I Drick! guidas du genom vinlistor, barstolar och ölkranar – nyfiket, avdramatiserat och bortom allt snobberi. Du möter vinet, ölen och spriten i sammanhang du känner igen: söndagsmiddagen, krogen, cocktailbaren, festen, smörgåsbordet, puben, resan och butiken. Vill du läsa om druvkloner, jäststammar och appellationsregler finns det andra böcker. Drick! är en handbok av praktiskt snitt, skriven och tillägnad alla som helt enkelt vill dricka lite bättre.
Alf Tumble är house-dj:n och musikproducenten som via sommelierstudier förlorade sig i vinets värld. Idag delas passionen lika mellan vin, öl, sprit och disco. Han skriver regelbundet i Nöjesguiden, Livets Goda, Whisky & Bourbon, Gourmet, Expressen och på bloggen Popit.nu samt sitter med i rådet för Sveriges Sommeliergille.
ISBN 978-91-27-13402-7
9 789127 134027
Vin, öl och sprit med Alf Tumble – hemma och på krogen
”Sommelieren bugar och lämnar över den tunga vinlistan med läderpärmar. Han förklarar att han mer än gärna assisterar mig i mina val av vin, restaurangens källare hör till regionens bästa, ja kanske till och med landets. Jag avböjer artigt och försjunker i den heliga lektyren. Naturligtvis har jag plöjt igenom listan flera gånger på nätet. Jag vet exakt vad jag vill ha.”
Vin, öl och sprit med Alf Tumble – hemma och på krogen
S 2
SÖNDAGSMIDDAGEN
8–22
Smörgåsbordet
26–40
Festen
42–62
Prova, shoppa, lagra
64–83
Drick_130206.indd 2
10 12 14 17 19 20 22 25
Middagsupplägg Fyra superkombos Dryckesupplevelser bortom kemin Lufta och dekantera Dekantera bubbel? Den bästa temperaturen Rätt glas till rätt dryck När sista tallriken dukats av
29 30 31 32 34 36 38 40
Svensk dryck till svensk mat? Tio svenska högtidsbärs Internationella favoriter Spriten då? Hemkört Musiken – mer än bara snapsvisor Tracks & bottles Fylla – myter och sanningar
44 44 46 48 48 50 51 52 52 55 55 59 60 62
Den stora bjudningen Bubbel Mousserande vin utanför Champagne Bärs Bål Dryck som present Fyller du år ett bra vinår? Ostbrickans vänner Sju välvilliga ostkombos Inget kalas utan tårta Söta listan Lakrits och choklad Cigarren och spriten Efter festen – epilog
66 68 70 71 74 76 77 79 80 83
Prova blint Tasting notes och sensorik Sätt egna ord på drycken Vad säger egentligen etiketten? Systembolaget – den svenska spritbutiken Vinsurfa Handla på auktion 100 poäng Lagra vin Lagra öl istället
2013-02-06 15:36
S 3
KROGEN
86–100
Cocktailbaren
102–117
ÖLPUBEN
118–128
130–141 RESAN
88 90 92 94 97 98 100
Sommelieren – inte bara den som kommer med vinet Sommelierslang Eko, bio och natur – vad är vad? Att närma sig en vinlista Second best – andraviner Tre dryckespaket Moderna dryckesmenyer
105 109 110 112 114 117
Vilken bar har du hamnat i? Checklista för cocktailbaren Vilken cocktail passar när? Cocktaillexikon Spritens roll i drinken Tävlingsmixa
120 122 124 127 127 128
Vad är en bra ölpub? Lär känna öletiketten Ölkulturens förvandling Estetiken och ölburkens revansch Det här med manligt och kvinnligt Hur mycket får ölen smaka?
133 134 135 135 137 138 140 141
Med smak av semester Packa smart Vad händer med vinet under transporten? Dricka på planet Fem flygbolag med känsla för vin Dra dit drycken växer Besök en producent Liten parlör vid producentbesök
142 Register 144 Tack
Drick_130206.indd 3
2013-02-06 15:36
S 4
Drick_130206.indd 4
2013-02-06 15:36
S 5
ATT DELA EN FLASKA Vinnörd är inget man föds till. Min konvertering från lyckligt ovetande partysupande klubbkid till lyckligt medvetet kvalitetsdrickande proffs var långtifrån självklar. Det var först när den här boken började ta form som jag kunde se hur allting hänger ihop. Att min fascination för det här med vin, öl och sprit alltid bottnat i en upplevelse – och att dela den med någon annan. Jag minns inte exakt vad vi drack den där kvällen innan dj-giget på klubben Rootdown ute i skogen utanför Freiburg. Han som bokat mig, Rainer Trüby, beställde in traktens bästa pinot noir och pratade sig varm om Tysklands viner. Spelningen var magisk. Responsen från dansgolvet var nästintill fysisk och sista låten klingade ut vid sextiden på morgon. Dagen efter spenderade vi i vinbutiker. Jag köpte allt Rainer pekade på och tryckte ner flaskorna i skivväskan. På flygplatsen checkade jag in fjorton flaskor rött från Baden, åttio slitna vinyltolvor, hörlurar och en necessär. Trettiofyra kilo. Tack för det, Lufthansa. För ett par år sedan i januari hyrde vi en lägenhet i East Village. Jobb och semester i bästa tänkbara kombination. Jag skulle skriva en artikel om New Yorks bästa vinbarer och tänkte dessutom försöka beta av några nyöppnade cocktailbarer. Att komma till en främmande bar, slå sig ner med alla sinnen påslagna och inleda en konversation med bartendern tillhör livets bästa stunder. Råkar baren dessutom ha höga ambitioner kan det bli minnen för livet. Samtalen på Terroir, Ten Bells och Blue Ribbon har etsat sig fast i vinhjärtat medan det jag drack bara finns kvar på bild. Det händer något med våra sinnen när vi reser, bara det är värt en resa. Parallellt med att jaga nya dryckeskickar är jag svag för det senaste. Trender. Jag gillar att skriva om det som händer runtomkring mig, allt från genusdrickande och vinjournalistikens uppgift till nya krogbesök och förpackningsdesign. En text om amerikansk burköl, där jag hyllade Oskar Blue’s Dales Pale Ale, fick en gammal vän från gymnasiet att höra av sig. Han berättade att han hade privatimporterat en hel låda efter att ha läst inlägget och nu var helt såld. Sedan dess ses vi regelbundet, alltid över en bättre bärs eller en fin aeropress – hans oanade kaffekunskaper gjorde inte återföreningen sämre. Bra dryck smittar av sig. Hela tiden har det på något sätt handlat om att dela. Flaskor, ögonblick, åsikter och upptäckter. Med vänner, entusiaster, läsare, totalt ointresserade och ibland hela världen. Ofta i en förhoppning om att få folk att dricka lite bättre, eller åtminstone ägna en tanke åt vad de har i glasen. När passionen är lika med missionen är det lätt att man tar i. Det är därför bokens titel har ett utropstecken. /Alf Tumble
Drick_130206.indd 5
2013-02-06 15:36
hemma De största dryckesupptäckterna görs på hemmaplan ihop med mat, vänner och musik. Ibland på efterfesten halvsex på morgonen men oftast i köket med ett glas i handen.
Drick_130206.indd 6
2013-02-06 15:37
Drick_130206.indd 7
2013-02-06 15:37
S 8
Söndagsmiddagen Vi brukade ses på söndagskvällar. Åtta vänner som turades om att bjuda in till Sunday Roast där värden stod för maten och gästerna för drycken. Om kvällens roast var lamm tog man helt enkelt med sig det man trodde skulle passa bäst till. Ett slags knytkalas där vinet oplanerat hamnade i fokus. Jag minns särskilt en höstkväll då det var min tur att stå i köket. Några dagar innan hade jag hintat om att det vankades italiensk porchetta med massor av färska örter och långkokad tomatsås. Inte helt oväntat hade de flesta tagit med sig italienska rödviner men någon hade vågat sig på en knastertorr riesling från Pfalz. Underbart! För att vidga vyerna ytterligare inledde vi med odlarchampagne och manzanilla före maten. Jag älskar sherry, men tyvärr är det alltid någon som tycker att det smakar jäst (vilket det också gör). Jag luftade vinerna snabbt, hällde upp dem i karaffer och ställde ut dem på balkongen för att få rätt temperatur. Tre typer av glas dukades fram. Överkurs kanske, men jag ville verkligen att vi skulle få uppleva vinerna från deras bästa sidor. Ju längre middagen led desto mer talföra blev mina vänner om vad de tyckte. De italienska vinerna rankades högst. Den typiska körsbärssyrligheten passade perfekt till den mustiga tomatsåsen och det rosmarinstinna fläsket lyfte fram aromer som inte fanns där från början. Åtminstone kändes det så. Och den krispiga rieslingen kom till sin rätt med en extra skvätt citron och gremolata på toppen. Mitt i matkoman, strax före desserten, klämde jag in en mellanservering: jasminte. Förutom att te piggar upp folk och deras smaklökar är blomsterängen som breder ut sig i rummet när åtta personer sörplar jasmin obetalbar. Vid tolvtiden var alla flaskor tomma. För dem som ville fanns det kaffe och sprit. Jag hetsade på om att vi skulle öppna en till flaska champagne eller åtminstone runda av med ett glas Barolo Chinato. Salongsberusade och med en vag förhoppning om bättre matsmältning tog vi med oss våra glas ut på balkongen. Det var dags att avrunda ännu en vecka i sorglöshetens tecken. Om fjorton dagar skulle vi ses igen.
Drick_130206.indd 8
2013-02-06 15:37
S 9
Drick_130206.indd 9
2013-02-06 15:37
S 10 Söndagsmiddagen
Middagsupplägg Dryckens primära uppgift har alltid varit att släcka törsten. Det är först på senare tid vi uppmärksammat att olika slags dryck smakar bättre ihop med olika slags mat. Eftersom de allra flesta upptäcker vinet via maten är det naturligt att de första trevande kärleksmötena uppstår vid middagsbordet. Egentligen är det inte mycket som behövs för att få en kombination att funka rent smakmässigt, grundkunskaper i ämnet räcker väl. Om du från början har en tydlig idé om vad du ska laga för mat är det enklast att låta maten styra dryckesvalet. Men har du inte riktigt bestämt dig är det nästan roligare att göra tvärtom. Välj några favoritpavor och klura ut vad som borde passa bäst till. Så här brukar jag tänka:
Checklista för lyckade kombinationer MATCHA INTENSITET Se på rätten som helhet. Är den smakrik, tung eller elegant? Öppna flaskan som ska drickas, häll upp ett glas som bollplank och fråga dig samma sak. Smakar det mycket om maten bör det smaka mycket om det du har i glaset. Kyckling utan tillbehör smakar nästan ingenting. Men en mörk sås och rimmat sidfläsk gör att ångad fisk passar till ett tuffare rödvin. Råvarans tillagningsmetod och tillbehör påverkar i allra högsta grad rättens smakintensitet.
BALANSERA GRUNDSMAKERNA Oavsett om du utgår från maten eller drycken gör du bäst i att bedöma grundsmakerna separat. Håll framförallt koll på syra och sötma och försök balansera dessa så gott det går. Försök att hitta kombinationer där maten och drycken påverkas så lite som möjligt av mötet. Se upp med beska, kryddhetta och umami – dessa kan ställa till det och behöva tämjas.
ANVÄND HJÄLPMEDEL För att ett vin inte ska upplevas surare än det är, behövs motsvarande syra i maten. Genom att pressa lite citron över tallriken kan du rädda många kombinationer. En umamirik råvara som tomat kan göras kombinationsvänlig med hjälp av olivolja och salt. Fett i alla former underlättar för de flesta drycker, liksom salt, som även är det bästa vapnet mot beska. Ibland behövs en nypa socker i maten för att matcha vinets fruktighet.
Drick_130206.indd 10
Halvtorra viner eller ännu hellre öl med låg beska, typ veteöl, passar bäst. Kryddhetta i maten är däremot knepigt, bland annat så förstärks den heta känslan i munnen av kolsyra. Experimentera dig fram i köket med ett glas i handen – praktiken är mycket roligare än teorin.
FINLIRA MED AROMER När du har hyfsad koll på smakbalansen kan du ge dig på att matcha dofter. Till en peruansk ceviche med koriander kan en elegant ale med cascadehumle sitta som en smäck. Och till en smörstekt pankopanerad firre kommer en lika smörig och kokosdoftande chardonnay från Napa Valley fungera som en direkt spegel. Att matcha dofter är kul men du kan inte rädda en kombo med en snitsig kryddning om smakbalansen inte finns där från början.
GLÖM ALLA REGLER! Ingen kombination i världen kan trolla bort din eventuella avsky för sliskiga rödviner eller mörk porter. Välj istället den dryck du är mest sugen på – finöl, fulvin eller hemkört – och skölj ner maten med vatten. Svårare än så är det inte. God mat passar oftast bra ihop med god dryck, så bli inte förtvivlad om kombinationen inte blir perfekt. Alla drycker påverkas på det ena eller andra sättet ihop med mat. Mogna, eleganta och komplexa viner mår till exempel ofta allra bäst av att njutas på egen hand. Ett fulländat vin vill du inte ändra på.
2013-02-06 15:37
S 11
”Ingen kombination i världen kan trolla bort din eventuella avsky för sliskiga rödviner eller mörk porter.” Öka långsamt
Precis som när du komponerar en middag bestående av flera rätter bör du tänka på i vilken ordning du serverar olika drycker. Grundregeln lyder att intensiteten bör stegras efter hand: lätta, torra och eleganta drycker först, och smakrika, kraftiga och söta drycker senare. Vanligtvis vita viner före röda, ståltankslagrade före ekfatslagrade och torra före söta. Äldre viner är ofta sköra och bör betraktas som eleganta – vissa flaskor kanske inte ska serveras med mat överhuvudtaget för att inte gå miste om finessen. När det gäller öl är beskan, maltens rostning och alkoholen avgörande. Ljusa öl ska serveras före mörka och liten beska före kraftig. Ju högre alkoholhalt desto mer smak och högre sötma. Ett bra knep för att rensa munnen och börja på ny kula är att servera grönt te. Har det blivit mycket rödvin kan en ljus liten lager eller ett glas torrt bubbel fungera på samma sätt.
Drick_130206.indd 11
2013-02-06 15:37
Borta Att gå ut, unna sig ett glas, en middag, en helkväll. Oavsett ambition är drycken på krogen en upplevelse du aldrig kan återskapa hemma.
Drick_130206.indd 84
2013-02-06 15:44
Drick_130206.indd 85
2013-02-06 15:44
S 86
Krogen 2006 Piemonte. Riedelglasen är putsade till perfektion. Servitören bugar djupt när han lämnar över den skinnbeklädda vinlistan. Han förklarar att han mer än gärna assisterar mig i mina val av vin, restaurangens källare hör till regionens bästa, ja kanske till och med landets. Jag avböjer artigt och försjunker i den heliga lektyren. Varför låta någon annan tala om vad som är godast i godispåsen? Herr sommelier har naturligtvis ingen aning om att jag redan innan besöket plöjt igenom listan flera gånger på nätet. Jag vet exakt vad jag vill ha. Två flaskor. Ett vitt och ett rött, båda från trakten och generöst prissatta. ”I’d like to order one bottle of Malvira’ Roero Arneis Trinità 2001 and one Bartolo Mascarello Barolo 1998, please.” ”Excellent choice, sir! Sparkling or non sparkling water? ”Naturale, per favore.” Det fanns en period då jag kände ett visst behov av att imponera på sommelierer. Antagligen för att jag själv aldrig jobbat på krogen trots att jag utbildat mig till yrket. Inte så att jag beställde in svindyra flaskor med kända etiketter, det hade jag inte råd med Jag försökte istället hitta fynden, de där udda flaskorna från mindre kända producenter till bra pris. Jag ifrågasatte ofta vinpaketen och drack sällan vin per glas. För lika mycket som att imponera på sommelieren handlade det om att få valuta för pengarna. Med ett nördigt vinintresse var mina krogbesök alltid en jakt på låga påslag och höga Parkerpoäng. Vilken årgång var underskattad och vilka andraviner presterade bäst? Ett barnsligt, nördigt och asocialt nöje som inte alltid uppskattades av mitt middagssällskap. Idag uppför jag mig lite bättre, även om vinlisteläsning fortfarande tillhör livets ljuva stunder. Men istället för att låtsasjobba som privatsommelier låter jag krogens egen vinkällarkung guida mig rätt. För om det är någon som vet var de verkliga fynden finns är det ställets sommelier.
Drick_130206.indd 86
2013-02-06 15:44
S 87
Drick_130206.indd 87
2013-02-06 15:44
S 88 Krogen
Sommelieren – inte bara den som kommer med vinet Ordet sommelier kommer från franskans ”la somme”, som ursprungligen syftade på den person som ansvarade för djuren och bar vinet när man reste. I rollen ingick även den oglamorösa uppgiften att smaka av vinet för att se om det var förgiftat. Dagens sommelieryrke är betydligt mer smickrande men det har fortfarande inget med glamour och lyx att göra. Sommelierens huvudsakliga uppgift är att rekommendera rätt dryck till rätt mat – make it all sing. Men kompetensområdet sträcker sig längre än så. Förutom kunskap om vin, öl, cider, starkvin, sprit och cocktails ska sommelieren även ha bra koll på olika slags vatten, alkoholfria alternativ, kaffe, te, choklad och cigarr. Dessa ska givetvis också, liksom vinet, kunna matchas med krogens meny. Vissa sommelierer har specialiserat sig på specifika områden som sake, snaps eller öl, men det vanliga är att man arbetar med allt. Ytterligare en falang av yrket är att tävla. Det arrangeras SM, NM och VM i sommelieri med jämna mellanrum. Tävlingarna är uppdelade i en teoretisk läxförhörsdel, en praktisk blindprovning samt servering. Sverige ligger långt fram i utvecklingen och placerar sig som regel högt vid de internationella tävlingarna. 2007 blev Andreas Larsson Sveriges första världsmästare. Huruvida en sommelier är begåvad eller inte visar sig bäst på restaurangen. Det handlar i grund och botten om ett serviceyrke där varje gäst ska ges den mest passande dryckesupplevelsen. Trots detta upplever många att det är jobbigt att beställa vin. Vad passar bäst till maten? Kan jag beställa ett vin från Australien på en fransk bistro? Är det snålt att välja husets vin? Det finns en rädsla att beställa ”fel” som ofta leder till att man beställer något man druckit tidigare eller låter någon annan vid bordet göra valet. Det är här den briljanta sommelieren kliver fram. Idag är de flesta som jobbar i servisen även sommelierutbildade. Att be om hjälp innebär inte att du blir lurad till att köpa något dyrare än du tänkt dig, tvärtom. Våga fråga! Berätta att du inte har en aning, kan litegrand eller är superintresserad. Visar du en gnutta intresse för ditt dryckesval kommer du att få dubbelt tillbaka.
Drick_130206.indd 88
2013-02-06 15:44
S 89
Våga fråga sommelieren Har ni något spännande på glas som inte står på menyn? Vi vill dricka gott bubbel men inte så dyrt som champagne, finns det? Finns det något schyst prissatt rödvin för 600– 700 kronor? Kan vi få provsmaka innan vi bestämmer oss? Vilka öl kan du rekommendera till maten vi ska äta?
Drick_130206.indd 89
2013-02-06 15:44
S 90 Krogen
SOMMELIERSLANG Alla skrån har sin vokabulär, sitt tugg och sin jargong. Dryckesterminologin på krogen och snacket bland vinnördarna blir lätt obegripligt för den oinvigde.
200 % ny ek Vin som dragits om ytterligare en omgång till oanvända ekfat. Används också för att beskriva överdriven ekfatskaraktär. ABC Anything But Chardonnay. Barriquer Små franska ekfat som kan förknippas med modern vinproduktion. Bra Ett vin är inte ”gott”, det är ”bra”. Blinda Prova vin utan att veta vad det är. BYO Bring Your Own, syftar till att alla tar med sig sitt eget vin som oftast ”blindas”. Cab Cabernet sauvignon, stavning med ”K” kan syfta till tysk Kabinett-riesling. Champagnemetoden Har inget med vaska att göra, syftar till att vinet är gjort enligt reglerna för champagne. CNDP Vin från Châteauneuf-du-Pape. Decka Dekantera. Hälla vin på karaff för att få bort fällning eller för att lufta vinet. Degga Från franskans degorgera, det moment under produktionen av champagne då jästen avlägsnas. Förekommer även i formerna nydeggad och sendeggad. DRC Domaine Romanée Conti, vinfirma i Bourgogne som gör världens dyraste viner. Dubbeldecka Snabbt hälla över vinet i karaff och sedan tillbaka i flaska, vinet genomluftas då två gånger. Envinera Skölja runt några droppar av vinet som ska dekanteras i karaff för att få bort eventuella oönskade dofter. Estrigt Beskriver ofta unga, fruktiga viner eller veteöl som doftar godis. Skumbanan, hallon och jordgubbar är vanliga aromer från estrar. Fatat/ofatat/överfatat Beskriver huruvida vinet ekfatslagrats eller inte och om detta varit till vinets förtjänst. Frukt Ett vins fruktighet kan beskrivas på tusen olika sätt, oftast med andra frukter och bär än just den ursprungliga vindruvan.
Drick_130206.indd 90
Galopp Ett litet glas öl eller vin som dricks snabbt i baren innan man springer vidare. Garagevin Görs av mindre producenter i små upplagor. Ursprungligen i Bordeaux men idag överallt där egensinniga producenter gör icketraditionella viner i limiterad volym. GSM Grenache Shiraz Mourvedre, druvblandning som är populär i Australien. Hus Syftar oftast till producent i Champagne, se även slott. IGT Indicazione Geografica Tipica, en italiensk vinklassificering som även används som samlingsbegrepp för viner gjorda på icke-traditionella druvor, se även Supertuscan. Korkat Korkdefekt, har inget med kork i vinet att göra. Kort/långt Syftar till längden på eftersmaken där långt är att föredra. Labeldrickare Person med dyr smak som gillar erkända etiketter. Har sällan ett djupare vinintresse. Mikrobärs Öl från mindre bryggeri i begränsad upplaga. Nanobärs Öl från ett bryggeri som är mindre än ett mikrobryggeri, ett par batchar i veckan max. Negoc Uttalas [negåss] och syftar till negociant, dvs en vinhandlare som köper in druvor för att göra vin under eget namn. Näsa Vinets näsa eller nos syftar till vinets doft, vin kan t ex ha en fin näsa men en svag ryggrad. Oxat Oxiderat, vin som kommit i kontakt med syre och doftar äppelskrutt. Parkervin Fruktpackat vin med hög alkohol som vanligtvis genererar höga poäng hos vinjournalisten Robert Parker, går även under namn som blockbuster och muskelvin. Pinne Ett litet glas sprit alternativt vin på druvan pinot noir. Pizzavin Som det låter. Används ibland ironiskt nedvärderande om ett toppvin.
2013-02-06 15:44
Flight
Drick_130206.indd 91
Benämning för en glasrunda vid provning, kan variera från två glas och uppåt.
Poppa Öppna och dricka en flaska. Primörvin Syftar till en primeur, vin som köps innan det buteljerats, vanligtvis från Bordeaux. Rhône Rangers Sammanslutning av jänkare som avgudar franska viner från Rhônedalen. Ripassosötma Syftar på ripasso- och amaroneviner som får en sötare frukt på grund av en viss del torkade druvor. Ryggrad Från engelska “backbone”, syftar till vinets struktur. Slott Vinproducent i Bordeaux, se även hus. Spotta Inte dricka. Stor stark Gammal tolkning: ljus lager på fat. Ny tolkning: krallig öl med minst 10 procent alkohol. Supertuscan Benämning på ett modernt vin från Toscana gjort på internationella druvor, se även IGT. Välkända exempel är Sassicaia, Ornellaia och Redigaffi. Syratorsk Person som tycker att tysk torr riesling smakar saft. TBA Trockenbeerenauslese. Tyskt mycket sött vin vars namn är för långt för att uttala. Terroir Ett vin med tydlig terroir innebär i korthet ett vin som smakar varifrån det kommer. Begreppet missbrukas titt som tätt. Traska En variant av vaska där man helt enkelt beställer in flaskan, betalar och traskar därifrån. UFF Ung, Fräsch och Fruktig. Slentrianbeskrivning av vilket ungt vin som helst. Vaska Besynnerligt och obekräftat fenomen där gästen beställer in två flaskor champagne och ber bartendern hälla ut den ena. Bratsens provokativa svar på champagnesprutförbudet som infördes i Båstad 2007. Vattna Servera vatten till vinet. Vertikal Provning av flera årgångar från en och samma producent. Vit månad En period då man bara dricker vitt vin och ljusa spritsorter.
S
91
2013-02-06 15:44
I Drick! guidas du genom vinlistor, barstolar och ölkranar – nyfiket, avdramatiserat och bortom allt snobberi. Du möter vinet, ölen och spriten i sammanhang du känner igen: söndagsmiddagen, krogen, cocktailbaren, festen, smörgåsbordet, puben, resan och butiken. Vill du läsa om druvkloner, jäststammar och appellationsregler finns det andra böcker. Drick! är en handbok av praktiskt snitt, skriven och tillägnad alla som helt enkelt vill dricka lite bättre.
Alf Tumble är house-dj:n och musikproducenten som via sommelierstudier förlorade sig i vinets värld. Idag delas passionen lika mellan vin, öl, sprit och disco. Han skriver regelbundet i Nöjesguiden, Livets Goda, Whisky & Bourbon, Gourmet, Expressen och på bloggen Popit.nu samt sitter med i rådet för Sveriges Sommeliergille.
ISBN 978-91-27-13402-7
9 789127 134027
Vin, öl och sprit med Alf Tumble – hemma och på krogen
”Sommelieren bugar och lämnar över den tunga vinlistan med läderpärmar. Han förklarar att han mer än gärna assisterar mig i mina val av vin, restaurangens källare hör till regionens bästa, ja kanske till och med landets. Jag avböjer artigt och försjunker i den heliga lektyren. Naturligtvis har jag plöjt igenom listan flera gånger på nätet. Jag vet exakt vad jag vill ha.”
Vin, öl och sprit med Alf Tumble – hemma och på krogen