och att lösningen riskerar att förenklas. Om maskulinitetsforskningen enbart ägnar sig åt forskning om män riskerar den alltså att bli blind för förtryck mellan kvinnor och män. Samtidigt är kategorin män och maskuliniteter en realitet så till vida att den fortfarande används för att placera in männi skor i olika fack och för att värdera dem enligt denna kategorisering. Även om kunskapen om män och maskuliniteter som sociala och kulturella konstruktioner redan är väl etablerad, finner vi också parallellt en rad andra och ofta mer biologistiska föreställningar i både samhälle och akademi. Därför är det fortfarande viktigt att syna normativa antaganden om maskuliniteter som ett led i att förändra maktasymmetrier – men därmed inte sagt att detta behöver vara det enda sättet att få till förändringar. Förutom att maskulinitetsforskningen är i behov av teoriutveckling, krävs det också ett nivåtänkande när vi analyserar kön. Det är viktigt att förstå skillnaden mellan kön på en strukturell nivå och kön på en subjektsnivå, samt att dessa nivåer hela tiden samspelar. Normativa och statistiska kunskaper om män som kategori i samhället behöver därför sättas i relation till subjektiva upplevelser av att kategorisera(s) som man och tvärtom (Hirdman 2005). Så länge som maskulinitet kopplas samman med makt krävs det att den granskas och analyseras som kategori. Det pågår således diskussioner om detta forskningsfälts framtid. Intresset för frågor om män och maskulinitet har också ökat i samhälle och offentlighet. Inte minst har diskussionen om föräldraledighet och mäns ökade deltagande i familjelivet drivit fram 13
Maskuliniteter.indd 13
11-05-03 15.48.49
M ask ul i ni teter – k r i ti k , tendens er, tr e n d e r
ett antal hetsiga debatter. I denna debattflora finner vi allt ifrån de som hävdar att män saknar förmåga att ta hand om spädbarn till dem som driver linjen att föräldrar ska dela lika på ansvaret för sina barn. Trots att vi ibland talar om att vi lever i ett ”statsfeministiskt” samhälle och trots att de flesta är för jämställdhet, finner vi enormt stora skillnader i hur man tänker sig att vi ska kunna uppnå jämställda intima relationer. Under senare år har också radikalfeminismen fått utstå flera angrepp från debattörer och kritiker. Några mediehändelser har ytterligare drivit på denna diskussion. År 2005 sände Sveriges Television till exempel Könskriget, en två timmar lång dokumentär i två avsnitt av Evin Rubar (Nordisk film, 2005). I detta reportage förekom inslag med riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige (Roks), före detta vice statsminister med ansvar för jämställdhetspolitik Margareta Winberg (Sveriges dåvarande ambassadör i Brasilien) samt professor Eva Lundgren. Den teori som framfördes i programmet var att radikalfeminismen i den tappning som återfinns hos Roks och Eva Lundgren leder till extrema åsikter och en ovilja att se män som människor. Roks ordförande Irene von Wachenfeldt spädde på kritiken genom att i programmet (journalisten hade en dold mikrofon) säga att ”män är djur”. Detta ledde till mycket starka reaktioner från medievärlden och i förlängningen till att Eva Lundgrens forskning utsattes för en akademisk granskning.1 I detta sammanhang väckte också begreppet könsmaktsordning, som använts flitigt av Margareta Winberg, stark kritik. Möjligtvis banade denna debatt vägen för en mer polariserad och stundtals skruvad diskussion om manlighet. Ett tydligt uttryck för de ytterligheter vi i dag rör oss med i diskussionen om manlighet är journalisten Pär Ströms bidrag Mansförtryck och kvinnovälde (2007). Ström kan beskrivas som en uttalad anti-feminist. 1 Eva Lundgren friades helt. Men det framfördes skarp kritik. Granskarna riktade till exempel allvarlig kritik mot Lundgrens teser, trovärdighet och metodik.
14
Maskuliniteter.indd 14
11-05-03 15.48.49
1. Inledning
Hans agenda består framför allt i att visa hur feminismen har fel i allt. Han påstår till exempel att feminism per definition är antijämställdhet och att kvinnor sällan är utsatta för lönediskriminering. Vidare menar han att forskare och media konsekvent för fram feministiska ståndpunkter. Över huvud taget handlar hans manifest om att föra mäns talan gentemot feminister, som per definition förtrycker män. Under 2000-talet kan vi alltså iaktta framväxten av en allt mer polariserad bild av genus och manlighet i samhället. Samtidigt som vi i dag har stora kunskaper i genusfrågor, verkar detta inte ha någon direkt inverkan på hur samhällsdebatten förs. Vilka kopplingar kan vi då se mellan å ena sidan genusforskningens utveckling och å andra sidan samhällsdebatten kring viktiga genusfrågor?
Begrepp och disposition Det är framför allt tre begrepp som återkommer i denna bok och som kan behöva en viss förklaring. De tre begreppen är inte helt oväntat man, manlighet och maskulinitet (se faktaruta på nästa sida). Det finns inga skarpa gränser mellan dessa, men det blir problematiskt att inte uppmärksamma de skillnader som finns. Särskilt som det egentligen inte finns någon kausalitet mellan begreppen. Vi har utgått ifrån att när vi pratar om män syftar det på kategorin bio-män – det vill säga personer som kategoriseras som biologiska män. Begreppet manlighet, till skillnad från begreppet man, syftar till föreställningar kopplade till den biologiska manskroppen. Gränsen mellan manligheter och maskuliniteter kan tyckas vara hårfin men här använder vi det senare som ett teoretiskt begrepp för att tala om den sociala konstruktionen av män och olika slags manligheter, samt hur dessa praktiseras. Boken består, förutom inledning och avslutning, av sex kapitel där centrala frågor och områden inom det aktuella forskningsfäl15
Maskuliniteter.indd 15
11-05-03 15.48.49
M ask ul i ni teter – k r i ti k , tendens er, tr e n d e r
Man, manlighet och maskulinitet. Dessa begrepp går in i varandra och kan därför vara svåra att särskilja. Vi använder män när vi talar om människor som passerar som biologiska män. Manlighet är de sociala praktiker som förknippas med män och som män bör upprätthålla för att passera som män. Slutligen använder vi maskuliniteter som ett teoretiskt begrepp för att försöka förklara och förstå den sociala konstruktionen av män och manligheter samt de sociala praktiker som verkar för att upprätthålla dessa konstruktioner.
tet beskrivs, diskuteras och analyseras. I kapitel två vänder vi blicken mot intimsfären. Här berörs centrala frågor om hur man tidigare har sett på mäns känsloliv och hur detta också har inverkat på konstruktionen av genus. Har män svårt för att närma sig, och tala om, känslor? Vi kommer att följa diskussionen från Nancy Chodorows teorier om genus på 1970-talet, via Victor Seidlers arbeten om manlighet på 1980- och 1990-talen, fram till hur man i dag ser på dessa frågor. I kapitlet kommer också empiriska områden som berör intimitet, vänskap och sexualitet att avhandlas. I kapitel tre fokuserar vi på frågor kring hälsa, kropp och estetik. Under senare år har vi märkt ett ökat intresse för mäns hälsa. En vanlig föreställning är att män ofta drar sig för att uppsöka läkare eller psykolog, och därmed fördröjer och försvårar en tidig och effektiv behandling. En annan närliggande diskussion rör kroppsoch skönhetsideal och allmänna föreställningar kring den manliga kroppen. Kapitlet berör även hur föreställningar och diskurser kring manlighet, kropp, hälsa och estetik har förändrats. Utbildning och karriär är temat för kapitel fyra. Här diskuteras maskulinitet på förskolan, via skolan till karriärvägar och högre utbildning. Kapitlet belyser hur det har skett förskjutningar mellan kvinnor och män, men att det samtidigt kvarstår könsspecifika mönster. Inom förskolan och skolan reproduceras exempelvis ofta maskulinitet på ett stereotypt sätt, trots att genusfrågor inom 16
Maskuliniteter.indd 16
11-05-03 15.48.49
1. Inledning
pedagogiken har fått relativt stort utrymme de senaste åren. Samtidigt är det möjligt att skönja en hel del förändringar, exempelvis när det gäller antalet män och kvinnor på högre utbildningar. I kapitel fem diskuteras kopplingen mellan hur arbetsmarknaden organiseras och hur familjelivet kan ordnas. Arbetsmarknaden är på många sätt polariserad både när det gäller lön och när det gäller hur arbetet värderas. Hur arbetsmarknaden organiseras påverkar i sin tur förutsättningarna för föräldraskap och familjeliv. Med utgångspunkt i fyra fallstudier, där vi får följa fäder som tar ut föräldraledighet, förs en diskussion om hur normer och ideal rörande föräldraskapet delvis har förändrats. Familjelivet diskuteras dock även i relation till konstaterandet att det för många föräldrar finns få möjligheter att i grunden förändra hur de organiserar familjen – till exempel av ekonomiska skäl eller beroende på hur arbetslivet är ordnat. Våld och sociala problem har sällan problematiserats i maskulinitetsstudier. I kapitel sex tar vi därför upp mäns sociala situation och mäns våld. Å ena sidan diskuteras varför män är överrepresenterade i statistik rörande exempelvis våldsbrott. Å andra sidan problematiseras bilden av att män med automatik, på grund av sitt biologiska kön, är determinerade att ägna sig åt den här typen av våldsbrott. Kapitlet berör de ideal som finns kopplade till maskulinitet och som tycks vara en del i förklaringen till såväl mäns våld mot andra som mäns överdödlighet och våld mot sig själva. I kapitel sju behandlas tre centrala teoretiska begrepp. De första två är hegemoni och homosocialitet, där vi utgår från Raewyn Connells i dag klassiska teori men även tar upp den kritik som riktats mot teorin. Vi fortsätter därefter med att diskutera hur intersektionalitet och maskulinitetsstudier kan berika varandra. Avslutningsvis diskuteras Queerteori och hur den kan vara fruktbar för maskulinitetsteorier.
17
Maskuliniteter.indd 17
11-05-03 15.48.49
Maskuliniteter.indd 18
11-05-03 15.48.50
Kapitel 2. Intimitet, sexualitet och sociala band Vi män lär oss att behandla våra kroppar som frikopplade, som något som behöver övas upp. Ofta driver vi på oss själva genom att testa gränserna för våra kroppar som ett sätt att bekräfta vår manlighet. Även om våra kroppar är fininställda instrument, redo att lyda vår minsta vink – språket i sig återspeglar en skolning i auktoritet och dominans – kan resultatet bli att vår inre relation till dem är svag. Detta blir delvis en reflektion av vilken begränsad relation vi uppmuntras att utveckla till våra inre jag (Seidler 1994, s. 17, vår översättning).
Beskrivningar av manlighet innehåller ofta epitet som rationell, instrumentell och emotionellt inkompetent. När man talar om mäns känsloliv handlar det om svårigheter att utveckla intima relationer över tid och en oförmåga att kommunicera kring känslor och relationer. Den här typen av beskrivningar hör inte enbart hemma i offentlighet och vardagsliv, utan återkommer också regelbundet i genusforskning. Den stora skillnaden mellan hur denna stereotyp används i vardagslivet och hur den framställs i forskningen, är att i den senare användningen försöker man också förklara varför män uppvisar ett så begränsat känsloliv. Vi ska inledningsvis ta upp två sådana förklaringsmodeller, för att sedan successivt utveckla en egen position. Den första teorin formulerades på 1970-talet av Nancy Chodorow och har ett socialpsykologiskt fokus, medan den andra teoretiska ståndpunkten, som formulerats av Victor Seidler, hör hemma i genusstudier. 19
Maskuliniteter.indd 19
11-05-03 15.48.50
M ask ul i ni teter – k r i ti k , tendens er, tr e n d e r
Nancy Chodorow (född 1944) är en amerikansk sociolog, feminist och psykoanalytiker. Hon blev världskändis för sin bok The Reproduction of Mothering: Psychoanalysis and the Sociology of Gender (1978) (översatt till svenska 1995, med titeln Femininum – maskulinum: modersfunktion och könssociologi). Hon har senare också bland annat skrivit: Feminism and Psychoanalytic Theory (1989); Femininities, Masculinities, Sexualities: Freud and Beyond (1994); och The Power of Feelings: Personal Meaning in Psychoanalysis, Gender, and Culture (1999). Chodorow fick stort inflytande i bland annat Sverige på 1980-talet och en bit in på 1990-talet när det gäller diskussionen om hur, och framför allt varför, pojkar och flickor reproducerar två helt olika könsmönster. Chodorow utvecklade en psykoanalytisk och sociologisk teori om hur anknytnings- och separationsmönster i relation till mödrar formar barnets könsuppfattning och personlighet. Under 1990-talet mötte Chodorow en stark kritik från en senare generation av feminister, som ansåg att hennes teori var alltför psykologisk och reduktionistisk. Chodorow försöker i en rad senare skrifter utveckla sin teori, men har haft svårt att komma tillbaka och att kommunicera med samtida feminister och sociologer.
Chodorow (1995) har gjort samma iakttagelser som många andra psykologer och samhällsvetare, det vill säga att det finns fundamentala skillnader mellan hur pojkar och flickor förhåller sig till kropp, känslor och relationer. Pojkar har enligt dessa iakttagelser svårt att hantera intima relationer och närhet, men lätt att utveckla rationella och instrumentella förhållningssätt till omvärlden. Flickor har lätt för att hantera närhet och intimitet och att vidmakthålla sociala band över tid, medan de har betydligt svårare för att utveckla ett mer distanserat och objektivt förhållningssätt till omvärlden. Chodorow nöjer sig inte med att konstatera dessa mönster, utan utvecklar en teori som gör det möjligt att förstå och förklara socialisationsmönstren. Utgångspunkten är att barn av båda könen växer upp i heterosexuella kärnfamiljer. I denna typ av familjebildning är modern den primära vårdnadshavaren, medan 20
Maskuliniteter.indd 20
11-05-03 15.48.50
2 . I nti mi tet, s e x u a l i t e t o ch s o c i a l a b a n d
fadern försörjer familjen. Teorin bygger på antaganden om hur identifikationsprocesser och tidiga sociala band formas i den heterosexuella kärnfamiljen: På grundval av den föroidipala bundenheten till modern kommer växande flickor att definiera och uppleva sig själva som sammanhängande med andra; deras upplevelse av jaget inbegriper mera flexibla eller genomträngliga jaggränser. Pojkar definierar sig själva som mera särskilda och individuella, med en större känsla av fasta jaggränser och differentiering. Den grundläggande kvinnliga jagkänslan är knuten till omvärlden, medan den manliga jaguppfattningen är mera isolerad och oberoende (Chodorow 1995, s. 217).
Enligt Chodorow identifierar sig mamman med sin dotter och dottern med mamman, vilket skapar ett starkt emotionellt band med ett barn av samma kön. Pojkar däremot uppmuntras till att bli självständiga och att söka sig till faderns offentliga sfär. Via det nära bandet till modern utvecklar flickor ett större intresse för intimitet, omsorg och närhet, medan pojkar i större utsträckning rör sig mot en egenskapssfär bestående av autonomi och självhävdande. Baksidan av detta är att flickor får svårt att hävda sig själva och att separera från modern, medan pojkar får ett skörare och bräckligare känsloliv. Detta skulle då förklara att vi får tydliga genusmönster. Chodorows projekt låg till stor del i att visa detta, för att sedan kunna resonera om möjligheterna att skapa bättre förutsättningar för flickor såväl som pojkar att bredda sina egenskapssfärer. Nyckeln ligger förstås i att familjen förändras. En förutsättning för att dessa könsmönster ska kunna förändras är enligt Chodorow att familjens maktstruktur förändras, så att kvinnor blir mer jämställda män. Detta skulle underlätta för barn av båda könen att upprätta mer könsneutrala identifikationer med båda föräldrarna. Den här teorin fick ett enormt internationellt genomslag. 21
Maskuliniteter.indd 21
11-05-03 15.48.50
M ask ul i ni teter – k r i ti k , tendens er, tr e n d e r
Plötsligt fick vi en förklaring till hur mönster i familjen hängde samman med samhälleliga fenomen. Problemet var bara att teorin i stor utsträckning kom att användas för att förklara stabila sociala och psykologiska mönster, och i mindre utsträckning lämpade sig för att hjälpa oss att förstå förändring. Ett alltför statiskt genusbegrepp kombinerat med en tunn analys av moderna familjesystem bidrog till att modellen användes för att förklara och ibland legitimera ett skillnadstänkande kring genus. Chodorow blev själv uppmärksam på dessa problem och försökte i början av 1990-talet att skriva in sig i en mer uppdaterad diskussion om familj, genus och samhälle (Chodorow 1992). The Reproduction of Mothering ([1978]1995), som borde ha blivit ett genombrott för ett nytt tänkande kring genus och socialisation, låste under en lång period i stället fast diskussionen och försvårade ett mer framåtsyftande och överskridande tänkande kring genus. Sökandet efter djuppsykologiska förklaringar, med inspiration i psykoanalysen, visade sig med andra ord vara något av en återvändsgränd. Med helt andra teoretiska utgångspunkter försöker Victor Seidler på 1980-talet svara på samma grundläggande fråga: Varför har män svårare än kvinnor för att hantera och relatera till känslor och till sig själva? Seidler söker svaret i de övergripande strukturer som skapar en viss samhällelig genusordning. Han fokuserar specifikt på kopplingen mellan modernitet, rationalitet och vetenskap. Han driver tesen att manlighet har en stark historisk koppling till en rationaliserad modernitet. Till skillnad från andra genusforskare, som i första hand ser patriarkatet som en social och ekonomisk struktur, pekar han mot ett mycket vidare historiskt och filosofiskt fundament för dagens genusstrukturer. Seidlers tankar och teorier har sin bakgrund i det könspoli tiska arbete som bedrevs av feministiska män i England på 1970talet. Inspirerade av feminister inledde Seidler och hans kollegor ett intensivt arbete för att utforska sina egna känslor och upplevelser och för att synliggöra det förtryck som även drabbar män. I 22
Maskuliniteter.indd 22
11-05-03 15.48.50
2 . I nti mi tet, s e x u a l i t e t o ch s o c i a l a b a n d
Victor J Seidler (född 1945) är professor i sociologi och verksam vid Goldsmiths College i London. Han har skrivit en rad centrala böcker inom genus- och maskulinitetsstudier, till exempel: Unreasonable Men: Masculinity and Social Theory (1993); Man Enough: Embodying Masculinities (1997); och Transforming Masculinities. Men, cultures, power, bodies, sex and love (2006). Seidler fokuserar på frågor som rör mäns känsloliv och deras kroppar/kroppsligheter. Seidler har en bakgrund i mansgrupper och mansrörelser, och var bland annat en av medlemmarna i The Achille’s Heel, en mansgrupp som arbetade med att förändra och förbättra mäns känsloliv. Denna terapeutiska bakgrund är också tydlig i Seidlers skrifter. Under senare år har Seidler marginaliserats inom maskulinitetsforskningen, till stor del beroende på hans starka terapeutiska och psykologiska fokus på mäns svårigheter att uttrycka känslor, som delvis står i motsättning till den mer sociologiska diskursen om manlighet.
förlängningen av detta arbete ser Seidler en uppgörelse med upplysningstänkande och modernitet, och nya möjligheter att skapa ett bättre och mindre könssegregerat samhälle. Det huvudsakliga projektet består i att utmana rådande föreställningar om kropp, intimitet och manlighet och att skapa möjligheter för framför allt män att utforska intimsfären. Då vi utmanar de föreställningar om makt, framsteg och historia som går i arv inom moderniteten, öppnar vi upp för olika möjligheter inom oss själva och våra sociala relationer. Då vi rör oss bortom det rationella jaget och finner sätt att hedra våra emotionella och andliga liv, kan vi börja ana nya former av social teori, som kan belysa såväl mänskligt lidande och förtryck som källor till glädje och tillfredsställelse. Andra visioner om frihet och jämlikhet växer fram för att upprätthålla det moraliska och politiska livet (Seidler 1994, s. 217, vår översättning).
23
Maskuliniteter.indd 23
11-05-03 15.48.50
M ask ul i ni teter – k r i ti k , tendens er, tr e n d e r
Även om de teoretiska positioner vi redogjort för ovan skiljer sig åt radikalt, finns det också en gemensam faktor. Båda bottnar i samma typ av eländesbeskrivning av den moderna manligheten. Män karakteriseras av att de är rationella, har en bristfällig kontakt med sitt känsloliv och en generellt låg relationskompetens. Utifrån denna relativt fasta beskrivning av maskulinitet skapas sedan teoretiska begrepp och tankar om hur samhälle, kultur och individ samverkar för att skapa sådana genusmönster. Ytterligare en svaghet är att man i denna form av problemdefinition ofta utgår från empiriska material bestående av vita heterosexuella pojkar och män. Inte heller har man problematiserat klassdimensionen, utan talar snarare mer generellt om manlighet och känslor som om de vore samma för alla överallt. (Läs mer om intersektionalitet i kapitel 7.) I den följande texten ska vi närma oss några centrala diskussioner om män, intimitet och makt. Ett område som sällan berörs i forskningen om intimitet och den privata sfären är vänskap. Vilka föreställningar finns det om manlig vänskap? Vidare kommer vi att diskutera sexualitet och intimitet, för att mot slutet av kapitlet åter närma oss frågan om vilken betydelse sociala band har för män och för konstruktionen av manlighet.
Vänskap Vänskap mellan män beskrivs ofta som en del av skapandet av manliga nätverk, där man håller varandra om ryggen och hjälps åt att skapa sammanhållna och exkluderande homosociala gemenskaper (Sedgewick 1985/1996; Johansson 2000.) (Läs mer om homosocialitet i kapitel 7.) Dessa gemenskaper präglas av upprättandet av fasta gränser mellan dem som hör hemma i den sociala gemenskapen och dem som står utanför. Denna typ av gemenskaper skulle till exempel kunna förklara att det är svårt för kvinnor 24
Maskuliniteter.indd 24
11-05-03 15.48.50
Maskuliniteter – kritik, tendenser, trender ISBN 978-91-47-09610-7 © 2011 Författarna och Liber AB Förläggare: Peter Söderholm Redaktör: Carina Blohmé Omslag och bildredaktion: Mats Mjörnemark Grafisk formgivning: Fredrik Elvander Omslagsfoto: iStockphoto Övriga foton: Thinkstock Illustrationer: Jonny Hallberg Översättning av citat: Emily Wigelius Upplaga 1:1 Tryck: Kina 2011
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
Maskuliniteter.indd 2
11-05-03 15.48.48
MASKULINITETER
MARCUS HERZ & THOMAS JOHANSSON
KRITIK, TENDENSER, TRENDER MARCUS HERZ & THOMAS JOHANSSON
MASKULINITETER KRITIK, TENDENSER, TRENDER
En riktig man – vad är det? Hur ska en man uppträda i dagens samhälle? Och hur har synen på maskulinitet förändrats över tid? Den kritiska mansforskningen har fått en central plats inom genusstudier. I den här boken får du som student, forskare eller allmänt intresserad en möjlighet att orientera dig i den rika litteraturen om genus/maskulinitet. Författarna vill visa hur denna typ av kunskap kan ge nya infallsvinklar på till exempel mäns våldsutövande eller hur mäns förhållande till sjukvård och psykoterapi har förändrats i det moderna samhället. Boken ger en fascinerande och komplex bild av mäns vänskapsrelationer och deras syn på kropp, känslor och livsfrågor i allmänhet. Boken tar upp sex centrala områden inom det aktuella forskningsfältet: Intimitet, sexualitet och sociala band; Hälsa, kropp och estetik; Utbildning, karriär och kön; Familj, arbete och identitet; Våld och sociala problem; Teori, begrepp och forskning. Marcus Herz är verksam som doktorand i socialt arbete vid Örebro universitet, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete. Hans forskning handlar om hur könsfrågor hanteras och förstås i socialt arbete. Thomas Johansson är professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap. Han är verksam vid Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. Johansson har sysslat med maskulinitetsforskning sedan 1990-talet. Hans huvudområden inom detta fält är faderskap, hälsa och sexualitet.
MARCUS HERZ & THOMAS JOHANSSON
MASKULINITETER KRITIK, TENDENSER, TRENDER
Best.nr 47-09610-7
Tryck.nr 47-09610-7-00
Omslag_Maskuliniteter.indd 1
Svart, grå (65% svart) eller neg beroende på bakgrund.
2011-05-03 15.44