Hur genomför och presenterar man en intressant, begriplig och trovärdig uppsats under studietiden? Hur söker man information och hur hanterar man olika utredningsmetoder? Här får du lära dig Att utreda, forska och rapportera. Examensarbetet är ”kronan på verket” vid högskolestudier. Det visar både dina konkreta kunskaper och din förmåga att reflektera över kunskap. Investering i grundforskning och tillämpade studier svarar för hela 4–5 procent av landets ekonomi varje år. Examensarbetet förbereder för detta och är därför en central kvalitetsindikator vid högskolor och universitet. Denna klassiska bok i forsknings- och utredningsmetodik ger inte bara handledning i hur man hanterar de tekniska verktygen utan bidrar också till att problematisera metodfrågor. Den vägleder de grundläggande forskningsstudierna och de utredningar som högskolor genomför i samverkan med företag och myndigheter. Den här upplagan har bland annat uppdaterats när det gäller IT-verktyg och exempel.
LARS TORSTEN ERIKSSON
FINN WIEDERSHEIM-PAUL
Att utreda forska och rapportera
ERIKSSON • WIEDERSHEIM-PAUL
Författare är professor Lars Torsten Eriksson och docent Finn Wiedersheim-Paul, båda med omfattande erfarenhet av utredning, forskning och handledning. De har varit verksamma vid ett flertal olika lärosäten både i Sverige och utomlands, bland annat USA, Vietnam, Indien och Australien.
Att utreda forska och rapportera
Att utreda forska och rapportera
9 uppl
a
Best.nr 47-09683-1
l p p
Tryck.nr 47-09683-1-00
9
Att utreda - omslag.indd 1
n a g
u
11-02-04 11.40.41
Att utreda 1–6.indd 1
11-02-03 10.18.13
Innehåll 1 Att lära sig forsknings- och utredningsmetodik 7 2 Teori och praktik 9 Ny empiri kräver ny teori 10 Teoribildning 13 Att läsa 15
3 En utrednings- och forskningsmodell 16 Frågeställningen 17 Forskningsplanering och informationssökning 18 Teori 19 Empiri 20 Analys och reflektion 21 Utrednings- eller forskningsmetod? 22 Vetenskaplig arbetsmetod – en grundsyn på undersökningskvalitet 23 Att läsa 25
4 Forskningsfrågor 26 Frågeteknik 1 27 Är en del problem möjligheter? 27 För vem är det ett problem? 28 Problematisering 29 Frågeteknik 2 30 Andras frågor – direktiv 32 Att söka egna frågor 34 Kriterier för val mellan frågor 35 När är frågorna färdiga? 37 Verklighet och perspektiv 38 Exempel på frågor, direktiv och avgränsningar 40 Vad vill jag göra? – syften 41 Att läsa 44
5 Forskningsplanering 45 Vilken sorts forskare eller utredare är du? 46 Att planera undersökningen 47 Att arbeta och diskutera i grupp 52 Kritiskt eller kreativt tänkande? 54 Vad är bra utredning och forskning? 57 3
Att utreda 1–6.indd 3
11-02-03 10.18.13
Relevans, värderingar och objektivitet 58 Validitet och reliabilitet 59 Vad är egentligen kunskap och vad är vetenskaplig kunskap? 61 Att läsa 70
6 Teorier och modeller 71 Modeller 72 Verbala modeller 74 Schematiska modeller 75 Matematiska modeller 76 Tre modeller för samma problem – ett exempel 77 Teori 78 Definitioner av begrepp 79 Om att bygga modeller och teorier i vetenskap 81 Att läsa 84
7 Empiriska data 85 Att skaffa och bedöma information 88 Vad kan man använda Internet till? 89 Hur söker man på Internet? 90 Fyra steg för effektiv sökning 91 Redskap för sökning 91 Det osynliga Internet 94 Effektiv användning av bibliotek 96 Intervjuer och enkäter 97 Att hänvisa till informationskällor 106 Hur källhänvisar man? 107 Källförteckning 110 Att hänvisa till Internetkällor 112 Förtroende och plagiat 113 Var ska vi dra gränsen för det tillåtna? 115 Hur utvecklar man sin informationskompetens? 116 Att läsa 119
8 Analyser och reflektioner 120 Statistisk beskrivning och analys 121 Fallstudier 127 Att tolka 131 Reflektioner, slutsatser och förslag 133 Att läsa 138 4
Att utreda 1–6.indd 4
11-02-03 10.18.13
9 Presentation av resultat 139 Muntliga rapporter 141 Skriftliga rapporter 142 Språk 144 Några skrivråd – en checklista 149 Teknisk utformning 151 Referat och sammanfattning 153 Tabeller och diagram 155 Korrekturläsning 158 Att läsa 160
10 Kritiskt tänkande – seminariediskussionerna 161 Vad är sant? 161 Bedömningens syften 163 Att diskutera och kritisera 163 Källkritik 166 Att bedöma data 172 Checklista för utredare 174 Att skriva om sin bedömning 177 Hur bör ett remissvar utformas? 178 Forskningsetik 179 Att läsa 181
Att läsa vidare 182 Idéhistoria och vetenskapsteori 182 Allmän metodlitteratur 182 Metodlitteratur med inriktning mot företagsekonomi och samhällsvetenskap 183 Informationskompetens och användning av information 184 Kommunikation 185
Sakregister 187
5
Att utreda 1–6.indd 5
11-02-03 10.18.13
Att utreda 1–6.indd 6
11-02-03 10.18.13
2. Teori och praktik
Vilka möjligheter och hot står vår verksamhet inför som följd av IT utvecklingen och hur bör vi agera i den nya situationen? Svenska forskare och uppfinnare har under åren bidragit med många värdefulla upptäckter och produkter: från Linnés resor till Nobels dynamit, för att inte tala om skiftnyckeln, datormusen, separatorn, Losec magsårsmedicin, termome tern, Agafyren och våra dagars stamcellsforskning – listan kan göras lång. Svenska företag har tusentals patent som följd av forskning och utveckling. Ericsson får mellan 500 och 800 patent beviljade varje år. Varje år finns svenska forskare med på tioitopplistorna för de största vetenskapliga ge nombrotten. Det är resultat av forskning om sådant som generna bakom spanska sjukan, mystiska utbrott av gammastrålar i rymden, signalen som får blommor att blomma och den mänskliga evolutionsläran. Vetenskaplig kunskapsbildning sker i samspel mellan verklighet och teori. Detta samspel kan illustreras genom en modell:
Teori & Praktik >
Praktik Verklighet Empiri
>
Synsätt Modell Teori
Kunskapsbildning kan alltså ta sin utgångspunkt såväl i vår omgivande praktik som i den teori som redan skapats. Inom samhällsvetenskap (eko nomi, sociologi, psykologi, statskunskap etc) är det vanligt att samhällsför ändringarna i de allra flesta fall föregår våra mer teoretiska beskrivningar och analyser. Insamling av data om verkligheten (empiri) visar både på faktisk utbredning av olika förhållanden (inkomstförhållanden, ålders och könsfördelning, konsumtionsmönster etc) och bildar grunden för modell och teoribildning, som i sin tur underlättar beskrivning, analys och diskussion kring dessa förhållanden. I de snabba samhällsförändringarna bidrar forskningen med att skapa en begriplig bild av det som sker, vilket 9
Att utreda kap2.indd 9
11-02-03 10.22.51
Att utreda, forska och rapportera
gör det möjligt att analysera tänkbara konsekvenser och diskutera alternativa vägval och åtgärder. Empiri är information om verkligheten. I vetenskapliga sammanhang grundar sig empiriska data på systematiska studier – t ex genom obser vationer, enkäter, experiment och intervjuer. Detta till skillnad från mer allmänna spekulationer eller filosofiska resonemang om hur verkligheten ser ut eller hur man önskar att den var. Teorier bildas genom att vi lyfter upp kunskap från enskilda observationer till en mer generell nivå. Genom att samla på återkommande erfarenheter från hur t ex kemiska syror reagerar med varandra eller hur konflikter uppkommer och löses i grupper, får vi en kunskap som vi kan använda i många nya situationer. En teori binder ihop olika faktorer och förklarar sambandet mellan dem. Genom att testa teorin bygger vi upp en kunskap om vilka samband och funktioner som finns både i naturen och i samhället. När Albert Einstein för hundra år sedan utvecklade relativitetsteorin ar betade han både teoretiskt och med konkreta föreställningar om hur den fysiska verkligheten fungerar. Teori och praktik (empiri) hör ihop.
Ny empiri kräver ny teori Forskning kan genomföras enbart av det skälet att man är nyfiken att pröva nya tankar (s k grundforskning). I regel finns en bakgrund av faktiska samhällsförändringar som behöver behandlas eller en möjlighet till sådana förändringar. Det kan vara förändringar i ungdomskulturen som man behöver veta mer om för att fatta politiska beslut, t ex om resursinsatser kring ätstörningar eller drogmissbruk. Forskningsinsatserna kan också vara aktiva insatser för att utöka möjligheterna att sänka kostnaderna och öka intäkterna i företag, t ex genom ny informationsteknik. Vi talar då om behovsbaserad eller tillämpad forskning. En majoritet av de forskningsinsatser som sker inom samhällsområdet beror förmodligen på samhällsförändringar. De skapar behov av överblick och ny insikt. Enbart de senaste decenniernas samhällsutveckling (empirin) visar tydligt behovet av ny teori, ny samlad kunskap om hur verkligheten ser ut. En stunds reflektion över s k PEST-förändringar (förändringar i po litiska, ekonomiska, sociala och tekniska förhållanden) kan kanske vara på sin plats för att tydliggöra hur omfattande kunskapsförnyelsen faktiskt är på relativt kort sikt i dessa fyra perspektiv. Vi talar t ex mycket om dagens globaliseringstrend, men den har naturligtvis många förelöpare. Vikingarna ”internationaliserade” på sitt sätt, liksom korsriddare och romare. Interna tionalisering har historiskt ofta handlat om politiska maktanspråk. Dagens 10
Att utreda kap2.indd 10
11-02-03 10.22.51
2. Teori och praktik
förändringar har anspråk på ”globalisering” snarare för att bygga demokrati och större ekonomiska marknader. Den första riktiga globaliseringsperio den med sikte att istället skapa välfärd är sammankopplad med industrialis men från mitten av 1800-talet till början av 1900-talet, då första världskri get inledde en politisk utveckling som hindrade internationellt samarbete: ryska revolutionen 1917, depressionen på 1930-talet, andra världskriget och därefter det kalla kriget är exempel på svåra motgångar mot ett globalt samarbete. Politiskt står Berlinmurens fall 1989 som sinnebilden för den liberalisering som skett under slutet av 1900-talet, och mest betydelsefull har uppluckringen varit av det kommunistiska systemet i Östeuropa, Sovjet unionen, på Balkan och i Asien. De internationella relationerna blev under 1990-talet mycket öppnare för att åter stramas till efter terrordåden i USA den 11 september 2001 och de följande krigen i Irak och Afghanistan. De politiska förhållandena ändras hela tiden. Den samhällsekonomiska utvecklingen är nära förknippad med den politiska utvecklingen och de första signalerna till dagens ekonomiska inriktning kom i slutet av 1970-talet. En kraftig ekonomisk tillväxt efter andra världskriget förbyttes i en stagflation under 1970-talet, ekonomisk tillbakagång och ett bistert företagarklimat i många länder. Med valen av politiska ledare som Thatcher, Reagan, Gorbachev och Deng Xiaoping under andra halvan av 1900-talet kom från delvis vitt skilda håll en ny vision av hur välfärd skulle skapas i skilda delar av världen: genom minskade statsutgifter, skattereformer, avreglering av ekonomiska sektorer, privatisering av statliga företag samt stimulans till nyföretagande och entreprenörskap har många länder försökt få ny fart på ekonomin under perioden runt millennieskiftet. Den pågående övergången mot en ökad marknadsekonomi och skapandet av stora, ekonomiska regioner (EU, NAFTA etc) bidrar fortlöpande till omfattande samhällsförändringar – eller, om man så vill, av förändringar i ”empirin”. Om man ställer sig framför butikshyllorna på en supermarket, får man ett stort antal varumärken att välja mellan. Produktmodellerna förnyas snabbt. Individens valfrihet är stor: den mjölk som såldes 1960 är i dag uppdelad i ett stort antal varianter med olika fetthalter och smaker. Det är länge sedan Henry Ford försökte sälja enbart svarta bilar och vi har lämnat kommunismens grå uniformer. Nu gäller designade produkter och påkostade varumärken. Vi dras allt mindre till kollektiva företeelser. Först tömdes statskyrkan. Nu vacklar även medlemskap i sådana svenska bastioner som fackföreningar och folkrörelser. Det är individen som själv vill stå i centrum. Olika generationer avlöser varandra och det som är en självklarhet för ”Internet-Generationen” var en radikal förändring för 11
Att utreda kap2.indd 11
11-02-03 10.22.51
Att utreda, forska och rapportera
generationen före. Utbildningssamhället började utvecklas parallellt med industrialismen och därmed fick vi också som individer möjlighet att efter hand odla våra egna talanger och inte bara gruppens. Medan vissa frågor genomgår en långsam förändring – genusfrågorna är ett tydligt exempel – pekar många andra sidor av dagens empiri på annorlunda förklaringar än för bara 50 år sedan. Sverige har t ex blivit ett betydligt mer mångkulturellt samhälle under de senaste decennierna. Med ett öppnare samhälle har ”tron på överheten” blivit allt mindre. Efter studentrevolterna i slutet av 1960-talet har en påtaglig svängning skett från kollektiva och icke-kommersiella normer till förmån för individuella och kommersiella värderingar. En av de mest omhuldade idéerna i efterkrigstidens s k folkhem var det standardiserade gruppboendet, men även här talar vi nu om ”marknadshyror” och ”valfrihet” i utformning och skötsel av lägenheter. Det egna hemmet och den ägda bostadsrätten ersätter hyresrätter. Men kanske är det inom informationsområdet vi ser de allra kraftigaste förändringarna av empirin. Den första internationella globaliseringsperioden stimulerades av fallande kostnader för transporter: ångkraft, explosions motorn och elektrifiering gav bättre fartygs-, tåg- och biltransporter. Hundra år senare tycks vi nu ha inlett en ny globaliseringsperiod tack vare IT som ger fallande informations-, transaktions- och kommunikationskostnader. Idag är det mer datorkraft i ett enkelt spel än vad som var tillgängligt totalt under andra världskriget. Ja, även enklare bilmodeller innehåller mer datakraft än den första rymdkapseln till månen. Länge var datorer förbehållna militära organisationer och stora företag, som hade råd att investera i de stora datorer som dominerade till slutet av 1970-talet. Tack vare Apple och Microsoft började PC-revolutionen under 1980-talet. Den följdes under 1990-talet av en motsvarande explosion inom telekommunikationens område: vi fick mobiltelefoner och Internet som ett användarvänligt system för bl a e-post och webbplatser. Informationstekniken har tagit ett språng i utvecklingen som kanske kan jämföras med Gutenbergs innovation inom boktryckarkonsten på 1400-talets mitt. Dator- och teleteknikutvecklingen skapar var för sig nya funktioner hos produkter, nya tjänster och konsumtionsmönster. Internet som de flesta av oss känner det introducerades 1990 med World Wide Web. I början av 2000-talet har en majoritet av befolkningen i Sverige tillgång till Internet och e-postkommunikation. Man läser tidningen på nätet, sköter sina bank- och aktieaffärer där och söker information. Internet ger tillgång till flera miljarder indexerade sidor och 2010 års Wikileaks-skandal visar det nya informationssamhällets förändringskraft. 12
Att utreda kap2.indd 12
11-02-03 10.22.51
2. Teori och praktik
Den ovanstående, mycket komprimerade beskrivningen av några av de empiriska förändringarna (PEST-utvecklingen) under de senaste årtionde na pekar på allt mer komplexa samband och snabba samhällsförskjutningar, dvs ett ökat behov av forskning. Forskningens roll blir att koppla samman olika utvecklingstendenser. Forskningen tydliggör förändringarna och gör dem möjliga att överblicka, förstå och hantera. Det sker i den kunskapspro cess som resulterar i nya begrepp, modeller och teorier.
Teoribildning För snart 3 000 år sedan började man bli allt mer kritisk till de osakliga förklaringar som utgick från den verklighet (empiri) man då kände till. Naturen styrde det mesta – solen och månen, mörker och kyla var starka fenomen som man behövde förstå och hantera. De grekiska filosoferna började ställa frågor. Det var till synes enkla frågor som ”Vad består världen egentligen av?”, ”Vad är sann kunskap om världen?”, ”Hur fungerar världen?” och ”Hur bör vi bäst leva?”. Man väckte m a o tidigt frågor om fakta, orsakssamband mellan solens fläckar och händelser på jorden, kunskapens källor och om moral och etik – frågor som ständigt återkommer och delvis får nya svar. Under de sista 1 000 åren före vår tideräkning började dessa grundfrågor leda till nya svar. Vi brukar beteckna detta reflekterande resonemang som ”det filosofiska tänkandet”, grunden för dagens vetenskapliga tankegångar och kulturuppbyggnad. De första, kända filosofiska tankarna är på ett tydligt sätt kopplade till den tidens samhälle, till naturen och vår plats ”mellan himmel och jord”. Det filosofiska sättet att tänka bröt radikalt med det gängse. Tidigare hade människors tankar formats som myter, riter, ödestänkande och orakeltro. Myten är en religiös förklaring, en gudaberättelse om det som händer. Tor svingade sin hammare och det började blixtra. Tors hammare var därmed också ett vapen mot kaoskrafterna. Människor kunde själva delta i kampen mot det onda och okända. Det gjorde de genom att utföra olika religiösa handlingar – riter. Den viktigaste under fornnordisk tid var blotet. Åt Tor offrade man oftast getabockar. Åt Oden även människor. Eftersom det filosofiska tänkandet fick starkt fäste i Grekland, har de grekiska gudarna blivit särskilt kända – Zeus, Dionysos m fl. Ca 600 år före Kristus skrevs dessa gamla grekiska myter ner av Homeros och Hesio dos. Detta skapade en helt ny situation. När myterna var nedskrivna, kunde man nämligen lättare diskutera dem. Människors erfarenheter kunde lät tare jämföras med myterna. Den kritiska granskningen påskyndade kun skapsutvecklingen. 13
Att utreda kap2.indd 13
11-02-03 10.22.51
Att utreda, forska och rapportera
De första grekiska filosoferna menade att man kunde hitta naturbaserade erfarenhetsförklaringar på alla företeelser i naturen istället för de religiösa myterna. Man såg ”urämnen” som vatten, luft, dimma m m som nya förklaringsfaktorer till fenomen som skedde i naturen. Världen var uppdelad i fyra element. Mot det okändas kaos började man söka och se samband, som formade naturens lagar. Parallellt ansåg man att människokroppen behärskades av fyra kroppsvätskor (blodet, slemmet, den gula och den svarta gallan) och obalans i dessa vätskor skapade våra sjukdomar. De kunde botas av orakel. Det som intresserar oss mest är kanske inte de svar som de första filosoferna fann. Det intressantaste är de frågor de ställde och vilken sorts svar de försökte hitta. Vi är mer intresserade av hur de tänkte än vad de tänkte. De tog de första stegen från ett religiöst baserat mytologiskt tänkan de till ett vetenskapligt tänkande och en vetenskaplig kunskapsutveckling. Ett viktigt redskap i detta var just själva frågan: frågan är ett tecken på nyfikenhet. Betydelsen av denna Upptäcktens Väg har hyllats av forskare i alla tider: ”Det som gör Nobelpriset så uppskattat bland forskare är att det är en hyllning till upptäckandet. Många pris delas ut till vetenskapsmän för deras lysande karriärers skull, för allt de uträttat. Men Nobelpriset hyllar upptäckten. Det innebär ett erkännande av just det som forskare sysslar med.” (Robert Curl, i DN 961123, som fick Nobelpriset i kemi för upptäckten av helium-3, en gas som blir supraflytande vid extremt låga temperaturer.)
En fråga kräver också ett svar. Svaret är ofta en modell eller en teori. Teori bildning ger oss större möjligheter än faktisk empiri att reflektera över olika utvecklingar av verkligheten. Genom teorin skapar vi begripliga samman hang. Ordet teori används ofta i vardagen och kan då likställas med giss ningar och spekulationer, något som inte är faktiskt. Vetenskapliga teorier är dock något helt annat. De omfattar ett antal påståenden som tillsammans utgör en beskrivnings- eller förklaringsmodell för något. Denna teori kan testas med empiriskt material för att pröva dess giltighet. Detta är Bevisets Väg. Om en teori har ett tillräckligt bra beskrivnings- och förklaringsvärde ger den stöd för beskrivningar och beslut utan att man gör empiriska försök. Och slutsatserna kan peka på sådant som ännu inte inträffat och som därför kan pareras. Exempel kan du förmodligen hitta i din egen vardag. I Venedig pågår t ex experiment att leda bort vatten från floden Po för att undvika att byggnaderna i staden stegvis sjunker. Översvämningskatastrofen i New Orleans 2005 var också förutsedd genom teoretiska beräkningar. Riksban 14
Att utreda kap2.indd 14
11-02-03 10.22.52
2. Teori och praktik
ken i olika länder övervakar dagligen penningsströmmar och räntebildning för att påverka samhällets ekonomiska stabilitet. I könsrollsdebatten drar man slutsatser av den faktiska könsrollsfördelningen i samhället. Utan för mågan att samla teoretisk kunskap skulle vi sålunda hamna i ett ständigt ”trial and error”beteende, och utan förmågan att ackumulera kunskap skulle mänskligheten föras tillbaka till de mer ursprungliga stadierna i sam lar och jägarsamhällena. Samtidigt som empiriska förhållanden vägleder oss att söka kunskap om sådant som är viktigt för oss, ger vår förmåga att bilda mer abstrakta modeller och teorier en stabil kunskap att hantera svåra situationer i framtiden. Som vetenskapsfilosofen Karl R Popper uttryckt det: ”Det är bättre att låta hypoteser dö i vårt ställe.” Med hänsyn till att den vetenskapliga kunskapsbildningen inte har en särskilt lång historia (i jämförelse med de miljontals år det tagit för människan att etablera sig som art på jorden), är det sannolikt att vi ännu bara är i början av en accelererande, vetenskaplig kunskapsproduktion. Det skrivs t ex lika många företagsekonomiska doktorsavhandlingar i Sverige under de första 10 åren av detta sekel som under hela 1900talet.
Teori & Empiri Relevansanpassning av konceptuell kunskap >
Praktik Verklighet Empiri
”Det finns inget så praktiskt som en god teori” >
Synsätt Modell Teori
Tillämpning av stabil, konceptuell kunskap
Att läsa Intressanta synpunkter på kunskapsförnyelse och teoribildning finns t ex i von Wright (1988), Eriksson & Frängsmyr (2004), Molander (2003) och Halldén (1980).
15
Att utreda kap2.indd 15
11-02-03 10.22.53
3. En utrednings- och forskningsmodell Hur påverkar EUs utveckling de enskilda ländernas ekonomi och politik? Hur påverkar säkerhetsfrågorna kring IT utvecklingen av nya marknadsföringsmodeller? Hur förändrar outsourcing den svenska arbetsmarknaden? De forskningsfrågor du formulerar ställer dig inför komplexa arbetsuppgifter, som behöver redas ut. För att underlätta introduktionen i kvalificerad forskning och ge överblick över själva forskningsprocessen, har vi byggt upp den här boken enligt en arbetsmodell som innehåller fem centrala komponenter (delprocesser). I det här kapitlet ger vi en kort överblick över modellen för att upprätta en forskningsplan. I följande kapitel går vi stegvis igenom den. Du kan följa modellen för uppläggning av ditt examensarbete.1 Vi bygger alltså upp själva forskningen i fem delprocesser:
Forskningsprocessen Planering infosökning
Teori
?
Reflektioner
Empiri
I examensarbetet ingår också en resultatredovisning, vanligen i form av en rapport, och att leda en diskussion kring någon annans rapport. Hur man presenterar forskningsresultat och kritiskt granskar dessa beskrivs därför i bokens två avslutande kapitel. 1 Ett sätt att ge ytterligare stöd åt forskningsuppgiften och underlätta handledningen är att ha ett seminarium för var och en av dessa delprocesser i direkt koppling till ditt examensarbete. Seminarierna ger dig möjlighet att upptäcka nya infallsvinklar och få tips om ny information. De ger dig också möjlighet att korrigera vägval som kanske är mindre fruktbara, ibland direkt missledande för ditt eget forskningsprojekt.
16
Att utreda kap3.indd 16
11-02-03 10.23.25
3. En utrednings- och forskningsmodell
Frågeställningen Utgångspunkten för en utredning eller en forskningsinsats är alltid Forskningsprocessen Kunskapsbidraget en fråga som söker sitt svar. Det kan vara en praktisk fråga (Hur kan vi förbättra produktiviteten ? i vår tillverkning?) eller en teoretisk fråga (Vilka faktorer påverkar produktiviteten positivt och vilka påverkar den negativt i kunskapsbaserade företag?). Många frågor är naturligtvis både teoretiskt och praktiskt intressanta, t ex hur påverkar könsfördelningen arbetsvillkoren i samhället. I en utbildningssituation finns också alltid det primära syftet att man genomför projektet för att förbättra den egna förmågan att utreda och forska. Man bör alltid fråga sig när man börjar ett projekt, vilket bidrag till kunskapen inom ett visst område som projektet ska ge. I forskningssammanhang söker man hela tiden efter outforskade fält för att kunna lämna bidrag till ny, unik kunskap. Riktigt så hårda krav har man i regel inte i inledande examensarbeten. Frågan kan sålunda delvis ha besvarats tidigare och svaret finnas i en sammanställning av befintlig information. Forskningsfrågan är emellertid alltid viktig, eftersom den vägleder hela arbetet och det är den fråga som du (och dina läsare och opponenter) återkommer till när man tar del av din studie: Var frågan intressant och vad blev svaret? Kan vi lita på svaret? Ambitionen bakom frågan är värd en fundering redan från början: Tänker jag bidra med ny kunskap, försöka bekräfta eller förkasta etablerad kunskap – eller gör jag detta för att frågan är intressant för mig? Ett par påpekanden kan behövas redan här. För det första, att vi söker efter en (kärn)fråga som utgångspunkt. Den är inte alltid lätt att hitta, ja, vore det enkelt skulle det ju inte vara mycket att diskutera. Ju mer precis vår fråga är, desto bättre, men det är i regel ett misstag att i början bara söka efter en fråga att skriva ner. Det krävs regelmässigt att man skriver en text på 1–2 sidor om problemet (problematisering) för att komma fram till denna fråga, som sedan omvandlas till en kärnfråga och ett syfte för examensarbetet. För det andra, det kan tyckas självklart att denna frågeställning omvandlas till ett bestämt syfte med undersökningen. Praktisk erfarenhet visar dock att under ett längre arbete sker ofta förskjutningar (omformuleringar) av frågan och att den ibland helt glöms bort och trängs bort av de mer vardagliga och praktiska forskningsbestyren. Det finns alltså flera skäl att medvetet då och då återkomma till den ursprungliga forskningsfrågan 17
Att utreda kap3.indd 17
11-02-03 10.23.26
Att utreda, forska och rapportera
och projektets syfte. Håller vi på med arbete som ligger utanför projektet? Finns det behov att formulera om syftet med projektet? För att man ska komma dit man vill, måste man veta vart man ska, lär Abraham Lincoln ha sagt. Genom att ange ett syfte med utredningen talar man tydligt om vart man vill – och inte vill – komma med projektet. Forskningsfrågan omvandlas till ett syfte. På det viset slipper man (ofta) senare diskussioner om vad undersökningen ”egentligen” ska handla om. Sådana diskussioner är nämligen vanliga i olika skeden av längre utredningar, särskilt om många är beroende av utredningens resultat. Att formulera syftet ser vana utredare som en förmån – ett ”problemformuleringsprivilegium”. Ungefär som när en journalist ställer frågor till en politiker, som vanligen formulerar om frågan så att den passar hans svar. Som man frågar, får man ju svar! Den som formulerar problemet, bestämmer vad som ska diskuteras. Olika typer av fråge- och syftesformuleringar behandlas utförligt i handledningens 4:e kapitel.
Forskningsplanering och informationssökning Du kanske tycker att planeringen bör komma först i forskningsprocessen – och det kanske den på sitt sätt gör; planeringsfrågor är förmodligen ständigt närvarande. Om du inte gjort flera egna undersökningar, kan det krävas mycket inlevelse för att bedöma hur mycket arbete och tid dessa delprocesser faktiskt kommer att ta. De flesta som gör en plan för examensarbete märker att man i regel skulle ha börjat – för länge sedan! Ett praktiskt tillvägagångssätt i Forskningsprocessen början – ett sätt att komma igång Planering – är att ta datorn (eller en pärm Planering infosökning för den delen – en forskare samlar vanligen mycket papper trots ? datorerna!) och skriva några allmängiltiga planeringsfrågor som rubriker: • • • • • • •
Vilka frågor ska undersökningen besvara? Vem/Vilka ska läsa utredningen och använda dess resultat? Vilka frågor ska den inte behandla? Vad vill jag med undersökningen? Vilka begrepp och termer är centrala att förklara i projektet? Hur tänker jag gå tillväga med arbetet? Vilken information har jag redan?
18
Att utreda kap3.indd 18
11-02-03 10.23.27
3. En utrednings- och forskningsmodell
• • • •
Var söker jag mer information? Vilka idéer till lösningar har jag redan? Hur kan vi skapa, tillämpa och pröva nya lösningsidéer? Var får jag tag på olika utredningsintressenter (namn, adress, e-post etc)? • Vilka egna undersökningar (intervjuer, enkäter) kan bli aktuella? Du har nu vunnit minst två saker i ditt utredningsarbete, enkla insatser som kan bespara dig mycket möda: arbetet har blivit överblickbart och hanterligt. Om undersökningen kräver mer än en veckas arbete, kan materialet snabbt bli svårt att överblicka och man kan arbeta länge med några frågor och mer eller mindre glömma bort andra. Det gäller att få ett hanterligt arbetsredskap och en (första) arbetsplan för undersökningen. Med en pärm med flikar är det enkelt. Med en dator och dess meny är det än enklare. En del studier hamnar i ”utredningsfällan” – de förs aldrig fram för att prövas i verkligheten. Man ”utreder och utreder”. Numera har man satt två år som tidsgräns för offentliga utredningar, men normalt ska de vara klara på ett halvt till ett år. För de flesta examensarbeten gäller 10–20 veckors heltidsarbete. Insamling av information och planering kan fortsätta ”i all evighet”. Projektplanering och tidsstyrning är därför viktiga delar av forskning. Kanske måste man alltid presentera den som Astrid Lindgrens Karlsson på taket: när den är ”lagom tjock och i sina bästa år”? Väl medveten om att det alltid finns en fortsättning i forskningen. Att snabbt komma fram till en preliminär disposition/innehållsförteckning för utredning ger en stabil start för arbetet. Vi behandlar planeringsfrågor närmare i kapitel 5. En central del i planeringen är informationssökning – något som genomsyrar hela forskningsarbetet. Vi har dock samlat frågor om informationssökning till kapitel 7, Empiriska data.
Teori I utbildning och forskning arbetar vi med ”intellektuella verktyg” – ord, begrepp, modeller och teorier. Det är abstrakt kunskap om en verklighet som ibland är mer konkret, men inte alltid. De intellektuella verktygen har vi för att kunna beskriva och analysera verkligheten på ett mer praktiskt sätt. Om de intellektuella verktygen är väletablerade och ger en stabil kunskap om verkligheten, sparar de tid och energi, eftersom vi slipper gå ut och upptäcka denna kunskap genom egen erfarenhet. Det finns sålunda knap19
Att utreda kap3.indd 19
11-02-03 10.23.27
Att utreda, forska och rapportera
past något så praktiskt och effektivt som goda intellektuella verktyg – för att travestera uttrycket ”Det finns inget så praktiskt som en god teori”. Med ”teori” menar vi inte enbart teori i snäv, avgränsad mening. Vi syftar på redan dokumenterad erfarenhet i vidare mening, dvs vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet som finns dokumenterad. Den första teorin hittar man därför i de egna kursböckerna. Det händer allt som oftast att den som ska göra en undersökning gör en mycket begränsad studie av vad som finns tryckt, tänkt, undersökt och redan reflekterat när det gäller de frågor man vill studera. Istället går man Forskningsprocessen Teoribildning ganska raskt in på egna enkäter och intervjuer, dvs som egen emPlanering Teori infosökning piriinsamling. I den inledande teo? riprocessen ingår att man reder ut vilka begrepp och modeller som är centrala i undersökningen samt gör en ordentlig undersökning av vad som redan finns undersökt (analyserat och reflekterat) om fenomenet i böcker och tidskrifter. En bra undersökning börjar med en grundläggande litteraturstudie för att svara på frågan: Vad har andra redan sagt? Se vidare kapitel 6.
Empiri De teoretiska, intellektuella verktygen (tankekonstruktionerna) ska ibland kompletteras med aktuell information om praktiska förhållanden, empiri. Förväntningarna på examensarbeten på grundnivå är kanske inte att du ska komma med ett teoretiskt kunskapsbidrag utan snarare svara på en fråga om den verklighet man är intresserad av, t ex det egna företaget, privatlivet eller samhället. Det är ju också en betydligt högre forskningsambition att kunna komma med nya, teoretiska bidrag, eftersom abstrakt kunskap inte förändras så snabbt. Tio arbetsveckor är trots allt sällan tillräckligt för teoriutveckling. Och nya empiriska data skapas hela tiden, eftersom verkligheten runt oss ständigt utvecklas: konkurrensen förändras, kundernas beteende blir annorlunda, ny teknik påverkar arbetet etc. Empiriska data är i denna mening en ”färskvara”. Insamlingen av empiriska data kräver metodkunskap. ”Tror du att videooch TV-priserna blir högre eller lägre nästa år?” Har man studerat enkätteknik, går man alltid igenom och ser till så att man inte frågar flera saker samtidigt.
20
Att utreda kap3.indd 20
11-02-03 10.23.27
3. En utrednings- och forskningsmodell
Metodkunskaper har naturligtvis en stor betydelse för kvaliteten på den empiriska information man Teori Infosökning samlar in. Kineserna har ett ord? språk: ”Om man ger en man en fisk, kan han äta sig mätt en dag. Empiri Om man lär honom fiska, kan han äta sig mätt alla dagar.” God metodkunskap ger möjlighet till effektivitet i undersökningar oavsett vilket sakinnehåll de har. Metodkunskap är därför en viktig ”investering” som bas för det empiriska arbetet. Se vidare kapitel 7. Forskningsprocessen – Empiri
Analys och reflektion I en utredning hävdade en myndighet att kontokort för värnpliktiga borde dras in, eftersom folk lånade mer än vad de kunde betala tillbaka. ”Enbart i Stockholm har obetalda kontokortsskulder ökat med 134 %!” Det låter mycket. En tränad utredare (a) accepterar aldrig procenttal utan att få reda på vad man räknat procent på och (b) han begär alltid att få tidsperioden för en angiven förändring. Om man får reda på att ökningen i det här fallet är från 53 skuldfall till 124 över en treårsperiod, bedömer man den nog annorlunda än när enbart procenttalen angavs! Den kände ekonomen John May nard Keynes hävdade att vi Forskningsprocessen Reflektioner alla är slavar under någon avdöd Planering ekonoms idéer – och han borde Teori infosökning veta, eftersom hans ekonomiska ? modeller styrt oss i flera årtionden. Reflektioner Empiri Undersökningar för fram idéer och avfärdar andra. Bra idéer (som t ex idén om lika rösträtt eller jämställdhet mellan könen) får stor betydelse för samhället. Vi är också alltid i spänningsfältet mellan olika idéer, t ex nu mellan plan- och marknadsekonomiska lösningar. Att skapa idéer kan tyvärr lätt komma i skymundan i forskning till förmån för ren insamling av uppgifter (data). Ibland är det inte mer information som behövs, utan andra perspektiv. Förmågan att analysera och reflektera är förmodligen det som är mest avgörande för det betyg man som student får på ett examensarbete – förutsatt att man gjort ett bra ”grundarbete” i övrigt. Här gäller det att fördjupa 21
Att utreda kap3.indd 21
11-02-03 10.23.29
Att utreda, forska och rapportera
kunskapen och knyta ihop den forskningsfråga man ställt med den teori man använt och den empiriska information man samlat in. Det är inte ovanligt att studenter väntar – av tidsbrist? – till den allra sista fasen av sitt projekt med att skriva ”slutsatser”. Man sitter då med en blank datorskärm och försöker ”minnas”. Resultatet kan bli en synnerligen kort slutsats. Ett bättre sätt att göra det hela på är att fortlöpande under studien göra anteckningar av tre typer av reflektioner: (1) empiriska, dvs praktiska tillämpningsfrågor, (2) teoretiska, dvs sådana som knyter an till befintlig teori eller som avviker från den teoretiskt givna bilden samt (3) utredningsprocessen, dvs sådana reflektioner som har att göra med dina erfarenheter och lärdomar under examensarbetets gång; det är ju avsett som en lärprocess. Ett bra tips är att hela tiden skriva små noteringar om projektet i en ”forskningsdagbok”. I slutet av forskningsprojektet har man kanske glömt många av de detaljer som var en del av den egna lärprocessen? Ett väl genomfört forskningsprojekt knyter ihop de olika delprocesserna – teori, empiri och reflektion. Om man inte haft tillräckligt med tid på sig eller inte haft tillräcklig ambition i reflektionsfasen, kan de tre första delprocesserna komma att framstå som helt separata. Det ger i regel ett tydligt utslag i betyget på ett examensarbete och omdömet om en forskningsrapport i arbetslivet. Analys och reflektion är vanligen de mest tidskrävande i ett forskningsprojekt. Se vidare kapitel 8.
Utrednings- eller forskningsmetod? Undersökningar betecknas ibland som utredningar, ibland som forskning. Är det någon skillnad? En del hävdar att forskning tar fram ny kunskap, medan utredning sammanställer känd kunskap. Vi tror att sätten att arbeta i utredningar och forskning närmar sig varandra allt mer. Naturligtvis finns det enklare utredningar som syftar till en snabb beredning av ett ärende. Ingen skulle kalla dessa forskning. Medan kraven på forskningstempot stegrats har beroendet av utredningskvaliteten i företag drivits upp. Forskarutbildningen har t ex minskat till 4 år från att länge ha legat kring 10 år. Samtidigt satsar företag allt mer på att få fram kvalificerat beslutsunderlag för komplicerade frågor som globalisering och fusioner. Till tendensen att sudda ut gränserna mellan utredning och forskning bidrar också att man inom universitet och högskolor alltmer orienterar sig mot det omgivande samhället, t ex genom att utföra utredning och forskning på uppdrag av olika intressenter. Samtidigt är det uppenbart att utredning och forskning inte alltid är 22
Att utreda kap3.indd 22
11-02-03 10.23.29
3. En utrednings- och forskningsmodell
samma sak. Kanske kan man säga att forskning alltid innebär utredning, men att utredning inte alltid är forskning. I engelskt språkbruk talar man om ”investigation” när man menar utredning och ”scientific investigation” när man avser forskning. Om man hårdrar en skillnad mellan utredning och forskning, vad skulle olikheten bestå i? Vi har gjort uppdelningen nedan närmast för att ge läsaren en utgångspunkt för diskussioner om skillnader och likheter. Vi utgår i den här boken ifrån att det snarare är en gradskillnad mellan utredningar och forskning än en artskillnad. Skillnaderna beror ofta på ambitionerna i det enskilda fallet. Vi kommer därför i huvudsak att använda begreppen som synonymer. Utredning
Forskning
Resultaten
Avser att lösa bestämda proAvser ofta att ge generaliserblem eller förändra en viss bar kunskap situation, ”få något att hända”
Problemorientering
Kräver ofta en utförlig probleminventering och genomgång av tidigare forskningsresultat
Direktiven ofta givna
Tid
Ofta kort
Ganska lång och inte alltid bestämd i förväg
Utredning
Forskning
Genomförande
Sker ofta gemensamt med de personer som kommer att påverkas av resultaten
Sker ofta i en sluten grupp med vetenskaplig kompetens
Roll
Utredaren fungerar som förändringsagent
Forskaren styrs av inomvetenskapliga krav
Redovisning
Ofta genom samtal och i förhandling med de personer som berörs av förslagen, med referensgrupp e d
Vetenskaplig uppsats, avhandling e d. Stora krav på utförlig modell- och metodredovisning
Skriftlig rapport kan ha underordnad betydelse
Vetenskaplig arbetsmetod – en grundsyn på undersökningskvalitet Vår utgångspunkt för den här boken är att man måste arbeta kreativt och systematiskt för att kunna göra bra undersökningar, liksom bra rapporter 23
Att utreda kap3.indd 23
11-02-03 10.23.29
Att utreda, forska och rapportera
och bedömningar. Resultatet av detta uppslagsrika och systematiska arbete ska också ofta dokumenteras. Det innebär bl a att man öppet redovisar arbetsmetoder, resultat och överväganden i arbetet, att man dokumenterar det man gör och har en kritisk blick när man granskar material och slutsatser. Andra ska också kunna granska materialet. Kontroversiella kunskapsstrider är en del av kunskapsutvecklingen vid universiteten. I Uppsala och Göteborg nådde debatten riksmedierna när det gällde just insynen i grundmaterial för granskning av dess tillförlitlighet. I Uppsala har forskningen gällt genusfrågor och i Göteborg barns kognitiva processer. Man kan säga att vårt sätt att se på undersökningsprocessen är vetenskapligt. Man kan också säga att vi ställer stora krav på vederhäftighet och tillförlitlighet i arbetet. Ordet ”vetenskap” låter kanske högtidligt, åtminstone för den praktiskt verksamme eller den som just börjat lära sig forska eller utreda vid en högskola. Somliga anser nog att ordet bör reserveras för de stora tänkarna, som t ex Darwin och Einstein. Man låter det stå bara för det som är oändligt stort och ogripbart för de flesta. Få samhällsforskare skulle hålla med om en sådan tolkning av ordet ”vetenskap”. Det dagliga utredningsarbetet innebär något helt annat, bl a ett systematiserande av fakta. Syftet kan vara att med hjälp av dessa organiserade fakta beskriva, förklara, förstå och förutsäga skeenden. Låt vara att man sedan når olika långt i denna strävan. Vi vill sammanfatta vår syn på vad som är en systematisk undersökning så här: Man • söker och preciserar frågor för undersökningen • söker, anpassar eller skapar olika angreppssätt för att beskriva områden, förklara, förstå och förutsäga händelser eller för att ge vägledning för beslut • utvecklar och bedömer de olika angreppssätt med hänsyn till bl a – resurser (tid, pengar, egna kunskaper och färdigheter m m) – metodkrav (validitet, reliabilitet, objektivitet etc) – användningssituation (Vem ska använda undersökningen till vad?) • söker material och värderar insamlad information • analyserar resultat och drar slutsatser • presenterar problem, angreppssätt och resultat i skrift eller på annat lämpligt sätt Man behöver naturligtvis inte genomföra punkterna precis i den här ordningen eller med det innehåll vi föreslår för att göra en bra utredning. Med ökad erfarenhet väljer man ett arbetssätt som passar en själv och det aktuella undersökningsområdet. Ibland kanske man arbetar på egen hand och 24
Att utreda kap3.indd 24
11-02-03 10.23.29
3. En utrednings- och forskningsmodell
redovisar resultatet i en rapport. Andra gånger sker det i grupp som en fortlöpande förändringsprocess som bara då och då dokumenteras. Kapitlets modell kan användas för att göra en forskningsplan, som visar vad man tänkt göra. När forskningen sedan sker, finns goda råd i följande kapitel.
Att läsa Bra källor för djupare studier är Ghauri & Grønhaug (2010), Gill & Johnson (2010) och Holme & Solvang (1997).
25
Att utreda kap3.indd 25
11-02-03 10.23.29
4. Forskningsfrågor
Forskningsprocessen Kunskapsbidraget
?
För att fråga måste man vilja veta, dvs veta att man inte vet. H G Gadamer
Vad innebär en gemensam Europavaluta för oss? Hur kan vårt företag ar beta med ny informationsteknik? Vilka vägar finns att minska arbetslöshe ten? Den naturliga utgångspunkten för en undersökning är ofta en fråga – en möjlighet man vill ta tillvara eller ett problem som man vill diskutera och lösa. Att formulera frågan som en möjlighet eller ett problem innebär att själva lösningen inte är självklar utan ett genomtänkt arbete behövs. I detta kapitel ska vi • förklara vad en fråga är och hur den kan ses i olika perspektiv och kan ”problematiseras” • diskutera vad som kännetecknar frågor inom olika ämnesområden • ge förslag till hur man kan söka lämpliga frågor • ge uppslag till kriterier för det slutliga valet av undersökningsproblem • diskutera avgränsningar och formuleringar 26
Att utreda kap4.indd 26
11-02-03 10.21.48
Att utreda, forska och rapportera ISBN 978-91-47-09683-1 © 1991, 1999, 2001, 2006, 2011 Författarna och Liber AB Redaktör: Ola Håkansson Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander
Upplaga 9:1 Sättning: LundaText AB Teckensnitt: Brödtext, Plantin. Rubriker: Bliss 2 Tryck: Kina 2011
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01
Att utreda 1–6.indd 2
11-02-16 08.13.20
Hur genomför och presenterar man en intressant, begriplig och trovärdig uppsats under studietiden? Hur söker man information och hur hanterar man olika utredningsmetoder? Här får du lära dig Att utreda, forska och rapportera. Examensarbetet är ”kronan på verket” vid högskolestudier. Det visar både dina konkreta kunskaper och din förmåga att reflektera över kunskap. Investering i grundforskning och tillämpade studier svarar för hela 4–5 procent av landets ekonomi varje år. Examensarbetet förbereder för detta och är därför en central kvalitetsindikator vid högskolor och universitet. Denna klassiska bok i forsknings- och utredningsmetodik ger inte bara handledning i hur man hanterar de tekniska verktygen utan bidrar också till att problematisera metodfrågor. Den vägleder de grundläggande forskningsstudierna och de utredningar som högskolor genomför i samverkan med företag och myndigheter. Den här upplagan har bland annat uppdaterats när det gäller IT-verktyg och exempel.
LARS TORSTEN ERIKSSON
FINN WIEDERSHEIM-PAUL
Att utreda forska och rapportera
ERIKSSON • WIEDERSHEIM-PAUL
Författare är professor Lars Torsten Eriksson och docent Finn Wiedersheim-Paul, båda med omfattande erfarenhet av utredning, forskning och handledning. De har varit verksamma vid ett flertal olika lärosäten både i Sverige och utomlands, bland annat USA, Vietnam, Indien och Australien.
Att utreda forska och rapportera
Att utreda forska och rapportera
9 uppl
a
Best.nr 47-09683-1
l p p
Tryck.nr 47-09683-1-00
9
Att utreda - omslag.indd 1
n a g
u
11-02-04 11.40.41