Kriminologi är ett läromedel som • • • •
ger läsaren förståelse för vad ämnet kriminologi innebär tar upp olika teorier om varför brott begås problematiserar vad samhället gör för att undvika att brott begås med fakta och diskussionsfrågor ger läsaren möjlighet att reflektera och diskutera kring förekomsten av brott och dess inverkan
Sonja Nilsson har filosofie magisterexamen i företagsekonomi och pedagogik, filosofie kandidatexamen i psykologi samt universitetsstudier i juridik och kriminologi. Hon arbetar som gymnasielärare i ekonomi, juridik och psykologi på Bromangymnasiet i Hudiksvall.
Carina Östlin är filosofie magister i företagsekonomi, pedagogik och rättsvetenskap och har dessutom flera års universitetsstudier i ämnet kriminologi. Hon arbetar som gymnasielärare i ekonomi och juridik på Bromangymnasiet i Hudiksvall.
Sonja Nilsson • Carina Östlin
Boken Kriminologi utgår från teorier om varför brott uppstår och behandlar omständigheter och samband. Vad räknar vi som brott och vem kan bli kriminell? Boken diskuterar också följder i form av vård och straff. Vad säger lagarna och hur fungerar rättssystemet? Hur arbetar man inom polisen och Kriminalvården och hur kan vi förebygga brott? Med fallbeskrivningar och tankeväckande intervjuer belyser boken kriminologi i praktiken.
KRIMINOLOGI
Kriminologi, läran om brott, är ett allvarligt och spännande ämne på samma gång. Det försöker förklara varför vissa människor begår brott och hur det påverkar såväl den enskilde individen som samhället i stort.
KRIMINOLOGI Sonja Nilsson • Carina Östlin
ISBN: 978-91-40-69464-5
9 789140 694645
40694645_oms.indd 1
2017-02-20 08:09
INNEHÅLL
KRIMINOLOGI – EN INLEDNING 1 KRIMINOLOGINS HISTORIA Juridikens ursprung 9 Historik – Sverige 14 Lars berättar 18 Diskussioner till kapitel 1
7
Olika brotts omfattning och utveckling enligt Brå 71 Sammanfattning av olika brotts omfattning och utveckling 77 Sam-Olof berättar 78 Diskussioner till kapitel 4 79
9
19
5 GÄRNINGSMANNEN 2 KRIMINOLOGISKA TEORIER
21
Gärningsmannen ur biologiska och neuropsykologiska perspektiv 81 Gärningsmannen ur psykologiska perspektiv 86 Gärningsmannen ur ett sociologiskt perspektiv 89 Den ekonomiske brottslingen 92 Skillnader mellan män och kvinnor när det gäller brottslighet 93 Hur mår gärningsmannen? 94 Hur mår de anhöriga till gärningsmannen? 95 Gärningsmannaprofil 96 Henrik berättar 98 Diskussioner till kapitel 5 99
Teorier om biologiska orsaker 22 Cesaro berättar 24 Diskussionsfrågor 25 Teorier om neuropsykologiska orsaker 26 Diskussionsfrågor 27 Teorier om psykologiska orsaker 28 Sigmund berättar 30 Diskussionsfrågor 31, 34, 35 Teorier om sociologiska orsaker 36 Chicagoskolan 36 Strainteorin 37 Subkulturteorin 38 Gängteorin 38 Stämplingsteorin 39 Diskussionsfrågor 41 Hur stor är risken att bli kriminell? 41
3 BROTTEN OCH BROTTSBEGREPPET Dolus, culpa eller casus 44 Effektbrott och rena handlingsbrott 46 Objektiva och subjektiva brottsrekvisit 46 Ur brottsbalkens andra avdelning 47 Leif GW berättar 64 Diskussioner till kapitel 3 65
4 BROTTSUTVECKLINGEN
67
Brås självdeklarationsundersökningar 68 Den registrerbara statistiken från Brå 69 Att tänka på vid tolkning av statistik 70
40694645.indb 4
81
6 VIKTIMOLOGI
43
101
Direkta och indirekta brottsoffer 101 Lagstiftning till skydd för brottsoffer 102 Vem utsätts för brott? 105 Hur mår brottsoffren? 108 Vilken hjälp finns att få för brottsoffren? 110 Hur mår de anhöriga till brottsoffren? 114 Vilken hjälp finns att få för de anhöriga till brottsoffren? 114 Gärningsmannen som offer 115 Gärningsmannen som aldrig var någon gärningsman 116 Stockholmssyndromet eller Norrmalmtorgssyndromet 117 Annika berättar 118 Diskussioner till kapitel 6 119
2017-02-21 10:51
7 UNGA LAGÖVERTRÄDARE
121
Bestämmelser för straffmyndiga som inte fyllt 21 år 121 Särskilda bestämmelser för straffmyndiga som inte fyllt 18 år 126 Bestämmelser för icke straffmyndiga 130 Kerstin berättar 132 Diskussioner till kapitel 7 133
8 STRAFFSYSTEMET OCH DOMSTOLARNA 135 Straff och påföljder 135 Försvårande eller förmildrande omständigheter 140 Ansvarsfrihet 142 Domstolarna 143 Lyder vi våra svenska lagar? 148 De lega lata och de lege ferenda 149 Christina berättar 150 Diskussioner till kapitel 8 151
9 KRIMINALVÅRDEN
11 BROTTENS KONSEKVENSER
177
Brott mot person 177 Brott mot egendom 178 Brott mot allmänhet och stat 179 Speciallagstiftning 180 Konsekvenser för anhöriga 183 Ekonomiska konsekvenser 183 Olavi berättar 184 Diskussioner till kapitel 11 185
12 BROTTSPREVENTION
187
Rutinaktivitetsteorin 187 Sociala band 191 Neutralisationstekniker 193 Vem löser problemen? 195 Diskussioner till kapitel 12 196
REGISTER
197
BILDFÖRTECKNING
200
153
Häkten 154 Fängelser 155 Frivård 161 Sture berättar 164 Diskussioner till kapitel 9
165
10 ÅTERFALL I BROTT
167
Vad säger lagen om återfall i brott? 167 Hur kan återfall i brott mätas? 168 Hur kan återfall i brott minskas? 171 Krille berättar 174 Diskussioner till kapitel 10 175
40694645.indb 5
2017-02-21 10:51
40694645.indb 6
2017-02-21 10:51
KRIMINOLOGI – en inledning Den här boken vill ge en förståelse för vad ämnet kriminologi innebär. Den tar upp olika teorier om varför brott begås, studerar hur olika konsekvenser av brottslighet hanteras och vad samhället gör för att undvika att brott begås. Fakta och diskussionsfrågor gör det möjligt att reflektera och diskutera kring förekomsten av brott och dess inverkan på samhället och dess medborgare.
Ordet kriminologi härstammar från latinets crimen som betyder brott och grekiskans loga som betyder lära. Kriminologi är alltså läran om brottslighet, men det handlar också om brottslighetens utveckling, brottslingars beteenden, straffsystemet, våra lagar, Kriminalvården och rättsväsendets och samhällets reaktioner på de brott som sker. Under senare år har viktimologi tillkommit som en viktig del av ämnet. Det innebär att även offrets situation studeras och inte som tidigare då mest fokus låg på gärningsmannen. Rättssystem och lagar måste förändras allt eftersom vårt samhälle förändras. De som har den lagstiftande makten måste se till att handlingar som kan vara farliga eller på annat sätt klandervärda blir belagda med straff. Värderingar i ett samhälle förändras också och våra lagar utformas utifrån synen på vad som anses acceptabelt eller inte.
Böcker och film har påverkat vår bild av kriminologi.
KRIMINOLOGI – en inledning
40694645.indb 7
7
2017-02-21 10:51
40694645.indb 8
2017-02-21 10:51
KRIMINOLOGINS HISTORIA
KAPITEL
1
Bokens första kapitel tar upp en del av de synsätt och uppfattningar som präglat utformningen av rättssystemet, hur det vuxit fram och förändrats. Vi börjar redan år 449 f.Kr. för att slutligen hamna i tiden vi lever i nu. Kapitlet avslutas med en kort historisk tillbakablick över utvecklingen i Sverige från 1200-talet och fram till idag.
Juridikens ursprung En stor del av den moderna juridiken har sitt ursprung i den romerska rätten, det vill säga det rättssystem som började utvecklas i det antika Rom. Lagar om underklassens rättigheter gentemot överklassen skapades redan år 449 f.Kr. Dessa lagar skrevs på tolv trätavlor, som kallas ”De tolv tavlornas lag”. Människor försökte alltså redan då skapa någon sorts ordning och även dokumentera denna ordning.
RÄTTEN VILAR PÅ MORALEN – NATURRÄTTEN Naturrätten kan spåras långt tillbaka i tiden. Den har ingen grund i någon lagstiftning eller några domstolar men de antika grekiska filosofernas idéer har haft stor betydelse och moral var viktigt vid bedömningen av brott. Människorna ansåg att det fanns högre makter som bestämde, vilket gjorde att deras egna beslut inte spelade så stor roll. En lag som upplevdes som orättvis behövde de inte rätta sig efter. Gud, naturen och samhällets krav på vad som ansågs rätt var det som bestämde. Thomas av Aquino, en italiensk präst och filosof som levde på 1200-talet förkunnade att världen styrs av en gudomlig rätt som människan endast delvis kan förstå förnuftsmässigt. Han myntade uttrycket lex malla, lex nulla, vilket betyder ”en dålig lag är ingen lag”. Fru Justitia härstammar från romerska mytologin och är en symbol som rättssystemet använt sedan länge.
1. KRIMINOLOGINS HISTORIA
40694645.indb 9
9
2017-02-21 10:51
Hugo Grotius var en naturrättslig filosof och jurist som föddes år 1583 och han anses vara den som ändrade inriktning på naturrätten. Den tidigare religiösa inriktningen som ansåg att Gud var den som skapade lagar och regler fick gå åt sidan för den rationalistiska inriktningen. Den rationalistiska naturrätten ansåg att människans förnuft var det som skulle styra. Grotius var internationellt känd och anses vara folkrättens upphovsman. Naturrätten bidrog till att straffrätten humaniserades och den har även lagt grunden för de mänskliga rättigheterna då människors lika värde var viktigt för anhängare av naturrätten.
RÄTTEN VILAR PÅ DEN SKRIVNA LAGEN – RÄTTSPOSITIVISMEN Vid 1800-talets början fick vi en rättsuppfattning som mer liknar den vi har idag, det vill säga att alla lagar ska följas. Människorna var skyldiga att följa även de lagar som de ansåg vara orättvisa och felaktiga. Detta kallas rättspositivismen. Det var lagboken, förarbeten, prejudikat och sedvanerätt som styrde. Lagarna vann respekt för att de som bröt mot dem straffades. Etik och moral spelade ingen roll för bedömningen av en brottslig handling. Domarnas godtycke skulle påverka så lite som möjligt och rätten skulle bli mer förutsebar och rättssäker. Svaret ansågs alltid i första hand finnas i nedtecknade lagar och bestämmelser. Bentham, Feuerbach och legalitetsprincipen
Jeremy Bentham, 1748-1832.
10
40694645.indb 10
Engelsmannen Jeremy Bentham, en av rättspositivisterna, är den som tillsammans med Cesare Beccaria haft stort inflytande på straffrätten. Bentham ansåg att rättsreglerna var viktiga och att de var befallningar från makthavare, som skulle verkställas av jurister. Han ansåg att människor har en fri vilja, men att de är hedonistiska, vilket betyder att de gör vad som motiverar och som ger njutning. Människor undviker sådant som plågar dem och om obehaget av att begå brott är större än tillfredsställelsen av brottet, så begår folk inte brott. Bentham ansåg att människor har naturliga rättigheter och skyldigheter. Han förespråkade
1. KRIMINOLOGINS HISTORIA
2017-02-21 10:51
yttrandefrihet och jämställdhet och anses vara den som lade grunden för det moderna rättssystemet. Bentham brukar kallas för legalitetsprincipens grundare, men även den tyske straffrättsprofessorn Paul Johann Anselm von Ritter Feuerbach har bidragit till principens tillkomst. Feuerbach myntade i början av 1800-talet uttrycken nullum crimen sine lege, inget brott utan lag och nulla poena sine lege, inget straff utan lag. Enligt legalitetsprincipen måste allt finnas reglerat just när ett brott begås eller en åtgärd används. Det går inte att använda en lag som upphört eller en lag som ska träda ikraft efter det att gärningen skett. Enligt legalitetsprincipen ska en person Paul Johann Anselm von Ritter Feuerbach, frikännas från ansvar för brottslig handling 1775-1833. om gärningsbeskrivningen inte stämmer in på vad som i rättskällorna beskrivs som ett brott. LEGALITETSPRINCIPEN I och med legalitetsprincipens införande Regeringsformen 2 kap. 10 § 1 st ökade rättssäkerheten, då principen utgör ”Ingen får dömas till straff eller ett skydd mot godtyckligt dömande. Det är annan brottspåföljd för en gärning också viktigt för medborgarna i ett samhälle som inte var belagd med brottsatt kunna förutse vilka handlingar som är påföljd när den begicks. Inte heller kriminaliserade och kan medföra straff. får någon dömas till svårare brottsLegalitetsprincipen fanns inte som påföljd för gärningen än den som var föreskriven då. Vad som föreskrivs tryckt lag i början av 1800-talet, men den här om brottspåföljd gäller även gick ändå att åberopa. I 1864 års straffförverkande och annan särskild rättslag erkändes den som gällande rätt, men verkan av brott.” principen blev inte formellt lagfäst förrän åtskilliga år senare. Principen finns idag uttryckt på flera ställen i lagen. Brottsbalkens första kapitel inleds med orden ”Brott är en gärning som är beskriven i denna balk eller i annan lag eller författning och för vilken straff som sägs nedan är föreskrivet”. Principen innebär också att tvångsåtgärder, till exempel husrannsakan, inte får genomföras om åtgärden inte har tydligt stöd i lagen.
1. KRIMINOLOGINS HISTORIA
40694645.indb 11
11
2017-02-21 10:51
Beccaria och proportionalitetsprincipen
Cesare Beccaria, 1738-1794.
PROPORTIONALITETSPRINCIPEN Polislagen (1984:387) 8 § ”En polisman som har att verkställa en tjänsteuppgift skall under iakttagande av vad som föreskrivs i lag eller annan författning ingripa på ett sätt som är försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omständigheter. Måste tvång tillgripas, skall detta ske endast i den form och den utsträckning som behövs för att det avsedda resultatet skall uppnås.”
EGALITETSPRINCIPEN EU:s stadga, artikel 20. Likhet inför lagen ”Alla människor är lika inför lagen.”
12
40694645.indb 12
Cesare Beccaria var en italienare som tillsammans med Jeremy Bentham haft stort inflytande på straffrätten. Han skrev Om brott och straff år 1764 och han ansåg att alla människor har en fri vilja och därför själva kan avgöra om de ska begå brott eller inte. Enligt honom var brottet en medveten handling, som därför skulle bestraffas. Beccaria ville dock ha humanare straff och enligt honom skulle straffet inte vara en hämnd för det inträffade brottet, utan avskräckande för den enskilde brottslingen och även för övriga samhällsmedborgare. Han ansåg att samhällets främsta uppgift var att förebygga brott. Beccaria kallas för proportionalitetsprincipens fader. Principen innebär att alla åtgärder och all skada dessa kan medföra ska stå i proportion till den nytta och det syfte de för med sig. Ett exempel är att vid gripande av en misstänkt brottsling ska polisman inte använda mer våld än vad som är nödvändigt. Vid tvångsmedel som till exempel kroppsvisitation och kroppsbesiktning ska proportionalitetsprincipen beaktas. I de fall åtgärden anses nödvändig och nyttan är större än skadan, får åtgärden utföras. Proportionalitetsprincipen är idag en viktig princip i vårt svenska rättssystem och samhälle och den finns uttryckt på flera ställen i vår lagbok, bland annat i polislagen. Hart och egalitetsprincipen Rättspositivisten Herbert Hart, en engelsman som levde 1907 – 1992, ansåg att det var mycket viktigt att alla fall skulle behandlas lika och härifrån härstammar en annan av
1. KRIMINOLOGINS HISTORIA
2017-02-21 10:51
våra mycket viktiga principer, egalitetsprincipen. Tankarna om likhet inför lagen hade dock börjat växa fram i svensk rättshistoria redan under tidigare år. Idag finns principen uttryckt i artikel 20 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Objektivitetsprincipen Objektivitetsprincipen är även den en princip som innebär att alla ska behandlas lika inför lagen. En åklagare som företräder staten ska på ett objektivt sätt utreda både vad som är till fördel respektive till nackdel för en misstänkt person. Objektivitetsprincipen finns inskriven i en av våra grundlagar.
OBJEKTIVITETSPRINCIPEN Regeringsformen 1 kap. 9 § ”Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.”
KRITISKA TEORIER PÅ SENARE TID I början av 1900-talet kom den så kallade rättsrealismen. Anhängare av den ansåg att lagen innehåller svagheter, eftersom den skapats av människan. Människor kan aldrig förhålla sig helt objektiva och även lagen och tolkningen av lagen blir därför subjektiv. Rättsrealisterna ansåg att eftersom det är domaren som avgör ett mål och domaren är en människa kan en dom till exempel bli beroende av ”vad domaren har ätit till frukost”. I USA fanns många förespråkare av rättsrealismen, men även i Skandinavien fanns många anhängare. I Sverige kallade sig företrädarna för rättsrealismen för Uppsalaskolan. De kritiserade juridiska begrepp, som till exempel ”rättighet”, vilket är något som varken går att se eller ta på och därför ansåg de att det inte hade någon motsvarighet i verkligheten. De kallade sådana ord och begrepp för metafysiska. De ansåg att lagarna var ”tankespöken” hos de personer som hanterade dem och att det enbart var en värdering om en handling var moralisk eller omoralisk. Lagarna och domstolarna ansågs därför osäkra och godtyckliga. På senare tid har det kommit flera kritiska rättsteorier, bland annat feministisk rättsteori som anser att kvinnor underordnas män och att rättsordningen i vissa fall bidrar till att förstärka detta. Andra kritiska teorier ifrågasätter om samhället är rättvist och om lagen gynnar kapitalismen. De studerar även sambandet mellan rättssystemet, det politiska och det ekonomiska systemet. Dessa grundas till viss del i Karl Marx teorier om klassmotsättningar.
1. KRIMINOLOGINS HISTORIA
40694645.indb 13
13
2017-02-21 10:51
Historik – Sverige Här kommer en kort sammanfattning av hur svenskt rättsväsende har vuxit fram.Vi börjar på 1200-talet och följer utvecklingen i stora drag, fram till dagens rättssystem.
LANDSKAPSLAGARNA På 1200-talet hade vi en lag för varje landskap, de så kallade landskapslagarna.Varje landskaps lagar var utformade att passa just för det landskapets förutsättningar. De äldsta nedtecknade lagarna är Västgötalagarna. I dem står bland annat att det gick att svära sig fri från ett brott. Hade personen tillräckligt många så kallade edgärdsmän, som kunde intyga att personen skulle släppas fri, så släpptes den misstänkte. Hade personen 24 edgärdsmän eller fler så var det en garanti för att bli frisläppt. Ett utdrag från den Yngre Västgötalagen: Om en fattig man stjäl mat och bröd upp till tre gånger så är det förståeligt, men oftare än så är snatteri och han ska bli av med hud och öron. Vi kan ju bara tänka oss hur den bestraffningen kunde gå till. Straffen på den här tiden var annars ofta böter eller avrättning. De inkomna böterna fördelades med lika stora delar till målsäganden, kungen och invånarna på orten. År 1350 hade vi i Sverige olika lagar för landsbygden och staden. Anledningen till detta var densamma som att vi hade en lag för varje landskap. Förutsättningarna för dem som levde på landet och dem som levde i staden var väldigt olika och det behövdes helt enkelt olika regler.
1600-TALET Straffen omkring år 1600 var grymma och det främsta syftet var hämnd och vedergällning. Gärningsmännen torterades och placerades ofta i fångstock på allmän plats, så att alla skulle se vem brottslingen var.Tanken var också att avskräcka andra från att begå brott. Dödsstraffet fanns fortfarande och även det var tänkt att avskräcka andra. Brottslingen ansågs vara besatt av den onde och man straffade inte individen utan hjälpte denne att driva ut den onde. Avrättningarna skedde ofta offentligt och bevittnades av många människor. Det hände att folk klättrade upp i träd för att se bättre och de surrade ibland fast sig i trädet, då de annars var rädda för att svimma och falla ner från trädet.
14
40694645.indb 14
1. KRIMINOLOGINS HISTORIA
2017-02-21 10:51
På 1600-talet utdömdes ofta straff, även om det inte fanns någon lag som stöd. Likhet inför lagen var heller inte något som dåtidens rättssystem tog någon större hänsyn till.
HÄXPROCESSERNA Från 1500-talet och fram till 1700talet inträffade något märkligt både i Sverige och i delar av övriga Europa. Människor var enormt rädda för häxor. De ansågs stå i relation med djävulen och de ville skada människor, djur och egendom genom trolldom. Häxorna i Sverige ansågs då och då flyga till Blåkulla, där de levde i synd och hade orgier med djävulen. De kunde också ta med sig oskyldiga barn till Blåkulla. Grannar och släktingar började tro att personer i deras närhet hade Samtida illustration av häxprocesser magisk kraft och att de på så sätt i Mora 1670. kunde vara farliga. I Sverige avrättades ungefär 300 ”häxor” och de flesta avrättningarna ägde rum efter en masshysteri som i folkmun började kallas ”Det stora oväsendet” mellan år 1668 och 1676. Ordet häxa syftar ursprungligen på en kvinna, men trots detta avrättades även en del män. Det vanligaste var att häxorna halshöggs och sedan brändes på bål. Det finns också dokumenterade fall när de brändes på bål levande. Erkände de som skulle avrättas sin skuld, så fick de löfte om syndernas förlåtelse och att komma till himlen. I slutet av 1670-talet började vittnen erkänna att de ljugit och avrättningarna av häxor avtog.
1700-TALET OCH FRAMÅT Under andra halvan av 1700-talet började humanare idéer växa fram och det är nu som legalitetsprincipen och proportionalitetsprincipen börjar ta form i Sverige. Likhet inför lagen var också något som började beaktas. År 1855 avskaffades kroppsstraffet som påföljd för vuxna personer. Tre år senare blev det förbjudet för en husbonde att aga sitt tjänstefolk. Han fick fortfarande aga sin hustru, det blev inte förbjudet förrän år 1865.
1. KRIMINOLOGINS HISTORIA
40694645.indb 15
15
2017-02-21 10:51
År 1905 avskaffades kroppsstraff som påföljd för minderåriga. Inte förrän år 1958 blev det förbjudet för en lärare att aga barn i skolan. Föräldrar hade rätt att aga sina barn till långt in på 1900-talet och det blev inte förbjudet i lag förrän år 1979. Dödsstraffet avskaffades i Sverige år 1921 för brott begångna i fredstid och för brott begångna under krigstid år 1973. Den siste som avrättades i Sverige hette Johan Alfred Andersson-Ander. Läs mer om den historien på nästa sida.
2000-TALET Vi har nu kommit fram till hur det ser ut idag, i det samhälle vi lever i på 2000-talet. Vår svenska lagbok, Sveriges Rikes Lag, har vuxit fram under årens lopp och lagar, förordningar och regler ändras ständigt. Vi har idag även EU-förordningar och EU-direktiv att ta hänsyn till. Den allt snabbare växande tekniken och utvecklingen ställer stora krav på våra lagstiftare. Det krävs ofta att lagar och förordningar införs eller ändras snabbt. Nätrelaterad brottslighet kan vara svår att sätta stopp för, då utvecklingen vad gäller kunskap och teknik ofta är snabbare än lagstiftningsprocessen. Detsamma gäller droger, en farlig drog kan klassificeras som olaglig och strax därefter har tillverkarna ändrat någon beståndsdel, så att den nya drogen inte passar in under gällande bestämmelser för vad som anses vara olagligt. Det är svårt för lagstiftarna att hinna med i utvecklingen.
Den symbol som rättssystemet har använt under många år och fortfarande använder härstammar från romerska mytologin. Det är Fru Justitia och hon anses helt opartisk. Hon tar ingen hänsyn till vem hon har framför sig i rättssalen. Fru Justitia avbildas av den anledningen ofta med ögonbindel, vilken ska symbolisera att hon inte ser vem som står där och vars öde ligger i händerna på människorna som ska döma den brottsmisstänkte. Hon har ett svärd i sin ena hand, det symboliserar makt och en vågskål i sin andra hand, vilken symboliserar rättvisa.
16
40694645.indb 16
1. KRIMINOLOGINS HISTORIA
2017-02-21 10:51
JOHAN ALFRED ANDERSSON-ANDER
Trettondagsafton år 1910, strax efter klockan nio på morgonen, klev en man in på ett växlingskontor i Stockholm. Han slog kassörskan Victoria Hellsten i huvudet och hon blev liggande på golvet i en pöl med blod. Mannen rafsade ihop det han kunde hitta av värde, sedlar, mynt och frimärken. Han stoppade allt i en väska och gick tillbaka till det hotell, där han bott natten innan. Mannen bestämde sig för att åka till Vaxholm. Han lämnade kvar en koffert på hotellet. Polisen hittade kofferten med bytet från rånet och i kofferten fanns också ett fotografi på Johan Alfred Andersson-Ander och ett personbevis. Polisen visste nu vem rånaren var. Det gällde bara att hitta honom. De fann honom och han var mycket förvånad över att bli anklagad för rånmord. Han nekade till allt och fortsatte att neka ända fram till avrättningen, tio månader senare. Den 23 november samma år ställs giljotinen på plats på Långholmens fängelsegård. Den är nästan fem meter hög och skinande blank. Den är aldrig använd tidigare och det här blir första gången den tas i bruk. Skarprättare Anders Gustav Dalman och hans tre medarbetare är redo att göra sitt jobb. Medarbetarna är Dalmans söner, den yngste är endast 17 år gammal. På fängelsegården finns också fängelsepräster, läkare, åklagare, försvarare, fängelsechefen och några jurister. Alla ska titta så att avrättningen går rätt till. Dalman har tidigare avrättat fem personer, men det här är första gången han avrättar någon med en giljotin. Han har förberett sig ordentligt och testat apparaten på dockor och det har gått bra, huvudena har rullat. Prick klockan åtta hämtas Johan Alfred Andersson-Ander och förs till giljotinen. Hans händer är bakbundna, men han har tackat nej till att bära ögonbindel. Domen läses upp, brutalt rånmord, och han döms till döden genom halshuggning. Johan Alfred Andersson-Ander fortsätter att neka, han säger att han är oskyldig. Enligt sägen ska Johan Alfred Andersson-Ander ha hälsat på alla med ett högt och ljudligt ”God morgon, mina herrar!”. De svarade genom att tysta lyfta på sina hattar. Johan Alfred Andersson-Ander frågade då om han fick säga några ord, men begäran avslogs. Han avrättades. Det var både första och sista gången som giljotinen användes i Sverige.
1. KRIMINOLOGINS HISTORIA
40694645.indb 17
17
2017-02-21 10:51
Det här är Lars Nylander. Han är förste antikvarie på Hälsinglands museum i Hudiksvall. Han är mycket kunnig i allt som har med Sveriges historia att göra och därför besökte vi honom för att be honom berätta något av det mest spännande han vet. Han berättade det här…
”Det finns så otroligt mycket intressant att berätta från förr i tiden, så det blir lite svårt att välja vad jag ska berätta för er. En intressant sak är att de olika straffen låg väldigt nära varandra, till exempel kunde en dödsdömd benådas och istället få betala böter. Ibland spelade till och med turen in, som för en präst i Hälsingland, då han i början av 1800-talet stoppade en kruttransport, tog krutet och delade ut det till ortens bönder. Krutet visade sig tillhöra staten. Det var ett allvarligt brott och han dömdes till döden. Innan han skulle avrättas föddes en kronprins i Sverige och bestämmelserna var sådana att då skulle en dödsdömd fånge benådas. Denna gång blev det prästen från Hälsingland. Istället för döden fick han sitta i fängelse en månad, med bara vatten och bröd som föda. Han fick sedan tillbaka sin tjänst som präst. En annan sak förr var att allt sexuellt umgänge utanför äktenskapet var förbjudet och därmed brottsligt. Detta fick till följd att kvinnor som blev med barn utan att vara gifta, dödade sina barn för att undgå straffet för att ha haft sexuellt umgänge med någon de inte var gifta med. Kung Gustav III införde år 1778 något som kallades barnamordsplakatet. Det innebar att en mor anonymt
18
40694645.indb 18
LARS BERÄTTAR
kunde föda sitt barn och sedan lämna det till ett barnhem. Barnet registrerades då och det uppgavs ”moder okänd” i böckerna. Barnet överlevde och modern slapp straff. Jag vill också berätta för er om nattmannen eller rackaren, som han också kallades. Det var den lägst stående personen i samhället och hans historia börjar redan på 1500-talet. Han var bödelns dräng och den som tog reda på avrättade människor och djur och han städade också avrättningsplatserna. Ingen ville gifta sig med nattmannens barn, så de fick gifta sig med en annan nattmans barn. Yrket som nattman ärvdes, generation efter generation. Till sist vill jag säga att jag förfasas över alla hemska avrättningsmetoder som fanns förr och hur hårda straffen ofta var. Många är de justitiemord som begåtts, inte minst alla som avrättats för trolldom. Vi kan idag med säkerhet konstatera att alla de arma som brändes som häxor var oskyldiga. De dömdes av världslig domstol, alltså av staten, inte av kyrkan som många tror idag. Ja, vi tycker att många av de historiska lagarna och domarna var märkliga. Undrar vad framtiden kommer att säga om de lagar vi har nu?”
1. KRIMINOLOGINS HISTORIA
2017-02-21 10:51
DISKUSSIONER TILL KAPITEL 1
1. Hur skulle vårt samhälle fungera idag om vi levde efter natur-
rättens princip? Kan det någonsin vara försvarbart att bryta mot lagen? 2. Är vi människor hedonistiska? Ge exempel som visar att vi är det
eller att vi inte är det. 3. Försök komma på något exempel på när en lag har ändrats och det
kan få betydelse om brottet har skett under den gamla laglydelsen eller den nya. 4. Kan det någonsin vara försvarbart att låsa in någon för ett brott
som han eller hon inte gjort, men som vi misstänker att det finns risk för att personen kommer att göra i framtiden? 5. Leta i lagboken och försök hitta
exempel på när proportionalitetsprincipen är viktig. 6. Fundera ut olika situationer då det skulle
kunna finnas en risk att egalitetsprincipen inte efterföljs i våra rättssalar. 7. Johan Alfred Andersson-Ander dömdes mot sitt nekande till
döden. Var bevisen tillräckliga för att rätten skulle döma honom skyldig till rånmordet? Vad säger ni om rättssäkerheten för Andersson-Ander, skulle det kunna hända idag? Hur mycket bevis behövs egentligen för att döma någon? Vad tycker ni? Diskutera.
1. KRIMINOLOGINS HISTORIA
40694645.indb 19
19
2017-02-21 10:51