9789140693648

Karin Helgesson, Hans Landqvist, Anna Lyngfelt, Andreas Nord & Åsa Wengelin (red.)

Text och kontext PERSPEKTIV PÅ TEXTANALYS

Författare Peter Andersson är filosofie doktor i nordiska språk och universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Han bedriver forskning inom området new literacies, studiet av de textvärldar som möjliggörs av digital teknik. Fokus i forskningen är hur digitala textvärldar förhåller sig till mer traditionella textvärldar och tidig läs- och skrivinlärning.

Christoffer Dahl är filosofie doktor i humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap och lektor i svenska med didaktisk inriktning vid Högskolan Kristian­ stad. I sin forskning har han främst ägnat sig åt analys av läromedel i svenska.

Teoretiskt och metodologiskt intresserar Christoffer sig för multimodal teoribildning, kritisk diskursanalys, intertextualitet, genreteori och receptionsteori.

Karin Helgesson är filosofie doktor i nordiska språk och lektor i svenska vid Göte­borgs universitet. Hon undervisar i textanalys, textproduktion och retorik på språkkonsultprogrammet, ämneslärarprogrammet, översättarprogrammet och fristående kurser i svenska. Karins forskningsintressen rör språk och samhälle, till exempel språket i arbetslivet och språket i myndighetskommunikation.

Per Holmberg är professor i svenska språket med inriktning mot språkbruksforskning. Han har under flera år forskat om skrivande i gymnasieskolan, och utnyttjat såväl etnografiska metoder som systemisk-funktionell textanalys.

Under senare tid har han också använt systemisk-funktionell grammatik för analys av vikingatida runstensinskrifter.

Hans Landqvist är filosofie doktor och docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet, docent i svenska språket vid Vasa universitet i Finland och universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Hans forskning ägnas i första hand fackspråklig kommunikation, flerspråkighet och språkväxling i skönlitteratur samt översättningsvetenskap. Han undervisar främst inom det övergripande området textanalys och textproduktion.

Anna Lyngfelt är docent i litteraturvetenskap och lektor i svenska med inriktning mot ämnesdidaktik. Hon arbetar vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet. Annas forskningsintressen rör olika former av litteracitetsutveckling, med inriktning mot multimodalitet och flerspråkighet.

Andreas Nord är filosofie doktor och docent i nordiska språk samt universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Han forskar framför allt om myndighetsspråkvård och myndighetskommunikation. Andreas undervisar och handleder främst inom språkvetenskaplig textanalys och skrivande.

Christina Olin-Scheller är professor i pedagogiskt arbete och anställd vid institutionen för pedagogiska studier vid Karlstads universitet. Forskningsmässigt intresserar hon sig för barns och ungas literacy och nya medier samt frågor som rör läsning, läsundervisning och läsutveckling.

Sylvana Sofkova Hashemi är docent i utbildningsvetenskap och lektor i ämnesdidaktik med inriktning mot svenska vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession vid Göteborgs universitet. Hennes forskningsintressen är barn och ungas skriftspråkande och literacy-praktiker i digitala arenor med särskilt fokus på multimodalitet och design för undervisning samt lärares professionella utveckling.

Michael Tengberg är docent i pedagogiskt arbete vid institutionen för pedagogiska studier på Karlstads universitet. Hans forskning behandlar läsning i vid bemärkelse, men framför allt skolans läsundervisning och skolsystemets sätt att i olika avseenden mäta och bedöma läsförmåga. Åsa Wengelin är filosofie doktor i allmän språkvetenskap, docent i handikappvetenskap och lektor i svenska vid Göteborgs universitet. Hon forskar och undervisar bland annat om olika aspekter av litteracitet och språkbearbetning med fokus på språkproduktion. Hon intresserar sig särskilt för skrivprocesser och skrivsvårigheter samt relationen mellan tal och skrift hos personer med olika språkliga svårigheter.

Kenneth Wilhelmsson är filosofie doktor i allmän språkvetenskap vid Göteborgs universitet. Han har huvudsakligen undervisat och forskat inom språkteknologi med särskilt fokus på utveckling av syntaktisk parsning och tillhörande til�lämpningar.

Förord Den här boken handlar om tre fenomen som är nära knutna till varandra. Det första fenomenet är texter. Det andra är kontexter, det vill säga sammanhang där olika sorters texter förekommer. Och det tredje är olika perspektiv på hur man kan analysera texter och kontexter av olika slag. De här tre fenomenen ska vi exemplifiera redan här, i bokens förord.

När det gäller fenomenet text kan man säga att hela antologin är en enda lång text som är uppbyggd av kortare texter. De kortare texterna är av två slag.

Elva av dem är kapitel där en eller flera forskare presenterar olika perspektiv på textanalys och verktyg som kan användas för att analysera texter – och oftast också kontexter – av olika slag. Fem av de kortare texterna är introduktioner som sätter in två eller tre kapitel i ett lite större sammanhang. Vart och ett av kapitlen och var och en av introduktionerna är alltså en text. Eftersom kapitlen är ordnade i tematiska sektioner med sina respektive introduktioner, kan man också säga att varje sektion bildar en text. Det vardagliga svenska ordet text kan alltså få tre olika betydelser, beroende på vilket perspektiv man väljer.

Antologin som helhet, kapitlen och sektionsintroduktionerna, har kommit till i en övergripande kontext, det andra av de tre fenomen som är centrala i den här boken. I många kontexter är det viktigt vilka människor som gör olika saker, hur de gör saker och varför de gör saker. För det här ”görandet” använder männi­skor ofta texter: talade, skrivna eller både talade och skrivna texter. Så är det också här. För många av forskarna som medverkar i boken är forskningsprofilen Text och kontext vid institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet, ett viktigt sammanhang – en kontext. Därför tackar vi de personer vid institutionen som har ordnat så att vi har fått ett mått av arbetstid för arbetet med boken.

Forskarna som medverkar med kapitel har haft som sin uppgift att visa hur olika perspektiv inom textforskningen kan användas för att analysera olika sorters texter. Dessutom har de haft uppgiften att kommentera, alternativt diskutera, de teoretiska perspektiv, metoder och texter som är aktuella för deras del, eftersom all forskning ska granskas kritiskt. Redaktörerna har dels fun­ gerat som bollplank och lämnat synpunkter på forskarnas kapitel, dels skrivit introduktionerna till sektionerna. Och vi tackar de medverkande forskarna för att de har velat bidra till den här boken och för det goda samarbetet som vi har haft med dem.

Forskares och redaktörers arbete med texter av olika slag leder dock inte självklart till att en bok kan publiceras på ett bokförlag. Därför tackar vi Gleerups förlag som har velat ge ut den här antologin. Särskilt tackar vi Ulf Wagner, som fungerat som projektledare på förlaget, Joanna Lindahl, redaktionskoordinator, och Cecilia Kraitiss, redaktör och ansvarig för språkgranskningen.

Allra sist önskar vi dig som vill veta mer om möjligheter att analysera texter och kontexter en givande och inspirerande läsning! Och vi hoppas att läsningen ger dig en god grund för att själv analysera texter av olika slag: analyser utifrån olika forskningsfrågor, med olika sorters texter och med olika teoretiskmetodiska verktyg.

Göteborg i oktober 2016 Karin Helgesson, Hans Landqvist, Anna Lyngfelt, Andreas Nord & Åsa Wengelin

Innehåll 1. Inledning

11

Karin Helgesson, Hans Landqvist, Anna Lyngfelt, Andreas Nord & Åsa Wengelin SEKTION I: RETORISK ANALYS

2. Retorisk analys – en introduktion

17

Anna Lyngfelt

3. Inlindade budskap och sofistikerad argumentation: Om behovet av att utveckla klassiskt-retoriska analysformer

21

Anna Lyngfelt, Christina Olin-Scheller & Michael Tengberg

4. Att sälja sig själv Genrekonventioner i ansökningsbrev

31

Karin Helgesson SEKTION II: SKRIFTSBRUKSANSATSER

5. Skriftbruksansatser – en introduktion

49

Hans Landqvist

6. Att undersöka texter som deltagande Systemisk-funktionell analys av elevers skrivande

55

Per Holmberg

7. Texter i ett akademiskt rum De offentliga delarna av en universitetsbyggnad som textmiljö 71 Andreas Nord

SEKTION III: KRITISK A ANSATSER

8. Kritiska ansatser – en introduktion

89

Karin Helgesson

9. Maktutövning, styrdokument och gymnasieelever Kritisk diskursanalys och ämnesplanerna i svenska inom gymnasieutbildningen

95

Hans Landqvist

10. ”Sortera smart” Legitimering i kommunala informationsmaterial om sopsortering

111

Karin Helgesson SEKTION IV: MULTIMODAL A ANSATSER

11. Multimodala ansatser – en introduktion

129

Andreas Nord

12. Action, personifiering och identitet Analys av framsidan i ett läromedel i svenska för gymnasiet

133

Christoffer Dahl

13. Textilierna, textilarbetaren och du En multimodal analys av en broschyr om miljömärkt textil

147

Andreas Nord

14. Analys och textsamtal om multimodala digitala elevtexter Anna Lyngfelt, Sylvana Sofkova Hashemi & Peter Andersson

163

SEKTION V: AUTOMATISK A ANALYSER AV TEXT

15. Automatiska analyser av text – en introduktion

179

Åsa Wengelin

16. Skriver de inte lite talspråkligt?

Lexikala mått i talad och skriven svenska hos personer med läs- och skrivsvårigheter

185

Åsa Wengelin

17. Om förutsättningarna för språkligt datorstöd på ordnivån och uppåt

207

Kenneth Wilhelmsson

18. Avslutning Karin Helgesson, Hans Landqvist, Anna Lyngfelt, Andreas Nord & Åsa Wengelin

229

4 Att sälja sig själv Genrekonventioner i ansökningsbrev Karin Helgesson Gemensamt för många av de texter vi läser och skriver i vardagen är att de har en särskild funktion (Martin 1985 s. 250). Inköpslistan hjälper oss att komma ihåg vilka varor vi ska köpa, bruksanvisningen hjälper oss att förstå hur vi ska hantera den nya kaffemaskinen, protokollet hjälper oss att minnas vad som beslutades på mötet och brevet från Försäkringskassan ger besked om sjuk­ penningen. Ett sätt att klassificera texter som har samma funktion är att tala om dem som genrer. Flera olika texter som har samma funktion tenderar att se ganska likartade ut. När vi använder texter på samma sätt gång efter gång tenderar vi att utveckla mer eller mindre reglerade konventioner för hur de ska skrivas och läsas. I denna artikel undersöker jag om det finns genrekonventioner i det personliga brevet i en platsansökan och hur dessa i så fall ser ut.

Genrer utvecklas inte i ett vakuum. Texter kommer ofta till som svar på andra texter och kan ingå i långa textkedjor eller textnät. Texter inom en genre kan också innehålla ekon från texter i andra genrer (Fairclough 2003 s. 47–55).

Det personliga brevet i en platsansökan är ett slags svar på en platsannons ­eller utlysningstext. I en tidigare undersökning (Helgesson 2011) visar jag hur platsannonsgenren utvecklats mellan 1955 och 2005, bland annat hur den fått en relativt fast innehållsstruktur och hur de krav som ställs på den anställdas personliga egenskaper ändrats över tid. I denna artikel kommer jag särskilt att undersöka om ansökningsbrevet på motsvarande sätt har en fast struktur och vilka ord de sökande använder för att beskriva sina personliga egenskaper.

Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga eventuella genrekonventioner i ett antal ansökningsbrev, särskilt om det finns en fast struktur för inne­hållet i dem.

Syftet är också att undersöka om och i så fall hur breven bär spår av andra texter, främst av den aktuella utlysningstexten och av mallbrev från Arbetsförmedlingen och liknande.

31

Karin Helgesson

Tidigare forskning Ansökningsbrev som genre har undersökts av Vijay K. Bhatia (1993 s. 59–68).

Han undersöker dragstrukturen i ett ansökningsbrev till en tjänst som universitetslektor i engelska på ett icke namngivet universitet och jämför denna struktur med rekommendationer om hur ansökningsbrev bör skrivas i handböcker. Enligt Bhatia (1993 s. 62) har ansökningsbrev en struktur, där följande element ingår (de svenska motsvarigheterna, som inte är exakta översättningar av Bhatias engelska benämningar, är mina): • introducing candidature (den sökande presenterar sig) • establishing credentials (den sökande beskriver sig på ett övertygande sätt) • offering incentives (den sökande understryker sin lämplighet för den aktuella tjänsten) • enclosing documents (den sökande bifogar bilagor) • using pressure tactics (den sökande försöker sätta press på mottagaren) • soliciting response (den sökande ber mottagaren om respons) • ending politely (den sökande avslutar på ett artigt sätt).

Enligt Bhatia är inte alla drag lika vanligt förekommande i ansökningsbrev. Det är till exempel inte så vanligt att en sökande försöker sätta press på arbetsgivaren, till exempel genom att tala om att den väntar svar på en annan ansökan.

Inom svensk språkvetenskaplig forskning är inte ansökningsbrev som genre undersökt. Den närliggande genren platsannonsen är dock bättre utforskad.

Så har till exempel Gunnel Källgren (1979), Henrik Rahm (2005) och Karin Helgesson (2011) kommit fram till att platsannonsen verkar ha en relativt fast struktur och bestå av ett antal återkommande komponenter, som information om arbetsgivaren, tjänstens innehåll, krav på den sökande och information om hur ansökan ska gå till. Rahm och Helgesson visar också hur denna struktur utvecklas under efterkrigstiden. Helgesson (2011 s. 213–218) beskriver även hur kraven på personliga egenskaper förändras under perioden från 1955 till 2005.

Material I min undersökning har jag arbetat med två material, ett primärmaterial och ett sekundärmaterial. Primärmaterialet för undersökningen består av 75 personliga brev som skickades med ansökningar till en tjänst som utbildningsadministratör på en institution vid ett svenskt universitet. En utbildningsadministratör ansvarar för registrering, utskick, resultatrapportering, administration i samband med tentamina och support av webbaserade studenttjänster och har ofta mycket kontakt med studenter, eftersom det ingår i arbetsuppgifterna att svara 32

4. Att sälja sig själv … på frågor om huruvida resultat rapporteras in, hur studenterna ska gå till väga för att registrera sig på kurser och liknande. Den aktuella tjänsten utlystes våren 2013. Breven har anonymiserats och samlats i en korpus, det vill säga en samling med texter som matats in i en databas så att det går att söka i den efter ord och formuleringar. Som forskare har jag fått tillgång till uppgifter om kön och födelseår, men jag har inte tillgång till några andra uppgifter, till exempel inte de cv:n och andra ansökningshandlingar som de sökande sände in tillsammans med sina personliga brev.

Primärmaterialet har sedan kompletterats med ett sekundärmaterial bestående av fem så kallade mallbrev från Arbetsförmedlingen och platsförmedlingstjänsten Monster. Det rör sig alltså om exempelbrev som arbetssökande kan läsa och inspireras av då de ska skriva egna följebrev till en platsansökan.

Jag har valt att använda mig av sekundärmaterialet, eftersom arbetssökande i dag kan antas påverkas av mallbrev som ofta är lätt tillgängliga på olika webbplatser. Den som kanske för första gången söker en tjänst och är osäker på hur den ska skriva sitt personliga brev har möjlighet att läsa, och försöka efterlikna, mallbrev som finns till förfogande till exempel hos Arbetsförmedlingen eller platsförmedlingstjänster som Monster.

Genren och kontexten En platsansökan består som regel av ett ansökningsbrev/personligt brev och en text som är känt som ett cv (curriculum vitæ) och andra handlingar som den sökande vill åberopa för att styrka sina meriter (t.ex. Kihlgren & Åkesson 2008 s. 76–97). Det personliga brevet kan ses som ett svar på texten i den plats­ annons som tjänsten annonserats i. Här försöker den sökande visa vem hen är och varför hen är lämplig för tjänsten. Brevet kan antas påverkas i hög grad av texten i platsannonsen, men det är också troligt att skribenten mer eller mindre medvetet påverkats av andra ansökningsbrev, dels mallar som tillhandahålls av till exempel Arbetsförmedlingen, rekryteringsbolag och jobbsökarsajter, dels brev som den sökande sett andra skriva eller skrivit själv. Det personliga brevet kan alltså ses som ett eko av andra texter (Fairclough 2003 s. 47–55.)

De undersökta breven medföljde ansökningshandlingarna till en tjänst som utbildningsadministratör, utlyst våren 2013. Kraven på den sökande formuleras så här i platsannonsen: Du kommer att vara en av två utbildningsadministratörer, viket förutsätter att du både ska arbeta i team men även självständigt. Vi söker dig som har relevant eftergymnasial utbildning, har god administrativ kunskap och erfarenhet samt är en van datoranvändare. För tjänsten krävs goda språkkunskaper, framför allt i svenska och engelska. Meriterande är om du har tidigare erfarenhet av

33

SEKTION II

SKRIFTSBRUKSANSATSER

5 Skriftbruksansatser – en introduktion Hans Landqvist Som framgår av inledningen till den här boken kan både språkbrukare och språkforskare ge ett antal olika svar på frågan ”Vad är en text?”. Två egen­ skaper som antagligen nämns ganska ofta är att ”en text är skriven” och att ”en text används för att fylla en eller flera uppgifter”. De båda kapitlen i sektionen ”Skriftbruksansatser” ägnas just skrivna texter som fyller olika uppgifter.

Skrivna texter med olika uppgifter I det första kapitlet, ”Att undersöka texter som deltagande. Systemisk-funktionell analys av elevers skrivande”, redovisar Per Holmberg en studie av skrivande bland elever inom svenskämnet. Studien tar sin utgångspunkt i forsknings­ traditionen systemisk-funktionell lingvistik (Systemic Functional Linguistics), och den gäller dels elever i grundskolans sjunde klass, dels elever i två klasser i gymnasieskolan. Alla eleverna skriver förklarande texter, uppbyggda efter mönstret ”problem + utredning + eventuell slutsats”. I kapitlet beskriver och redovisar Holmberg såväl en analys av de aktiviteter och praktiker som leder fram till elevernas skrivna texter som en analys av de färdiga texterna. Det är således fråga om både analys av kontexten, det vill säga analys av skrivförloppet som föregår texterna, och analys av de färdiga elevtexterna.

Skrivförloppet dokumenteras på ett antal olika sätt. Lektioner har spelats in på video, och Holmberg har också dokumenterat vad som sker på lektionerna på andra sätt: han har själv varit med på lektioner, klassernas lärare har rapporterat om vissa av sina egna lektioner och Holmberg har intervjuat lärarna.

Skrivförloppet har även dokumenterats med hjälp av skrivna texter: lärarnas skriftliga instruktioner, övningar och exempeltexter liksom olika versioner av elevernas förklarande texter – med lärarnas skriftliga kommentarer.

I analysen av elevernas färdiga förklarande texter ligger fokus på tre språkliga egenskaper och hur eleverna väljer att hantera dem. Det är fråga om språkliga uttryck för logiska samband, frågor som markerar orsakssamband och uppbyggnaden av ”problem + utredning” i texterna. Till sist diskuterar Holmberg hur resultaten av textanalysen kan kopplas till analysen av skrivförloppen. Däremot 49

Hans Landqvist värderar han inte förloppen. I stället konstaterar han att det finns olika sätt att undervisa, vilka kan leda till olika goda resultat.

I det andra kapitlet i sektionen, ”Texter i ett akademiskt rum. De offentliga delarna av en universitetsbyggnad som textmiljö”, undersöker Andreas Nord den ”textmiljö” eller det ”textlandskap” som en svensk universitetsbyggnad kan sägas utgöra. Grundfrågan för studien kan formuleras som ”Vem vill kommunicera med vem i detta fysiska rum och om vad?”. Undersökningen hör hemma inom forskningstraditionen New Literacy Studies, och den engelska benämningen används också på svenska. Forskare inom traditionen intresserar sig för hur skrift används inom miljöer som normalt inte förknippas med skrivna texter, till exempel byggarbetsplatser och butiker.

Fokus i Nords studie ligger på hur en byggnad fungerar som textmiljö med olika sorters texter, som förenas av det faktum att texterna uppträder i de offentliga delarna av den aktuella universitetsbyggnaden. För undersökningen identifierar Nord först platser där texter uppträder, så kallade textsamlingspunkter. Därefter undersöker han vilka typer av texter som återfinns vid olika textsamlingspunkter (och vilka texter som inte får plats där), vilka funktioner som de olika texterna i textmiljön har och vilka avsändare som de olika texterna har. Både verbala och icke-verbala element i texter uppmärksammas, och till de senare hör bland annat logotyper. Slutligen diskuterar Nord sådana texter som är sällsynta eller inte alls förekommer i textmiljön. Det är främst ovanligt med texter där enskilda personer är avsändare, men det är också relativt sällsynt med texter som i första hand har kommersiella syften, texter från företag och privata organisationer samt texter om forskning.

Båda undersökningarna gäller alltså skrivna texter som har olika uppgifter.

Men Holmberg och Nord väljer olika teoretisk-metodiska verktyg, och deras val kan kopplas till olika forskningstraditioner.

Skriftbruk och olika forskningstraditioner För att sätta in Holmbergs och Nords respektive undersökningar i ett större sammanhang tar jag hjälp av två översikter om textforskning, skrivna av Jan Svensson och Anna-Malin Karlsson (2012) respektive Britt-Louise Gunnarsson (2007).

I sin översikt presenterar Svensson och Karlsson tre försök att avgränsa begreppet text. Dessa innebär att forskare ser text som sammanhängande struktur, betydelseskapande språkbruk respektive yttranden i dialog (Svensson & Karlsson 2012 s. 6–11). I relation till Holmbergs och Nords undersökningar är det främst det andra perspektivet som är aktuellt, men delvis även det tredje.

Inom det andra perspektivet definierar forskare textbegreppet utifrån principen att texter ses som betydelseskapande språkbruk, och perspektivet har sin 50

5. Skriftbruksansatser – en introduktion förankring inom den systemisk-funktionella lingvistiken (SFL). Inom forskningstraditionen kan begreppet text definieras som ”ungefär […] ’meningsbärande språkbruk i kontext’”. Fokus ligger därmed på betydelse i texter, närmare bestämt hur betydelser kommer till konkreta språkliga uttryck. Dessutom spelar kontexten en viktig roll inom SFL-traditionen (Svensson & Karlsson 2012 s. 8).

Michael Halliday anses vara ”grundläggare” av SFL, och forskningstraditionen har utvecklats från 1960-talet och framåt. Inom den övergripande forskningstraditionen ryms sedan ett antal olika teoribildningar (Holmberg, Karlsson & Nord 2011 s. 7 med fotnot 1).

Trots de olika teoribildningarna delar ändå forskare som arbetar inom SFL en grundsyn i fråga om att betydelse/r i texter kan realiseras med olika semiotiska resurser (Svensson & Karlsson 2012 s. 8). Betydelse/r kan uttryckas genom olika modaliteter, något som i sin tur innebär att det inte enbart är verbalt språk som kan uttrycka betydelse/r, utan det kan även bland annat symboler, layout och typografi göra (Svensson & Karlsson 2012 s. 8). Skrivna texter kan därmed ses som fenomen där olika semiotiska resurser kan uppträda – och användas – för att uttrycka betydelse/r. Det här innebär att texter är multimodala resurser. Därmed är det inte tillräckligt att forskare analyserar, beskriver och tolkar enbart verbalt språk i texter som också innehåller icke-verbala element, utan forskarna måste också uppmärksamma icke-verbala element som är relevanta i sammanhanget (Svensson & Karlsson 2012 s. 8). Språkforskares intresse för icke-verbala element i texter syns mycket tydligt i de kapitel som ingår i den här bokens sektion ”Multimodala ansatser”.

Uppfattningen att betydelse/r kan realiseras med olika modaliteter leder fram till frågan om för vem eller vilka som olika texter är meningsbärande.

Forskare inom SFL-traditionen intresserar sig därför för textanvändare, deras syn på texter och de betydelser som texter kan erbjuda (Svensson & Karlsson 2012 s. 8–9). Härigenom finns också en förbindelse till det tredje perspektivet som Svensson och Karlsson (2012) presenterar i sin forskningsöversikt, eftersom det innebär att texter ses som yttranden i dialog/er.

Inom perspektivet definierar forskare textbegreppet utifrån ”ett mer renodlat kommunikativt perspektiv [som] innebär att det som behandlas som meningsfulla yttranden blir det som också kan förstås som text(er)” (Svensson & Karlsson 2012 s. 9). Vidare utgår forskarna från att alla texter har två viktiga egenskaper, nämligen att de är finala och adressiva. Finalitet hos texter innebär att de tänkta mottagarna måste uppfatta yttrandena som avslutade och att mottagarna därmed kan ge respons på dem. Adressivitet innebär att texter alltid riktar sig till någon eller några mottagare, som förväntas ge respons på den aktuella texten (Svensson & Karlsson 2012 s. 9).

I sin översikt av textforskning visar Britt-Louise Gunnarsson (2007) hur språkforskare, från 1960-talet och till slutet av 1900-talet, ”försökt fånga tex51

13 Textilierna, textilarbetaren och du En multimodal analys av en broschyr om miljömärkt textil Andreas Nord I detta kapitel analyseras en opinionsbildande broschyr, framtagen för att övertyga svenska konsumenter om att köpa och hantera sina textilier på ett miljövänligt sätt. Broschyren exemplifierar hur dagens västerländska konsument ofta tillskrivs stor makt att genom sina konsumtionsmönster påverka världen, men för att motivera valet av miljömärkta textilier beskriver broschyren också miljö- och hälsoproblemen i producentledet i Afrika och Asien. I texten figurerar således två viktiga men åtskilda sociala grupper – konsumenter och producenter.

Undersökningen handlar därför om hur dessa två grupper representeras i broschyren, och utifrån detta diskuteras vad resultaten säger om den moderna diskursen om miljömedveten konsumtion.

Broschyren kommer från Naturskyddsföreningen, en ideell organisation, som enligt en faktaruta i broschyren ”sprider kunskap, kartlägger miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt”. Broschyrens omfång är åtta sidor (inklusive fram- och baksida) och den är i A5-format. Dess språkliga innehåll omfattar 960 ord, och det språkliga budskapet kompletteras av 15 bilder.12 Broschyren har som rubrik ”Tyg eller otyg?” och underrubriken är ”Miljöproblem och möjligheter. Välj miljömärkt textil!”. Denna underrubrik sammanfattar också själva broschyrens innehåll, som är disponerat i två delar. Första hälften av broschyren beskriver de miljöoch hälsoproblem som är förknippade med textiltillverkning i Asien och Afrika.

Den andra hälften av broschyren beskriver lösningen, nämligen att som svensk konsument handla på rätt sätt.

Syftet med denna undersökning är att visa hur de som ingår i producent- och konsumentleden framställs i broschyren, för att på så vis visa hur problem knutna till hållbar utveckling framställs och hanteras i text. I undersökningen analyseras 12 Broschyren har spridits i något olika versioner. Den version som analyseras är daterad 2007 och hämtades som pdf-fil från Naturskyddsföreningens webbplats år 2008.

147

Andreas Nord både språkliga och visuella aspekter av broschyren. Huvudfrågorna för undersökningen är således hur olika sociala grupper framträder (eller döljs) i texten, med särskilt fokus på personerna i producentledet, alltså textilarbetarna, och personerna i konsumentledet, alltså de presumtiva mottagarna av texten.

Teoretiska utgångspunkter En utgångspunkt för undersökningen är att texter är sociala företeelser, där betydelser uppstår genom att en rad olika typer av meningsskapande resurser, såsom skrift och bild, samspelar med varandra. Broschyren är ett talande exem­pel på detta, eftersom det är tydligt att både (verbal)språket och de valda bilderna samverkar och understöder ett samlat budskap inom broschyrformatet. En undersökning av den kan därför exemplifiera hur man kan analysera hur grupper av människor – i det här fallet konsumenter och producenter av textilier – representeras i texter.

Det är således en utgångspunkt för undersökningen att skrift och bild båda är meningsskapande och kan analyseras på ett systematiskt och meningsfullt sätt. Undersökningen ansluter till den analystradition som brukar kallas socio­ semiotik (t.ex. Kress & Van Leeuwen 2006; Van Leeuwen 2008; Björkvall 2009). Den har sitt ursprung i den systemisk-funktionella lingvistiken, den modell för att beskriva språket som utvecklats av Michael Halliday (Halliday & Matthiessen 2004; Holmberg & Karlsson 2006). Under de senaste decennierna har dock språkbeskrivningen kompletterats med beskrivningsmodeller för allt fler typer av meningsskapande resurssystem, exempelvis bild. För att beskriva bilder och visuella kompositioner är den mest etablerade modellen den som har utvecklats av Gunther Kress och Theo van Leeuwen (2006) – presenterad på svenska i Björkvall (2009). Jag kommer att följa en modell baserad på denna utvecklad av David Machin (2007 kap. 6).

Ett grundantagande inom denna tradition är att texter inte kan utgöra ”objektiva” beskrivningar av världen, utan att det vi hittar inom texter är representationer eller versioner av världen, eftersom formuleringar i text (skrift, bild) alltid innebär att val görs – val som är betydelsebärande och ofta ideologiskt laddade.

Beskrivs till exempel ett skeende språkligt som en händelse (något föll) eller som en aktiv handling utförd av någon (någon knuffade omkull något)? Beskrivs en person i texten som aktivt handlande (någon krossade ett glas) eller passivt drabbad av en händelse (någon råkade tappa ett glas)? Avbildas personer som aktivt handlande eller som bärare av olika karakteriserande attribut? Avbildas de som delar av betraktarens värld eller som avgränsade från den?

Genom att ställa sådana frågor kan vi belysa hur ett och samma skede eller förhållande kan beskrivas på olika sätt beroende på hur sociala deltagare och sociala händelser representeras språkligt. van Leeuwen (2008) poängterar detta 148

13. Textilierna, textilarbetaren och du … genom att understryka att det inte finns något ett-till-ett-förhållande mellan det vi gör, de sociala praktikerna, och vad som ”händer” inom en text: there need not be congruence between the roles that social actors actually play in social practices and the grammatical roles they are given in texts. Representations can reallocate roles or rearrange the social relations between the participants.

(Van Leeuwen 2008 s. 32)

Metodisk ram och genomförande Dessa teoretiska antaganden ligger till grund för designen och genomförandet av undersökningen, på så sätt att jag väljer analysredskap som kan synliggöra valen i texten. I analysen av språket kommer jag att utgå från den inventering av hur sociala deltagare (social participants) kan representeras språkligt som görs av Theo van Leeuwen (2008).13 Denna analys kompletteras med motsvarande typ av analys av bilderna, där jag utgår från de analysbegrepp för att beskriva hur sociala deltagare representeras i bild som David Machin (2007 kap. 6) presenterar.14 I båda analyserna kommer jag att tala om sociala deltagare. Med detta menar jag en kategori av människor som kan förknippas med en kategori av referenter som representeras språkligt eller visuellt i texten. De två viktigaste kategorierna av sociala deltagare kommer jag sammanfattande att kalla producenter respektive konsumenter, utifrån den roll de har i relation till det som är ämnet för broschyren, alltså produktion respektive konsumtion av textil.

Analysen kommer att presenteras i större detalj i anslutning till resultatredovisningen, som organiseras efter de olika leden i analysen: först analysen av språket i texten, därefter bildanalysen.

De sociala deltagarna i verbaltexten Genomgången av den språkliga representationen kommer att organiseras efter de teman och huvudfrågor som kan formuleras i van Leeuwens (2008) efterföljd:

13 Det som van Leeuwen presenterar är inte en regelrätt analysmodell, utan härrör ur hans empiriska undersökningar av texter. Den kategoriseringsmodell som detta resulterar i kan dock användas som en modell för en motsvarande genomgång, vilket jag här alltså kommer att göra. Jag hänvisar också till van Leeuwen (2008 kap. 2) för en utförligare och fullständigare genomgång.

14 Machin talar om representation of social actors (2007 kap. 6). Machin har sammanställt olika analysperspektiv som belyser detta, baserade huvudsakligen på Kress och van Leeuwens (2006) mycket utförliga beskrivningsmodell för bilder. Denna har introducerats på svenska av Björkvall (2009) och jag följer Björkvall i fråga om svenska termer.

149

Text och kontext Perspektiv på textanalys Karin Helgesson, Hans Landqvist, Anna Lyngfelt, Andreas Nord & Åsa Wengelin (red.)

Vad är egentligen en text? Vad finns det för olika metoder för att analysera texter? Och vilka metoder lämpar sig för att besvara olika forskningsfrågor när det gäller texter?

Syftet med TEXT OCH KONTEXT – PERSPEKTIV PÅ TEXTANALYS är att presentera olika metoder för att analysera texter av olika slag och visa hur metoderna kan användas för att besvara olika forskningsfrågor. Författarna redogör för ett antal undersökningar av texter som hör hemma i olika sammanhang – kontexter.

Undertiteln, PERSPEKTIV PÅ TEXTANALYS , syftar på ett antal skilda forskningstradi­ tioner som ofta används inom dagens textforskning. Denna teoretiska och meto­ dologiska variation ligger också till grund för upplägget av boken. Den över­ gripande tanken är att de olika kapitlen ska presentera undersökningar ”från ax till limpa” med särskilt fokus på fem övergripande områden i fråga om textanalys: retorisk analys, skriftbruksansatser, kritiska ansatser, multimodala ansatser och automatiska analyser av text.

TEXT OCH KONTEXT riktar sig främst till studenter i svenska och i svenska som andraspråk, studenter inom olika lärarutbildningar, blivande språkkonsulter och kommunikatörer liksom blivande översättare. Den kan också vara till nytta för andra som intresserar sig för analys av texter, till exempel samhällsvetare och kulturvetare.

Redaktörer för boken är filosofie doktor Karin Helgesson, docent Hans Landqvist, docent Anna Lyngfelt, docent Andreas Nord och docent Åsa Wengelin, alla universitetslektorer vid Göteborgs universitet.

ISBN 978-91-40-69364-8

9 789140 693648