9789147084265 by Smakprov Media AB

anette sandberg är docent i pedagogik. t uula vuorine n är beteendevetare och arbetar som universitetsadjunkt i pedagogik vid Mälardalens högskola, Institutionen för Samhälls- och beteendevetenskap. Författarna är båda verksamma inom lärarutbildningen.

,!7IJ1E7-aiecgf! Best.nr 47-08426-5

* Sandberg * Vuorinen * HEM OCH FÖRSKOLA *

ad innebär egentligen samverkan mellan hem och förskola, och hur upplever föräldrar och personal att samverkan fungerar? Det är två viktiga frågor som författarna Anette Sandberg och Tuula Vuorinen besvarar i denna bok. De har intervjuat förskollärare och föräldrar om deras syn på samverkan och presenterar delar av dessa intervjuer i boken. Författarna diskuterar också begreppet samverkan och beskriver olika samverkansformer som förekommer inom förskolan. Boken riktar sig till blivande lärare samt till personal som redan är verksam i förskolan. Tanken är att den ska inspirera till både reflektion och givande diskussioner inom lärarutbildningen samt till fruktbara möten mellan personal och föräldrar.

ANETTE SANDBERG TUULA VUORINEN

SAMVERKAN I FÖRÄNDRING

LIBER

Tryck.nr 47-08426-5-03

Sandberg omslag.indd 1

2017-04-24 09:53

isbn 978-91-47-08426-5 © 2007 Författarna och Liber ab Förläggare: Emma Stockhaus Redaktör: Maria Emtell Omslag och typografi: Patrik Sundström Foto: Tuula Vuorinen Produktion: Jürgen Borchert Första upplagan 4

Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: People Printing, Kina 2017

kopi e r i ng s f ö r b u d Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt bonus-avtal, är förbjuden. bonus-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber ab, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Sandberg.indd 2

2017-04-24 09:55

i n n e hål l

Förord 5 Inledning 8 samve r k an, samar b e te, fö r ä l d r a m e dve r k an e l l e r för äl dr a i n f lyta n d e? 13 Samverkan 13 Samarbete 17 Föräldramedverkan 22 Föräldrainflytande 24 ol i k a mot iv för sam v e r k a n 3 5 Barnets bästa 35 Inblick i barnets värld 36 Stärkt föräldraskap 43 Högre kvalitet 47 Trygghet och insyn 49 samve r k an i pr akti k e n 5 3 Vardagskontakten i tamburen 54 Information genom bild och text 58 Drop-in 62 Föräldramöte 65 Föräldrasamtal 69 Föräldraråd 79 Föräldrautbildning 81 Utbudets betydelse för samverkan 86

Sandberg.indd 3

07-05-21 15.05.22

för s k ol an s r ol l o c h a n sva r 9 0 Förskolan som komplement till hemmet 91 Förskolan som social fostrare 96 Samhällets tillit till föräldrarna 98 faktor e r som för svå r a r e l l e r u n de r l ät tar sam v e r k a n 10 0 Gemensam referensram 101 Kommunikation och social kompetens 105 Yrkesrollsförankring och yrkeskompetens 111 Tid och kontinuitet 114 Medvetenhet, vilja och engagemang 115 avs lutan de r e f l e kti o n e r 121 Referenser 123 Register 128

Sandberg.indd 4

07-05-21 15.05.22

f ö ro r d

e n na bok handlar om samverkan mellan förskola och hem såsom den upplevs av förskollärare och föräldrar. Den riktar sig till blivande lärare samt till personal som redan är verksam i förskolan. Boken är tänkt att inspirera till både reflektion och givande diskussioner inom lärarutbildningen samt till fruktbara möten mellan personal och föräldrar. Boken bygger på forskningsprojektet »Samverkan förskola och hem« som genomförts vid Mälardalens högskola. Det övergripande syftet med forskningsprojektet var att belysa hur förskollärare och föräldrar ser på de samverkansformer som praktiseras i förskolan. I denna bok refererar vi till »vår studie« och det är då detta forskningsprojekt som avses. Vi har intervjuat sammanlagt 26 förskollärare och 32 föräldrar kring deras upplevelser och erfarenheter av samverkan mellan hem och förskola. Vi har samlat in data både genom enskilda intervjuer och genom fokusgruppsintervjuer. De förskollärare och föräldrar som deltagit i vår studie har erfarenheter från flera olika förskoleenheter, de har också samlat dessa erfarenheter under olika tidsperioder. De flesta förskollärarna har lång erfarenhet av förskolläraryrket då de har arbetet inom förskolan i 20 år eller längre. Flera av föräldrarna har också erfarenheter som sträcker sig över en längre tidsperiod eftersom barnen i familjen kommit glest. I en familj var till exempel det yngsta barnet tre år och det äldsta 21 år. Det betyder att flera deltagare, både föräldrar och förskolepersonal, har haft möjlighet att jämföra förskoleverksamhetens samverkansformer under olika tidsperioder. Föräldrarnas bakgrund varierar till viss del till exempel när det gäller 5

Sandberg.indd 5

07-05-21 15.05.22

6 ålder, familjeform samt antal barn i familjen. Den övervägande delen av deltagarna har dock en längre utbildning bakom sig. Den här boken innefattar sex huvudkapitel. Det första kapitlet beskriver olika begrepp kring samverkan. I det andra kapitlet belyses olika motiv som förskollärare och föräldrar har för samverkan. I det tredje kapitlet diskuteras relationen mellan förskola och hem. I det fjärde kapitlet identifieras olika samverkansformer. Ansvarsfördelning mellan hem och förskola diskuteras i det femte kapitlet. I det sjätte kapitlet synliggörs möjligheter och hinder för samverkan. Varje kapitel innefattar även fallbeskrivningar och diskussionsfrågor som med fördel kan ligga till grund för vidare reflektioner och diskussioner dels inom lärarutbildningen och dels inom förskoleverksamheten. Boken kan också fungera som underlag i diskussioner mellan personal och föräldrar. Vi som skrivit denna bok har främst tagit del av andras erfarenheter och upplevelser av samverkan men vi har också egna erfarenheter inom området. Vi har dels arbetat i förskolan och dels följt våra egna barn genom förskoleverksamheten. Våra yrkeserfarenheter från förskolan sträcker sig från mitten av 1970-talet fram till idag. Våra erfarenheter som föräldrar med barn i förskoleåldern har vi gjort under 1980- respektive 1990-talet och de har en del likheter med de erfarenheter och upplevelser som deltagarna så frikostigt delat med sig av. Samtidigt ser vi att förutsättningar för samverkan mellan hem och förskola kan skilja sig åt både mellan olika tidsperioder och mellan olika förskoleenheter. Vi har, under vår forskning samt under vårt arbete med att sammanställa denna bok, haft förmånen att ta del av andra människors tankar kring samverkan och vi har även fått värdefulla kommentarer kring vårt manus allteftersom det har vuxit fram. Vi vill därför ta tillfället i akt och framföra vårt tack till dem som har varit särskilt betydelsefulla för vårt arbete. Vi vill framförallt tacka de föräldrar 6

Sandberg.indd 6

07-05-21 15.05.22

7 och förskollärare som så generöst har delat med sig av sina erfarenheter och upplevelser kring samverkan. Vi vill också tacka utbildningsvetenskapliga nämnden vid Mälardalens högskola som finansierat detta projekt kring samverkan. Ett stort varmt tack till våra kollegor i barnpedagogiska kollegiet vid Mälardalens högskola: Siv Anstett, Mirva Janzon, Martina Norling och Eva Ärlemalm-Hagsér som alla tagit sig tid att läsa och kommentera delar av vårt manus. Ett lika varmt tack vill vi rikta till Sonja Sheridan, Göteborgs Universitet och Inge Johansson, Lärarhögskolan i Stockholm, för alla kloka tankar om delar av vårt manus. Slutligen vill vi även tacka de föräldrar som också har gett värdefulla synpunkter på vårt manus, speciellt tack till Anders Eriksson som in i det sista har gett oss värdefulla synpunkter. an et te san dbe rg

tu u l a vuor i n e n

Sandberg.indd 7

07-05-21 15.05.22

i n l e dn i ng

n de r s e nar e år har fokus på samverkan mellan hem och förskola ökat och dess positiva betydelse för barns utveckling lyfts fram i olika sammanhang. Samverkan mellan hem och förskola står dock inför nya utmaningar och möjligheter då samhällsutvecklingen reflekteras i relationen mellan föräldrar och förskolepersonal. Att det är värdefullt med samverkan mellan hem och förskola är visserligen accepterat världen över men det är inte alltid lätt att främja och upprätthålla. I Sverige finns det dock idag en uttalad centralpolitisk ambition att stärka samverkan mellan hem och förskola. Denna ambition kommer bland annat till uttryck i regeringens intentioner som synliggörs i en regeringsproposition (Utbildnings- och kulturdepartementet, 2004/05:11), Allmänna råd och kommentarer för kvalitet i förskolan (Utbildnings- och kulturdepartementet, 2005) samt i Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Utbildnings- och kulturdepartementet, 2006). Vad som står i de politiska dokumenten och vad som praktiseras i förskolan, överensstämmer dock inte alltid. Bridge (2001) har till exempel noterat att det finns ett glapp mellan vad som uttrycks i dokumenten och vad som händer i förskolan när det gäller samverkan mellan hem och förskola. Detta glapp kan bero på att det inte finns någon universell metod för samverkan som fungerar i alla sammanhang. Förskollärare får därför arbeta utefter sina egna erfarenheter och antaganden om vad som kan betraktas som kvalitet i det här sammanhanget. Det finns vidare en ambition att stärka samverkan mellan hem och förskola även hos lokala aktörer inom förskoleverksamheten 8

Sandberg.indd 8

07-05-21 15.05.22

9 då politiker, föräldrar, förskollärare, rektorer och avdelningschefer samt ledningen inom staben för barn- och ungdomsnämnden betonar vikten av samverkan. Detta synliggjordes i en tidigare studie som genomfördes vid Mälardalens högskola (Sandberg & Vuorinen, 2004). I denna studie, vars syfte var att etablera en forskningsplattform för förskolan, uttrycker politiker, delar av staben för barn och ungdomsnämndens ledning samt föräldrar, explicit ett ökat samverkansbehov mellan hem och förskola. De är överens om att samverkan mellan föräldrar och personal är en del av det förebyggande arbetet kring barn som riskerar att utveckla olika svårigheter. De ser till exempel en tendens att olika problem tillåts accelerera både i förskolan och skolan utan föräldrarnas vetskap. Det innebär att föräldrarna inte får någon chans att hjälpa barnet med dessa problem. Detta är en stor nackdel eftersom föräldrarna är en av de viktigaste resurserna som barnet har tillgång till i sin närhet. Informanterna i studien menar att förskolan därmed i många fall kan frånta föräldrarna föräldraansvaret då de varken görs delaktiga eller informeras om barnets eventuella svårigheter i förskolan. Förskollärare och rektorer/avdelningschefer betonar i studien också behovet av samverkan mellan hem och förskola men ser mer till föräldrarnas behov av stöd och hjälp i föräldrarollen. Föräldern anses brista i sin roll inom ett flertal områden, framförallt när det gäller att sätta gränser för det egna barnets vilja. De menar att ansvarsfördelningen mellan förskola och hem måste tydliggöras eftersom man upplever att föräldrarna skjuter över ansvaret för barnets fostran till förskolan. Den bristande överensstämmelse som synliggörs mellan ovannämnda aktörers uppfattningar, då föräldrarna å ena sidan beskrivs som en, ofta outnyttjad, resurs och å andra sidan anses behöva stöd, väcker en rad viktiga frågor: Hur fungerar till exempel de samverkansformer som finns idag och hur uppfattas de av förskollärare 9

Sandberg.indd 9

07-05-21 15.05.22

10 och föräldrar? Vilket är syftet med de olika samverkansformerna? Detta är frågor som vi svarar på i denna bok. I samband med dessa frågor är det viktigt att klargöra föräldrarnas och förskollärarnas roll i barnets utveckling och lärande. När det gäller ansvarsfördelningen mellan hem och förskola ses till exempel ansvaret för barnets fostran tillfalla vårdnadshavaren (Lpfö 98, Utbildnings- och kulturdepartementet, 2006), samtidigt som förskolepersonalen fungerar som stöd för föräldrarna i deras fostrande roll. Ansvarsfördelningen mellan hem och förskola är tämligen klar i förskolans styrdokument men i annan litteratur och inte minst i praktiken kan ansvarsfördelningen vara mer otydlig. Hougaard skriver om vikten av ett samarbete »fostrare emellan« och refererar till förskollärarna som »de professionella fostrarna« (Hougaard, 2004, s. 144). Förskolepersonalens fostrande roll synliggörs även av Gars (2002) då hon ser att dagens föräldrar har fått »medfostrare« till sina barn. Föräldraskapet och barndomen har blivit offentlig och institutionaliserad och betraktas således inte längre som en privatsak. Hon uttrycker det som att föräldrar och förskolepersonal numera har »delad vårdnad« om barnen. En annan aspekt som är viktig att uppmärksamma i samband med frågorna kring samverkan är de olika förändringar som sker i samhället. Hem och förskola samverkar i ett sammanhang där inte endast villkoren i arbetslivet kommit att förändras utan även familjernas sammansättning. I ett samhälle där serviceinrättningarna har öppet dygnet runt ställs nya krav på medarbetarnas tillgänglighet och detta speglas även i synen på förskolans roll. Ändrade familjemönster med till exempel delat föräldraskap, styvföräldraskap och partnerskap utmanar vidare vårt sätt att se på »familjen« som en enhet av mamma, pappa och barn. Den vidgade etniska mångfalden och den sociala segregationen i samhället ger också andra förutsättningar för samverkan då de föreställningar som finns kring 10

Sandberg.indd 10

07-05-21 15.05.22

11 samverkan kan variera inom samhället. En annan faktor som påverkar samverkan är den höjda utbildningsnivån i samhället som bidrar till att antalet föräldrar med lång utbildning ökar och välutbildade föräldrar tenderar att vara en grupp som ställer nya, och ofta höjda, krav på förskoleverksamheten. Behovet av samverkan mellan hem och förskola lyfts inte endast fram ur ett individperspektiv, då samverkan anses gynna det förebyggande arbetet kring enskilda barn, utan även utifrån ett samhällsperspektiv då samverkan även antas gynna implementeringen av olika samhällsmål. Jämställdhetsarbetet anses till exempel gynnas av samverkan mellan hem och förskola. Denna aspekt lyfts fram i ett delbetänkande (sou, 2006:75) av Delegationen för jämställdhet i förskolan då de betonar att föräldrarnas förståelse och acceptans har betydelse för jämställdhetsarbetets framgång. Familjen har en särskild betydelse när det gäller barnets identitetsutveckling samt dess syn på människan och omvärlden och därför är det särskilt betydelsefullt att även föräldrarna involveras i jämställdhetsarbetet. Även om det finns studier och diskussioner om samverkan mellan hem och förskola så har det inte rönt lika stort intresse som samverkan mellan hem och skola. Detta förhållande speglas i den litteratur som finns inom området då den främst synliggör och problematiserar det senare. Den sneda intressefördelningen kan bero på att samverkan mellan hem och förskola tas för självklar då föräldrar och personal i förskolan trots allt träffas varje dag i samband med barnets hämtning och lämning. I skolan präglas i regel samverkan av att det dagliga mötet mellan förälder och lärare uteblir. Föräldern till ett skolbarn blir fysiskt mer frånvarande dels för att barnet blir mer självständigt med åren och därmed inte alltid vill eller behöver lämnas respektive hämtas i skolan, och dels för att barnet ofta deltar i fritidshemsverksamheten och det innebär att föräldern istället möter fritidshemspersonalen. 11

Sandberg.indd 11

07-05-21 15.05.23

12 Vår uppfattning är att samverkan generellt bidrar positivt till barns lärande och utveckling. Det råder dock inte något större tvivel om att behovet av och förutsättningarna för samverkan med tiden har kommit att förändras och det är i detta som vi nu tar vår utgångspunkt.

Sandberg.indd 12

07-05-21 15.05.23

Samverkan, samarbete, föräldramedverkan eller föräldrainflytande? Samverkan ska ju vara att barnet är i centrum, det är ju vårt uppdrag också, att vi ska göra det bästa. (Förskollärare)

det ta kapi te l belyser vi begreppen samverkan, samarbete, medverkan och föräldrainflytande. Vi presenterar olika definitioner av begreppen samverkan och samarbete och lyfter fram olika frågeställningar kring dessa begrepp. Vi ställer oss vidare frågorna: Vad innebär begreppen föräldramedverkan och föräldrainflytande? Föräldrainflytande – betyder det att föräldrarna får bestämma? Hur mycket föräldrainflytande ska och kan föräldrar ha i förskolan? Är det rimligt att föräldrarna har inflytande över en verksamhet där personalen är utbildad för att ta ansvar för och utveckla densamma?

Samverkan Förskolan har av tradition betonat att det är viktigt att samverka med föräldrarna för barnets bästa. Detta synliggörs också i ovanstående citat där en av förskollärarna i vår studie beskriver syftet med samverkan. Vad innefattar då begreppet samverkan? Skolverket (1998) ger en övergripande definition av begreppet samverkan då det innefattar »all kontakt mellan hemmet och för13

Sandberg.indd 13

07-05-21 15.05.23

14 skolan, både den dagliga kontakten vid lämning och hämtning av barnet och den organiserade kontakten vid föräldrasamtal, föräldramöten och föräldramedverkan av olika slag i verksamheten« (s. 57). Begreppet samverkan har dock haft olika betydelser under förskoleverksamhetens utveckling beroende på tidsandan och det politiska klimatet. I den tidiga förskoleverksamheten innebar samverkan till exempel att mödrarna fick råd och stöd av personalen när det gällde barnuppfostran (Hartman, 1995; Ivarson Jansson, 2001). Samverkan var, sett utifrån dagens perspektiv, en tämligen ensidig procedur och det går inte att förneka att även föräldrarna var föremål för fostran då samhällsmoralen skulle höjas. Ivarsson Jansson (2001) beskriver dock att föräldrarna under de senaste årtiondena på allvar har inkluderats i samverkansbegreppet då deras delaktighet och inflytande kommit att betonas samtidigt som nya metoder för samverkan har utvecklats och formaliserats. De samverkansformer som praktiserats har också haft olika innehåll och utformning. En förskollärare i vår studie minns sin tid som förälder på 1970-talet: Jag vet på 1970-talet höll man på med sådana här käcka saker, man skulle leka lekar tillsammans [skratt], man ville nästan inte komma dit.

Av citatet kan man utläsa att även om förskolan alltid haft höga ambitioner avseende samverkan så har det inte alltid fallit väl ut. Ovanstående citat är ett uttalande av en förälder som är förskollärare till yrket och då kan man ju fundera över vad andra föräldrar, som inte var så insatta i den pedagogiska verksamheten, ansåg om de mer lättsamma samverkansformerna på 1970-talet? Idag har de mer lättsamma formerna delvis ersatts av mera formella former för samverkan då till exempel föräldraråd har införts i förskolan. Utbildnings- och kulturdepartementet betonar att för14

Sandberg.indd 14

07-05-21 15.05.23

15 skolans arbete ska genomsyras av ett nära och förtroendefullt samarbete med föräldrarna (Lpfö 98, 2006). Det ingår därmed i förskolans uppdrag att skapa de förutsättningar som är nödvändiga för att förmå föräldrarna att samarbeta med förskolan. Föräldrar ska också ges möjlighet att påverka förskoleverksamheten utifrån de formuleringar som återfinns i förskolans målbeskrivning. När det gäller samverkan finns det en utformad hierarki av olika samverkansnivåer. Pugh, Aplin, DeÁthe och Moxon (1987) beskrev på 1980-talet en klassisk modell för föräldrars engagemang i förskolan. De kategoriserade föräldrars engagemang utifrån (a) ingen samverkan, (b) stöd, vilket kan innebära att föräldrar till exempel är aktiva i förskolans underhåll och skötsel, (c) medhjälpare, det vill säga att föräldrarna är behjälpliga vid olika sammankomster, (d) kompanjonskap, vilket innebär att föräldrarna arbetar tillsammans med personalen, (e) kontroll, som innebär att föräldrarna har en beslutsfattande roll, till exempel vid val av personal och barn och ekonomiska tillgångar.

Modell för föräldrars engagemang i förskolan, här återgiven som en trappa (Pugh, Aplin, DeÁthe och Moxon, 1987, egen bearbetning). 15

Sandberg.indd 15

07-05-24 14.29.03

,!7IJ1E7-aiecgf! Best.nr 47-08426-5

* Sandberg * Vuorinen * HEM OCH FÖRSKOLA *

ANETTE SANDBERG TUULA VUORINEN

SAMVERKAN I FÖRÄNDRING

LIBER

Tryck.nr 47-08426-5-03

Sandberg omslag.indd 1

2017-04-24 09:53