9789162267612 by Smakprov Media AB

ZOOM Sv GB Omslag_ny:ZOOM Sv GB Omslag NYTT 2011-11-16 13.04 Sida 1

GRUNDBOK år 5

Svenska GRUNDBOK år 5

Svenska Andersson • Falk • af Petersens

I Zoom Svenska får eleverna • möta olika textgenrer – skönlitteratur, tidningsartiklar, deckargåtor, poesi, serier, robinsonader, sjörövarberättelser, folksagor och bildmanus

• tillsammans analysera texter och bilder • läsa, tänka, tala, lyssna och skriva för olika syften och ändamål • arbeta med studieteknik, tankekartor, symboler, lånord och nordiska språk samt leka med ord och bli medvetna om språkets sociala funktion • använda och bygga upp sina språkliga färdigheter • öka sin språkliga medvetenhet

ISBN 978-91-622-6761-2

(523-1541-5)

GRUNDBOK år 5

ZOOM_AK5_ny:ZOOM_AK5 2011-11-16 13.17 Sida 2

Sanoma Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-696 86 00 Telefax: 08-696 86 10

Illustrationer Gunilla Kvarnström s. 14–19, 36–40, 80–83, 92–93 Karin Södergren s. 112–119 Ingrid Flygare s. 62–67, 88–89, 107, 131–132 Henrik Lange s. 55–58 Omslagsllustrationer Peter Bergting Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art AB Redaktör: Karin Lönnqvist Bildredaktör: Iréne Berggren

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Hung Hing Offset Printing Co., Ltd. Kina 2012

ZOOM_AK5_ny

08-04-29

12.45

Sida 3

VÄLKOMMEN in i Zoom Svenska • • • • • • • • • • • • • • •

Kan man handla med en löpsedel? Kan symboler vara livsviktiga? Känner du någon som har tummen mitt i handen? Kan en människa ha rötter? Smittar glädje? Kan man skratta ihjäl sig? Hur skriver man spännande? Vad ska man tänka på när man tecknar en serie? En tygtrasa och ett dunkande hjärta – vad kan de ha gemensamt? Typ, änna, va’ och sär. Fattar’u? Hur skriver man deckargåtor? Hur känns det att vila i ett tomrum? När kan man behöva tankekartor? Vem bestämmer vad du gör på fritiden? Hur är ett bra sommarlov?

Vårt språk är spännande och det finns alltid nya saker att upptäcka och lära sig. I den här boken finns deckargåtor, haikudikter, serier, robinsonader, sagor, lånord, tankekartor och mycket mera. Läs, tänk, samtala, lyssna, fantisera, diskutera, skriv och berätta tillsammans med dina klasskamrater och din lärare. Vi hoppas att du kommer att få många trevliga stunder med boken som vi skrivit till dig. Jill Andersson Birgitta Falk Bodil af Petersens

ZOOM_AK5_ny

08-04-29

12.45

Sida 4

lNNEHÅLL Glad, ledsen, lycklig, sorgsen s. 6 Skönlitteratur, reflekterande texter, konst

Viljan drar halva lasset s. 14 Studieteknik; frågor, rubriker, nyckelord, innehållsförteckning, register

Färska nyheter s. 22 Tidningsartiklar, recensioner, krönikor, insändare, källor

Vill du bli mästerdetektiv? s. 34 Deckargåtor

Rodnande pianon & hungriga stjärnor s. 42 Dikter

Seriöst om serier s. 52 Serier

Tankekartor - bra till mycket s. 60 Tankekartor för att minnas, strukturera, planera, samla idéer

Märkvärdigt s. 68 Symboler och tecken

ZOOM_AK5_ny

08-04-29

12.45

Sida 5

Tur att vi har varandra s. 74 Kulturmöten, lånord, språk i Norden

Kornblixtar och tyfoner s. 84 Språkmedvetenhet; förstärknings- och utfyllnadsord, slang, svordomar, fula ord

Att ordidrotta s. 90 Ordlekar; palindrom, anagram, homonymer, homofoner, idiom

Obebodda öar och sjörövare s. 96 Klassiker; robinsonader, sjörövarberättelser

När skolan är slut s. 104 Presentationer, reflektion och argumentation

l sagans värld kan allting hända s. 112 Folksagor och muntlig berättartradition

Förskräcklig film s. 120 Filmkunskap; idé, synopsis, bildmanus

Nu när sommaren är här s. 134 Skönlitteratur, reflekterande och berättande texter

ZOOM_AK5_ny

08-04-29

12.45

Sida 6

GLAD, LEDSEN, LYCKLlG, SORGSEN Läs, skriv och tala om starka känslor.

Alva och Oskar – Mamma, säger Alva. – Ja, gumman, säger mamma. – Tycker du om pappa fortfarande? säger Alva. – Klart att jag gör, säger mamma. – Men Matilda säger att alla som skiljer sig hatar varandra, säger Alva. – Vissa gör kanske det, men inte alla, säger mamma. – Varför skilde ni er då? säger Alva. – Vi växte ifrån varandra, säger mamma.

ZOOM_AK5_ny

08-04-29

12.45

Sida 7

Vad blir du glad av? Vad gö r dig arg? När är du rädd?

ZOOM_AK5_ny

08-04-29

12.45

Sida 8

– Växte ifrån? säger Alva. Men hur kunde ni göra det? Man växer väl inte som vuxen heller? – Det var inte längden jag menade, säger mamma. – Vad menade du då? säger Alva. – Det där är komplicerat, säger mamma. Du kommer att förstå när du blir större. Nej, nu ska jag ta och färga håret, den här färgen börjar kännas lite tråkig. Försök att sova nu, så ska du se att magen blir bättre. Mamma ger Alva en klapp på kinden och sedan är hon borta. Alva suckar djupt. Mamma liksom bara flyr ibland. Flyr från Alvas frågor. Alva är lite sur på mamma för det. Mamma är feg. Mamma säger alltid att Alva kommer att förstå när hon blir större, istället för att försöka svara på frågan.

Alva vaknar av att en liten hand klappar på henne. Det är Oskar. Han har krupit upp i hennes säng och lagt sig ner alldeles bredvid henne. – Gjåter du, Halva? säger Oskar och klappar hennes kind. – Jag heter inte Halva, säger Alva. Jag heter Alva. Och det heter gråter, inte gjåter. – Mm …, mumlar Oskar och börjar pussa henne på kinden. Oskar tycker om att pussas. Och kramas. Och klättra omkring på henne. Han tycker väldigt mycket om henne. Han tror att hon heter Halva, för en gång sa Alva att hon var hans halvsyster, och då fick han för sig att hon hette just Halva. Oskar ser på henne med sina stora blå ögon. Sedan börjar han använda henne som klätterställning. Han kryper omkring på hennes rygg. Han drar i hennes ben. Han tuggar på hennes

ZOOM_AK5_ny

08-04-29

12.45

Sida 9

armar och händer. Han klappar henne och kramar och sedan slår han sig ner på hennes rygg och sitter där med sin stora blöjbak. Alva kan inte låta bli att börja skratta. Han är ganska gullig ändå, hennes halvbror. Hon vet liksom inte om hon ska tycka om honom som om han var en hel bror, eller om hon bara ska tycka om honom till hälften. Egentligen tycker hon om honom helt och hållet. – Nej, Oskar, du får inte hoppa på mig, säger Alva när Oskar plötsligt börjar hoppa på henne. Jag har ont i magen. – Ont i magen? säger Oskar och tittar på Alvas mage. Alva nickar. Oskar rör vid Alvas mage. Försiktigt rör han. Klappar. Sedan pussar han. Alva suckar trött och kryper ihop till en boll igen. Hon är så trött. Oskar är också trött. De somnar hopkrupna bredvid varandra. ur Alva och familjen Låtsas av Johanna Nilsson

• Vad menas med att man har vuxit ifrån varandra? • Varför svarar inte mamman på Alvas frågor, tror du? • Kan man tycka om någon bara till hälften? • Kan man både tycka om och ogilla samma person? • Vad gör Oskar för att göra Alva glad? • Smittar glädje? • Hur känns det att bli smittad av glädje?

ZOOM_AK5_ny

08-04-29

12.45

Sida 10

Alla rätt AMALlA : Jag minns ett prov i matte, som var ganska svårt. Det var bara jag som hade alla rätt. Jag blev jätteglad eftersom matte alltid har varit mitt värsta ämne. Men de andra i min grupp blev antingen sura eller avundsjuka på mig. Någon tyckte att jag var mallig och sa att jag alltid skulle vara bäst jämt. De pratade inte med mig på flera dagar. Så nu vill jag inte berätta hur det går på proven längre. • Kamraterna blev annorlunda mot Amalia efter matteprovet. Varför? • Varför är det ibland svårt att glädjas åt andras framgångar? • Har du varit med om något liknande? Skriv och berätta.

Pinsamt JANOS : När jag var liten gjorde jag bort mig flera gånger per dag men det gjorde ingenting. Nu är det annorlunda. Jag minns en gång när jag gick på toaletten i skolan. Någon hade tejpat fast en tejpbit på vattenkranen, så när jag skulle tvätta händerna sprutade vattnet åt alla håll. När jag kom tillbaka till klassrummet hade jag en våt fläck mitt på byxorna. En annan gång snubblade jag och välte ut en bricka med läsk och hamburgare på golvet. En tant var nära att halka i sörjan. Mitt hjärta bankade och jag blev alldeles knallröd i ansiktet. Mina kompisar skrattade först men sedan hjälpte de mig att torka upp. • Varför tycker vi inte om att göra bort oss? • Varför kändes det inte lika jobbigt när vi var mindre? • Vad kan du göra i en pinsam situation så att det inte känns så jobbigt? • Skriv och berätta om en gång då du hamnade i en pinsam situation.

ZOOM_AK5_ny

08-04-29

12.45

Sida 11

Kalles dilemma Kalle gillar egentligen att spela ishockey men han känner sig pressad för hans pappa vill att han ska bli bäst i laget. Han vill att Kalle ska gå till träningarna till och med när han har läxor att göra och han blir besviken om det går dåligt på träningarna och matcherna. Han blir sur på ett sätt som Kalle tycker är jobbigt. Kalle spelar teater också. En gång i veckan tränar teatergruppen och målet är att få spela inför publik på en riktig scen. Teatergruppen har nyligen fått besked om att de ska få sätta upp en pjäs i skolans aula. Kalle känner sig pirrig av glädje. Han har nämligen fått huvudrollen i pjäsen. Men vad ska hans pappa säga? Det kommer ju inte att bli någon tid över till att träna ishockey. • Hur skulle du ha gjort om du var Kalle? • Diskutera olika förslag i klassen.

ZOOM_AK5_ny

08-04-29

12.45

Sida 12

Lycka Målningen med det svävande paret heter Födelsedagen och föreställer en dag i konstnären Marc Chagalls liv. Han var mycket förälskad när han målade den och skulle snart gifta sig. Några veckor före sitt bröllop fyllde han år och hans fästmö Bella kom till honom med en bukett blommor. I målningen vill Chagall förmedla lyckan och glädjen han känner genom att måla rummets nedre del och den del som omger paret i en varm röd färg. En mild luft sveper in genom det öppna fönstret. Plötsligt lyfter personerna på tavlan och svävar runt i rummet. Deras ansikten möts och blickarna söker varandra.

Marc Chagall/BUS 2005

• Varför flyger kvinnan och mannen? • Vilken känsla får du när du tittar på bilden? • Varför har konstnären valt just dessa färger, tror du?

ZOOM_AK5_ny

08-04-29

12.45

Sida 13

Sorg I målningen Självporträtt med pil i blödande hjärta visar konstnären Ivar Arosenius sin kärlekssorg. Hans stora förälskelse var skådespelerskan Ester Sahlin. Hon stod modell för flera av hans målningar, men bröt till slut helt med honom.

• Vad betyder pilen i hans hjärta? • Hur visar konstnären sin sorg? • Vilken känsla får du när du tittar på bilden? • Vilka färger och vilka motiv tycker du passar om man ska måla något sorgligt? Ivar Arosenius

En lycklig eller sorglig dag i mitt liv • Tänk på en gång då du var speciellt glad eller mycket ledsen. Vad var det som gjorde dig glad eller ledsen? • Hur kände du dig? • Kändes glädjen eller sorgen på något speciellt ställe i dig? • Var känslan förknippad med någon speciell smak eller doft? • Måla en bild och berätta. Använd gärna pastellkritor och färglägg sedan bakgrunden med vattenfärg. • Hur kan du visa i bilden att du var glad eller ledsen? Vilka färger vill du använda? • När du är färdig – titta på din bild och försök minnas hur det var. Skriv och berätta.

ZOOM_AK5_ny

08-04-29

12.45

Sida 14

VlLJAN DRAR HALVA LASSET Lär dig hitta svar på dina frågor.

Grodorna Det var en gång två nyfikna grodor som höll till på en bondgård. Utanför ladugården stod en hink med nyskummad grädde. Grodorna var nyfikna och hoppade upp på hinkens kant för att se vad som fanns i den. Plötsligt tappade de balansen och föll i. – Hjälp! Vi drunknar, skrek den ene. Kanten är så hal. Vi kommer inte upp härifrån. – Ge inte upp! Fortsätt att simma, ropade den andra. Hans ben gick som trumpinnar i grädden. – Det är ingen idé. Vi kommer aldrig upp, snyftade den första grodan. Det bubblade till i grädden när han sjönk till botten. Men den andra grodan ville inte ge upp. Han fortsatte att trampa och trampa. Han blev tröttare och tröttare. Just när han kände att alla krafter höll på att ta slut – ja, då hände det. Han fick fast mark under fötterna. Grädden hade blivit smör! Han gjorde ett avstamp och hoppade upp på kanten. Lycklig skyndade han in i det höga gräset för att vila. Innan han somnade tänkte han på sin vän som drunknat.

På vilka olika sätt kan man skaffa kunskap?

ZOOM_AK5_ny

08-04-29

• • • • •

12.45

Sida 15

Vad kan du lära dig av historien om grodorna? Vad menas med att viljan drar halva lasset? Ibland sägs det att kunskap är makt – vad menas med det? Hur lär sig personerna på bilden? Hur lär du dig bäst? Om du har hemuppgifter – var, när och hur gör du dem?

ZOOM_AK5_ny

08-04-29

12.45

Sida 16

Nyfiken i en strut Om nu viljan drar halva lasset, vem drar då den andra halvan? Jo, det finns många knep och du ska få lära dig några av dem. Ett av de bästa knepen är att ställa frågor. När man läser eller hör talas om något så dyker ofta nya tankar och frågor upp. Man vill få reda på mera. Att vara nyfiken och frågvis är bra egenskaper. Pröva så får du se. Läs texten om sjukdomar i Sverige på 1800-talet.

SJUKDOMAR Människorna visste ännu inte vad renlighet betydde för att förhindra sjukdomar. Svåra epidemier härjade ofta och allra värst var det i städerna. Flera gånger under 1800-talet härjade koleran, en dödlig sjukdom, som spreds med orent vatten. Tusentals människor dog, de flesta i Stockholm. På många håll måste man anlägga så kallade kolerakyrkogårdar för att få plats med alla döda. En annan smittsam och livshotande sjukdom var tuberkulos. Den drabbade inte minst barn och ungdomar. Vid sekelskiftet var det ungefär 10 000 svenskar om året som dog i tuberkulos. ur Barnen på Björklunda gård av Helena Bross och Barbro Nilsson

• Förstod du allt? Om inte – vad var det du inte förstod? • Lärde du dig något nytt? • Vilka nya frågor och funderingar får du när du läser den här texten? • Hur ska du göra för att få svar på dina frågor? Finns det flera sätt?

ZOOM_AK5_ny

08-04-29

12.45

Sida 17

Varför finns det rubriker? Rubrik är detsamma som överskrift. Rubriker består av enstaka ord eller en mening, som står ovanför en text. De talar om vad texten under handlar om och gör det lättare att hitta i texten. Läs alltid de olika rubrikerna i en text först. Då får du en överblick över vad texten handlar om. Läs rubrikerna på sidan 17–18. Svara sedan på frågorna på sidan 18. ETT GOTT SKRATT FÖRLÄNGER LlVET Skrattet har många positiva effekter på kroppen. Vi blir mer avslappnade och kreativa. Skratt är som en inre joggning – man använder många muskler i ansiktet och i buken. Hjärtat och lungorna påverkas och blodcirkulationen ökar. Vi tål smärta bättre när vi skrattar och får ett stärkt immunförsvar (motståndskraft mot smittoämnen). En del läkare ordinerar skratt som medicin. De låter patienterna titta på roliga filmer för att må bättre. När vi skrattar utsöndrar kroppen endorfiner – ett ämne som gör att vi mår bra och känner oss väl till mods.

ZOOM_AK5_ny

08-04-29

12.45

Sida 18

ROLlGARE FÖRR? En fyraåring skrattar upp till femhundra gånger per dag, medan en vuxen bara skrattar omkring femton gånger per dag. För femtio år sedan skrattade vi mer. Då lär vi ha skrattat ungefär arton minuter per dag i genomsnitt, medan vi nu bara skrattar sex minuter. Hur ofta skrattar du? KAN MAN SKRATTA lHJÄL SlG? Att skratta är aldrig skadligt men kan ge överraskande följder. Till exempel så kan vissa muskler i sätesregionen slappna av så mycket att vi kanske fiser eller kissar på oss. Träningsvärk i magen kan också bli resultatet av en rejäl skrattfest, men det är ju inte farligt. SKRATTAR BÄST SOM SKRATTAR MEST Det finns också skrattklubbar man kan gå med i. Världens första skrattklubb startades i Bombay av en indisk läkare. Från början träffades medlemmarna för att berätta roliga historier för varandra, men när vitsarna tog slut fortsatte de att träffas bara för att skratta. Idag finns det över 2 500 skrattklubbar runt om i världen med 900 000 aktiva skrattare. Så ta det här med humor på allvar. Skratta mera!

• • • • •

Vad handlar texten om? Under vilken rubrik får du reda på om vi skrattar mindre nu än förr? Under vilken rubrik får du reda på varför det är bra att skratta? Under vilken rubrik får du reda på om det kan vara skadligt att skratta? Nu kan du läsa hela texten.

ZOOM_AK5_ny

08-04-29

12.45

Sida 19

Nyckelord När man vill låsa upp en dörr – då använder man en nyckel. Vill man komma ihåg viktiga saker ur en text – då tar man hjälp av nyckelord. Nyckelorden låser upp minnet. Läs texten här nedanför. Välj sedan ut de ord i molnet som du tycker är viktigast. Välj högst fyra ord. BLlR MAN lNTELLlGENT AV ATT ÄTA FlSK? På 1800-talet upptäckte en forskare att hjärnan innehåller mineralämnet fosfor. En annan forskare fann att fisk också innehåller rikligt med fosfor. Av detta drog man slutsatsen att fisk är bra för hjärnan. Fisk innehåller mycket protein – ett ämne som människan behöver för att växa. Fisk innehåller också ett sorts fett som är viktigt för att nervsystemet ska fungera.

1800-talet forskare

upptäckte innehåller

fosfor fungera

fisk behöver

hjärnan

protein

växer fett met nervsyste

livsviktigt

• Vilka nyckelord valde du? Varför valde du just dem? • Jämför med en kamrat. Valde ni samma? Varför? Varför inte? • Välj ett kapitel i en faktabok. Läs rubrikerna och titta på bilderna. Berätta för en kamrat vad du tror kapitlet handlar om. • Välj sedan några avsnitt som intresserar dig. Träna på att välja ut nyckelord ur texterna.

ZOOM_AK5_ny

08-04-29

12.45

Sida 20

Det hänger på håret På ditt huvud växer ungefär 100 000 hårstrån. Varje hårstrå växer nästan en halv millimeter under ett dygn. Cirka 100 strån lossnar varje dag. Men du kan vara lugn – nya växer ut, om du äter ordentligt så att håret får näring. Det är ovanligt att någons hår blir längre än 1,5 meter. Det längsta hår man någonsin uppmätt sägs ha varit 6,5 meter. FÄRG OCH FORM Hårets utseende ärver du. Kanske har din ena förälder blont hår och den andra mörkt, medan du föddes med rött hår. Det kan bero på att exempelvis din farmor har rött hår. Din pappa kanske har jättelockigt hår och din mamma spikrakt. Då kan du ha ärvt det lockiga, det raka eller lite av varje. Om du har lockigt hår, är dina hårstrån ovalt formade. Har du rakt hår så är dina hårstrån helt runda. • Vilka ord passar som nyckelord till texten om hår? Välj inte för många. • Täck över texten. Skriv och berätta vad du fick reda på om håret med hjälp av dina nyckelord. • Här får du nyckelord till en händelse: lillasyster – byrålåda – sax – hår – mössa – frisör Vad tror du har hänt? Skriv en kort berättelse med hjälp av nyckelorden.

ZOOM_AK5_ny

08-04-29

12.45

Sida 21

Hur hittar jag i faktaboken? IN NE HÅ LL SF ÖR TE

CK NI NG

III Frihetstiden och Gustav Slut på enväldet Hattar och mössor På Gustav III:s tid Kungliga nöjen Bellman tid Författare – unika för sin Motstånd mot kungen Revolution i Frankrike Revolution eller envälde? Mordet på Gustav III

33 34 36 38 40 42 44 45 46 48 49

REGI STER Atlanten 92–93 August II 22, 30 Australien 86 Ava gård 82 B Bach, Johann Sebastian 84 Baltikum 66 Bastiljen 47 Bellman 39, 42–43 Bender 30 Bergskollegium 78–79 Berlin 15 Bohuslän 69 Brasilien 92 bävergäll 75

• Var i boken hittar man innehållsförteckningen? • Var hittar man registret? • Vad är skillnaden mellan en innehållsförteckning och ett register? • När använder man innehållsförteckningen och när använder man registret? • I vilket kapitel kan man läsa om vad de kungliga gjorde när de var lediga? • På vilken sida kan man läsa om vad som hände i Bastiljen? • På vilka sidor kan man läsa om vem Bellman var? • Varför finns Bellman med både i innehållsförteckningen och registret? • Varför står alla orden i registret med stor bokstav utom ordet bävergäll? • I vilken typ av böcker finns både innehållsförteckning och register? • Ta fram din geografibok. Finns det innehållsförteckning och register i den? • Ställ frågor till varandra. Exempel: På vilken sida kan man hitta ...? I vilket kapitel kan man läsa om ...?

ZOOM Sv GB Omslag_ny:ZOOM Sv GB Omslag NYTT 2011-11-16 13.04 Sida 1

GRUNDBOK år 5

Svenska GRUNDBOK år 5

Svenska Andersson • Falk • af Petersens

I Zoom Svenska får eleverna • möta olika textgenrer – skönlitteratur, tidningsartiklar, deckargåtor, poesi, serier, robinsonader, sjörövarberättelser, folksagor och bildmanus

ISBN 978-91-622-6761-2

(523-1541-5)

GRUNDBOK år 5