Mattias Bengtsson och Tomas Berglund
också av strukturella villkor, såsom om personen är kvinna eller man, vilken ålder personen har och vilken livsfas hen befinner sig i samt om hen är född i Sverige eller har utomeuropeisk härkomst. Då vi tillbringar en sådan stor del av våra liv i förvärvsarbete är de sociala relationer som uppkommer där av stor vikt för många människor. För vissa kan yrket utgöra en viktig social identitet och tillhörighet. Andra identifierar sig i stället främst med den organisation som de arbetar för – de känner sig som medarbetare snarare än anställda. Arbetet kan även på andra sätt utgöra grogrund för kollektiva identiteter, såsom att människor känner samhörighet genom att vara arbetare, tjänstemän eller företagare. Med sådana kollektiva identiteter som grund har det skapats såväl sociala rörelser som särskilda organisationer. Vissa av dessa har tillskansat sig avsevärda maktresurser och mer allmänt påverkar arbetsmarknadens institutioner och samhällspolitiken. I Sverige har detta inte minst gällt fackföreningsrörelsen, vilken haft stort inflytande över utformningen av arbetslivsvillkor, såsom löner, anställningstrygghet och medbestämmande. Arbetsmarknadens parter (arbetsgivarorganisationer och fackföreningar) har också påverkat utformningen av många välfärdsstatliga institutioner, t.ex. sjukförsäkrings‑ och pensionssystemen. De förvärvsarbetande och de organisationer som representerar dem är alltså en självklar del av arbetslivet. Det ska dock även betonas att andra kategorier också är relaterade till arbetslivet på olika sätt. Det gäller exempelvis de som står till arbetsmarknadens förfogande men som inte erbjudits något arbete: de arbetslösa som avviker från samhällets starka norm om att alla i den arbetsföra befolkningen ska erhålla sin utkomst via förvärvsarbete. Att inte ha ett arbete i ett samhälle uppbyggt kring en sådan arbetsnorm – som i Sverige ofta benämns arbetslinjen – och där få alternativa försörjnings källor finns, är i sig en pressande erfarenhet. Men också de som går i pension definieras i relation till att de träder ut ur arbetslivet – efter att ha dragit sitt strå till stacken under ett yrkesliv har personerna arbetsbefriats via pensioneringen. För vissa innebär det möjligheter till vila och självutveckling, för andra uppstår saknad och förlust av ett meningsfullt arbete. Arbetslivet är, som vi gett flera exempel på, därför ett mycket intressant, viktigt och komplext studieområde, där vetenskapliga resultat kan förändra människors villkor, organisationers utformning och skapa politisk debatt om hur arbetslivet ska regleras på olika sätt. Med denna heta och komplexa 16
© F ö r fat ta r na oc h S t uden t li t t e r at u r