9789152635896

TAN KE STU N D

TAN KE STU N D

TILL LÄSAREN

Tankestunder hör nog till det som många längtar efter men som av någon anledning kan vara lätt att prioritera bort.

Den här boken vill tända en liten gnista för varje dag. Den föl­ jer kyrkans kalender och börjar följaktligen i advent och slutar med domssöndagen. Varje betraktelse utgår från ett bibelcitat hämtat från kyrkoårets texter. Traditioner ända från urkyrkans tid binds ihop med vad det är att leva som kristen idag. För den som läser boken i sin helhet blir det en andlig resa som både följer berättelsen om Jesus och tankarna hos 29 olika skribenter som reflekterar över allt från vardagligheter till livets djupaste frågor.

Skribenterna är förankrade i Svenska kyrkan och Equmenia­ kyrkan. Det är en blandning av präster, pastorer, musiker, politiker, bloggare, studenter som presenterar sig själva närmare i slutet av boken. Fyra av skribenterna har bildat en referensgrupp för det redaktionella arbetet med boken.

En utgångspunkt för skrivandet har varit att bibeltexterna ska få vara en utmanande samtalspartner som möter de frågor och situationer vi ställs inför idag.

En liten stund av eftertanke varje dag gör gott. En tankestund kan också leda till handling, och varje handling behöver en tan­ kestund. med förhoppning om en givande läsning , Referensgruppen Ulrika Baydoun , Gunilla Hedin , Ida Hennerdal , Henrik Roos

VINTER

ZLATAN HAR REDAN GJORT MÅL , OCH VI ÄR I OHOTAD LEDNING

Ropa ut din glädje , dotter Sion , jubla , dotter Jerusalem ! ur Sak 9:9–10

Zlatan hoppar och vrider kroppen i en näst intill omöjlig vinkel , bollen seglar mot mål och när den träffar nättaket är vrålet öron­ bedövande.

Klockan närmar sig 00.00 den 31 december , torget är packat med människor och när kyrkklockan ringer och fyrverkerierna startar stiger jublet.

Brudparet strålar mot varandra och någon börjar klinga sin sked mot glaset , fler fyller i och när de kysser varandra applåderar och visslar alla gästerna.

Varför jublar vi ? Jag tror att jublet är en både stark och nödvän­ dig kraft , ett sätt att lätta på trycket , att frigöra energi och att enas kring en gemensam glädje. Ibland jublar vi för det som går i lås , för bollen som seglar in i mål. Men vi jublar också för det som börjar , för det nya året och det unga paret med hela livet framför sig.

Idag får vi jubla för den som kommer , för honom som ställer allt till rätta. Det är både ett jubel för något som redan gått i lås och för något gott som kommer , det är ett jubel för vändningen.

För vi behöver inte vänta med att jubla tills allt är perfekt , tills all ondska är utrotad och paradiset återupprättat. Vi kan jubla nu , för vi vet att Zlatan gjort mål och vi är i ohotad ledning , matchen är ännu inte slut men det står 100– 0 till Team Jesus.

1 december

VAKNA !

Ni vet vad tiden lider : det är dags för er att vakna. ur Rom 13:11 –14

Vakna ! Vrålet stiger ur en mager flickas blick , hon stirrar på mig från en affisch uppsatt av Röda Korset. Vakna ! En isbjörns ruttnan­ de kropp ropar till mig från tv : n , han dog av svält medan hans värld smälte bort under tassarna. Vakna ! Tiggarens framsträck­ta hand kallar på mig när jag går genom centralstationen.

Vakna ! Vrålet stiger ur Guds strupe : Ta ansvar , gör något !

Ibland ropar jag också , ibland är jag arg , frustrerad och heligt vred , men ibland är det ännu värre och jag ropar inte. Mitt rop kvävs av nästa reklam för diskmedel eller av skyltfönstret bredvid den framsträckta handen. Vardag , lättja och en känsla av maktlöshet kommer i vägen för mina försök att rädda världen.

Hur lyckas man göra något åt ett problem utan att översköljas av alla de miljontals problem man inte tog tag i , utan att kvävas av allt som inte blev gjort ? Jag köpte ekologisk mjölk , men tog konven­ tionella tomater. Jag bytte till förnyelsebar energi , men tog bilen till jobbet.

Jag tror att lösningen , som för det mesta , är nåd. I vetskapen om att det goda redan vunnit , i vetskapen om att vi är oändligt äls­kade av vår Skapare. Oavsett om vi köper ekologiska tomater eller inte kan vi få en handlingskraftig frid. En frid som inte innebär att vi lägger oss på sofflocket medan världen rasar , utan en frid som driver oss till aktion. Inte för att vår förmåga att ta tag i världens problem avgör vårt värde som människor utan för att vi har fått ett uppdrag av Gud.

december 2

ÄR DU HEMMA ?

Se , jag står vid dörren och bultar. Om någon hör min röst och öppnar dörren skall jag gå in till honom och äta med honom och han med mig. ur Upp 3:20–22

Knack , knack , Gud står och knackar på min dörr. Är jag hemma ?

Kanske är jag ute , irrar runt i världen och kan inte öppna för Gud. Kanske är jag hemma , men så upptagen att jag inte hör. Jag damm­ suger upp problem , städar bland arbetsuppgifter, och ur radion skrålar reklam på så hög volym att jag inte hör att det knackar.

Eller så hör jag att det knackar men vill inte eller vågar inte öppna.

Tänk om han vill komma in ? Bli bjuden på middag och stanna oar­ tigt länge. Det har jag inte tid med !

Men Gud ger inte upp utan likt en envis telefonförsäljare åter­ kommer han igen och igen. Vi behöver inte ta oss till Gud , vi be­ höver inte lämna vår vardag och vårt liv , utan Gud kommer hem till oss. En fin tanke , men ganska jobbig också. Vore det inte mer praktiskt om Gud höll sig i himlen ? Eller i alla fall i kyrkan. Då kunde man hälsa på när man ville och sedan gå hem när man var nöjd , men Gud vill komma på hembesök , han vill slå sig ner , äta middag och dela bröd och liv med oss.

Gud är påstridig , krävande och oartig. Han älskar oss för mycket för att ge upp , för mycket för att sluta knacka även om han bankar tills knogarna blöder. Det ger mig hopp : att Gud aldrig någonsin ger upp om mig.

3 december

ÄR DETTA GRYNINGENS MÖRKER ?

Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda , att ge de förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från Herren. ur Luk 4:16–23

Det är mörkt omkring dig nu , och du tänder dina ljus för att jaga iväg den eviga skymningen , trots att du vet att ljusen inte kommer lyckas mota bort det mörker som rullar in som ett hav om natten och gör dig stilla , tyst och kall. Du lämnar hemmet om morgonen och står stilla en stund , ansikte mot ansikte med mörkret som är fyllt av en kyla som får dig att krypa in i dig själv i väntan på en annan framtid.

En kontorsstol hälsar dig välkommen , och ljuset från skärmen gör huden blå när det blinkar till i taket över plastmattan på golvet när ljusrören hostande vaknar till liv.

Mörkret är inget du kan värja dig för. Det sätter sig på näthin­ nan och i din kropp som genomborras av den kyla som bara en evig skymning kan bära med sig , och på vägen hem är det allt du inte orkar tänka på.

När kängorna så till slut ställs bredvid halldörren hör du någon säga att solen varit framme en stund på dagen , något du måste ha missat , och medan du sätter dig på köksstolen för att vila ut i några minuter innan löken ska skäras frågar du dig stilla : »Är det här allt ?« Mer hinner du inte tänka , för det finns en tvätt som ska hängas och räkningar som ska betalas och när du lägger ditt huvud på kudden och till sist låter dina tankar skära sig loss från sina be­ kymmer , bryta sig fria och virvla runt i sovrummet som tvätt på tork en sommardag lyckas du fånga en av dessa andar som du hållit fången hela dagen. En tanke som du håller hårt i , som ger dig ro i natten : Är det skymningens mörker som omger mig , eller är det gryningens ?

december 4

SKILD OCH AVSÖNDRAD TILL GEMENSKAP

Mitt rike hör inte till denna världen. ur Joh 18:36–37

Ibland får jag känslan av att ganska få i vårt samhälle idag skulle vilja skriva under på att de »tillhör den här världen« , särskilt om man med »världen« menar den kultur som vi dagligen bebor och vistas i. Finns det egentligen en enda av oss idag som glatt erkän­ ner sig tillhöra den här världen , som utan skam erkänner sig ha samma intressen , stil och värderingar som alla andra ?

Finns det inte nedlagt i vår tid en konstant vilja att bryta sig loss från det gemensamma , en vilja att särskilja sig från de övriga , att vara »någon från alla andra skild och avsöndrad« , som Herman Hesse skriver i Siddharta. Ingen av oss vill egentligen tillhöra värld­en.

Ironiskt nog är det just i denna vilja att inte höra till som vi alla ändå förenas. Viljan att vara individuell och unik ger oss en djup­ are samhörighet , en förening som går på ett djupare plan än ytliga intressen och flyktiga värderingar. För är det inte just i viljan som mänskligheten förenas , i våra dolda drömmar och förhoppning­ ar ? I vår gemensamma längtan efter frihet ? Det är den här viljan som Jesus talar om , viljan till frihet som vi alla bär på. Det är när den förverkligas som vår värld kan lämna »den här världen« och omvandlas till något annat. Det är då vårt samhälle kan bli fritt , när vi kan göra oss fria från och omforma de bindande struktur­er som åtskiljer oss på det ytliga planet. Genom att vända på Jesus ord och i protest säga »den här världen är inte Guds rike« ges vi en möjlighet att förändra , en gemensam vilja och ett gemensamt mål : frihet.

5 december

DET SOM BESTÅR

Himmel och jord skall förgå , men mina ord skall aldrig förgå. ur Luk 21:25–36

Så fort man kliver ut i verkligheten finns där alltid någon som be­ rättar för en att man borde vilja eller behöva ha något man själv inte ens förstått att man behövde eller ville ha. En ny bil , ett par nya skor , en kroppsstrumpa som fixar figuren eller en ny protein­ drink. Vart vi än vänder oss finns där någon eller något som vill sälja oss en produkt. Gamla testamentet liksom Nya testamentet innehåller båda berättelser om hur materiella tillhörigheter och framförallt pengar kan verka som en destruktiv kraft i våra liv. En kraft som står mellan oss och Gud. Vi påminns om hur sårbar och skör vår tillvaro är , och orden från Första Timotheosbrevet ekar : »Tomhänta kom vi till världen och tomhänta skall vi gå ur den.« Allting på denna jord ska förgå och tas ifrån oss , allt är till låns , ja … utom en enda sak : Guds kär­­ lek och nåd. Den kan ingen ta ifrån oss , den kan ingen förminska eller rycka ur vår hand. Den är evig , den är villkorslös och den är alltid närvarande.

Det du investerar din kärlek i , i det investerar du också ditt liv.

Våga se bortom det du äger och samlar på dig. Våga se in i den evighet som är Guds verklighet.

december 10

EN INRE JULSTÄDNING

Lita aldrig på mäktiga män , människor som ingen hjälp kan ge. De ger upp andan och blir jord igen , då går deras planer om intet. Lycklig den som har sitt stöd i Jakobs Gud och sätter sitt hopp till Herren , sin Gud. ur Ps 146:3–9

Det är adventstid , kyrkoårets tid att bana väg för Gud. Psaltar­ psalmen påminner oss om att de människor vi tillskriver auktoritet faktiskt bara är människor precis som vi. En gång dör de , och de har inget inflytande mer. Gud , däremot , består. Och nu är det allt­så dags att röja bort hindren för den som är Vägen , Sanningen och Livet.

En storstädning kanske redan står på schemat inför julen. Men medan sand och grus utifrån snabbt hotar göra den vanliga jul­ städ­n ingen ogjord , inspirerar psalmisten oss till en annan inre julstädning som kan räcka mycket längre. Överst på städplanen står »mäktiga män«. Det kan stå för män­ niskor som sätter upp gränser för oss , inte tror på vår förmåga eller påverkar oss i en riktning vi inte själva valt.

Gode Gud , hjälp oss att våga uttrycka vad som är viktigt för oss själva. Ge oss nya perspektiv och befria oss från inbillade krav och förväntningar. Tack för att vi ytterst kan lita till dig och ingen annan. Amen.

11 december

HUR SKA DET SKE ?

Maria sade till ängeln : »Hur skall detta ske ? Jag har ju aldrig haft någon man.« Men ängeln svarade henne : »Helig ande skall komma över dig , och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall barnet kallas heligt och Guds son.« ur Luk 1:30–35

En livsstilscoach sa i en intervju att det handlar om att se glaset som halvfullt istället för halvtomt , se livets möjligheter istället för dess begränsningar. Jag gör ofta tvärtom , ser ofta begränsningar och svårigheter. Maria gör också så. Hur skall det ske ? frågar hon.

Det är lätt att fastna i den frågan. I vad som gör tillvaron omöj­ lig , situationer övermäktiga , eller det invanda tänkesättet svårt att ändra. Marias uppdrag är att ge liv åt världen.

Vårt uppdrag är också att ge liv åt världen på olika sätt , varje dag. Och vi frågar som Maria , hur ska det ske ? Genom historien har människor hela tiden stannat där , vid frågan om det omöjliga.

Frågan blir lätt fylld av både rädsla och behov av kontroll. Hur skulle det kunna ske att Maria skulle få ett barn , hur gick det till ?

Men Gud leder Maria från rädslan och omöjligheten till modet.

Marias fråga om hur det omöjliga ska ske tonar bort. Den föränd­ ringen , från hennes fråga av oro och skepsis till hennes sång över livet är ett stort under ! Där hopplöshet , rädsla och tystnad vänds till kraft , mod och röst , sker ett under. Gud tar plats i Maria , det för henne bort från det hon tidigare tänkt.

En väg kan tyckas vara omöjlig , rädsla och frimodighet verkar ibland leva så långt ifrån varandra. Men Maria kan vila i Guds Ande , oavsett om hon själv ser glaset som halvfullt eller halvtomt , Gud leder hennes fråga i en ny riktning. Vilken är din fråga ?

december 18

ATT BO I FRIDEN

Herren är nära. Gör er inga bekymmer , utan när ni åkallar och ber , tacka då Gud och låt honom få veta alla era önskningar. Då skall Guds frid , som är mera värd än allt vi tänker , ge era hjärtan och era tankar skydd i Kristus Jesus. ur Fil 4:4–7

En människas hjärta och tankar behöver fredas , hållas heliga eller särskilda. Men vi lever i en tid där gränserna flyttas för hur myck­ et av det vi tänker och känner som får vara i fred , och hur mycket av det som ryms i våra hjärtan som kan förväntas hållas heligt. Alla sociala nätverk som finns på nätet är ett bra exempel. Där är tan­ ken att vi ska berätta om oss själva. Skapa en egen identitet och en presentation av den som ser bra ut. Där ska synas vilka vänner vi har , vilken musik vi lyssnar på eller vilka organisationer , före­ tag eller föreningar vi gillar. Men behovet av att våra hjärtan och tankar ska vara skyddade finns kvar. På nätet finns sekretessin­ ställningarna. De gör att vi kan välja vad vi visar för vem. Men de skyddar kanske mer den bild av oss själva som vi vill ge än våra tankar och hjärtan. Och det skapar kanske mer stress att hålla reda på vad som ska visas och inte än att det ger oss ro.

Gör er inga bekymmer, säger Filipperbrevet. Kanske vill orden påminna oss om var vi behöver ha vårt hjärta , vår identitet och grund. En försäkran om att någonstans är människans hjärta och tankar i fred. Det finns en relation där önskningar och tankar kan bo och där Guds frid ger hjärtan och tankar skydd. Att Gud är nära kanske kan hjälpa oss att hålla både våra egna tankar och hjärtan heliga , men också andras hjärtan och tankar. Förändrar det vad som är viktigt för dig ?

december 20

IBLAND TRÖTTNAR GUD

Visa din höghet i himlen , o Gud , och din härlighet över hela jorden !

Hjälp oss med din starka hand , bönhör mig , så att de som du älskar blir räddade ! ur Ps 108:2–7

Det är som om vi har en obotlig längtan efter det högljudda , stora och vinnande konceptet. Oavsett vad det gäller , livet , kärleken el­ ler julen. Som att ju högre julmusiken spelar och ju fler lampor som tänds , ju bättre och sannare blir allt. Längtan efter det stora sammanhanget , meningen , kärleken , kanske alltid har funnits hos människan. »Visa din höghet , Gud , och din härlighet över hela jorden« , ropar psalmisten och vädjar till Guds styrka , tydlig­ het och storslagenhet. Det är dagarna före jul. I vårt mörker blir längtan större. Kanske också rädslan för att inte livet ska vara som vi önskar eller vill , att inte julen ska motsvara våra rop om här­ lighet över jorden. Författaren Stig Dagerman skriver i en av sina berättel­ser , Tusen år hos Gud : »Ibland tröttnar Gud på sin gestalt av ljus och tystnad. Evigheten kväljer honom , hans kappa faller.

Vi ser en skugga ta form bland stjärnorna , natten kommer.« Trots att vi ibland förväntar oss storslagenhet och härlighet är Gud alltid någon annan än den vi förväntar oss. Julnatten visar oss det annor­ lundaskapet. I julnatten tröttnar Gud på sin gestalt av ljus och tyst­ nad. Natten kommer. Bland skuggorna i natten föds Gud och visar sin närvaro för varje människobarn som i nattens mörker längtar och hoppas efter mening och sammanhang. För oss som lever i en längtan efter det vinnande konceptet men oftast förlorar. För oss som ropar till Gud att vara synlig och inte tyst.

21 december

ORD GER MENING OCH LIV

Ordet blev människa och bodde bland oss. ur Joh 1:1 –14

Ord är som väggar i ett hus. De stöttar och håller uppe. De bygger ett hem och skapar rum. Väggar och ord är som grunden i vår verk­ lighet , eftersom de formar ett innehåll och hjälper oss att skapa trygghet och gemenskap. De gör att vi kan bygga ett liv att leva i.

Utan ord blir inget sagt , utan väggar fryser vi och saknar ett hem.

Med orden uttrycker vi oss och kan försöka förstå varandra. Vi sätter ord på det vi känner , upplever och önskar. Därför är orden en grundförutsättning för att kunna utvecklas och få kontakt med andra.

Men väggar och ord kan också stänga ute. Ord kan hugga som en kniv i bröstet. Men de kan också trösta , bära och avgöra en annan människas vägval. Ord både öppnar och stänger och den som använder ord har därför makt att både fria och fängsla. Det är ett stort ansvar och kräver varsamhet , eftersom vi med orden bygger och utvecklar vårt tänkande och vår värld. Med ord kan spännande historier ta form , idéer skapas och vackra sångtexter skrivas. Men det behövs välvilja och kärlek för att orden inte ska skada , misstolkas eller missbrukas.

Därför blir själva ordet människa när Kristus föds. Gud stannar inte på pappret i någon bok utan tar form som en levande relation till oss. Ordet , Kristus , kommer till oss för att dela våra liv och gjuta kärlek i våra uttryck. Det förändrar oss och påverkar hur vi talar till varandra och hur vi skapar rum i denna värld. Vi får släppa in ordet och låta meningar formas som betyder något för oss. Med orden skapas berättelsen om oss människor och möj­ ligheten att möta oss själva och andra på helt nya livgivande sätt.

december 22

STRÅLA SOM DEN MÄNNISKA DU ÄR

Han , som är utstrålningen av Guds härlighet … ur Heb 1:1 – 3

Har du någon gång fått förmånen att möta ljuset i blicken hos ett nyfött barn ? Att se hur det lilla barnets ögon strålar och söker kontakt är en mäktig upplevelse. Vad bär blicken för hemligheter ?

Och hur kan den redan utstråla en sådan visdom ?

Med utsträckta armar och med öppen blick har vi alla en gång som små nyfödda barn sökt kontakt med omvärlden i hopp om att få den omsorg vi behöver. I jultiden firar vi att Gud kommer nära just på samma sätt , som ett försvarslöst barn som söker oss för att få närhet. Vi tar emot Jesusbarnet genom att vi vågar vara oss själva. Vi ger vår omsorg genom att möta blicken hos andra människor och öppna oss för goda möten.

Himmelriket som lyser igenom en människas blick får också andra att stråla. Gudomligheten som skiner mitt ibland oss ger kärlek och ansvar. Den öppnar vår längtan att vilja vara som ljus för andra. Ljuset i blicken vill göra oss fria och kommer med mod så vi kan våga leva som de vi innerst inne är , och på så vis fortsätta utvecklas.

När det är mörkt känner man sig lätt vilsen , rädd och ned­ stämd och det kan vara väldigt svårt att känna utstrålningen av Guds härlighet både från oss själva och från andra. Men Jesus budskap om att det är möjligt att möta verkligheten som den är – att det är möjligt att ta emot hjälp och hjälpa andra – får växa sig starkare. Ljuset kommer för att värma och tina upp det som känns stel­f ruset inom oss så vi kan bli mindre rädda och mera klarsynta. Så vi kan hitta lusten inom oss att använda vårt ljus och sprida det vidare.

23 december

VINTER

DECEMBER

1 Ida Eklund

Sak 9:9–10

1 sön i advent

2 Ida Eklund

Rom 13:11 –14

1 sön i advent

3 Ida Eklund

Upp 3:20–22 1 sön i advent

4 Ludvig Lindelöf

Luk 4:16–23 1 sön i advent

5 Ludvig Lindelöf

Joh 18:36–37 1 sön i advent

6 Ludvig Lindelöf

Mik 4:1 –4

7 Ludvig Lindelöf

Heb 10:32–39 2 sön i advent

8 Isabella Lundgren

Matt 13:31 – 34

2 sön i advent

9 Isabella Lundgren

Mark 1:14–15

2 sön i advent

10 Isabella Lundgren

Luk 21:25–36

2 sön i advent

11 Gunilla Hedin

Ps 146:3–9 3 sön i advent

12 Gunilla Hedin

Matt 11:2–11

13 Gunilla Hedin

Luk 3:1 –15

3 sön i advent

14 Gunilla Hedin

1 Kor 4:1 – 5

3 sön i advent

15 Henrik Roos

2 Pet 1:19–21 3 sön i advent

16 Henrik Roos

Ps 145:8–13 4 sön i advent

2 sön i advent

3 sön i advent

17 Henrik Roos

Jes 52:7–10 4 sön i advent

18 Anna Cöster

Luk 1:30–35 4 sön i advent

19 Anna Cöster

Luk 1:46–55 4 sön i advent

2 0 Anna Cöster

Fil 4:4–7 4 sön i advent

21 Anna Cöster

Ps 108:2–7

Julnatten

22 Albin Tanke

Joh 1:1 –14

Juldagen

23 Albin Tanke

Heb 1:1 – 3 Juldagen

2 4 Albin Tanke

Jes 9:1a, 2–7

25 Anna Ekström

Luk 2:1 – 20

Julnatten Juldagen

26 Anna Ekström

Matt 10:16–22

Annandag jul

27 Anna Ekström

Apg 4:18–31

Annandag jul

28 Anna Ekström

Matt 2:13–23

Sön e jul

29 Sofia Strinnholm

Jes 11:1 – 9

Sön e jul

30 Sofia Strinnholm

Gal 4:4–7

Sön e jul

31 Sofia Strinnholm

Mark 10:13–16

Sön e jul

JANUARI

1 Susanne Kjellberg

Klag 3:22–26 Nyårsdagen

2 Susanne Kjellberg

Rom 10:9–13 Nyårsdagen

3 Susanne Kjellberg

Heb 13:5–8

Nyårsdagen

4 Susanne Kjellberg

Rom 12:1 – 2

Sön e nyår

I

26 Eric Dominicus

1 Mos 50:15–21 23 sön e tref

27 Eric Dominicus

Matt 18:15–20 (forts t o m v 35) 23 sön e tref

28 Eric Dominicus

Matt 6:9–15 23 sön e tref

29 Ida Hennerdal

Ps 78:35–39 23 sön e tref

30 Ida Hennerdal

Jes 64:6–9 23 sön e tref

31 Ida Hennerdal

Matt 18:21 – 35

23 sön e tref

NOVEMBER

1 Mattias Winblad von Walter 2 Thess 3:1 – 5

23 sön e tref

2 Mattias Winblad von Walter Jes 49:8–10

Alla helgons dag

3 Mattias Winblad von Walter Heb 12:1 – 3

Alla helgons dag

4 Mattias Winblad von Walter Matt 5:13–16

Alla helgons dag

5 Johanna Ohman

Luk 6:20–26

Alla helgons dag

6 Johanna Ohman

Ps 126

Alla helgons dag

7 Johanna Ohman

Jes 60:18–22

Alla helgons dag

8 Johannes Dencker

Upp 22:1 – 5

Sön e alla helgons dag

9 Johannes Dencker

Luk 12:4–7

Sön e alla helgons dag

10 Johannes Dencker

Luk 20:37–38

Sön e alla helgons dag

11 Johannes Dencker

1 Kor 15:35–49

Sön e alla helgons dag

12 Ulrica Baydoun

Ps 116:1 – 9

Sön e alla helgons dag

13 Ulrica Baydoun

Job 17:15–16

Sön e alla helgons dag

14 Ulrica Baydoun

1 Joh 2:28–3:3

24 sön e tref

15 Johan Holmgren

Matt 24:3–14 24 sön e tref

16 Johan Holmgren

Ps 39:5–8 24 sön e tref

17 Johan Holmgren

Matt 25:1 –13

18 Johan Holmgren

Luk 12:35–40

Sön f domssöndagen Sön f domssöndagen

19 Lottie Eriksson

Am 8:9–12

Sön f domssöndagen

2 0 Lottie Eriksson

Upp 3:10–13

Sön f domssöndagen

21 Lottie Eriksson

2 Kor 13:5–9

Sön f domssöndagen

22 Johannes Söderqvist

Fil 3:20–4:1

Sön f domssöndagen Sön f domssöndagen

23 Johannes Söderqvist

Ps 139:1 –18

2 4 Beatrice Lönnqvist

Matt 25:31 –46 Domssöndagen

25 Johannes Söderqvist

2 Pet 3:8–13

26 Jonas Nording

Upp 20:11 – 21:5 Domssöndagen

Domssöndagen

27 Jonas Nording

1 Kor 15:22–28 Domssöndagen

28 Jonas Nording

Joh 5:22–30 Domssöndagen

29 Ida Eklund

Ps 102:26–29

30 Ida Eklund

Jes 65:17–19 Domssöndagen

X

Domssöndagen

FÖRFATTARPRESENTATIONER

PONTUS ADEFJORD Pontus bor i Uppsala med fru och två barn. Jobbar sed­a n några år som

assi­stent i Svenska kyrkan där han ständigt försöker gräva djupare med ord och toner.

JOSEFINE ARENIUS Josefine är föreläsare, projektledare och skribent med inriktning på

ledar­skap, unga människor och församling. Hon har varit med och dragit igång Frizonfesti­ valen, arbetat som journalist på Dagen och ägnar större delen av sin tid åt att fundera kring strategier och visioner kring kyrkan. Och åt att analysera riktigt bra låttexter.

ULRIK A VINGE BAYDOUN Ulrika är prästvigd för Svenska kyrkan och bosatt med sin familj

i Chicago där hon tjänstgör som präst i The Episcopal Church som tillhör den anglikanska kyrkogemenskapen. Internationella och ekumeniska kontakter har ofta kommit i hennes väg, och varit till stor inspiration och välsignelse. Att Jesus lever idag, och att han möter oss också i morgon ger henne lust att leva samt en tro på att vi kan göra skillnad på denna vår jord som lider av så mycket brist och orättfärdighet.

SARA BLOM Sara är präst i Svenska kyrkan och arbetar i Stenungsund. Hon har ett teologiskt

intresse för samhällsfrågor och är medarbetare i Tankesmedjan Areopagen. Med en bakgrund inom naturvetenskap ägnar sig Sara även en del åt mötet mellan naturvetenskap och kristen tro. Hon är disputerad i fysik.

IDA-MARIA BRENGESJÖ Ida-Maria är född och uppvuxen utanför Göteborg, men bor nu­

mera i Mull­­sjö utanför Jönköping. Jobbar som pastor och föreningsutvecklare i Equmenia Öst, ett arbete hon stortivs med, då hon får möta ungdomar och se dem växa i tro och i livet.

ANNA CÖSTER Anna har varit präst i Svenska kyrkan sedan 1998, i Värmland och Göteborg,

där hon bor och arbetar. Den största delen av hennes yrkesliv har hon arbetat som försam­ lingspräst. Hon har också en kommunikatörsutbildning och är intresserad av hur kyrka och teologi kan kommunicera hopp och tro i dagens samhälle.

JOHANNES DENCKER Johannes är uppvuxen i nordvästra Skåne och i Tanzania. Han har

bland annat studerat vid Johannelunds teologiska högskola och prästvigdes 2002. Han har arbetat som präst i Örebro, Malmö och Umeå.

ERIC DOMINICUS Erics katt är hans lärare, han kan ta emot allt utan att känna krav på mot­

prestation. När det passar kommer han och lägger sig tillitsfullt vid Erics bröst och vill gosa.

Eric blir så glad när han kommer. Kanske är det på ett liknande sätt för Gud när vi kommer precis som vi är? Eric är präst i Skarpnäcks församling.

IDA EKLUND Ida arbetar i Höllvikens församling i sydöstra Skåne. Prästvigdes för Lunds stift

2010 och har därefter varit pastorsadjunkt i Kiviks församling på Österlen. På fritiden pysslar Ida med sitt snart färdigrenoverade hus samt umgås med man, hund och vänner. Ida uppskat­ tar även gotisk kyrkoarkitektur, mögelost, vågsurfing och att spela Playstation 4.

XIII

ANNA EKSTRÖM

Anna är präst i Karlskrona stadsförsamling och deltidspolitiker. Lever till­

sammans med mina två härliga barn. Uppskattar ett liv i variation, husrenovering, dans och grönsaksodling. Långdistanslöpare och En Klassisk Präst (genomfört En Svensk Klassiker i prästkläder ). Lever livet nära en aktiv Gud och ett stort intresse för bibeltolkning.

LOTTIE ERIKSSON Lottie bor i Sävedalen med man och liten dotter. Har läst litteraturveten­

skap och teologi vid Göteborgs universitet. Hon har under många år skrivit och talat för och med unga människor om tro. Arbetar med barn och ungdomar i Bergsjöns kyrka sedan 2008.

GUNILLA HEDIN Gunilla är prästkandidat i Stockholms stift. En gång i tiden, närmare be­

stämt i slutet av 1970-talet, sådde Gunillas farmor fröet till hennes tro. Gunilla har en examen i lit­tera­t urvetenskap: drama-teater-film. I ungefär tio år arbetade hon med tv innan hon bör­ jade läsa teologi med sikte på att bli präst i Svenska kyrkan.

IDA HENNERDAL Ida är en Stockholmsbo från Örebro. Ida är nördigt intresserad av demo­

krati, ideellt engagemang och miljöfrågor och har bland annat jobbat heltid som ordförande för Equmenia. Hon önskar att hon spenderade mer tid i skogen, tycker om historie-podcast och är engagerad i Abrahamsbergskyrkan.

JOHAN HOLMGREN Johan är en obotlig västerbottning. Bosatt i Ursviken utanför Skellefteå,

där han arbetar som präst. Gift med Maria och har en liten Hanna därhemma.

TOMAS JARVID Tomas Jarvid är församlingspräst i Husaby och Ledsjö i Götene pastorat vid

Kinnekulle. Där är kyrkans historia starkt närvarande och det kanske är till hjälp för att söka vägar för dess framtid. Thomas ser på livet som kristen som en vandring ; mer ett liv att leva än en teori att förstå.

SUSANNE K JELLBERG

Susanne har en odödlig kärlek till teater och musik. Hon älskar att

promenera och tycker främst om att läsa böcker på sommaren. Läser till medicinsk sekreterare.

JOHAN KÅRLIN Johan är präst och bor i Kalmar med prästfru och tre barn. Intressen är fågel­

skådning, träning och hur kyrkan skall växa! Under ett antal år arbetade han som systemut­ vecklare på ett IT-företag men nu är det kyrkan som gäller på heltid.

LUDVIG LINDELÖF Ludvig är präst i Svenska kyrkan i Göteborg. På fritiden går mycket tid åt

till film, musik, böcker och filosofi.

ISABELLA LUNDGREN Isabella är född och uppvuxen i Värmland. Som 18-åring flyttade hon

till New York för att arbeta med musik. Fyra år och några livskriser senare återvände hon till Sverige för att studera teologi och bli präst. Idag arbetar Isabella som musiker, studerar teo­ logi, tvivlar, tror, läser, reser och älskar, fastän det är så läskigt.

XIV

BEATRICE LÖNNQVIST Beatrice är präst i Botkyrka församling. Hon tycker om att arbeta

med unga människor, film och mångfaldsarbete. Hon tycker också om att skriva och har med­ verkat i ett flertal olika bokprojekt. Att samtala om bibeltexter och tro är livsnödvändigt för Beatrice och det gör hon ofta och gärna.

JONAS NORDING Jonas kommer från Bjurholm i Västerbotten men bor i Uppsala där han stu­

derar vid Johannelunds teologiska högskola för att bli präst i Svenska kyrkan. Stora intressen är sport och musik och han uppskattar att vara ute i naturen. Han tycker också mycket om att berätta sagor och vara tillsammans med barn.

GUDRUN NORRFJÄRD Gudrun är lyckligt gift och har ett barn, bor i ett fint hus och har ett

jobb på Sensus som hon trivs med. Hon är hyfsat välutbildad och medveten om tillståndet i världen. Om klimathot och växande klyftor. I hennes vardag brottas hon med att få dessa sidor av hennes liv att gå ihop.

SOFIA ORELAND Sofia är en teolog och särskilt intresserad av att utforska hur livets globala

och lokala, inre och yttre dimensioner hänger samman. Sofia vill möjliggöra för fler kristna runt om i världen att mötas och agera tillsammans för fred, rättvisa och hållbarhet, och har därför varit med och grundat den internationella organisationen Digital Encounters. Sofia prästvigdes 2014.

HENRIK ROOS Henrik är en film- och idrottsintresserad smålänning som nu är verksam som

kyrkoherde i Boo församling utanför Nacka i Stockholm. Tidigare har han bl a arbetat som samarbetskyrkopräst med EFS och som skolpräst. Till livets bonus hör att han fått privilegiet att ha en krokodil som prästkollega!

SOFIA STRINNHOLM Sofia är teologistuderande vid Uppsala universitet och förbundsstyrel­

seledamot i Svenska Kyrkans Unga. Sofia ber gärna med Frälsarkransen och den bästa bords­ bönen tycker hon är den som beds på swahili.

JOHANNES SÖDERQVIST Johannes tjänstgör i Vallentuna församling norr om Stockholm.

Johannes prästvigdes för Stockholms stift 2004 och har tidigare tjänstgjort i Vantörs för­ samling. Litteratur och historia är huvudintressen men han kopplar också gärna av med att träna karate eller med att turista i det svenska kulturlandskapet. Johannes är teol kand och fil mag.

ALBIN TANKE Albin är präst och psykoterapeut och arbetar som stiftsadjunkt i Lunds stift

med särskilt ansvar för själavård och handledning. Han har ofta föreläsningar och leder inspirationsdagar kring religiös tolkning och andlig utveckling. Leder återkommande mor­ gonandakter i Sveriges Radio. Är också aktiv som skribent och författare i diverse samman­ hang.

XV

MATTIAS WINBLAD VON WALTER Mattias bor tillsammans med sin fru och sina två söner

sedan några år tillbaka i Umeå. Vardagen präglas för närvarande till stor del av att barnen är i förskoleåldern med allt vad det innebär. Han är präst i Ersmarkskyrkan, en samarbetskyrka mellan Svenska kyrkan och EFS. JOHANNA ÖHMAN Johanna är inflyttad göteborgare och skärgårdspräst. Mamma, fru och

tolkande teolog som ofta glömmer vilken arena hon spelar på i ögonblicket. Mamma för för­ samlingen och teolog vid spjälsängen. Det funkar!

© 2014 Respektive författare och Verbum AB En förteckning över medverkande författare samt texternas kyrkliga helgdagar återfinns i slutet av boken. referensgrupp Ulrika Vinge Baydonn, Gunilla Hedin, Ida Hennerdal, Henrik Roos texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet utgiven med stöd från Samfundet Pro Fide et Christianismo (Kyrkoherde Nils Henrikssons Stiftelse ) omslag och grafisk form Lilian Bäckman isbn 978-91-526-3589-6 tryck ScandBook Verbum , Box 22543 , 104 22 Stockholm Tfn 08-743 65 00 , www.verbum.se

XVI

365 DAGAR FRÅN 29 FÖR FATTAR E

ISBN 978-91-526-3589-6

9

789152 635896