9789147092949 by Smakprov Media AB

2:A UPPLAGAN

Socialpsykiatri

Inga-Lisa Sigling

inga-lisa sigling

Socialpsykiatri ger en överskådlig bild av hur den psykiatriska vården kan vara organiserad i kommunerna för att de psykiskt långtidssjuka ska kunna leva ett värdigt liv. Boken beskriver också olika yrkesfunktioner och frivilligorganisationer inom området. En del av boken ägnas åt att beskriva hur olika psykiska funktionshinder kan se ut och upplevas.

Socialpsykiatri

För att levandegöra texten ﬁnns det genom hela boken verklighetsförankrade fallbeskrivningar. Exemplen visar hur man som personal kan bemöta människor som har en psykisk störning. Varje kapitel innehåller också olika sorters uppgifter. Socialpsykiatri är skriven för kursen med samma namn på gymnasieskolans Omvårdnadsprogram. Den rekommenderas också som ett stöd i verksamheten för personliga ombud, boendestöd och för personal inom dagverksamhet och fritidsverksamhet för psykiskt funktionshindrade, samt av medlemmar i de olika frivilligorganisationerna. Inga-Lisa Sigling f.d. vårdlärare, numera konsult i handledning och undervisning, har tidigare skrivit ﬂera läroböcker i psykiatri.

2:A UPPLAGAN

Best.nr 47-09294-9 Tryck.nr 47-09294-9

Omslag socialpsykiatri.indd 1

09-10-22 10.41.31

ISBN 978-91-47-09294-9 © 2010 Inga-Lisa Sigling och Liber AB Redaktion Lisa Iverstam Formgivning Nette Lövgren Teckningar Måd Olsson-Wannefors Omslagsbild och mönstersidor Maja Modén Produktion Thomas Sjösten Andra upplagan 1 Repro Repro 8 AB, Stockholm Tryckt i Kina 2010

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t ex kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30 fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Socialpsykiatri inlaga.indd 2

09-10-22 11.02.53

Innehåll Förord 4 Inledning 6 KAPITEL 1

Psykiatrins historia och utveckling i Sverige 11

KAPITEL 2

Vad innebär begreppet psykisk störning? 21

KAPITEL 3

Kan man lära sig förstå personer med psykisk störning? 47

KAPITEL 4

Vad innebär kommunikation? 69

KAPITEL 5

Hur kan psykiska funktionsnedsättningar se ut? 79

KAPITEL 6

Hur ska jag bemöta människor med psykisk störning? 93

KAPITEL 7

Hur går en biståndsbedömning till? 105

KAPITEL 8

Hur fördelas uppdraget mellan landsting och kommun? 109

KAPITEL 9

Hur kan samarbetet se ut i verkligheten? 123

KAPITEL 10

Frivilligorganisationer inom psykiatrisk verksamhet 151

KAPITEL 11

Lagar som styr och påverkar verkligheten 159 Om neuroleptika 166 Ordlista 169 Litteratur 171 Register 172

Socialpsykiatri inlaga.indd 3

09-10-22 11.02.53

Inledning

Den här boken vill ge en överskådlig bild av hur psykiatrin utanför sjukhusen ser ut i samhället i dag och hur den skulle kunna se ut. Boken handlar om de insatser som görs av anhöriga och av kommun och landsting för människor som är psykiskt funktionshindrade. Mycket är bra men mycket behöver åtgärdas. Det finns bland annat många invändningar mot att verksamheten har två huvudmän – kommun och landsting. Det händer lätt att ärenden hamnar mellan stolar. Fler resurser behövs också för människor som har en psykisk funktionsnedsättning. Det är en utsatt grupp som fått mycket begränsad del av samhällets kaka. Målen för kursen Socialpsykiatri är högt ställda och de praktiska inlärningstillfällena är inte alltid lätta att erbjuda eftersom den funktionshindrade har rätt att utestänga en person han inte vill träffa. Det krävs stor erfarenhet, kunskap, respekt och fantasi hos elevens handledare för att kunna förmedla vikten av att nya människor får chans att lära sig arbetet. I de fall eleven inte kan delta i arbetet på riktigt kan rollspel ersätta verkligheten. Handledarens uppgift är att förmedla sin kunskap på alla sätt som är möjliga och att erbjuda eleven olika former av inlärningstillfällen.

Socialpsykiatri inlaga.indd 6

09-10-22 11.02.53

INLEDNING

Några deﬁnitioner Socialpsykiatri är samhällsinriktad psykiatri som tar särskild psykosocial hur en människas sociala liv påverkas av psykiska reaktioner

hänsyn till individens psykosociala miljö. I denna bok behandlas den omvårdnad och behandling som ges utanför institutioner och sjukhus och som har till uppgift att underlätta för den som har en psykisk funktionsnedsättning att leva ett värdigt liv i sin egen hemmiljö. Landsting och kommun ska dela på ansvaret. Anhöriga och frivilligorganisationer bidrar också till stor del i denna uppgift. Att ha en psykisk störning eller psykisk sjukdom betyder att man har fått en psykiatrisk diagnos utifrån typiska psykiska symtom som på olika sätt påverkar ens psyke och därmed det dagliga livet. En allvarlig psykisk störning innebär i regel också en psykisk funktionsnedsättning. Medicinskt färdigbehandlade är de långtidssjuka som vår-

dats i sluten psykiatrisk vård sammanhängande i mer än tre månader. Kommunerna har fortfarande betalningsansvar för medicinskt färdigbehandlade psykiskt sjuka. I och med att sjukvården i dag fått minskade resurser har antalet medicinskt färdigbehandlade ökat och många kommuner har i sin tur inte ansett sig ha tillräckligt med pengar att satsa på denna grupp. Psykiatern (eller psykiatrikern) är en läkare som har specialist-

kompetens i psykiatri. Psykologen har akademisk utbildning i psykologi och andra

beteendevetenskapliga ämnen som lett till psykologexamen med legitimation och kan ha valt en speciell inriktning, exempelvis som psykoterapeut eller som testpsykolog. Psykoterapeuten kan vara psykiater, psykolog, kurator, sjuksköterska, mentalskötare eller lärare som, efter sin grundutbildning, har en vidareutbildning till terapeut. Terapeuten har en ideologisk inriktning som han bygger sin behandling på,

Socialpsykiatri inlaga.indd 7

09-10-22 11.02.53

INLEDNING

till exempel psykoanalys, beteendemodifikation, kognitiv teori eller transaktionsanalys. Terapeuter kan arbeta inom landstinget, i kommuner, inom olika organisationer eller privat. Psykiatrisjuksköterskan är en sjuksköterska som har vidare-

utbildning i psykiatri och som arbetar på psykiatrisk klinik, i landstingets öppenvård på mottagningar, i mobila team eller inom kommunens psykiatriska verksamheter. I dag är det tyvärr brist på vidareutbildade psykiatrisjuksköterskor. Mentalskötaren har antingen en tre terminer lång utbildning

enligt Omvårdnadsprogrammet med valbar kurs i psykiatri, eller treårigt gymnasium på Omvårdnadsprogrammet med valbar kurs i psykiatri. Många har den äldre utbildningen till mentalskötare som omfattade tre terminer. Mentalskötaren kan arbeta på psykiatrisk klinik, på öppenvårdsmottagning eller som personligt ombud eller boendestöd. Det personliga ombudet, PO, har sin förebild i USA (case mana-

ger) och i Kanada (Mental Health Advocat). Det är en person med goda kunskaper i psykiatri och om de rättigheter en person med en psykisk funktionsnedsättning har. PO ska, oberoende av myndigheter, fungera som samordnare för människor som har en psykisk funktionsnedsättning, vara som en personlig advokat som finns kvar så länge det behövs och ge hjälp och stöd så att personen i fråga ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt i samhället. Läs mer om PO i kapitel 8, sid. 118. God man kan utses på begäran av en person med psykisk funk-

tionsnedsättning som inte klarar sin ekonomi. God mans uppdrag är att sörja för sin klients person, förvalta hans egendom samt tillvarata hans intressen. God man tillsätts av tingsrätten på frivillig grund och har inte befogenhet att bestämma över klientens pengar, vilket en förvaltare har. Om god man och klient inte kommer överens kan klienten säga upp uppdraget. Förvaltaren tillsätts vid behov av tingsrätten utan klientens medgivande. Läs mer om god man i kapitel 8, sid. 120.

Socialpsykiatri inlaga.indd 8

09-10-22 11.02.54

INLEDNING

Boendestödet eller boendestödjaren är en person som är

anställd av kommunen för att stödja den som är psykiskt funktionshindrad, framför allt i hans hem. Boendestödet fyller en mycket viktig funktion och är en personlig coach. På de ställen där det inte finns boendestöd har hemtjänsten boendestödets uppgifter. Den personliga assistenten kan liknas vid ett boendestöd på heltid. Inte så många psykiskt funktionshindrade har fått tillgång till personlig assistent trots att de tillhör den personkrets som kan beviljas denna hjälp. Funktionen är däremot vanlig när det gäller utvecklingsstörda och fysiskt funktionshindrade. Frivilligorganisationerna Schizofreniförbundet och RSMH, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, har länge kämpat för att personlig assistent ska kunna erbjudas även till den som har en psykisk funktionsnedsättning.

Schizofreniförbundet, Intresseförbundet för personer med schizofreni och liknande psykoser samt RSMH är frivilligorganisationer som arbetar för förbättrade villkor för psykiskt funktionshindrade.

Socialpsykiatri inlaga.indd 9

09-10-22 11.02.54

Socialpsykiatri inlaga.indd 10

09-10-22 11.02.54

KAPITEL 1

Psykiatrins historia och utveckling i Sverige

Dårar lär ingenting av visa män, men v visa män lär mycket av dårar. holländskt ordspråk

Psykiatrin har i vårt land, liksom i övriga världen, genomgått stora förändringar under århundradenas lopp. Det finns de som menar att psykiatrins utveckling under de sista årtiondena är den största sociala förändring som skett i Sverige på hela 1900-talet. Psykiskt avvikande människor har förekommit i alla tider och i alla kulturer, men synen på dem och hur man bemöter och behandlar dessa människor har skiftat. I vissa kulturer betraktades de som visa män och kvinnor utsända av en gud att varna människor och att spå i framtiden. Deras hallucinationer uttyddes och användes som rättesnöre. Det har också alltid funnits människor som engagerat sig för de psykiskt störda. Människor med ett stort mått empati har arbetat för att förbättra livsvillkoren för denna grupp som inte har kunnat föra sin egen talan. Men det går inte att förneka att många brott, både medvetna och omedvetna, har begåtts mot psykiskt sjuka långt fram i våra dagar.

1500-talet transmittorsubstans (signalsubstans) ämne som överför signaler i hjärnan

Socialpsykiatri inlaga.indd 11

På 1500-talet beskrevs psykiska sjukdomar som en obalans i kroppsvätskornas sammansättning, alltså som en biologisk rubbning. I dag forskar man kring rubbningar i hjärnans transmittorsubstanser. Trots att man nu vet så oändligt mycket mer

09-10-22 11.02.57

PSYKIATRINS HISTORIA OCH UTVECKLING I SVERIGE

om hur kroppen är sammansatt och hur hjärnan fungerar så finns det paralleller till 1500-talets tankegångar.

1600- och 1700-talet Teorin om kroppsvätskornas obalans höll sig kvar långt in på 1600-talet, men övergavs efter hand. Man betraktade nu de psykiskt sjuka som drabbade av ondska. Genom bestraffningar av olika slag försökte man få ”dårarna” att förändra sitt beteende. Det förekom att de psykiskt sjuka kedjades fast i fuktiga källarutrymmen och att de bestraffades på samma sätt som brottslingar, med piskrapp och annan tortyr.

1800-talet På 1800-talet förändrades synen på de psykiskt sjuka människorna mycket. Man ansåg inte längre att de var onda utan att de i stället led av en sjukdom som kunde behandlas. Genom att till exempel göra den psykotiske patienten yr och trött i en svängstol eller chocka honom genom ett överraskningsbad försökte man minska symtomen. På vissa modernare hospital prövades också arbetsträning, sysselsättning och frisk luft som behandling.

1900-talet I början av 1900-talet gällde tre principer för behandling på sinnessjukhusen, som institutionerna nu kallades: övervakning, sängbehandling och långbad. Man trodde inte att patienterna skulle bli friskare, men de blev lugnare av behandlingarna.

Socialpsykiatri inlaga.indd 12

09-10-22 11.02.57

PSYKIATRINS HISTORIA OCH UTVECKLING I SVERIGE

1930–1950 insulinkoma medvetslöshet, ibland med kramper, som orsakats av en alltför stor insulindos

biverkning icke önskvärd effekt av ett läkemedel

indikation här: skäl för att vidta en viss åtgärd, t.ex. behandling av en sjukdom eller ett symtom

Insulinbehandlingen infördes på 1930-talet och höll sig på vissa sjukhus kvar ända in på 1960-talet. Man framkallade insulinkoma och behandlade den, vilket dämpade patienternas oro och ångest. Insulinbehandlingen krävde att varje patient hela tiden stod under tillsyn. Närvaron av en uppmärksam skötare bidrog säkerligen till att flera av dessa patienter blev lugnare. Elchockbehandlingen kom samtidigt och användes flitigt vid alla former av psykoser. Den var mycket plågsam eftersom den skedde i vaket tillstånd. Den betraktades av patienterna som ett straff. Den form av elbehandling, ECT, som i dag är en av behandlingsmetoderna vid depression är däremot smärtfri och i stort sett biverkningsfri. En annan behandlingsform var lobotomi. Ingreppet gjordes på patienter med svåra ångesttillstånd eller med schizofreni. Man skar av nervförbindelserna till de främre delarna av pannloberna i hjärnan, vilket i bästa fall hade effekt på ångesten. Behandlingen medförde ofta mycket svåra biverkningar och personlighetsförändringar som inte kunde repareras. I dag förekommer en form av psykokirurgi som till en del påminner om den gamla typen av lobotomi, men dagens kirurgi utförs med laser och indikationerna på ingreppet är mycket stränga.

1950-talet På 1950-talet ändrades namnet sinnessjukhus till mentalsjukhus. Klorpromazin dök upp på läkemedelsarenan. Preparatnamnet blev Hibernal. Aldrig förut hade någon behandling haft en så genomgripande verkan på de psykotiska symtomen. Man hade stora förhoppningar om att ha hittat ett botemedel mot psykoserna. Patienterna blev lugnare, hallucinerade mindre och blev mer tillgängliga. Att biverkningarna var svåra talade man mindre om. Förhoppningarna på denna grupp av läkemedel är fortfarande stora och många framsteg har gjorts. Men i dag är det ingen som menar att medicinerna botar den

Socialpsykiatri inlaga.indd 13

09-10-22 11.02.57

PSYKIATRINS HISTORIA OCH UTVECKLING I SVERIGE

psykiska störningen. Det forskas hela tiden fram nya neuroleptika. Strävan är att nå så stor effekt som möjligt på besvärande symtom med så få biverkningar som möjligt. De flesta personer med psykotiska störningar använder i dag någon form av neuroleptika.

neuroleptika läkemedel som används mot allvarliga psykoser, till exempel vid schizofreni

1960–1970 En bra br medicin är ibland att inte använda medicin. forngrekiskt ordspråk forng

I slutet av 1950-talet och på 1960-och 1970-talen spred sig en stor optimism inom psykiatrin över hela världen och reaktionen mot den traditionella psykiatrin var kraftig. Man ansåg nu att alla psykiska sjukdomar var resultat av problem från barndom och uppväxt. Det visade sig att psykoterapi och miljöterapi hade god verkan på många patienter, även psykotiska. Psykiatrin lockade till sig engagerade människor från andra samhälls- och yrkesområden än tidigare. Det nya synsättet förde med sig både positiva och negativa effekter. De psykiskt störda organiserade sig, fick högre status och blev sedda i samhället. Det negativa var att den psykodynamiska behandlingen inte var så framgångsrik som man hoppats, den hjälpte inte alla. Dessutom kom de anhöriga i kläm och blev anklagade eftersom så stor vikt lades vid uppväxtmiljön. Detta bemötande var oförlåtligt och har satt djupa spår. Förändringen i tänkandet under denna period ledde till både positiva och negativa resultat i vården. En strid uppstod också mellan den traditionella psykiatrin och den psykodynamiska. Bråken förstörde en del, men förde också upp problem till ytan.

Socialpsykiatri inlaga.indd 14

psykisk sjukdom sjukdom som påverkar psyket

organisera sig förena sig med andra som har samma åsikter psykodynamisk inriktning som hävdar att upplevelser och trauman påverkar det psykiska tillståndet destruktiv förstörande

09-10-22 11.02.57

PSYKIATRINS HISTORIA OCH UTVECKLING I SVERIGE

1980-talet 1980-talet var sektoriseringens tid. Sverige delades in i psykiatriska sektorer där varje landsting hade ansvar för behandling och vård. De stora mentalsjukhusen började avvecklas. Tanken bakom sektoriseringen var att psykiatrin skulle finnas mitt i samhället, inte utanför där mentalsjukhusen låg. I varje sektor skulle det finnas tillgång till en eller flera öppenvårdsmottagningar med en personalstab som kunde möta olika former av psykiska problem. Om denna behandling inte var tillräcklig fanns slutenvård på psykiatrisk klinik på inte alltför långt avstånd. På varje sjukhus fanns psykiatriska kliniker. Eftervårdsmöjlighet kunde erbjudas på dagsjukhus och på olika behandlingshem. I vissa sektorer fungerade psykvården mycket bra och samarbetet med primärvården och kommunen utvecklades. På andra ställen gick det sämre. Ett stort problem var att de psykiskt långtidssjuka inte fick några ökade resurser. De som kunde tala för sig och visste vad de ville ha hjälp med fick mycket gott stöd av denna typ av psykiatri. Sektoriseringen innebar ett stort steg mot dagens socialpsykiatri.

Öppenvårdsmottagning i närområdet Behandlingshem för sektorn

Akut intagningsavd. inom psykiatrisk klinik Öppen sektorsavd. inom psykiatrisk klinik

Sluten sektorsavd. inom psykiatrisk klinik

Socialpsykiatri inlaga.indd 15

09-10-22 11.02.57

PSYKIATRINS HISTORIA OCH UTVECKLING I SVERIGE

1990-talet Under 1990-talet avvecklades mentalsjukhusen i sin ursprungliga bemärkelse nästan helt och hållet. Människor som hade en psykisk störning förväntades leva som vanliga kommuninvånare i så stor utsträckning som möjligt. För många innebar detta frihet och människovärde. För andra ledde det till förnedring och ensamhet.

Psykiatriutredningen 1990–1992 År 1990 beslutade regeringen att tillsätta en kommitté som skulle utreda frågan om service, stöd och vård till de psykiskt sjuka. Psykiatriutredningen startade. I kommittén ingick förutom yrkeskunniga experter också representanter för Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH, samt för dåvarande Intresseförbundet för schizofreni, IFS – nuvarande Schizofreniförbundet. Hösten 1992 kom sammanfattningen av nio olika delbetänkanden samt slutbetänkandet i form av en bok, Välfärd och valfrihet (Stockholms Allmänna förlag, 1992). Utredningen visade att de psykiskt störda i vårt land hade sämre levnadsförhållanden än befolkningen i övrigt inom alla områden såsom bostad, arbete och ekonomi. Deras livskvalitet i form av tillgång till nätverk och fritidssysselsättningar var

Socialpsykiatri inlaga.indd 16

09-10-22 11.02.58

PSYKIATRINS HISTORIA OCH UTVECKLING I SVERIGE

somatisk kroppslig funktionsnedsättning betyder att en persons fysiska eller psykiska förmåga är begränsad

understödja att stödja det en person vill med sitt liv och det han vill ta sig för rehabilitering att återfå hälsa

ädelreformen reform som innebar att ansvaret för vård och omsorg för äldre överfördes till kommunerna

prioritera välja främst

normaliserad göra normal

integritet förmåga att handla helt efter eget samvete, rätt att ha ett eget område som är skyddat mot intrång

också betydligt sämre än den de med somatiska funktionsnedsättningar hade. Kommuner och landsting fick svidande kritik för att de inte hade sett till patienternas sociala situation när det gällde boende och arbete vid utflyttningen från sjukhusen. Utredningen visade också att psykiatrin inte satsat tillräckligt på rehabilitering av de långtidssjuka och att den över huvud taget inte ägnat denna grupp något större intresse. Socialstyrelsen föreslog följande principer för alla vård- och stödinsatser som riktas till den psykiskt funktionshindrade: ✱ samma rättigheter och skyldigheter ska gälla för psykiskt långtidssjuka som för andra i samhället ✱ rätt till service, stöd och vård ska vara anpassad till vars och ens individuella förutsättningar och behov ✱ egna val och prioriteringar ska vara utgångspunkten för alla insatser ✱ service, stöd och vård ska ges i så öppna och normaliserade former som möjligt i det samhälle där den psykiskt långtidssjuke lever ✱ insatserna ska utformas så att de understöder den enskildes oberoende och integritet ✱ insatserna ska utformas så att de stöder den enskildes välfärd. Utredningen föreslog också att viss vård och service till de psykiskt långtidssjuka skulle föras över från landstingen till kommunerna i likhet med vad ädelreformen innebär för äldre som är medicinskt färdigbehandlade.

Psykiatrireformen 1995

kroniker person med en kronisk sjukdom som inte går att bota

Socialpsykiatri inlaga.indd 17

Psykiatriutredningen resulterade i psykiatrireformen som trädde i kraft den 1 januari 1995. Enligt denna har kommunerna ett ökat ansvar för de psykiskt störda. Detta innebär att den psykiskt funktionshindrade ska ha tillgång till alla kommunala organ precis som andra kommuninvånare. När man ser allt det negativa som psykiatrireformen fört med sig är det lätt att glömma bort alla dem som genom reformen har fått ett värdigt liv, vilket de inte hade haft på de gamla mentalsjukhusen för tjugo, trettio år sedan. En person som blev intagen som ung och som blev kvar som kroniker på ett mental-

09-10-22 11.02.58

PSYKIATRINS HISTORIA OCH UTVECKLING I SVERIGE

sjukhus fick över huvud taget ingen kunskap eller erfarenhet av hur man lever ett vanligt liv. Han var helt utlämnad åt det sjukhus han befann sig på. De anhöriga blev mer eller mindre övertalade att glömma bort den psykiskt sjuke, så det var ytterst få som fick besök. Han ägde ingenting. Han hade speciella sjukhuskläder som inte var hans personliga. Han hade en säng på en stor sal med 10–20 patienter. Han träffade ingen av motsatt kön mer än på sin höjd baderskan. Inga kvinnor arbetade på mansavdelningarna. Han kunde inte gå ut när han ville för alla dörrar var låsta år efter år efter år. Han hade ingen tillgång till kök eller badrum. All mat serverades upplagd på fat. Han behövde inte, och fick inte, ta några egna beslut. De fattades av personalen. Han kunde inte ha några personliga intressen för det bestämdes av överskötaren eller översköterskan vilka aktiviteter han fick vara med på. På de flesta avdelningar fanns dock någon skötare som de intagna tyckte mycket om och som kunde lysa upp tillvaron för dem. Stämningen på avdelningen var helt beroende av vilka skötare som var i tjänst. Grupptrycket var starkt på vissa avdelningar, så det kunde vara svårt för en skötare med empati att arbeta kvar där. Han blev ofta trakasserad av sina arbetskamrater och beskylld för att han skämde bort patienterna. De skulle hållas kort, annars kunde de bli farliga. Det här är en mörk bild av hur det kunde vara förr. Självklart fanns det undantag. Men det gemensamma för alla dessa patienter var dock att de var helt ansvarsbefriade.

empati inlevelseförmåga; att kunna leva sig in i en annan människas känsloläge och behov

2000-talet Efter psykiatrireformen har man fortsatt att arbeta på det sätt som psykiatrireformen krävde – så gott man har kunnat. Man fick pengar för detta, de så kallade Miltonpengarna, men många tycker att man inte använde pengarna på rätt sätt. I dag lägger många kommuner och landsting ut psykiatrin på privata verksamheter. Detta kan kännas oroligt för brukare, anhöriga och personal. Vilka ideologier styr de privata verksamheterna? Det kan bli bra, till och med bättre, men det kan också bli sämre. RSHM och Schizofreniförbundet är

Socialpsykiatri inlaga.indd 18

09-10-22 11.02.58

PSYKIATRINS HISTORIA OCH UTVECKLING I SVERIGE

remissinstans organisation eller person som ombeds ha synpunkter på utredning, lagförslag eller andra förslag

remissinstanser men har, i det stora hela, inte så mycket att säga till om. TÄNK TILL! 1 Jämför den behandling och omvårdnad en person med psykisk störning kunde få år 1960 med den som gavs år 2001. För- och nackdelar? Hur ser det ut i dag? 2 Ta reda på hur en person med schizofreni, som är medicinskt färdigbehandlad, har det under en vanlig vecka i din kommun. För- och nackdelar? Ge förslag på förbättringar. 3 Fundera över hur man år 2050 kommer att bedöma den psykiatri som bedrivs nu.

SAMMANFATTNING Kapitlet ger en kortfattad bild av hur psykiatrin har fungerat och hur man har sett på psykisk sjukdom från 1500-talet fram till våra dagar. • 1500-talet Teori om obalans i kroppsvätskorna. • 1600–1700-talen Teorin om kroppsvätskorna höll sig kvar långt in på 1600-talet. Därefter började man betrakta psykiskt sjuka som onda människor som måste bestraffas. • 1800-talet Psykisk sjukdom jämställdes alltmer med somatiska sjukdomar. Man försökte lindra symtomen på olika sätt. • 1900–1930 Man trodde inte på någon förbättring för psykiskt sjuka. Tre principer gällde: övervakning, sängbehandling och långbad. • 1930–1950 Insulinbehandling, elchockbehandling, lobotomi. • 1950-talet Sinnessjukhus bytte namn till mentalsjukhus. Läkemedlet Hibernal förändrade vården. • 1960–1970 Psykoterapi och miljöterapi. Optimism angående botande av psykisk ohälsa. Genom terapi fick patienten hjälp att lösa sina problem. • 1980 Sektorisering. • 1990 Mentalsjukhusen avvecklades. • 1992 Psykiatriutredningen. • 1995 Psykiatrireformen. • 2000 Privatisering av sjukvård, även psykiatrisk.

Socialpsykiatri inlaga.indd 19

09-10-22 11.02.58

Socialpsykiatri inlaga.indd 20

09-10-22 11.02.58

KAPITEL 2

Vad innebär begreppet psykisk störning?

Det krävs kr förstånd för att vara galen. danskt ordspråk dansk

diagnos när en sjukdom följer de beskrivningar som finns för sjukdomen

social betyder ’som har att göra med samhälle’. En social person är någon som tycker om att träffa andra människor. Ofta handlar ordet om det som samhället gör för dem som har det svårt.

En människa har en psykisk störning när han av sig själv och/ eller av sin omgivning upplevs ha psykiska problem och ett avvikande beteende som stör hans relationer och hans dagliga liv. Diagnosen på hans störning ställs av en psykiater. Även om han påtagligt har förändrat sitt sätt att fungera både psykiskt och socialt finns alltid en kärna av hans ursprungliga personlighet kvar. Så fastän två personer har diagnosen schizofreni är de ofta helt olika varandra som människor. Det är mycket viktigt att komma ihåg att inte låta kunskapen om symtom styra hur man bedömer och bemöter en person.

ursprunglig det som var från början

Socialpsykiatri inlaga.indd 21

09-10-22 11.03.00

VAD INNEBÄR BEGREPPET PSYKISK STÖRNING?

Psykiatri handlar om psykiska störningar och deras behandling. Man delar in störningarna i grupper utifrån deras ka raktär. I detta kapitel följer kortfattade beskrivningar av hur diagnoser ställs och av psykiska störningar som psykoser, neuroser och personlighetsstörningar. För fördjupade studier hänvisas till andra läroböcker i psykiatri. Kapitlet handlar om vad psykisk störning innebär. Det innehåller också ett avsnitt om diagnostisering enligt DSMsystemet, en kortfattad del om evidensbaserad omvårdnad samt en beskrivning av de vanligaste psykiska störningarna: psykoser, ångestsyndrom och personlighetsstörningar, framför allt borderlinestörning.

karaktär det som utmärker en person när det gäller egenskaper och läggning

Diagnostisering Den psykiatriska diagnosen är viktig för att den som har en psykisk störning ska kunna få den hjälp och det stöd han behöver. Psykiatern gör sin bedömning utifrån sin intervju med patienten, hans eventuella anhöriga och hans nära omgivning samt från vissa undersökningar och eventuella tester. Till stöd för sin diagnos har psykiatern internationella klassifikationssystem som DSM eller ICD (The 10th revision of International Classification of Diseases). Det senare innehåller även alla somatiska diagnoser. I denna bok används DSM-systemet. DSM betyder Diagnostical and Statistical Manual of Mental Disorders. Det utvecklas hela tiden och byter därför nummer med jämna mellanrum. Det aktuella är nu DSM IV. DSM V planeras komma under 2012. Då kommer troligtvis vissa diagnoser, till exempel schizofreni, att omvärderas. DSM-systemet skiljer sig från andra genom att man ser patientens tillstånd i ett helhetsperspektiv. Man bedömer inte bara de psykiska symtomen utan ser också på patientens bakgrund och på hur hans livssituation såg ut när han blev sjuk. Helhetsbedömningen är mycket värdefull för den fortsatta behandlingen och omvårdnaden.

Socialpsykiatri inlaga.indd 22

09-10-22 11.03.00

VAD INNEBÄR BEGREPPET PSYKISK STÖRNING?

Exempel på diagnostisering

AXEL I Psykiska störningar: anorexia nervosa

AXEL V Funktionsnivå: ej fungerat i skolan, dragit sig undan kamraterna

AXEL II Personlighetsstörningar: borderlinepersonlighet

Monika 23 år AXEL III Somatiska sjukdomar under senaste året: reumatoid arthrit

AXEL IV Psykosociala påfrestningar under senaste året: moderns död

Evidensbaserad omvårdnad

intuition att veta något utan att kunna förklara varför man vet det

Socialpsykiatri inlaga.indd 23

Forskning kring sjukdomars uppkomst, symtom och behandling har pågått mycket länge. Forskare har alltid strävat efter att bevisa sina resultat vetenskapligt. Omvårdnad, däremot, har varit något som bara funnits och något som framför allt kvinnor ansetts ha kunnat sköta utan utbildning men med en medfödd begåvning eller intuition. De senaste årtiondena har en vårdvetenskap vuxit fram. Evidensbaserad omvårdnad är ett relativt nytt begrepp i Sverige. Evidens betyder bevis, och att använda evidensbaserad omvårdnad betyder att man studerar omvårdnad och vetenskapligt tar fram det bästa inom varje vårdområde. De forskningsrapporter inom evidensbaserad omvårdnad i psykiatri som hittills kommit bygger på litteraturstudier kring undersökningar runt om i världen. Det viktiga är sedan att resultaten når fram till dem som bedriver vården. I psykiatrisk vård betyder relationen mellan vårdtagare och vårdare, behandlaralliansen, oerhört mycket. Hur boendemiljön kan minska effekterna av de psykiska funktionsnedsättningarna i det dagliga livet, läkemedelshantering med neuroleptika samt personalens attityder och synsätt spelar också stor roll. Allt inom vården går inte att bevisa. Man bör därför arbeta efter, som det heter, ”vetenskap och beprövat arbetssätt”.

09-10-22 11.03.01

VAD INNEBÄR BEGREPPET PSYKISK STÖRNING?

Begreppet kris Livet är att ha mod att leva efter ofullkomlig ofullk förmåga. urban ågren

Ordet kris betyder vändpunkt. På kinesiska har kris två tecken, fara och möjlighet. Begreppet är användbart både när det gäller utvecklingskriser, traumatiska kriser och psykisk sjukdom. Ibland leder vändpunkten, olyckligt nog, till att en människa tar sitt liv. Det är inte ovanligt att ensamhetskänslan och hopplösheten hos människor bli så stark att de väljer självmord som utväg oberoende av om de har en psykisk störning eller ej. Det är viktigt att våga ställa frågor angående självmordstankar. Det är en myt att man ”inte ska väcka den björn som sover”. I stället kan ett sådant samtal rädda liv. Krisen kan också innebära en utveckling till något bättre. Man tvingas stanna upp, tänka efter och kanske förstå vad som hänt. Det är viktigt att också omgivningen har kunskap om vad en kris innebär och förstår att den är individuell. Då finns det chans att den krisdrabbade får den hjälp som behövs just i stunden. Det verkar som om vissa människor har en större förmåga att hantera svåra upplevelser. Coping är ett samlingsnamn för olika faktorer som är till hjälp vid traumatiska händelser. De nedanstående ”fyra H-na” är hämtade från en föreläsning ordnad av civilförsvaret. De innehåller några grundläggande regler vid mötet med en krisdrabbad människa: ✱ Håll tyst (lyssna) ✱ Håll om (skapa närhet) ✱ Håll ut (orka finnas kvar) ✱ Häll i (hjälpa till med det vardagliga, till exempel mat och barnpassning)

Socialpsykiatri inlaga.indd 24

[wei]

[ji]

”Kris” skrivs på kinesiska med tecknen [wei] + [ji], som betyder ”fara/farlighet” respektive ”maskin/ möjlighet/chans/risk”.

individuell det som rör den enskilde

09-10-22 11.03.01

VAD INNEBÄR BEGREPPET PSYKISK STÖRNING?

NÄR LINA, en ung flicka på 23 år, tog livet av sig, blev alla i hennes omgivning djupt berörda. Lina kom till Sverige som adoptivbarn från ett barnhem i Korea när hon var 6 månader. Ingen visste något om hennes bakgrund. Hon var en mycket allvarlig liten baby och gjorde inte mycket väsen av sig. Men hon var väldigt efterlängtad och älskad av sin nya familj, föräldrarna och två äldre syskon. De hade året innan mist en nyfödd liten familjemedlem. Föräldrarna skildes när Lina var åtta år. Barnen bodde kvar hos mamman. Lina var duktig i skolan, omtyckt och söt. Men hon tyckte själv aldrig att hon dög. Som 23-åring, när hennes pojkvän föreslog en paus i förhållandet, orkade hon inte längre. Efter att Lina hade dött anklagade sig alla, hennes familj, pojkvän och vänner, för att de inte hade förstått hennes signaler. Linas konfirmationspräst jordfäste henne. Det han sa vid kistan gick direkt till hjärtat hos åhörarna: ”Vi känner alla en stor sorg och saknad. Men det är viktigt att vi inte tror att det var något fel på vår kärlek. Tyvärr kunde vi ändå inte nå fram till Lina där hon befann sig i de mörkaste djupen. Vi måste förlåta oss själva detta.” En djup gemensam suck hördes i den fullsatta kyrkan. ◗

Bara själen s gömmer vad som i hjärtat bor. Ensam sin känsla den känner. ur hávamál

Vi har alla ansvar för våra barn och ungdomar att visa dem att de behövs, att de duger och att vi tror på dem. Men ibland räcker det inte. Hos några finns en depressiv läggning där det kanske ibland behövs läkemedelshjälp tillsammans med samtalsstöd. Hos många finns en rädsla för och en motvilja mot att bli vuxen. Den kan delvis bottna i att samhället ser ut som det gör med stress och arbetslöshet. En annan viktig faktor är att det är ont om goda vuxna förebilder.

Socialpsykiatri inlaga.indd 25

09-10-22 11.03.01

VAD INNEBÄR BEGREPPET PSYKISK STÖRNING?

Självmordssiffrorna i Sverige har sjunkit, men tittar man bakom statistiken ser man att självmorden bland unga människor har ökat. Det är fortfarande fler i Sverige som dör på grund av självmord än i trafikolyckor. Ungefär 400 personer dör varje år i trafikolyckor. Antalet dödsfall på grund av självmord är cirka 1 500. Suicid, självmord, är den vanligaste dödsorsaken i Sverige för personer i åldern 25–44 år. Men de flesta självmordsförsöken och självmorden begås av personer över 65 år. Antalet trafikoffer har minskat genom stora insatser från samhällets sida, men de förebyggande insatserna när det gäller självmord är försumbara. Möjligheterna för unga människor i kris att få hjälp av psykolog eller kurator i skolan är mycket små och resurserna minskar hela tiden. Psykiska problem och självmord bland flyktingar och invandrare är vanliga, och resurserna för att hjälpa denna grupp människor är katastrofalt små. Det finns mycket att göra inom detta område.

resurs något som man kan använda till en verksamhet

lästips Böhle, S. (1990) Någon blir kvar när en människa tar sitt liv, Larson. Coelho, P. (2003) Veronika bestämmer sig för att dö, Bazar. Krook, C. (1990) Om Sorg i livet, Proprius förlag. Sävstam, M. (2007) När livet stannar, Bonnier. Uddberg, M. & M. (1981) Till minnet av Mari, Bonnier.

Socialpsykiatri inlaga.indd 26

09-10-22 11.03.01

VAD INNEBÄR BEGREPPET PSYKISK STÖRNING?

Psykoser Jag är ä skräckslagen av detta mörker som stannar i mig. Hela dagen känner jag dess lätta fjädrande rörelser, dess elaka art. sylvia plath

psykos ett tillstånd som karaktäriseras framför allt av att personen ”tappar verkligheten” för en kortare eller längre tid

psykotisk att befinna sig i en psykos

dynamisk rörlig, motsats till statisk/ stabil stabil orörlig, motsats till dynamisk

Socialpsykiatri inlaga.indd 27

Professor Johan Cullberg har en lång och gedigen erfarenhet av psykotiska människor och har genom sina föreläsningar och böcker berättat om sitt kunnande så att andra har förstått. Han jämför psykosen med en traumatisk kris uppdelad i olika faser – från upptrappning till nyorientering. Psykosen är också en kris som drabbar hela familjen. Liksom vid all övrig krisbearbetning är det stor skillnad på hur den psykotiska krisen bearbetas och läks hos olika personer. Behandlingen ska avpassas till den fas personen befinner sig i. Cirka 15–20 personer per 100 000 invånare drabbas varje år av psykos för första gången. Fler än hälften av dessa får återfall eller försämras. En förstagångspsykos kan vara som ett ”vulkanutbrott” men också komma smygande. Orsaken till psykoser har alltid varit föremål för intresse och forskning. De biologiskt inriktade forskare och läkare och de som företrätt ett psykodynamiskt tänkande har varit oense om orsakerna. Ett begripligt sätt att förklara psykosens uppkomst är sårbarhet-stressmodellen. Denna modell förenar på sitt sätt de olika inriktningarna. Den innebär i korthet att vissa människor är mer psykiskt sårbara än andra liksom en del människor är mer fysiskt sårbara. Detta beror på många skilda faktorer. Hos en psykiskt sårbar person kan även en låg grad av stress utlösa en psykos. Om han befinner sig i en miljö, till exempel i familjen eller på en arbetsplats, där graden av expressed emotions, EE, är hög kan detta vara en tillräcklig utlösande faktor. Med EE menas att känsloyttringarna är starka, högljudda, överdrivet kärleksfulla eller aggressiva och fientliga. En person med låg sårbarhet skulle inte reagera negativt utan tvärtom kanske må bra i denna dynamiska miljö. Han har möjlighet att handskas även med svårare stressituationer på annat sätt än

09-10-22 11.03.01

VAD INNEBÄR BEGREPPET PSYKISK STÖRNING?

Stress

INDIVID A Hög stressnivå trots låg sårbarhet ger psykos

Psykos

INDIVID B Hög sårbarhet. Låg stressnivå ger psykos Ej psykos

Sårbarhet

att bli psykotisk. Men det händer att om traumat blir alltför stort kan människor som i andra sammanhang upplevs stabila visa en psykosliknande reaktion. Sårbarhet i detta sammanhang innebär en överkänslighet för stress av olika slag. Denna känslighet kan ha många olika orsaker, som exempelvis: ✱ ärftliga faktorer ✱ virusinfektioner under graviditeten ✱ undernäring under fostertiden ✱ förlossningsskador orsakade av syrebrist eller annat ✱ känslighet hos barn med personlighetsstörningar ✱ drogpåverkan ✱ psykodynamiska sårbarhetsfaktorer som tidiga trauman, till exempel förlust av nära anhörig ✱ hormonrubbningar ✱ äldre fäder ✱ cannabis Undersökningar visar att det vid många akuta psykoser finns en utlösande faktor, som förlust av en viktig person, misslyckande i studier eller arbete eller ekonomisk kris. Hos ungdomar kan det hotande vuxenlivet vara psykosutlösande. Hos andra finns inte något klart aktuellt samband, men ofta har då personen i fråga haft tidigare traumatiska upplevelser. Varje ny påfrestning innebär ofta ett återfall eller en försämring.

Socialpsykiatri inlaga.indd 28

09-10-22 11.03.01

VAD INNEBÄR BEGREPPET PSYKISK STÖRNING?

En person som drabbas av en psykos tappar verklighetsanknytningen och ser inte längre sammanhangen i livet. Han har svårt att skilja på sina inre upplevelser och det som verkligen händer runt omkring honom. Hans omgivning upplever honom som avvikande, annorlunda, galen. Han beter sig underligt, gör saker som han inte gjort tidigare, pratar konstigt, drar sig kanske undan, svarar inte på tilltal, blir aggressiv. Psykosen kan i vissa fall vara en kortvarig reaktion på en svår upplevelse eller kris och kallas då för reaktiv psykos. Denna kan gå över av sig själv efter en tid, men personen i fråga behöver ibland professionellt omhändertagande av vårdpersonal. Denna psykosreaktion lämnar sällan några bestående men. Ett väl utbyggt nätverk av familj och vänner, ett engagerande arbete eller intresse samt känslan av sammanhang i livet kan fungera som tillräckliga skyddsfaktorer mot ett psykosgenombrott. Personer som drabbats av demens visar ofta upp psykotiska symtom, beteendemässiga och psykologiska. Tillståndet benämns BPSD. I dag får dementa behandling och vård i primärvården, men det är viktigt att använda psykiatrisk kompetens vid BPSD. Även vid vissa somatiska sjukdomar kan psykotiska symtom uppträda, till exempel vid Parkinsons sjukdom.

Socialpsykiatri inlaga.indd 29

09-10-22 11.03.02

VAD INNEBÄR BEGREPPET PSYKISK STÖRNING?

Schizofreni Schizofreni hör till psykoserna och begreppet är ett samlingsnamn för psykiska störningar som har vissa gemensamma drag. För övrigt skiljer sig störningarna åt, både ifråga om hur de yttrar sig och hur de utvecklas. Cirka en procent av befolkningen drabbas av schizofreni, fler män än kvinnor drabbas. Schizofreni har alltid fascinerat, men också skrämt, omgivningen. Det är svårt att leva nära en person som har schizofreni och sjukdomen påverkar därför också familjen. De mediciner som finns minskar symtomen, men många som fått diagnosen schizofreni har också funktionsnedsättningar som kan vara svåra att behandla. Flera av funktionshindren vid schizofreni förekommer också vid neuropsykiatriska tillstånd som Aspergers och ADHD. Se kapitel 2 sid. 44. I DSM-systemet talar man om följande symtom: ✱ vanföreställningar (upplevelser som inte är verkliga) ✱ framträdande hallucinos (att höra röster, känna lukter, uppleva beröring) ✱ splittring eller påtagligt uppluckrade associationer (att missförstå det som händer och dess konsekvenser) ✱ katatont beteende (en muskelspänning som gör att kroppen helt kan låsa sig och som kan uppträda i svåra valsituationer) ✱ flacka eller starkt inadekvata affekter (att inte reagera eller enligt omgivningen reagera felaktigt på en händelse). Minst två av dessa symtom måste finnas och också kvarstå i minst sex månader för att diagnosen schizofreni ska ställas. De vanligaste är de två första, att patienten har vanföreställningar och att han hör röster. Det som är viktigast i socialpsykiatrisk verksamhet, både för patienten själv och för hans omgivning och kontaktpersoner, är hur han kan hantera sina symtom och deras följder. Hur inverkar vanföreställningarna på hans dagliga liv? Hur är rösterna? Är de styrande, elaka eller ett sällskap? I det senare fallet kan de faktiskt berika hans liv. Det är viktigt att dessa frågor ställs. Kalle, som beskrivs i kapitel 5, har diagnosen schizofreni. Där kan du läsa om Kalles kognitiva funktionsnedsättning. Här får du i stället ta del av några exempel på hur hans psykossymtom kan yttra sig:

Socialpsykiatri inlaga.indd 30

kognitiv intellektuella funktioner, kunskap eller förstånd

09-10-22 11.03.02

VAD INNEBÄR BEGREPPET PSYKISK STÖRNING?

Vanföreställningar Kalle har vanföreställningar om bland annat inopererade sändare och farlig strålning. Han har efter hand lärt sig att många av dessa tankar inte hör till verkligheten. Men när ångesten kommer kan han inte skilja ut vad som är vad. Då är han övertygad om att någon ond människa har opererat in en sändare i hans hjärna så att han inte själv får tänka sina tankar. Och ibland är han övertygad om att det kommer farlig strålning från ventilerna i hans lägenhet. Han tejpar då igen dem med tjockt papper. Han kan inte sova och han blir ångestfull. Det behövs ibland både ökad medicindos och tid för samtal för att Kalle ska bli lugnad. Hans boendestöd Lisa är till god hjälp för honom vid dessa tillfällen och ser till att han kommer i kontakt med sin psykiater. Ibland är vanföreställningarna av religiös natur. Kalles GUD är då straffande och hård och skrivs med stora bokstäver. HAN förbjuder vissa saker som Kalle gillar. Kalle har lärt känna en präst, Anders, som också är utbildad psykoterapeut. Han hjälper Kalle med dessa svåra frågor. Kalle mår dåligt av att läsa Bibeln. Han hittar ställen som gör att han bara känner sig syndig och förtappad. Han har till och med bränt upp en bibel. Han blev väldigt skuldmedveten men berättade för Anders vad han gjort. Anders lugnade Kalle med att den gode guden redan hade förstått och förlåtit honom. Han kunde få känna sig kristen utan att läsa Bibeln. Anders gav honom i stället några upplyftande bibelord och också några enkla böner som han skrivit ner. Och Kalle tycker om att gå i kyrkan. Där känner han ett lugn som han inte finner någon annanstans. Hallucinos – hotande och stödjande röster Tidvis hör Kalle röster. För några år sedan var rösterna bara elaka. Då sov han mycket för att slippa ifrån dem. Det blev problem för något år sedan då Kalle hört av rösterna att han inte kunde hälla ut diskvatten i sitt avlopp för då skulle det kalka igen. Han hällde därför ut vattnet genom fönstret. Då blev det bråk med grannarna och det hotades med vräkning. Kalle blev jätterädd och låste in sig. Men med hjälp av Kalles nätverk kunde problemet lösas och sedan dess har det fungerat ganska bra. Grannarna är förstående.

Socialpsykiatri inlaga.indd 31

09-10-22 11.03.02

2:A UPPLAGAN

Socialpsykiatri

Inga-Lisa Sigling

inga-lisa sigling

Socialpsykiatri

2:A UPPLAGAN

Best.nr 47-09294-9 Tryck.nr 47-09294-9

Omslag socialpsykiatri.indd 1

09-10-22 10.41.31