Henrik Fock har tidigare gett ut skönlitterära verk och fackböcker inom managementområdet. www.henrikfock.se
Släkten Fock
De första med säkerhet kända Fockarna uppträder i Lübeck vid mitten av 1500-talet. Strax därefter finner vi dem i Estland när landet just blivit en svensk provins. Krigen i Baltikum är inledningen till den aggressiva expansionspolitik som gör Sverige till en europeisk stormakt. Dessa krig, liksom de som följer, 30-åriga kriget och senare Det Stora Nordiska kriget under Karl XII:s tid, har stor påverkan på familjens liv, vars män är officerare. Släkten adlas under perioden av drottning Christina. Efter förlusten av Estland 1721 till Ryssland stannar en del av släkten där till 1939, medan en annan del bosätter sig i Sverige. Två grenar upphöjs i Sverige till friherrligt stånd av Gustaf III respektive Karl XIII. Under sent 1700-tal och under 1800-talet flyttar medlemmar av familjen till Nord- och Sydamerika, Ryssland och England. Idag lever kända medlemmar i Sverige, Finland, Tyskland, Ryssland, Irland och Sydafrika.
Släkten Fock Personer och händelser under 450 år
Henrik Fock
Sl채kten Fock Personer och h채ndelser under 450 책r
Henrik Fock
Akt&Mening © Henrik Fock Förlag och tryck: BoD ISBN: 978-91-7463-052-7
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
FÖRORD
7
OM SLÄKTENS URSPRUNG
11
FRÅN LÜBECK TILL ETABLERING I ESTLAND Herman Fock (xxxx-1581) Hans Fock (1540-xxxx) Johan Fock (1575-1640)
15 15 17 21
OM ADELN, JORDEN OCH KARRIÄREN I 1600-TALETS SAMHÄLLE
33
SLÄKTEN FOCK - DE STORA DRAGEN
37
GODS OCH GÅRDAR UNDER ESTLANDSTIDEN
41
JOHAN FOCKS SÖNER Gideon Fock (1625-1710) och hans ättlingar Mårten Fock (1614-1691) och hans familjer Frans Evald (1657-1738) Gideon Fock (1668-1723) Henrik Fock (1616-1664) och hans ättlingar Henrik Johan (1676-1737) och hans familjer
55 55 59 61 66 83 89
‐3‐
DEN FRIHERRLIGA ÄTTEN FOCK 304 Jacob Constantin Fock (1724-1803) och hans familj
99 99
Huvudmannagrenen Johan Henrik de Robeck (1753-1817) och hans ättlingar
113
”Svartågrenen” Per Adolf Fock (1756-1827) och hans ättlingar
127
Första yngre grenen Alexander Gustaf Fock (1757-1819) och hans ättlingar Alexander Georg Brandelius (1811-1887) Henrik Victor Alfons (1848-1913) Carl Johan Fredrik Emil (1812-1886) Jan Carl Georg (1949- ) Alfred Henrik Edward (1818-1901)
Carl Alexander (1854-1938) och hans familj Carin von Kantzow/Göring (1888-1931)
Andra yngre grenen Carl Georg Fock (1765-1838) och hans ättlingar Axel Jacob (1799-1864) Carl Magnus Axel (1836-1915) Carl Arvid Gunnar (1880-1946) Gunnar Carl August Gunnarsson (1913-1974) Magnus (1942-) Henrik (1944-) Anna-Karin (1946-) Johan (1950-) och deras familjer Tredje yngre grenen Ryska grenen Adolf Peter Fock (1859-1922) och hans ättlingar DEN ADLIGA ÄTTEN FOCK 1846B Huvudmannagrenen Hans Henrik Fock (1699-1759) och hans ättlingar Mordet på Henrik Johan
‐4‐
137 140 141 146 147 147 150 152 161 173 178 188 205 223 233 239 239 241
Den yngre grenen 1846B och den friherrliga ätten 354 Reinhold Vilhelm Fock (1721-1782) och hans ättlingar Bernt Vilhelm (1763-1837)
251 251 253
ADLIGA ÄTTEN 1846A - KOMMENDÖRSÄTTEN FOCK Georg Wilhelm Fock (1727-1808) och hans ättlingar Nils August Gustaf Rupert (1855-1925)
261 261 268
NEDERLÄNDSKA SLÄKTEN
273
KARTA ÖVER GODS OCH GÅRDAR I SVERIGE
275
BILAGOR
276
‐5‐
‐6‐
FÖRORD
Släkten Fock är jämfört med många andra släkter relativt liten, men under årens lopp hinner det ändå bli många aktörer. I mitt samlade register baserat på Riddarhusets ättartavlor finns omkring 400 personer. De flesta av dessa är dock i denna skrift bara med som en notis eller inte alls. Den här berättelsen börjar med de först kända Fockarna i Tyskland, den släkt som senare kommer att adlas, och går vidare med fokus på den friherrliga gren som växte ur den adliga. Och i den friherrliga grenen är mitt fokus på de anfäder som leder fram till mig själv och mina syskon. Anledningen är både att detta ursprungligen var mitt främsta intresse och att jag här har tillgång till mer information. Trots detta har jag också beskrivit de övriga grenarna av släkten, såväl inom den adliga ätten som inom den friherrliga, även om det alltså är stor obalans i framställningen. Vissa personer har dock fått stort utrymme då de har lämnat tydliga och intressanta fotavtryck efter sig. Min grundläggande källa är Svenska adelns ättartavlor, stamtavlorna, som de är upptecknade på Riddarhuset. Dessa skapar ramverket, här finns alla födelse- och dödsdatum, vem som var gift med vem och vilka barn de fick. Normalt finns här också ett mycket kortfattat ”cv”. Dessa korta cv har jag försökt göra till läsbar löpande text. Och för att få kött på benen har annan information lagts till i de fall jag ‐7‐
hittat sådan i andra källor. Dessa källor är släktforskare, böcker, estländska och svenska arkiv. I dessa fall finns en hänvisning till källan, ibland finns den också scannad eller avskriven. Ibland har jag dristat mig till egna antaganden när jag tyckt något legat nära till hands. Detta har då alltid redovisats som varande just antaganden eller gissningar. Vissa källor redovisar berättelser som man kan utgå ifrån är skrönor. Några sådana skrönor har jag tillåtit mig att redovisa. Vad som berättats om en person kan kanske också ses som en del av historien. En viktig källa, som blev en ingång i arbetet är ett brev med dokument från den finländske läkaren och släktforskaren Herbert Fock. Herbert hör till den finländska grenen av den adliga ätten Fock. Hans brev är ställt till min far, Gunnar Fock (1913-1974), som tydligen blivit bekant med Herbert när de träffats vid en läkarkonferens, bägge var läkare. Brevet kom till Gunnar på våren 1974. Jag vet inte om han någonsin läste det, i alla fall kan han knappast orkat engagera sig då han vid denna tidpunkt var svårt sjuk med kort tid kvar att leva. Sannolikt blev brevet aldrig besvarat. Brevet hittade jag i ”familjearkivet”. Jag nämner detta arkiv då och då i denna skrift. Det är inget annat än en kartong med ett fåtal buntar dokument. Här finns några gamla brev, bouppteckningar och juridiska handlingar. Detta lilla arkiv har jag tidigare inte känt till. Det kom i dagen efter min mor Karin Eek-Focks död 2008. Hennes egna omfattande anteckningar om sitt liv har också varit en betydande källa för 1900-talets händelser. Härutöver finns fotografier av äldre släktingar. Ibland har det krävts en del för att klara ut vilka personer bilderna föreställer, men för det mesta har detta kunnat redas ut, och bara sådana bilder finns med. Det är främst bilder från förra sekelskiftet och tiden närmast därefter. Härtill kommer modernare familjefoton. Många foton har dålig kvalitet. Men det är väl något som måste accepteras i detta sammanhang. Jag har slutligen hittat och hämtat bilder på Fockar från Internet, Nationalmuseums porträttarkiv och det Militärhistoriska porträttarkivet på Riksarkivet. Härtill finns foton på i släkten befintliga målningar. ‐8‐
Jag nämner också ibland källan ”muntlig släkttradition”. Med det avses helt enkelt vad jag själv minns att äldre släktingar berättat för mig. Sådant har för det mesta silats i flera led innan det nu kommit i skrift och får bedömas därefter. Detta är en historia om män skriven i jämställdhetens tidevarv. Men beskrivningen är sann, den redovisar tidens faktiska ojämställdhet. Källorna följer också manslinjerna och att följa kvinnolinjerna skulle för mig helt enkelt vara praktiskt omöjligt. Det finns dock uppgifter också om kvinnor men de inskränker sig, med några undantag, till att vara maka, mor och dotter1. Jag beskriver, så långt möjligt, var olika personer bott. Jag har gjort resor för att se vad som finns kvar av några gods och gårdar i Västergötland och Estland. Från dessa platser finns därmed en del fotografier som visar hur det ser ut idag. Ägandet av de svenska gårdarna är ibland lite oklart. Lagstiftningen om lagfart i Sverige skapades inte förrän vid slutet av 1800talet, så något enkelt register finns inte att följa. En del uppgifter finns hos hembygdsföreningar och liknande, annars har jag lutat mig mot ättartavlornas uppgifter. Det var vanligt att adliga familjer hade ett flertal gårdar. Dessa flyttade runt mellan adelssläkterna vartefter de gifte in sig i varandra. Då det var sällsynt att adliga gifte sig med icke adliga kom dessa gårdar att röra sig inom en relativt begränsad grupp familjer. Efter vad jag kunnat se viker detta mönster först vid andra hälften av 1800-talet samtidigt som jordinnehavet minskar, sannolikt i takt med dess minskade försörjningspotential. Förutom arv sker köp och försäljning av gårdar också i stor utsträckning mellan de adliga familjerna. I de olika familjebildningarna har jag normalt inskränkt mig till att bara redovisa barn som når vuxen ålder. När man läser hand1 Kvinnorna har i släktdiagrammen sitt ursprungliga efternamn först och efter ett / sitt giftasnamn. Har kvinnan dubbelt efternamn skrivs det utan / eller med ett – mellan namnen allt efter vad kvinnan kallar sig och vad som av författaren är känt.
‐9‐
lingarna framgår med obehaglig tydlighet att väldigt många barn dog som små eller unga. Detta gällde alltså också i familjer som i övrigt hörde till de lyckligt lottade i samhället. Personerna i släkten har för det mesta många förnamn. Bland äldre släktingar är det omöjligt att veta vilket av dessa namn som är tilltalsnamn. Därför blir beskrivningarna av dem lite tungrodda när många namn upprepas. För ”yngre” personer, från 1700-talet, har jag ibland kunnat bestämma tilltalsnamnet genom att det finns kvar handlingar som de undertecknat, och i senare generationer framgår det oftast av ättartavlorna. Ibland har jag dock även för dessa valt att i löpande text använda flera namn för att enklare skilja dem från andra släktingar med samma tilltalsnamn. De flesta namn är ju återkommande i släkten. Som ett ramverk till våra anfäders och -mödrars liv har jag också redovisat en hel del yttre historiska skeenden under deras levnadstid. Dessa ger inte en korrekt bild av de vardagliga förutsättningarna för människors liv under de aktuella tidsepokerna och kan tyckas irrelevanta. Ändå utgör dessa historiska händelser för flera Fockar en central del av deras eget liv, och ibland död, och de har redovisats därefter. Till sist, med alla personer som finns med i den här skriften har den pedagogiska uppgiften att göra den läsbar känts högst utmanande. En tillgängligare framställning hade varit möjlig om jag bara hållit mig till de stora dragen. Men jag har valt att blanda de stora dragen med begränsad information om många personer. Läsaren får välja vad hon vill ta till sig. Till sist, för de missförstånd och fel som trots mitt granskande kan ha smugit sig in, har jag bara själv allt ansvar för. Stockholm i juli 2012 Henrik Fock
‐ 10 ‐
Henrik Fock har tidigare gett ut skönlitterära verk och fackböcker inom managementområdet. www.henrikfock.se
Släkten Fock
De första med säkerhet kända Fockarna uppträder i Lübeck vid mitten av 1500-talet. Strax därefter finner vi dem i Estland när landet just blivit en svensk provins. Krigen i Baltikum är inledningen till den aggressiva expansionspolitik som gör Sverige till en europeisk stormakt. Dessa krig, liksom de som följer, 30-åriga kriget och senare Det Stora Nordiska kriget under Karl XII:s tid, har stor påverkan på familjens liv, vars män är officerare. Släkten adlas under perioden av drottning Christina. Efter förlusten av Estland 1721 till Ryssland stannar en del av släkten där till 1939, medan en annan del bosätter sig i Sverige. Två grenar upphöjs i Sverige till friherrligt stånd av Gustaf III respektive Karl XIII. Under sent 1700-tal och under 1800-talet flyttar medlemmar av familjen till Nord- och Sydamerika, Ryssland och England. Idag lever kända medlemmar i Sverige, Finland, Tyskland, Ryssland, Irland och Sydafrika.
Släkten Fock Personer och händelser under 450 år
Henrik Fock