GrundlÀggande laboratorieteknik Spektrofotometri, kromatografi och elektrofores Àr nÄgra grund lÀggande laboratorievetenskapliga tekniker som beskrivs i boken. Syftet Àr att förmedla en principiell förstÄelse för grundlÀggande metodik inom det biovetenskapliga omrÄdet och den utrustning som behövs och hur man anvÀnder den. Avsikten Àr att tillgodose behovet av en aktuell och samlad beskrivning pÄ svenska av grundlÀggande tekniker. Beskrivning av hur man dokumenterar sina resultat och skriver en rapport ingÄr ocksÄ. Förhoppningen Àr att boken ska kunna vara ett vÀrdefullt komplement till andra lÀroböcker och en praktisk handbok för studenter vid lÀkar programmet och utbildningarna för biomedicinare och biomedicinska analytiker samt andra utbildningsprogram inom det biovetenskapliga omrÄdet.
Art.nr 36015
Gunilla A. Lundbergâ |â GrundlĂ€ggande laboratorieteknik
Gunilla A. Lundberg Ă€r filosofie doktor i biokemi och verksam som universitetslektor i molekylĂ€rbiologi vid Ărebro universitet. Förutom en mĂ„ngĂ„rig och bred erfarenhet frĂ„n forskningsinriktad laboratorieverksamhet inom det biovetenskapliga omrĂ„det har författaren dessutom en mĂ„ngĂ„rig erfarenhet av undervisning och kursutveckling pĂ„ grundnivĂ„ och avancerad nivĂ„ inom biomedicin och biomedicinsk laboratorievetenskap inriktning laboratoriemedicin.
GrundlÀggande laboratorieteknik
G u n i ll a A . Lu n db e rg
www.studentlitteratur.se
978-91-44-07863-2_01_cover5.indd 1
2013-08-30 14.05
Kopieringsförbud Detta verk Àr skyddat av upphovsrÀttslagen. Kopiering, utöver lÀrares begrÀnsade rÀtt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Presskopias skolkopieringsavtal, Àr förbjuden. För information om avtalet hÀnvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Presskopia. Den som bryter mot lagen om upphovsrÀtt kan Ätalas av allmÀn Äklagare och dömas till böter eller fÀngelse i upp till tvÄ Är samt bli skyldig att erlÀgga ersÀttning till upphovsman eller rÀttsinnehavare. Denna trycksak Àr miljöanpassad, bÄde nÀr det gÀller papper och tryckprocess.
Art.nr 36015 ISBN 978-91-44-07863-2 Upplaga 1:1 ©âFörfattaren och Studentlitteratur 2013 www.studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Omslagslayout: Francisco Ortega Printed by Elanders Poland, Poland 2013
978-91-44-07863-2_book.indd 2
2013-08-30 06.48
Till minne av Gudrun och Arvid Lundberg
978-91-44-07863-2_book.indd 3
2013-08-30 06.48
978-91-44-07863-2_book.indd 4
2013-08-30 06.48
InnehÄll
Förordâ 9 K apitel 1
Preparation av lösningarâ 11
Introduktionâ11 Lösningars koncentrationâ 12 Syror, baser och buffertlösningarâ 25 RĂ€kneexempelâ31 K apitel 2
Mikroskopiâ 35
Introduktionâ35 Mikroskopi och avbildning (bioimaging)â 37 Optiska mikroskopâ 38 Hantering av prover för mikroskoperingâ 42 CellrĂ€kning i BĂŒrkers rĂ€knekammare i ljus- och faskontrastmikroskop â 47 Elektronmikroskopiâ48 RĂ€kneexempelâ49 K apitel 3
Dokumentation och redovisning av resultat â 51
Introduktionâ51 Laborationsjournal i pappersform (loggbok) â 51 FrĂ„n papperssystem till elektroniska labböckerâ 52 Presentation, struktur och organisation av data i en rapportâ 52 Sammanfattning av IMRoD-systemetâ 62
© âF ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
978-91-44-07863-2_book.indd 5
5
2013-08-30 06.48
InnehÄll K apitel 4
Spektrometriska metoderâ 63
Introduktionâ63 Spektrometriâ65 Spektrofotometriâ66 Fluorescens och fluorescensspektroskopiâ 70 Kemiluminiscensâ72 TillĂ€mpad spektrofotometriâ 74 RĂ€kneexempelâ81 K apitel 5
Extraktion och isolering av biologiskt materialâ 83
Introduktionâ83 Metoder för sönderdelning av biologiskt materialâ 83 Kemisk och enzymatisk lysering av cellerâ 86 Fraktionering och centrifugering av biologiskt materialâ 87 Extraktion och isolering av makromolekyler som protein och nukleinsyraâ 94 K apitel 6
Kromatografiska metoderâ 99
Introduktionâ99 Olika typer av kromatografiâ 100 Detektion vid separation med kromatografiâ 110 Kromatografisk tillĂ€mpning vid rening och isolering av nukleinsyraâ 111 K apitel 7
Elektrofores av proteiner och nukleinsyrorâ 117
Introduktionâ117 Principer för gelelektroforesâ 118 Separation av proteiner med gelelektroforesâ 118 Separation av nukleinsyror med gelelektroforesâ 131 Blotting för detektionâ 136 KapillĂ€relektroforesâ137 RĂ€kneexempelâ139
6
978-91-44-07863-2_book.indd 6
© âF ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
2013-08-30 06.48
InnehÄll K apitel 8
Cellodlingâ 141
Introduktionâ141 Odling av bakteriekulturer och isolering av specifika bakteriestammarâ 141 Odling av svamp (fungi) â 143 Odling av djur- och vĂ€xtcellerâ 143
Sakregisterâ 147
© âF ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
978-91-44-07863-2_book.indd 7
7
2013-08-30 06.48
978-91-44-07863-2_book.indd 8
2013-08-30 06.48
Förord
Tanken med den hĂ€r boken Ă€r att visa pĂ„ de mĂ„nga olika momenten i det praktiska arbetet som förekommer i biovetenskapliga laboratorier. Min utgĂ„ngspunkt för framstĂ€llningen Ă€r att inte bara veta nĂ€r och hur man gör utan ocksĂ„ varför. MĂ„nga olika biokemiska metoder existerar med vilka man kan undersöka vĂ€vnader och cellens funktioner pĂ„ molekylĂ€r nivĂ„. UtgĂ„ngspunkten Ă€r alltid finfördelning av cellerna och vĂ€vnaderna och dĂ€refter isolering av de olika komponenterna. VĂ€vnaderna finfördelas till enskilda celltyper varpĂ„ man med olika homogeniserings-, fraktionerings- och centrifugeringsmetoder kan isolera enskilda cellorganeller och makromolekyler. Med kromatografiska metoder skiljer man molekyler Ă„t pĂ„ grund av deras molekylvikt, grad av hydrofobi, laddning eller affinitet. Med hjĂ€lp av elektro fores Ă€r det möjligt att i ett elektriskt fĂ€lt skilja molekyler Ă„t efter storlek och/ eller laddning. Spektrofotometriska metoder utnyttjar man för identifiering av molekyler och för att bestĂ€mma halten av dem i olika prov. Med de metoder som benĂ€mns molekylĂ€rbiologiska undersöker man frĂ€mst DNA och RNA samt proteinsyntesen. Den moderna gentekniken har sin bas i nĂ„gra grundlĂ€ggande metoder som innebĂ€r att kunna klippa itu och klistra ihop kemiskt DNA-molekyler (rekombination), föra in gener i olika livsformer och kopiera och analysera DNA. Min förhoppning Ă€r att den hĂ€r metodikboken ska bli till hjĂ€lp bĂ„de för dem som mer perifert stöter pĂ„ biovetenskapliga tekniker pĂ„ laboratoriet som de som kommer i sin profession dagligen stöta pĂ„ olika metoder. Jag vill hĂ€r ocksĂ„ passa pĂ„ att uttrycka min tacksamhet till alla, ingen nĂ€mnd och ingen glömd, som under mina yrkesverksamma Ă„r inom olika © âF ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
978-91-44-07863-2_book.indd 9
9
2013-08-30 06.48
Förord
typer av laborerande verksamheter bidragit till den kunskap jag har idag inom omrĂ„det biovetenskaplig laboratorieteknik. Ărebro 26 november 2012 Gunilla A. Lundberg
10
978-91-44-07863-2_book.indd 10
© âF ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
2013-08-30 06.48
Kapitel 3
Dokumentation och redovisning av resultat
Introduktion För all utbildning inom det biovetenskapliga omrÄdet Àr sprÄket ett viktigt arbetsredskap. Aktiviteter som att lÀsa och skriva förekommer hela tiden och skrivkunnighet handlar om att kunna lÀsa och skriva i olika situationer och för bestÀmda syften. Det Àr i stor utstrÀckning genom att tala och skriva vi beskriver för vÄr omgivning det vi gjort pÄ laboratoriet. Oberoende av var vi Àn verkar ute i arbetslivet efter en avslutad utbildning Àr en god förmÄga att kommunicera i tal och skrift en tillgÄng. I början av din utbildning inom laborativa delar av biovetenskap, d.v.s. redan som student, krÀvs det att du dokumenterar det du genomför i laboratoriet i en sÄ kallad laborationsjournal (loggbok). Detta gÀller Àven senare, oavsett om du Àr forskarstuderande eller forskande vetenskapsman inom biovetenskap. Laborationsjournalen Àr en detaljerad redovisning av vad du gjort och vilka resultat du fÄtt. Loggboken skall innehÄlla tillrÀckligt med information för att försök skall kunna Äterskapas praktiskt och beskrivas teoretiskt i exempelvis en rapport. Ett krav Àr alltid att en komplett vetenskaplig spÄrbarhet skall vara möjlig genom dessa noteringar.
Laborationsjournal i pappersform (loggbok) Laborationsjournalen Ă€r ett bevis för att visa pĂ„ hur aktiviteter skedde; hur de gick till och nĂ€r de genomfördes. Allt frĂ„n planering av den laborativa aktiviteten, de förberedelser och berĂ€kningar du gjort och experimentets genomförande och resultat skall vara noterat. Vilka iakttagelser gjordes under försöket; vad blev fel. © âF ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
978-91-44-07863-2_book.indd 51
51
2013-08-30 06.48
3â Dokumentation och redovisning av resultat
I loggboken skall du skriva lĂ€sligt med kulspetspenna i kronologisk ordning. Du skall dĂ€rför alltid datera dina aktiviteter i boken och du skall inte renskriva dina noteringar. Anteckningarna kan vara korta, fullÂstĂ€ndiga meningar Ă€r inte nödvĂ€ndiga, men noteringarna mĂ„ste kunna förstĂ„s i efterhand. Det viktiga Ă€r att det du informerar om gĂ„r att lĂ€sa. Loggboken skall vara sidnumrerad och inbunden. MĂ€rk anteckningsboken med namn och exempelvis e-postadress samt numrera sidorna om det inte redan Ă€r förtryckt. Inga sidor fĂ„r rivas ur loggboken. Klistra in alla lösa papper som exempelvis utskrifter av rĂ„data frĂ„n spektrofotometriska absorbansmĂ€tningar eller Ă„tergivningar av digital dokumentation av elektro foresgeler. Dokumentera i loggboken var originaldatafiler som innehĂ„ller rĂ„data finns.
FrĂ„n papperssystem till elektroniska labböcker I dagens forskarvĂ€rld har det blivit allt viktigare att dokumentera metoder och resultat pĂ„ ett överskĂ„dligt och sĂ€kert sĂ€tt, inte minst nĂ€r det gĂ€ller kvalitetsÂsĂ€kring och vid patentfrĂ„gor. Elektroniska labböcker har bland annat dĂ€rför blivit allt vanligare. Det finns idag tillgĂ„ng till kommersiella interna webbsystem men Ă€ven sĂ„ kallade molnbaserade tjĂ€nster, vilket betyder att mjukvara distribueras över nĂ€tet och att man kan koppla upp sig frĂ„n vilken dator som helst och anvĂ€nda labboken. Att slippa skriva förhand, klippa och klistra in figurer sparar inte enbart tid utan frĂ€mjar ocksĂ„ kontakten för forskare med kollegor som ingĂ„r i nationella och internationella samarbeten. RĂ„data skannas in eller lĂ€ggs in som bifogade filer i boken. Det gĂ„r att exportera data och göra pdf-filer av sidorna.
Presentation, struktur och organisation av data i en rapport Inom olika omrÄden förekommer skriv- och textkonventioner och inom de akademiska omrÄden som den hÀr boken berör Àr den vanligaste strukturen för texter IMRoD frÄn engelskans IMRAD (Introduction, Matherial/ Method, Result and Discussion). Strukturen började utvecklas under 1920talet och Àr tÀnkt att beskriva tillvÀgagÄngssÀttet i ett experiment som utförs 52
978-91-44-07863-2_book.indd 52
© âF ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
2013-08-30 06.48
3â Dokumentation och redovisning av resultat
i laboratorier eller ute i naturen. Den fasta strukturen innebÀr att du som lÀsare snabbt ska kunna komma fram till det stÀlle i texten som Àr mest intressant för dig. Det hÀr kapitlet syftar i första hand till att ge rÄd och anvisningar om det vetenskapliga skrivandet, men de resonemang som förs Àr ofta av ett sÄdant slag att de kan överföras ocksÄ pÄ andra former av skrivuppgifter. Rapportstruk tur enligt rubrikmetoden
Följande text Àr en beskrivning av rapportskrivning utifrÄn den sÄ kallade rubrikmetoden IMRoD. VÀrt att poÀngtera i sammanhanget Àr att du sjÀlv mÄste förstÄ vad du skriver. Om du inte sjÀlv förstÄr, utan bara upprepar ord som du har lÀst nÄgonstans, sÄ Àr det inte troligt att du lyckas förklara sÄ att nÄgon annan förstÄr Àven om rubrikmetoden utförts korrekt. Rapporter dÀr författaren uppenbarligen inte sjÀlv vet vad han/hon menar, utan satt samman ord och textstycken förekommer tyvÀrr inte sÀllan enligt författarens erfarenhet av utbildningar inom det biovetenskapliga omrÄdet. TÀnk dÀrför pÄ att om nÄgon frÄgar om nÄgot i din rapport sÄ ska du kunna förklara det. En förstasida med en adekvat titel, som tÀcker innehÄllet vÀl Àr vidare oerhört vÀsentligt för varje uppsats/rapport/artikel. TÀnk pÄ att en titel med ord som har stor relevans för arbetet Àr en god hjÀlp för andra att hitta arbetet och ta del av dina resultat. Det Àr viktigt att uttrycka resultaten i en rapport pÄ ett sÄ lÀttfattligt och strukturerat sÀtt som möjligt. Man ska alltsÄ inte anvÀnda ett onödigt krÄngligt sprÄk, men inte heller för enkelt sÄ det inte kÀnns seriöst. Man ska definitivt undvika talsprÄk. En bra idé Àr att ta reda pÄ vad som Àr att föredra för den typ av rapport man arbetar med innan man börjar skriva. Under rubriken Introduk tion
I det hĂ€r avsnittet i din rapport skall du presentera bakgrund till problemet och frĂ„gestĂ€llningen och sĂ€tta in det i ett sammanhang som lĂ„g bakom de experimentella undersökningarna. Baserades ditt arbete pĂ„ tidigare genomförda arbeten och om tidigare publicerad forskning har pĂ„verkat planering och metodval för ditt arbete mĂ„ste du kortfattat redogöra för det, © âF ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
978-91-44-07863-2_book.indd 53
53
2013-08-30 06.48
3â Dokumentation och redovisning av resultat
med referenser (se referenshantering senare i kapitlet). Man kan motivera det egna valet av metoder och arbetssÀtt genom att referera till tidigare liknande genomförda arbeten och hÀnvisa till deras slutsatser. Du kan genom att beskriva vissa principer motivera ett viss experimentellt tillvÀgagÄngssÀtt och val av mÀtmetoder. Det kan Àven handla om vilka analysmetoder du anvÀnt för att behandla statistiska data. Du visar hÀrmed att du Àr vÀl insatt och kunnig och att ditt projekt Àr vetenskapligt förankrat. Det kan ibland vara bra att separera olika delar i introduktionen med en underrubrik t.ex. att du anvÀnder underrubriken Syfte för att göra det extra tydligt i din rapport. En vÀlskriven beskrivning av bakomliggande teori i introduktionsdelen gör att lÀsaren förstÄr resonemanget som förs och du kan senare hÀnvisa tillbaka till teorin nÀr sÄ behövs i rapporten. Om du inledningsvis kortfattat presenterat tidigare forskning som varit viktigt för arbetet, sÄ kan du hÀr redogöra för dina resultat mer utförligt och detaljerat. Material/Metod
M:et inkluderar avsnitten Material och Metod. Ibland skrivs dessa avsnitt individuellt men ibland sammanfogas dessa under en rubrik dÄ det Àr lÀmpligt. NÀr det gÀller vad som ska tas upp under rubriken Material sÄ kan det variera lite mellan olika typer av biovetenskapliga undersökningar. Det kan variera frÄn kemikalier som Àr specifika för just sjÀlva experimentet i arbetet, typ av isolerat biologiskt material som exempelvis isolerat DNA frÄn helblod till kön och Älder pÄ de individer som deltagit i din undersökning. Ett tips Àr att titta pÄ andra rapporter inom ditt speciella omrÄde och i de vetenskapliga arbeten som ligger bakom det du gjort och se hur de beskriver materialavsnittet. I metodavsnittet ska du redogöra för hur du praktiskt gÄtt tillvÀga och beskriva allt som Àr relevant för hur arbetet utförts, d.v.s. den undersökningsteknik och den analysmetod som du anvÀnt. Det hÀr stycket bör svara pÄ frÄgorna: hur, vad, nÀr och varför? Du mÄste beskriva ditt tillvÀgagÄngssÀtt sÄ att andra kan förstÄ vad du gjort. Dina experimentella försök mÄste beskrivas pÄ ett sÄdant sÀtt att andra kan upprepa dem och verifiera dina resultat. HÀr Àr det vÀldigt viktigt att du tÀnker pÄ vem den tÀnkbara lÀsaren Àr och pÄ vilken nivÄ du ska lÀgga redogörelsen. 54
978-91-44-07863-2_book.indd 54
© âF ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
2013-08-30 06.48
3â Dokumentation och redovisning av resultat
Undvik rubriker som Experiment eller Utförande utan anvÀnd istÀllet underrubriker som anger vilka olika moment som ingÄr i rapporten, exempelvis Isolering av DNA, ProteinbestÀmning enligt Bradford etc. Resultatredovisning
Redovisningen under resultatrubriken skall neutralt och klart redogöra för de resultat som du erhÄllit i den experimentella delen av arbetet. Detta görs i en beskrivande löpande text med tabeller och figurer nÀr det Àr tillÀmpligt, allt för att tydliggöra resultaten för lÀsaren. RÄdata du fÄtt fram kan analyseras genom ett varierande antal statistiska tester, som Àr beroende pÄ vilken typ av data som samlats och den hypotes som testas. Efter testning Àr det viktigt att data presenteras pÄ ett korrekt och lÀttförstÄeligt sÀtt som inte Àr missledande. Vilken den exakta formen Àr varierar beroende pÄ vilka data och tester som tillÀmpats men tabell och graf Àr vanligt. För en mer ingÄende genomgÄng av matematisk och statistisk berÀkning hÀnvisas till litteratur i statistik. Tabellen eller figuren skall i sin helhet med inkluderande rubrik och text kunna tolkas sjÀlvstÀndigt och vara fristÄende frÄn den löpande texten. Tabellen/figuren ska dock alltid kommenteras i den löpande texten och refereras till med angivande av tabell- respektive figurnummer. För konstruktion av tabeller och olika typer av grafer i figurer se senare i kapitlet. Diskussion och slutsatser
HĂ€r finns plats till en kort sammanfattning av resultat, tolkning och diskussion. Man brukar Ă€ven kritiskt granska genomförandet och kommentera eventuella risker och felkĂ€llor. Man kan ocksĂ„ peka framĂ„t och föreslĂ„ fortsatta undersökningar. Diskussionsavsnittet bör svara pĂ„ frĂ„gorna: Vad betyder resultaten och vilka slutsatser drar du? HĂ€r relaterar du till ditt syfte och dina frĂ„gestĂ€llningar. Se till att det som utlovats i inledning och syfte uppfylls. Ibland delar man upp diskussion och slutsatser i tvĂ„ olika delar. Diskussionsavsnittet ska inte upprepa vad man tidigare skrivit i resultatavsnittet; istĂ€llet diskuteras resultaten utifrĂ„n ett vidare perspektiv. HĂ€r sker ocksĂ„ jĂ€mförelser mellan ditt arbete och andra studier. Du förvĂ€ntas hĂ€r diskutera din studies styrkor och svagheter, till exempel osĂ€kerheter och felkĂ€llor. HĂ€r kan du Ă€ven beskriva idĂ©er till fortsatt arbete och diskutera dessa. © âF ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
978-91-44-07863-2_book.indd 55
55
2013-08-30 06.48
3â Dokumentation och redovisning av resultat
Referenslista samt referering och citering i text
I denna del anges de kĂ€llor du anvĂ€nt i ditt arbete. Alla kĂ€llor som du anvĂ€nt i texten mĂ„ste finnas med i referenslistan som kommer direkt efter IMRoDavsnittet i rapporten med egen rubrik. Det fĂ„r heller inte förekomma nĂ„gon referens som inte finns i texten. Ăven nĂ€r man citerat en text mĂ„ste kĂ€llan finnas som referens. Informationen i referenslistan ska ge en sĂ„ fullstĂ€ndig bibliografisk information att det material man hĂ€nvisat till i texten kan lĂ€sas och granskas av andra. Det finns olika system för att hantera referenser som t.ex. Vancouvereller ÂHarvardsystemet. Det viktigaste Ă€r att man tar med all information som behövs för att rapporten ska kunna identifieras, och att man skriver sina referenser pĂ„ ett enhetligt sĂ€tt Ă€ven om man hĂ€mtat dem frĂ„n flera kĂ€llor med skilda redovisningssĂ€tt. Det Ă€r nödvĂ€ndigt att ange hĂ€nvisning till referenserna i referenslistan i den löpande texten i de olika avsnitten. Det gör du direkt i eller efter en mening eller i avsnitt efter en mening eller ett textstycke. Hur kan vi referera vĂ„ra kĂ€llor i den löpande texten? Vi har tvĂ„ huvudsĂ€tt att hĂ€nvisa till en kĂ€lla i den löpande texten, nĂ€mligen referering och citering. Referering Ă€r det vanligaste sĂ€ttet inom det biovetenskapliga omrĂ„det, vilket innebĂ€r att vi med egna ord skriver det som nĂ„gon annan kommit fram till eller sagt. Ibland kan man dock behöva Ă„terge nĂ„got ordagrant och dĂ„ kan vi anvĂ€nda citering. NĂ€r vi anvĂ€nder oss av citering mĂ„ste texten vi kopierat föregĂ„s och avslutas med citattecken (â). Exempel pĂ„ hur man refererar i löpande text visas nedan. Det finns flera olika system som kan anvĂ€ndas för att ange hĂ€nvisningar till referenser i löpande text. Följande tvĂ„ system Ă€r de vanligaste inom biovetenskaplig litteratur. Harvard-systemet kallas Ă€ven parentessystemet eller författare-Ă„rtalsystemet. Inne i rapporten kan det se ut sĂ„ hĂ€r: ââBrown (2004) har visat att âŠââ eller ââenligt Johansson (1995) gĂ€ller att âŠââ, eller ââenligt tidigare berĂ€kningar (Diaz , 2008, s. 122)ââ. Om din referens har tvĂ„ författare skriver du ut bĂ„das namn i texten, till exempel: Lundberg & Sommarin (1992). Om referensen dĂ€remot har tre eller fler författare, skriver du enbart ut den första författaren och âm.fl.â (âet al.â pĂ„ engelska), till exempel: Flatmark m.fl. (2001). I referenslistan skriver du alltid ut alla författare! Det kan Ă€ven vara sĂ„ att du har flera referenser av samma författare och Ă„r, vilka man dĂ„ brukar 56
978-91-44-07863-2_book.indd 56
© âF ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
2013-08-30 06.48
3â Dokumentation och redovisning av resultat
bokstavsnumrera i bĂ„de texten och referenslistan, till exempel: Berglund (2008a), Berglund (2008b) etc. I referenslistan kommer sedan referenserna i bokstavsordning efter första författarens efternamn. Med siffersystem som exempelvis Vancouver-sytemet anges texthĂ€nvisningar med siffror i nummerordning. Siffrorna sĂ€tts inom hakparentes [1] alternativt parentes (1). Om man citerar en referens flera gĂ„nger ska samma siffra anvĂ€ndas som första gĂ„ngen oavsett var i texten den sedan placeras. I referenslistan, som mĂ„ste finnas med i slutet av en rapport, anges den bibliografiska referensen under samma siffra. Referenslistan stĂ€lls upp i nummerordning och inte i bokstavsordning. Om flera referenser citeras pĂ„ samma stĂ€lle anvĂ€nds bindestreck mellan siffror som Ă€r inkluderade (2â5). AnvĂ€nd kommatecken utan mellanslag för att separera siffror som inte Ă€r inkluderade (3â6,8). HĂ€r ser du exempel pĂ„ hur olika typer av material anges i referenslistan. Artikel i tidskrift
1 Lowry OH, Rosebrough NJ, Farr AL, Randall RJ. Protein measurement with the Folin phenol reagent. J. Biol. Chem. 1951;193,265â75. 2 Miller I, Crawford J, Gianazza E. Protein stains for proteomic application: Which, when and why? Proteomics 2006;6:5385â5408. Bok
3 Bell J. Introduktion till forskningsmetodik. 4. [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur; 2006. Kapitel i bok
4 Körner S, Wahlgren L. Att berĂ€kna och begripa indexserier. I: Praktisk statistik. 4. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur; 2012. s. 45â68.
© âF ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
978-91-44-07863-2_book.indd 57
57
2013-08-30 06.48
3â Dokumentation och redovisning av resultat
Webbsida eller artikel i elektronisk tidskrift
Webbsidor som referens Ă€r problematiskt genom att de kan byta innehĂ„ll och byta adress, sĂ„ att kĂ€llangivningen inte stĂ€mmer efter ett tag. Trots detta skall en webbsidecitering vara möjlig att Ă„terfinna. Följande information mĂ„ste dĂ€rför finnas med: författarnamn, dokumentets/sidans titel alternativt bokens/tidskriftens namn, artikels titel och utgivningsinformation, datum för publicering pĂ„ webben och nĂ€r det lĂ€stes. Avslutningsvis anges i referensen webbadress (URL). 5 FaRÂź â Fysisk aktivitet pĂ„ recept [webbsida]. Ăstersund: Statens folkhĂ€lsoinstitut; 2011. [lĂ€st 2011-10-21] TillgĂ€nglig: http://www.fhi. se/FaR-/
Muntliga kÀllor
Muntliga kÀllor refererar man oftast till direkt i löptexten, eller som en fotnot pÄ samma sida. Man kan Àven ta med dem i referenslistan men dÄ bör man göra det under egen notering. Var noga med att aldrig lÀmna ut personlig information utan kÀllans godkÀnnande. 6 Lundberg, GA (personlig kommunikation) Rapportbilagor
Under rubriken Bilagor presenteras tillĂ€gg som inte Ă€r nödvĂ€ndiga för att förstĂ„ rapporten men som Ă€ndĂ„ Ă€r relevant information och som kan ge en djupare förstĂ„else av rapportens innehĂ„ll. NĂ„gra vanliga exempel pĂ„ sĂ„dant som med fördel kan placeras i bilagor Ă€r utförliga tabeller, lĂ€ngre berĂ€kningar eller hĂ€rledningar, kĂ€llkod och ritningar. Ăven detaljerade mĂ€tresultat kan bifogas som bilaga, sĂ„ lĂ€nge som de viktigaste resultaten sammanfattats i resultatdelen. En bilaga ska ses som ett fristĂ„ende dokument och information om dess innehĂ„ll ska finnas inne i bilagan. Bilagor har sin egen numrering av sidor, figurer, tabeller och ekvationer. HĂ€nvisningar till alla rapportens bilagor ska finnas i huvudrapporten. Om bilagan innehĂ„ller referenser ska dessa anges sist i den aktuella bilagan.
58
978-91-44-07863-2_book.indd 58
© âF ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
2013-08-30 06.48
3â Dokumentation och redovisning av resultat
Tabeller och Figurer Anatomin hos en tabell
Tabeller Ă€r ett bra sĂ€tt att presentera siffror. Det Ă€r ofta mer överskĂ„dligt att presentera siffror i en tabell jĂ€mfört med att presentera dem i löpande text. Tabellen redovisar listor pĂ„ siffror och text i kolumner dĂ€r varje har sin egen titel och beteckning. Tabeller Ă€r speciellt lĂ€mpliga om resultatet frĂ„n flera grupper skall jĂ€mföras. En fördel som tabeller har framför diagram Ă€r att de exakta siffrorna anges. MĂ„nga lĂ€sare vill ha de exakta siffrorna för att kunna jĂ€mföra dem med resultat frĂ„n andra studier. Man kan anvĂ€nda en tabell för att presentera alla mĂ€tresultat frĂ„n varje individ. Detta bör endast göras om antalet mĂ€tdata inte Ă€r för mĂ„nga. Om antalet mĂ€tdata överstiger 10â20 stycken brukar man inte redovisa varje enskilt mĂ€tresultat. Man redovisar dĂ„ sammanfattningar i form av central mĂ„tt och spridningsmĂ„tt. Tabeller Ă€r mycket lĂ€mpliga för att presentera sĂ„dana sammanfattningar. Om man skall jĂ€mföra grupper brukar man lĂ„ta varje grupp bilda en kolumn och de vĂ€rden man vill presentera blir raderna (figur 3.1).
Olika typer av diagram och anatomin hos en figur
Stapeldiagram lĂ€mpar sig för bĂ„de kvalitativa och kvantitativa variabler. Antal, andel i procent, medelvĂ€rde och direkta mĂ€tresultat Ă€r vanliga variabler som avsĂ€tts pĂ„ y-axeln. PĂ„ x-axeln gör man en stapel för varje grupp/ individ och ibland Ă€r staplarna pĂ„ x-axeln grupperade. Ett alternativ till grupperade staplar Ă€r att lĂ€gga staplarna pĂ„ varandra. Ett stapeldiagram blir lĂ€tt rörigt om det Ă€r för mĂ„nga staplar. Om antalet staplar överstiger 10 bör man övervĂ€ga ett annat sĂ€tt att presentera sina data, kanske med ett linjediagram. Stapeldiagram Ă€r exemplifierat i figur 3.2 Ett linjediagram Ă€r ofta bra att anvĂ€nda istĂ€llet för ett stapeldiagram om antalet tĂ€nkbara vĂ€rden pĂ„ x-axeln Ă€r mĂ„nga. Linjediagram krĂ€ver att variabeln pĂ„ x-axeln Ă€r kvantitativ, ett exempel pĂ„ detta Ă€r tid. Linjediagram Ă€r speciellt lĂ€mpliga nĂ€r du vill visa förĂ€ndringar över tiden. Det Ă€r viktigt att y-axeln börjar vid noll. Man kan ibland acceptera undantag frĂ„n regeln om att y-axeln alltid skall börja pĂ„ noll om man har flera linjer och inte Ă€r intresserad av att visa deras absoluta vĂ€rde utan bara deras inbördes relation. © âF ö rfat taren och S t uden t li t t erat ur
978-91-44-07863-2_book.indd 59
59
2013-08-30 06.48
GrundlÀggande laboratorieteknik Spektrofotometri, kromatografi och elektrofores Àr nÄgra grund lÀggande laboratorievetenskapliga tekniker som beskrivs i boken. Syftet Àr att förmedla en principiell förstÄelse för grundlÀggande metodik inom det biovetenskapliga omrÄdet och den utrustning som behövs och hur man anvÀnder den. Avsikten Àr att tillgodose behovet av en aktuell och samlad beskrivning pÄ svenska av grundlÀggande tekniker. Beskrivning av hur man dokumenterar sina resultat och skriver en rapport ingÄr ocksÄ. Förhoppningen Àr att boken ska kunna vara ett vÀrdefullt komplement till andra lÀroböcker och en praktisk handbok för studenter vid lÀkar programmet och utbildningarna för biomedicinare och biomedicinska analytiker samt andra utbildningsprogram inom det biovetenskapliga omrÄdet.
Art.nr 36015
Gunilla A. Lundbergâ |â GrundlĂ€ggande laboratorieteknik
Gunilla A. Lundberg Ă€r filosofie doktor i biokemi och verksam som universitetslektor i molekylĂ€rbiologi vid Ărebro universitet. Förutom en mĂ„ngĂ„rig och bred erfarenhet frĂ„n forskningsinriktad laboratorieverksamhet inom det biovetenskapliga omrĂ„det har författaren dessutom en mĂ„ngĂ„rig erfarenhet av undervisning och kursutveckling pĂ„ grundnivĂ„ och avancerad nivĂ„ inom biomedicin och biomedicinsk laboratorievetenskap inriktning laboratoriemedicin.
GrundlÀggande laboratorieteknik
G u n i ll a A . Lu n db e rg
www.studentlitteratur.se
978-91-44-07863-2_01_cover5.indd 1
2013-08-30 14.05