Året i köksträdgården odl argl ädje månad för månad
T yr a Hall sÉnius lindhe
b o n n i e r fa k ta
inledning
1
Innehåll 4 8 10
Förord Köksträdgården Växthuset
Vinter 12 16 20 22
Januari
24 26 30 32 35 37
Februari
Frön – små mirakel Rita en skiss Växtförteckning
Länge leve mångfalden! Ekologisk trädgård Valentinsådden Växelbruk och samplantering Hitta inspiratörer
Vår 42 46 47 48 49 50 51 52 53
Mars
56 58 62 63 64 67 68 73 74 77 78
April
82 84 85
Maj
88 90 92 95 96
Förbered vårens ankomst Rädda små tomatplantor Favoriten djungelgurka Planera och förbered Långsam väckning Bered din jord Plantera lökar Bygg en kallbänk
Jord och topping Sätt sättlök Förläng säsongen Bygg ditt eget pilstaket Tidig aprilsådd av bladgrönsaker Sallat på hög höjd Så sommarblommor Årets första skörd Bjud in till Valborgsstädning! Så ärter och bönor
Flytta ut till växthuset Samplantering med blommor och örter Tillverka en »odlingssäng« Dragonskörd Odla och skörda rabarber Skörda din egen sparris Nyttiga nässlor
Sommar 98 102 106 106 108 109 110
Juni
112 114 117 120 122 125 126
Juli
128 130 133 134 137
Augusti
10 säkra kort till köksträdgården Ät blommor! Nysådd Gallring av frukt och bär Trimma häcken Tillverka egna småverktyg
Te för köksträdgården Små röda bär Skörda dina egna fröer Krusbärsodling och skörd JAS-beskärning Så vintersallat
Skörda till semesterresan! Kryddsalt – sommar på burk Tomater, tomater, tomater Solkyssta trädgårdspärlor
Höst 140 144 146
September
152 155 155 156 159 160
Oktober
162 164 165 167 168
November
Uppdatera växtförteckningen Ljuvliga skördetidsrecept
Skörda nypon från naturens skafferi Heta chilitider i oktober Njut av den sista skörden Bädda för vintern Gör egna fröpåsar!
Sista städningen och soppa därtill Rädda vad som räddas kan Ta vara på hettan i november Vinterpynta
Åter vinter 170 175 175 177
December
180 183
Register Epilog
Bärga årets sista skörd Odla och skörda grönkål Botanisera mera
4
året i köksträdgården
Förord Att ha en köksträdgård, en täppa eller liknande och bruka den goda jorden är verkligen ett sätt att leva. Visst kan det vara mödosamt och tidskrävande men det ger oss odlare så oändligt mycket tillbaka. Förutom frisk luft, bra motion och ren, god mat på tallriken gör det gott för själen att bruka jorden. Det känns bra att både kunna ge och ta. Jag vill inspirera dig till att odla din egen mat, från frö till tallrik. Detta är inget nytt under solen; det har vi gjort sedan urminnes tider. Jag vill slå ett slag för denna konst som för våra förfäder var självklar – att ta vara på det vi odlar i våra trädgårdar. Påverkad av vårt konsumtionssamhälle känns det som att många hellre köper färdig mat än tillagar den själv, än mindre odlar den själv. Lycka är att öppna en burk med »sparad sommar« mitt i vintern eller att kunna skapa nya, frestande recept med ingredienser från odlingarna i köksträdgården. Gör mig sällskap på en vandring under ett år i min trädgård, där jag visar runt i den lilla köksträdgården och växthuset. På vägen genom trädgården ger jag dig praktiska tips om hur även du kan skapa en naturlig och vital trädgård. Genom planering skapar man en känsla av rum i trädgården, vilket ger gemyt och harmoni. Jag vill berätta om växter som har en historia, ett kulturarv som vi skall försöka föra vidare till kommande generationer. I min värld är verkligen frön små mirakel, tänk att något så litet och oansenligt kan växa upp till så många olika underbara växter – alltifrån små tomatplantor till jättestora träd. Nu för tiden pratas det mycket om biologisk mångfald,
inledning
5
8
6förord året i köksträdgården
men det glöms allt för lätt bort i trädgårdsodlingen. I min trädgård förekommer inga monokulturer – här är det samplantering och diversitet som gäller. Även växterna måste leva i harmoni och tycka om sina grannar, endast då växer de sig friska, stora och starka. En köksträdgård behöver inte vara stor och ambitiös. Min trädgård är inte alls särskilt stor till ytan men den ornamentala köksträdgården och växthuset är väl an passade för husets behov av färska grönsaker, frukt, bär, blommor och örter. Jag beskriver min köksträdgård som »strikt vild« – det finns inga tråkiga, långa rader av grönsaker, bara en skön blandning av allt möjligt gott och vackert. Det låter kanske som en motsägelse men det finns en väl genomtänkt idé bakom det hela. När börjar då odlingsåret egentligen? Börjar det på våren då vi bereder jorden och planterar de första fröerna? Eller på senhösten då skörden är bärgad och vi på nytt planterar och höstsår? Det finns nog inget entydigt svar på den frågan. De fyra årstiderna skulle i trädgården kunna vara uppdelade i betydligt fler, såsom högvinter, senvinter, vår, försommar, högsommar etc. Här i boken börjar jag med januari månad då högvinter råder, sedan följer boken köksträdgården genom hela det händelserika odlingsåret ända fram till december då det återigen är vinter och köksträdgården lägger sig till ro för att vila. Varje månad avslutas i boken med en att göra-lista för just den aktuella månaden. Vid varje månadsstart finns också plats för egna noteringar. Ett gott råd är att anteckna mycket, dina noteringar blir med all säkerhet ovärderlig information framöver, inte bara under denna odlingssäsong, utan kanske framför allt till kommande år. Kom ihåg att minnet är ofta bra – men ack så kort.
inledning förord
7
Köksträdgården Köksträdgården i min trädgård är en så kallad potager – det franska namnet för köksträdgård. Här frodas grönsaker, örter, kryddor och blommor i vild och vacker blandning. En potager skall uppmuntra till kreativitet i köket, »man tager vad man haver« för att citera Cajsa Warg. Växterna väljs med omsorg, det skall tas hänsyn till funktionalitet, färg och form. Helheten är viktig. Att odla min egen mat – från frö till tallrik – är mitt mål. Ambitionen är att köksträdgården skall ge ren och fräsch mat utan gifter och på samma gång ge glädje, njutning för själen och god motion för kroppen. Jorden där jag bor är mycket mager, hela tomten är uppbyggd på bergknallar. De som anlade tomten en gång i tiden forslade hit trädgårdsjord och la ut i alla skrevor och jämnade sedan till det hela. Nu är det mer än hundra år sedan och jordlagret är tunt och magert. Jag beställde ett stort lass god jord och lade ut på trädgårdens västliga sida där ett körsbärsträd och ett äppelträd planterades. Den svagt sluttande ostliga sidan fick också ny jord, där anlades de upphöjda odlingsbäddarna. Framför växthuset anlade jag en öppen plats där ljuset och vinden kan flöda fritt. Planen består av rundslipade vackra sjöstenar som är lagda på ett lager av stenmjöl. Stenarna är även fogade med fint stenmjöl där det nu börjat växa mjuk och vacker grön mossa. På planen har jag gjutit en »kvarnsten«, där jag brukar ställa fram krukor med för årstiden lämpliga växter och
8
året i köksträdgården
prydnader. På våren är den full med påskliljor, narcisser och tulpaner, på sommaren står där ett olivträd och krukor med örter och blommor. Till hösten pryds den med pumpor och blommor och på vintern står den ofta öde och tom, eller kanske pyntad med en liten gran prydd av en ljusslinga. På köksträdgårdens sydsida finns en gammal syrenhäck som gränsar till en igenvuxen åker, där sorgligt nog bonden för länge sedan slutat plöja. Runt trädgården, där inte syrenhäcken skyddar, har jag byggt ett högt pilstaket för att skydda trädgården mot vilt och för att skapa ett mikroklimat inne i köksträdgården. På den ostliga si dan utanför pilstaket har jag allt efter åren gått utökat trädgården med en kompost, några fler pallkragar och med odling på hög höjd. Avslutningsvis har vi gångarna i köksträdgården. De är nästan alla belagda med stenmjöl och har en bredd på 50–70 centimeter.
köksträdgården Cirka 130 kvm Upphöjda bäddar 6 pallkragar Lite vanligt friland 1 kallbänk 4 kvm upphöjd odlingsyta på hög höjd samt ett växthus En kullerstensplan Gångar med stenmjöl 4 komposter
köksträdgården inledning
9
Växthuset
tyras växthus Byggår 2003 Golvyta 18 kvm Längd 6 m Höjd 3,6 m Bredd 3 m Murad grund 60 cm Helgjuten isolerad platta med värmeslingor Takmaterial 16 mm isolerplast 2 takfläktar 1 rejäl 100-liters vattentank i form av ett gammalt tvättkar på ben
10
Allt började med att jag hittade 36 gamla fönster på vinden. De är sådana där vackra fönster med liv i, glaset är ojämnt och när man tittar genom dem får bilden fantasin att flöda. Redan när jag fann fönstren drömde jag om att återanvända dem till ett växthus men tiden gick och de föll i glömska. Jag nämnde det en gång för maken, som helst ville köra dem till tippen. Men det satte jag stopp för. Det är snart tio år sedan jag började rita mitt växthus och fundera ut konstruktionen. Storleken och takvinkeln var viktigast, jag ville ha rymd i växthuset. Det skulle beräknas materialåtgång och jag gjorde en kalkyl över vad som behövdes. När jag var nöjd lade jag åter fram mitt projekt för maken. Den här gången gick det vägen, jag tror jag fick honom på fall när jag berättade om allt ätbart som skulle finnas där ute: solvarma tomater, paprikor som vi kunde slänga på grillen, örter, små färska lökar och så vidare. Vintern innan jag byggde växthuset lämnade jag in bygglovshandlingar till kommunen och efter god kännandet av dem var det bara att sätta igång. I garaget byggde jag alla takstolar, en pardörr och ett halvmånfor mat fönster som skulle sitta ovanför dörren. Den sex meter långa tandade nockdekoren blev också till ute i garaget. Jag ville ha frästa kanter på hela regelverket, något som är bra att ha klart innan man sätter igång med själva bygget. Våren kom och tjälen gick ur marken. Nu var det äntligen tid att få sätta spaden i jorden. Jag ville verkligen bygga hela huset med mina egna händer, det var bara
året i köksträdgården
till schaktning, koppling av el och gjutning av platta som jag tog hjälp av proffs. Själva gjutformen tillverkade jag själv av frigolitblock som monterades ihop till en rektangulär form, det är ungefär som att bygga med lego. Montering av armeringsjärn, najning, eldragning och avlopp är slitsamt och lite tråkigt jobb men måste göras. Rätt som det var var det dags för gjutning av själva sulan. Det var spännande och riktigt pirrigt. Många frågor poppade upp i huvudet. Kommer min form hålla? Har jag placerat ut allt jag vill ha med? Är avloppet där? När cementbilen väl kom och sprutade ut cementen gick allt så fort, då fanns ingen återvändo. Alla lediga dagar och hela semestern gick åt till att bygga och måla växthuset, men det var det verkligen värt.
frukost i växthuset
Jag glömmer aldrig första gången jag åt frukost i växthuset. Det var tidig morgon men solen hade redan värmt upp rummet. När jag kom ut doftade det grönt av växterna, det var lite fuktigt och jag satte mig ner för att njuta av morgonen, tystnaden och frukosten. En tanke flög genom mitt huvud: tänk vad 36 gamla bortglömda fönster kan ställa till med.
vä inledning x thuset
11
JANUARI
12
ÅRET I KÖKSTR ÄDGÅRDEN
JANUARI
Vinter
vinter
13
JANUARI
h åg Ko m i
14
i januari
ÅRET I KÖKSTR ÄDGÅRDEN
JANUARI
Januari vinter
15
JANUARI
frön – små mir akel Ett frö är verkligen ett litet mirakel, tänk dig till exempel att ett oansenligt litet grått, millimeterstort frö kan bli till det australiska jätteträdet Giant Ash, Ecalyptus regnans, ett av världens största lövträd. Ett annat till synes likadant frö blir en röd vallmo på ett fält i Provence och ett tredje växer upp till ett dignande fikonträd i Turkiet. Sedan jag var liten har jag varit tokig i frön och går ofta runt med en näve frön i fickan, antingen för att jag plockat nya eller för att jag är på väg att så fröna på lämplig plats.
p l aner ing infö r o d lings s ä s ongen Jag brukar alltid försöka att hålla mig till efter jul och nyår innan jag sätter tänderna i årets frökataloger. De »riktiga« frökatalogerna menar jag då, de man kan ta på och känna doften av. Ett tips är att fuska lite och tjuvkika på katalogerna som finns online och sedan beställa hem de mest intressanta. Dessa fina kataloger är sedan till mycket glädje under hela odlingssäsongen. Jag kan känna samma välbefinnandekänsla då jag tillåter mig att börja läsa min gröna litteratur som när jag med pirr i magen öppnade luckorna på adventskalendern som barn.
16
ÅRET I KÖKSTR ÄDGÅRDEN
JANUARI
inventer ing av fr ö er Varje år innan du gör beställning av nya fröer är det bra att gå igenom ditt fröförråd. Detta för att konstatera vad som redan finns, sortera och kasta allt som blivit för gammalt, för att till sist se vad som behöver kompletteras till den kommande säsongen. Vi odlare kan nog alla vara eniga om att vi oftast köper alldeles för mycket frö varje år. De flesta fröer man köper idag är märkta med datum men de blir sällan obrukbara bara för att datumet har passerats. Ett frö kan vara livskraftigt och fullt dugligt i flera år efter att datumet gått ut! Detta kan man kontrollera själv genom att lägga frön i lite fuktigt hushållspapper i rumsvärme och se om de gror. Gör de det är det bara att plantera dem. Läs på fröpåsen vilken temperatur fröet vill ha vid sådd och hur lång tid det beräknas ta tills det gror.
Fröpåsar à la Tyra och fröbordet i växthuset!
Det är alltid lika glädjande att se de första hjärtbladen titta upp. Vallmons vackra frökapslar ligger på fröbordet i väntan på frösådd. Fröbordet i växthuset fylls under sommaren på med nya fröer vartefter de mognar. Skörden av tomatfrö vintersker i augusti, 17 på bilden fermenteras fröer av en bifftomat.
JANUARI
tyra's garden's seed bank
Jag har satt in alla mina fröer på banken – fröbanken. Min alldeles egna bank i form av en charmig gammal låda i trä, inhandlad på auktion häromåret. I den stora trälådan har jag sedan sorterat fröerna i mindre lådor och fack så att jag lätt kan hitta bland dem. Fröerna förvaras i originalpåsar eller i egenhändigt gjorda små fröpåsar som jag har noterat namn och datum på. Allt för att underlätta mina »bankärenden«.
18
at t väl ja fr ö er Det finns otroligt mycket fröer att välja på idag, både hos de svenska fröleverantörerna och hos de utländska som vi nu lätt har tillgång till i och med internet. Generellt skulle man kunna säga att det är vettigast att välja bland de nordiska leverantörerna, vilka har ett urval som är anpassat till vårt nordiska klimat. Idag erbjuder de flesta leverantörer både traditionella fröer och F1-hybrider. Sedan har vi de ekologiska fröerna som är på stark frammarsch och likaså de gamla trotjänarna – kulturarvssorterna. Jag har samlat en lista på fröleverantörer på sidan 178, bläddra gärna dit om du vill ha inspiration. Kallas heirlooms på engelska. Varför skall vi då odla dessa »släktklenoder« i form av blommor och grönsaker? En del grönsaksodlare odlar heirlooms av historiskt intresse, medan andra vill öka och bibehålla den tillgängliga genbanken för särskilda sorter för kommande generationer. Vissa väljer en kulturarvssort före en ny F1-hybrid på grund av ett intresse för traditionell ekologisk trädgårdsskötsel. I mitt fall är det nog en kombination av ovannämnda motiv som gör att jag är fascinerad och intresserad av kulturarvssorterna. Det är en väl beprövad kulturskatt som har förts vidare genom åren, generation till gene ration. Många grönsaksodlare vill testa och jämföra de gamla kulturarvssorterna med de nya hybriderna. Ibland kan de vara lite svåra att hitta i frödjungeln men även fröfirmorna har börjat intressera sig och blivit mycket bättre på att informera om vilka fröer som är äkta kulturarvssorter.
Kulturarvssorter
ÅRET I KÖKSTR ÄDGÅRDEN
JANUARI
En korsning av två »föräldrar« med skilda egenskaper. F1 är första generationen efter en korsning. Resultatet blir växter med bra växtkraft och enhetlighet. F1-hybrider växer jämnt, ser likadana ut och grönsakerna mognar samtidigt, något jag personligen närmast tycker är en nackdel. I en potager passar det bättre om skördeperioden blir längre, eftersom tanken är att den skall förse hushållet med färska grönsaker under hela säsongen. Yrkesodlare tycker säkert tvärtom, de vill ofta skörda allt samtidigt. Det är ingen god idé att spara fröer från F1-hybrider till nästkommande odlingssäsong i hopp om att få samma sort. Risken är stor att resultatet blir en besvikelse då växten kanske inte alls liknar moderplantan.
F1-hybrider
Kulturarvssort versus F1-hybrid Jag använder mig bara av några få F1-sorter i min potager, bland annat en härlig tomat som heter ’Sungold’. Den ger en fantastisk avkastning med små otroligt goda, söta, orangefärgade tomater och det dessutom under en lång period. Samtidigt odlar jag en kulturarvssort, ’Sungold select ii’, som också har en fenomenal avkastning. Alla tomaterna ser inte likadana ut, inte heller är de lika jämnt orangea i färgen eller har samma storlek. Smaken är söt och angenäm med lite mer syrlighet i jämfört med ’Sungold’ F1 som nästan smakar som smultron. Jag odlar gärna båda sorterna, så det blir med andra ord 1–1 i den matchen.
ekologiska fröer
Vill man odla sin trädgård på ekologiskt vis skall man förstås välja ekologiska fröer, även kallade ekofröer. För att ett frö skall få säljas som ekologiskt fordras en certifiering och det skall framgå på fröpåsen att fröet är godkänt. Väljer du ett ekofrö kan du vara säker på att inga artificiella bekämpningsmedel eller andra kemikalier har använts vid produktionen samt att fröet har transporterats i godkända förpackningar.
vinter
19
JANUARI
r i ta e n s k i s s Att rita en skiss över sin köksträdgård är både nödvändigt och kul. Det kan vara allt från en enkel skiss på ett rutat kollegieblockspapper till ett litet konstverk. Hur du än gör så spara dina skisser! Det är roligt att kunna se tillbaka och följa hur man tänkt och planerat från år till år. Det går ju faktiskt mode i hur och vad man odlar, något man kanske inte tänker på under själva planeringen. Vissa år skall det till exempel vara exotiska växter, andra år mycket gräs och gröna blad och året därpå lustfyllda färgexplosioner.
s K i s s tip s Om du har en köksträdgård som är indelad på samma sätt varje år – och då menar jag att du har permanenta odlingsbäddar, pallkragar och gångar – kan du med fördel använda dig av nedanstående skissteknik.
Råskiss
20
ÅRET I KÖKSTR ÄDGÅRDEN
JANUARI
Så här kan du göra skissen! 1
4
6
Rita eller måla en
Spara den
Året därpå är det
skiss över din köksträdgård på ett stort papper, gärna i affischstorlek (A1).
som »råskiss«.
bara att ta fram råskissen och börja om. Du kan alltså använda samma grundbild år efter år och bara ändra detaljerna på datorn. På så sätt får du också en sparad historik över var och vad du har odlat i din köksträdgård. Mycket smidigt.
2 Måla i den stil som
passar dig, men skriv inget på bilden än, om du inte vill pynta med kalligrafisk skönskrift eller liknande förstås.
3 Fotografera av
skissen och importera den till datorn. Redigera och beskär och gör skissen snygg och lättarbetad.
5 Använd en kopia
av råskissen när du lägger in detaljer för årets odlingsplaner, och döp den efter det aktuella årtalet. Rita in växter och skriv namn på blommor, örter och grönsaker. Som bonus kan du lägga in ett foto eller skriva vad som är specifikt för köksträdgården just detta år.
7 Skriv ut ett exemplar
som du kan ha till hands ute i köksträdgården. Skulle det bli skadat av smuts och vatten är det bara att skriva ut en ny. Inte så dumt, eller hur?
vinter
21
JANUARI
vä x t f ö r t e c k n i n g Att skriva en växtförteckning är en utmärkt januarisyssla eftersom det inte är så mycket man kan göra ute i köksträdgården så här års. Det finns bara några få grönsaker kvar att skörda: grönkålen ’Pentland Brig’ är fortfarande fin och ätbar, eventuellt lite frusen purjolök som kan räcka till några omgångar purjolökssoppa – en delikatesslunch kalla vinterdagar. Har man tur kan man även gräva fram vintersallat, så kallad mâchesallat eller fältsallat, under fiberduken – ett välkommet grönt tillskott på matbordet. Den passar utmärkt till soppa, i sallad, på macka eller varför inte under pastarätten. Ta först en generös näve mâchesallat, lägg sedan ett lass Pasta Bolognese uppe på det. Prova, det är gott!
bra att ha med i en växtförteckning Svenskt namn Latinskt namn Inköpsdatum Höjd Kategori Färg Blomningstid Växtplats
22
data , ur val o ch d e s i gn Jag har min växtförteckning upplagd i bokstavsordning efter svenska namn. Men man kan givetvis sortera som man vill, till exempel efter kategorier där man sedan delar in efter växtnamn som kompletteras med beskrivning, inköpsdatum och så vidare. Huvudsaken är att du lätt kan hitta i växtförteckningen. Att skriva i en anteckningsbok som man gjorde förr kan förstås bli hur vackert som helst men också kladdigt och svåröverskådligt. Jag föredrar datorn, att använda ett Excelark eller liknande fungerar utmärkt, dessutom är det lätt och bekvämt när man väl har kommit igång. En kort beskrivning, eventuella skötselråd och kanske till och med några bilder kan vara en trevlig överkurs. Allt beror på hur detaljrik du vill ha din växtförteckning. Mitt motto i det här fallet är »less is more«, det finns helt enkelt inte tid att uppdatera och skriva så mycket.
ÅRET I KÖKSTR ÄDGÅRDEN
JANUARI
Att göra i januari Planera inför kommande odlingssäsong. Inventera fröer och beställ årets fröer. Pyssla om vinterfåglarna. Gör en skiss över köksträdgården. Upprätta en växtförteckning, eller uppdatera den från föregående år. Förkultivera växter med extra lång utvecklingstid, som exempelvis kronärtskocka. Se över dahliaknölarna, ta bort de skadade. »Putsa« på trädgårdsredskapen. Beskär fruktträd. Ta ympris, förvara riset svalt och fuktigt. Läs trädgårdslitteratur, gå på kurser och seminarier. Förkovra dig! Det är nu du har tid.
vinter
23