9789147112517 by Smakprov Media AB

Best.nr 47-11251-7 Tryck.nr 47-11251-7

9789147112517c1c.indd All Pages

Äldre- och funktionshindersomsorg

LARS ZANDERIN är filosofie licentiat i statsvetenskap, filosofie doktor i rättssociologi samt universitetslektor (emeritus) i politologi. Han har varit verksam vid Linnéuniversitetet, Växjö, Lunds universitet, Högskolan i Kristianstad och Högskolan i Kalmar.

REGELSYSTEM, ORGANISERING, LEDNING OCH PERSONAL

MARIA BENNICH är filosofie doktor i sociologi och universitetslektor i socialt arbete-, på Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete vid Örebro universitet samt verksam vid Avdelningen för beteendevetenskap och socialt arbete vid Hälsohögskolan i Jönköping.

ÄLDRE- OCH FUNKTIONSHINDERSOMSORG

DENNA BOK beskriver fyra olika områden inom äldre- och funktionshindersomsorg: regelsystem, organisering, ledarskap och organisation. De olika delarna är integrerade men författarna prestenterar de fyra områdena för sig för att göra dem mer lättbegripliga. Avsnittet om regelsystem behandlar lagar, förordningar, tillämpningsföreskrifter EU-regler, EU-förordningar och EUdirektiv. Området organisering beskriver organisering av välfärdstjänster – både kommunala och privata utförare. I avsnittet om ledarskap diskuteras följande frågor: Vad innebär det att leda verksamheter inom omsorg för äldre och personer med funktionsnedsättning? Vilka utmaningar står chefer inför och hur ser förutsättningarna ut för att hantera dessa? Avsnittet personal redogör för medarbetarnas förutsättningar och villkor när det gäller regelsystem, organisering och arbetsmiljö. Boken vänder sig till studerande och yrkesverksamma inom socialt arbete.

ÄLDRE- OCH FUNKTIONSHINDERSOMSORG REGELSYSTEM, ORGANISERING, LEDNING OCH PERSONAL

MARIA BENNICH (RED.) ULRIKA BÖRJESSON KJERSTIN LARSSON MARIA WOLMESJÖ LARS ZANDERIN (RED.)

09/11/16 2:49 PM

ร ldre- och funktionshindersomsorg Regelsystem, organisering, ledning och personal

Maria Bennich (red.) Ulrika Bรถrjesson Kjerstin Larsson Maria Wolmesjรถ Lars Zanderin (red.)

Liber

9789147112517b1-156c.indd 1

09/11/16 2:44 PM

ISBN 978-91-47-11251-7 © 2017 Författarna och Liber AB Förläggare: Kristina Iritz Hedberg Redaktör: Elisabeth Åman Projektledare: Maria Emtell Omslag: Catharina Ekström Ombrytning: Catharina Ekström Produktion: Jürgen Borchert Första upplagan 1 Repro: OKS Prepress Services, Indien Tryck: People Printing, Kina, 2017

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tel 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tel 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

9789147112517b1-156c.indd 2

09/11/16 2:44 PM

FÖRKORTNINGAR

ABBL AFS ALF AML AOL AR ATP bet. BoL BTPL Ds EG EPL EU FÖD FK FL GPL ISF IVO KomL LIP LOU LOV LSS LVM LVU NVL OSL prop. rskr. RÅ SFB SFS SGI SjLL SofL SoL SOU USL ÄfsL

Lag (1947:529) om allmänna barnbidrag Arbetsmiljöverkets författningssamling Lag (1997:238) om arbetsmiljöförsäkringen Arbetsmiljölagen (1977:1160) Lag (2004:778) om allmänt ombud hos Försäkringskassan Allmänt råd Allmän tilläggspension betänkande Lag (1993:737) om bostadsbidrag Lag (2001:761) om bostadstillägg för pensionärer med ﬂera Departementsserien Europeiska gemenskapen/erna Lag (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn Europeiska unionen Försäkringsöverdomstolen eller domstolens rättsfallsreferat Försäkringskassan Förvaltningslagen Lag (1998:702) om garantipension Inspektionen för socialförsäkringen Inspektionen för vård och omsorg Kommunallagen (1991:900) Lag (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (1993:387) om stöd och service till funktionshindrade Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Lag (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård Lag (2009:400) om offentlighet och sekretess proposition riksdagsskrivelse Regeringsrättens årsbok (till och med 2010) Socialförsäkringsbalken (2010:110) Svensk författningssamling Sjukpenninggrundande inkomst Lag (1991:1047) om sjuklön Socialförsäkringslagen (1999:799) Socialtjänstlagen (2001:453) Statens offentliga utredningar Lag (1996:1030) om underhållsstöd Lag (2001:853) om äldreförsörjningsstöd

9789147112517b1-156c.indd 3

09/11/16 2:44 PM

FÖRFATTARPRESENTATIONER

Maria Bennich är filosofie doktor i sociologi och universitetslektor i socialt arbete på Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete vid Örebro universitet samt verksam vid Avdelningen för beteendevetenskap och socialt arbete vid Hälsohögskolan i Jönköping. Hennes forskningsintresse utgår primärt från organisering, styrning och kompetensutveckling inom olika delar av socialtjänsten, men hon är även intresserad av frågor som berör brukarinflytande och delaktighet. Bennich undervisar på Socionomprogrammet i kurser som behandlar organisering och ledning, samverkan och interprofessionellt arbete samt äldre och åldrande. Hon har lång erfarenhet av att arbeta som praktiker på olika fält inom socialt arbete. Bennich har varit redaktör och/eller medförfattare i ett flertal böcker, som exempelvis Omsorger om funktionshindrade (2016), Upphandling, valfrihet, styrprinciper − i socialtjänsten (2015). Ulrika Börjesson är filosofie doktor i välfärd och socialvetenskap och universitetslektor i socialt arbete vid Avdelningen för beteendevetenskap och socialt arbete, Hälsohögskolan Jönköping. Undervisning vid Socionomprogrammet innefattar främst kurser i organisering och ledning, äldreomsorg, vetenskapsteori och forskningsmetodik samt Nationell uppdragsutbildning för LSS-handläggare. I undervisningen används också bakgrunden som enhetschef i äldreomsorg samt rehabiliteringshandläggare på Försäkringskassan. Börjessons forskningsintressen är vardagskunskap för personal i socialt arbete (avhandlingen handlar om personal i kommunal äldreomsorg) samt ett nyligen initierat projekt med Jönköpings kommun som fokuserar på ensamkommande flyktingbarn. Kjerstin Larsson är filosofie doktor i sociologi och är nu verksam som forskningsledare i Region Örebro län inom området folkhälsa och välfärd, samt vid Universitetssjukvårdens forskningscentrum (UFC). Hon har även arbetat vid Örebros och Linköpings universitet som universitetslektor på Avdelningen för socialt arbete samt inom Sociala omsorgsprogrammet. Hon har också arbetat på flera FoU-enheter som forsknings- och utvecklingsledare. Hon har lång yrkeserfarenhet som chef och ledare på flera olika befattningar

9789147112517b1-156c.indd 4

09/11/16 2:44 PM

och nivåer inom kommunal förvaltning, främst inom äldre- och funktionshindersområdet. Hennes forskningsintresse är inom ledarskap och organisation i offentlig sektor med fokus på första linjens chefer. Maria Wolmesjö är filosofie doktor och universitetslektor i socialt arbete. Hon är verksam vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd vid Högskolan i Borås samt vid Avdelningen för socialt arbete vid Linköpings universitet. Hon har lång och gedigen yrkeserfarenhet från ledande befattningar inom äldre- och funktionshindersområdet samt inom akademin. Hennes forskning rör främst ledarskap, organisering, interprofessionell samverkan och första linjens chefers förutsättningar för hantering av etiska dilemman. Under de senaste åren har hon bland annat givit ut följande arbeten själv eller tillsammans med olika kollegor: Ledarskap i äldreomsorgen: Att leda integrerat värdeskapande i en röra av värden och förutsättningar (2016), Ledarskapande – potentialer i samverkan (2015), Förändringsperspektiv på äldreomsorgen. Att leva med andra (2015), ”Själva verksamheten och första linjens chefsarbete” (2015). Lars Zanderin är filosofie licentiat i statsvetenskap, filosofie doktor i rättssociologi samt universitetslektor (emeritus) i politologi. Han har varit verksam vid Linnéuniversitetet, Växjö, Lunds universitet, Högskolan i Kristianstad och Högskolan i Kalmar. Han har undervisat i arbetsmiljörätt, arbetsrätt, förvaltning och organisationsfrågor vid Linnéuniversitetet samt vid flera andra högskolor och universitet i Sverige. Han har skrivit ett flertal böcker och uppsatser i arbetsmiljörätt, arbetsrätt och förvaltning, inklusive kommunal rätt och socialrätt-/socialförsäkringsrätt på egen hand eller tillsammans med kollegor, och har lång erfarenhet av olika uppdrag inom förvaltning och näringsliv. Under de senaste två åren har han ensam eller tillsammans med kollegor givit ut bland annat Socialförsäkringar (2015), Upphandling, valfrihet, styrprinciper (2015) samt Omsorger om funktionshindrade (2016).

9789147112517b1-156c.indd 5

09/11/16 2:44 PM

INN EHÅ L L

Förkortningar ......................................................................................... 3 Författarpresentationer........................................................................... 4 Förord .................................................................................................... 8

Introduktion till boken 1. Regelsystem för äldre- och funktionshindersomsorger ................11 1.1 Äldreomsorg under kommunal ledning ........................................... 12 1.2 Omsorgstjänster för personer med funktionsnedsättning under kommunal ledning ............................................................... 18 1.3 Ändringar i socialförsäkringsbalken: prop. 2012/13:1 avseende lagändringar i socialförsäkringsbalken ............................. 35 1.4 Omsorgstjänster för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen ................................................................... 46 1.5 Äldreomsorgen i företag, ekonomiska föreningar, ideella och kooperativa organisationer med mera ............................................ 47 1.6 Omsorgstjänster för personer med funktionsnedsättning i företag, ekonomiska föreningar, ideella och kooperativa organisationer med ﬂera................................................................. 53

2. Organisering av äldreomsorg och omsorgstjänster för personer med funktionsnedsättning ...........................................................58 2.1 Äldreomsorgen under kommunal ledning ....................................... 58 2.2 Lagen om offentlig upphandling och lagen om valfrihetssystem.............................................................................. 60 2.3 Framtida valfrihetssystem inom socialtjänsten före och efter valet 2014 ...................................................................................... 71 2.4 Organisering av företag, ekonomiska och ideella föreningar inom funktionshindersområdet................................................................ 79

9789147112517b1-156c.indd 6

09/11/16 2:44 PM

3. Ledning inom verksamheter för äldre och personer med funktionsnedsättning ...........................................................82 3.1 Bilden av omsorg för äldre och personer med funktionsnedsättning i Sverige ...................................................................... 82 3.2 Olika former av styrning................................................................. 83 3.3 Den nationella värdegrunden ......................................................... 85 3.4 Tidigare forskning inom området och teoretisk ansats .................... 87 3.5 Förbättringsområden gällande äldreomsorg .................................... 89 3.6 Omsorgsinsatser för personer med funktionsnedsättning ............... 95 3.7 Ledarens arbetsmiljöansvar........................................................... 102 3.8 Positiva artiklar ............................................................................. 103

4. Personal inom omsorger för äldre och personer med funktionsnedsättningar ......................................................109 4.1 Omsorgsområdet och omsorgspersonalen .................................... 109 4.2 Arbete med arbetsmiljöförbättringar inom äldreomsorgen ............ 119 4.3 Kunskap och lärande som del i arbetsmiljön inom kommunal äldreomsorg. ................................................................................ 130 4.4 Arbetsmiljörätt och arbetsrätt inom kommunerna samt inom äldreomsorgen och funktionshindersområdet ............................... 136

9789147112517b1-156c.indd 7

09/11/16 2:44 PM

FÖRORD

Boken Äldre- och funktionshindersomsorg − regelsystem, organisering, ledning och personal syftar till att visa och skapa kunskap om de omfattande delarna av socialtjänsten som dessa två omsorgsområden utgör. De olika delarna är integrerade men vi försöker renodla de fyra områdena med sina delområden för att göra det omfattande området – äldreomsorg och omsorgstjänster för personer med funktionsnedsättning – mer tillgängligt för studerande. Synpunkter på bokens innehåll lämnas till förlaget. Författarna

9789147112517b1-156c.indd 8

09/11/16 2:44 PM

Introduktion till boken

Boken Äldre- och funktionshindersomsorg − regelsystem, organisering, ledning och personal behandlar, redovisar och diskuterar aspekter kring en synnerligen viktig personalgrupp som sköter äldre och samhällsmedborgare med funktionsnedsättning dygnet runt och året runt. Vanligtvis är de anställda i kommunerna, med undantag för läkarna som i regel är landstings-/regionanställda. Det finns också privatanställd omsorgspersonal som arbetar i privata aktiebolag. Omsorgsverksamheter drivs dessutom i kooperativa organisationer som till exempel HSB Omsorg eller i personalägda kooperativa organisationer, samt i handelsbolag och enskilda firmor. Det finns därutöver verksamheter i olikartade associationsrättsliga former som till exempel handelsbolag och enskilda former. Bokens presentation av regelsystem omfattar lagar, förordningar, tillämpningsföreskrifter (statliga och kommunala) och EU-regler, såsom EU-förordningar och EU-direktiv, som rör detta omsorgsområde. När organisering beskrivs kan det handla om organisering av välfärdstjänster – till exempel kommunal eller privat utförare – men det kan även handla om hur själva välfärdstjänstearbetet är organiserat. När begreppet omsorg behandlas görs det primärt utifrån omsorgsinsatser så som dessa kommer till uttryck genom – huvudsakligen – offentligt finansierade välfärdstjänster. Vi kommer att redovisa anställningar och anställningsförhållanden och deras regleringar i lagar, förordningar, tillämpningsföreskrifter och kollektivavtal samt EU-regler. De arbetsmiljöförhållanden och olika former av relationer som ständigt uppstår, utvecklas och förekommer inom de två nämnda områdena redovisas också. Ledning av äldre- och funktionshindersomsorg i såväl kommunala som privata/ideella organisationer redovisas, diskuteras och problematiseras: dels övergripande strategisk ledning av såväl privat-organisatorisk som politiskorganisatorisk natur, dels operationell och daglig ledning av verksamheterna avseende såväl offentlig som privat verksamhet.

9789147112517b1-156c.indd 9

09/11/16 2:44 PM

I boken används begreppen funktionshinder och funktionsnedsättning synonymt. Socialstyrelsen rekommenderar dock numera att begreppet funktionsnedsättning används för att definiera en individs nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Funktionshinder bör användas för att definiera en begränsning som en funktionsnedsättning kan innebära för en person i relation till omgivningen.

9789147112517b1-156c.indd 10

09/11/16 2:44 PM

1. Regelsystem för äldre- och funktionshindersomsorger Lars Zanderin

Äldreomsorgen och omsorgsinsatserna för personer med funktionsnedsättningar drivs vanligtvis av de svenska kommunerna och inom deras socialeller omsorgsnämnder. Under de senaste tjugo åren har dock några andra möjligheter presenterats vad gäller skötseln av socialtjänsten: – intraprenader – som utvecklas och genomförs både beroende på 1) utökad delegation inom den kommunala socialtjänstens organisation och 2) efter gjord upphandling – entreprenader som genomförs efter upphandling enligt lag om offentlig upphandling (LOU) – valfrihetssystem i form av olika företag, ekonomiska föreningar, ideella föreningar eller andra former av utförare av kommunal social verksamhet enligt lag om valfrihetssystem (LOV). Numera finns också privata företag som till exempel Ambea med dotterbolagen Vardaga (äldreomsorg), Nytida (omsorgstjänster för funktionshindrade) och Attendo, samt ideella organisationer som Röda korset eller Famna − Riksorganisationen för idéburen vård och omsorg. Verksamheter drivs också i kooperativa organisationer som till exempel HSB Omsorg eller personalägda kooperativa organisationer samt i handelsbolag och enskilda firmor. Förutom de ovan nämnda reglerna är kommunallagen (KomL), offentlighets- och sekretesslagen (OSL), förvaltningslagen (FL) samt konkurrenslagstiftningen med förordningar och tillämpningsföreskrifter av stor betydelse. Det är också viktigt att betona Europeiska unionens regelsystem, främst direktivet 2014/24/EU/ om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv.

9789147112517b1-156c.indd 11

09/11/16 2:44 PM

1. R E G E L S Y S T E M F Ö R Ä L D R E - O C H F U N K T I O N S H I N D E R S O M S O R G E R

Vi tar i detta avsnitt upp äldreomsorgen för personer i de svenska kommunerna, liksom omsorgstjänster för funktionshindrade. Det är viktigt att betona att det regelsystem och de regler som presenteras nertill även är styrande för de företag, ekonomiska föreningar, ideella organisationer med flera organisationer som får ett ansvar för äldre- eller funktionshindersomsorg. Vi presenterar dem tidigt i vår framställning eftersom det är viktigt att känna till regler av olika art när vi behandlar organisationer av privat/ideell natur.

1.1 ÄLDREOMSORG UNDER KOMMUNAL LEDNING Det är utifrån de av staten fastställda nationella målen för äldreomsorgen som kommunerna ska se till att de äldre har tillgång till en kvalitativt god vård och omsorg. Reglerna i socialtjänstlagen (SoL) anger en miniminivå som kommunerna ska uppfylla. De flesta kommuner ger emellertid ett mer omfattande stöd enligt SoL 5:4−6. Det är med utgångspunkt i lagstiftningen som kommunfullmäktige (KF) ska reglera på vilket sätt kommunens medborgare ska tillförsäkras såväl de lagstadgade rättigheterna som det stöd kommunerna därutöver vill ge de äldre. Genom tre viktiga dokument styr kommunerna äldreomsorgen samt utvärderar denna (se också KomL 3:9). Genom de kommunala reglementen för nämnderna fastställer KF de organisatoriska förhållandena, de uppgifter samt det ansvar som nämnderna − vanligtvis socialnämnden eller omsorgsnämnden − har. I dokumentet Mål och riktlinjer fastställer KF de åtaganden som kommunen har gentemot de äldre i befolkningen. De är av övergripande och principiell natur: bindande för nämnden och en utgångspunkt för budgetarbetet. Många kommuner har också antagit en äldreomsorgsplan, som ska ta upp utveckling, problem, behov av förändringar, önskvärda servicenivåer, innehåll, arbetssätt och andra politiskt viktiga frågor (Vägval i kommunal äldrepolitik, 2001). Planen är ett underlag för beslut som ska koncentreras på de olika typer av problem och förändringsbehov som föreligger, medan Mål och riktlinjer reglerar vad som gäller och ska verkställas av den ansvariga nämnden. Kommunfullmäktige fastställer också varje år en budget (tvåårsbudgetar förekommer också, men beslut sker varje år om innevarande års budget). Budgeten bygger på de krav som finns fastställda i Mål och riktlinjer och nämnderna får genom budgeten en order om att de ska genomföra sina uppdrag.

9789147112517b1-156c.indd 12

09/11/16 2:44 PM

1. R E G E L S Y S T E M F Ö R Ä L D R E - O C H F U N K T I O N S H I N D E R S O M S O R G E R

Kommunstyrelsen (KS) är det drivande organet i budgetbehandlingen och samordnar kommunens ekonomi (se också KomL 6:1−6). Genom årsredovisningar med förvaltningsberättelser för de olika nämnderna lämnas uppgifter om ”sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av kommunens resultat eller ställning, händelser av väsentlig betydelse, kommunens förväntade utveckling, väsentliga personalförhållanden och andra förhållanden som är av betydelse för styrning och uppföljning av den kommunala verksamheten” (Vägval i kommunal äldrepolitik, 2001 s. 43).

1.1.1 Kommunalt stöd till äldre Inom äldreomsorgens regelsystem finns såväl strukturinriktade insatser som allmänt inriktade insatser och individuella insatser, som ska underlätta för de äldre att bo kvar hemma så länge som möjligt. Utbudet av stöd- och serviceformer ska vara differentierat och det ska vara upp till den enskilde att själv kunna välja mellan dessa. Servicen ska ges utan ingrepp i den personliga integriteten och de äldre och deras organisationer ska medverka i den. Från socialtjänsten krävs insatser i form av boende, hemtjänst, uppsökande verksamhet, social jour samt tillgång till tekniska hjälpmedel för att målsättningarna ska kunna genomföras. Utgångspunkt för äldreomsorgen är – som tidigare tagits upp – kraven på självbestämmande och normalisering. Många personer över 65 år som är bosatta i Sverige saknar emellertid tillräcklig försörjning genom intjänad pension. De kan normalt inte förbättra sin ekonomiska situation och har då blivit långsiktigt beroende av socialtjänstens försörjningsstöd. För att lösa detta problem skapades ett statligt ekonomiskt stöd genom en särskild lag (2001:853) om äldreförsörjningsstöd som trädde i kraft 1 januari 2003. Denna lag ersattes den 1 januari 2011 med motsvarande regler och ingår numera i de bosättningsbaserade försäkringarna i SFB (socialförsäkringsbalken). Personer som har fyllt 65 år ska garanteras en viss lägsta levnadsnivå av äldreförsörjningsstöd. Genom äldreförsörjningsstödet garanteras den enskilde dels en skälig levnadsnivå, dels medel att täcka en skälig bostadskostnad. För att kunna ge äldre personer ett generellt stöd i hemmet utan behovsprövning införde riksdagen lag (2006:492) om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre. Syftet med tjänsterna är att förebygga skador, ohälsa eller olycksfall och de ska inte innefatta personlig omvårdnad. Denna lag är numera upphävd och ersatt med lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. I lagens 7–8 §§ regleras numera äldres rätt till vissa

9789147112517b1-156c.indd 13

09/11/16 2:44 PM

REGELSYSTEM FÖR ÄLDRE- OCH FUNKTIONSHINDERSOMSORGER

servicetjänster och är tillämplig på personer som fyllt 67 år. Kommunen kan hantera lagens tillämpning i egen regi eller lägga ut uppgifterna på entreprenad enligt lagen om offentlig upphandling (LOU 2007:1091). Att en person tar emot servicetjänster åt äldre hindrar inte att denne även kan erhålla socialt bistånd. Det är upp till socialnämnden att ”göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område” (5 kap. 6 § SoL). Man kan se denna bestämmelse som en precisering av socialtjänstens uppdrag på makronivå. Paragrafen kompletteras i sitt andra stycke med att kommunen ska planera sina insatser för äldre och samverka med landstinget och andra samhällsorgan för att kunna uppnå en aktiv uppsökande verksamhet. En sådan verksamhet ger också möjlighet att nå ut med information om socialtjänsten och dess insatser för äldre. På så sätt knyts äldreomsorgen till övrig planering i kommunen, däribland kommunens generella bostadsförsörjning, vilken regleras via plan- och bygglag (PBL 2010:900). Enligt 5 kap. 4 § SoL ska ”socialnämnden verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra”. Det är upp till socialnämnden att genom sina insatser ge äldre valfrihet och skapa förutsättningar för att de som önskar bo kvar hemma ska kunna göra det. Enligt 4 kap. 1c § SoL gäller också för den person som har beviljats bistånd eller som beviljas bistånd i form av boende enligt 5 kap. 5 § SoL (särskilda boendeformer för stöd och service) att denne ska kunna sammanbo med make eller sambo. Detta under förutsättning att paret tidigare sammanbott på ena eller andra sättet. Se också Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS) 2 kap. 2 §. Det är samtidigt nämndens uppgift att bryta isolering och ge äldre möjlighet till kontakt med närstående och andra personer samt till att få del av gemenskapen i samhället. Kommunerna har ett samlat ansvar för långvarig service och vård till äldre och funktionshindrade, genom den så kallade Ädelreformen (prop. 1990/91:14 och SoU 1990/91:9). Syftet med det beslutet var att skapa klara ansvarsförhållanden och ändamålsenliga organisatoriska förutsättningar för att utveckla samhällsinsatserna efter de målsättningar som riksdagen fastställt i fråga om samhällets äldreomsorg. En person får ansöka om insatser i en annan kommun om han eller hon önskar flytta till den kommunen, enligt 2a kap. 8 § SoL. Bestämmelsen gäller om personen har hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom och därför har varaktigt behov av vård- och omsorgsinsatser och inte kan bosätta

9789147112517b1-156c.indd 14

09/11/16 2:44 PM

1. R E G E L S Y S T E M F Ö R Ä L D R E - O C H F U N K T I O N S H I N D E R S O M S O R G E R

sig i den andra kommunen utan att sådana insatser fullgörs. En ansökan som lämnas in – enligt 2 kap. 8 § SoL – ska behandlas på samma sätt som om den sökandes behov tillgodoses i den kommun där han eller hon är bosatt. Även om den sökandes behov är tillgodosedda i bosättningskommunen, får inte hänsyn tas till den omständigheten vid prövning av ansökan i inflyttningskommunen. Bosättningskommunen ska – om den andra kommunen begär det – bistå med den utredning som krävs för att ansökan ska kunna prövas (2 kap. 9 § SoL).

1.1.2 Boende Det är socialnämndens uppdrag att verka för att äldre människor får goda bostäder. Nämnden ska också ge, dem som har behov av det, hjälp och stöd i hemmet samt annan lättåtkomlig service. Strävan ska vara att kommunen ger äldre bostäder i det vanliga bostadsbeståndet. Då pensionärer tillbringar mycket tid i hemmet bör lägenheterna vara utformade så att de är moderna och välplanerade. I många fall bör de också vara individuellt anpassade och försedda med tekniska hjälpmedel. I 5 kap. 5 § SoL slås fast att äldre människor ofta är i behov av stöd- och hjälpinsatser i hemmet. Den sociala hjälp som hemtjänsten kan erbjuda är av särskild betydelse för äldre och för funktionshindrade. Generellt sett är det viktigt att service är lättåtkomlig, och information om den ska vara enkel och klar. Vidare gäller att det är viktigt att visa den som är i behov av service vilket avstånd, vilka kommunikationer och vilka tider som gäller. Då all service inte kan ges i hemmet, gäller att olika serviceinsatser kan behöva samordnas i olika slag av servicecentraler. Kommuner bör, när så krävs på grund av de äldres vård- och omsorgsbehov, inrätta särskilda boendeformer. Begreppet servicehus har i olika sammanhang använts för olika former av boende, andra begrepp är servicehus med helinackordering, gruppboende för äldre, sjukhem för åldersdementa och trygghetsbostad. Dessutom kan olika former av korttidsboende eller korttidsvård ibland krävas för äldre och dessa ingår i begreppet särskilda boendeformer med service och omvårdnad och ingår då i kommunens skyldighet enligt 5 kap. 5 § SoL (se också prop. 2005/06:115 kap. 6, Trygghet i boendet). Av 18 § HSL följer att kommunerna ska bereda dem som bor i en sådan bostad eller boendeform som avses i 5 kap. 5 § andra stycket SoL (gruppen äldre) och 5 kap. 7 § tredje stycket SoL (gruppen funktionshindrade) god hälsa och service. Samma gäller också äldre som tillhandahålls boende i enskilt bedrivna boendeformer.

9789147112517b1-156c.indd 15

09/11/16 2:44 PM

REGELSYSTEM FÖR ÄLDRE- OCH FUNKTIONSHINDERSOMSORGER

En lägenhet i särskilt boende hyrs ut på samma sätt som andra bostäder och kan berättiga till kommunalt bostadsbidrag. Den som hyr en sådan lägenhet kan ta tillvara de möjligheter som kommunen ger vad gäller social hemhjälp och betalar själv för de kostnader (avgifter) som uppstår för denna. Om pensionären vägrar betala för sig får kommunen försöka driva in sin fordran på vanlig civilrättslig väg. Ansökan om bostad i särskilda boendeformer för service och omvårdnad prövas i allmänhet som bistånd enligt 4 kap. 1 § SoL och beslut kan överklagas som förvaltningsbesvär enligt 16 kap. 3 § SoL. Insatser till den enskilde ska utformas i samförstånd med denne, och socialnämnden, eller den som erhållit delegation från nämnden, fattar beslut om den enskildes ansökan kan beviljas.

1.1.3 Vårdinsatser Den långvariga vården av äldre och funktionshindrade har alltså till stor del överlåtits på kommunerna. Det kommunala ansvaret för äldres och funktionshindrades boende, service och vård återfinns i socialtjänstlagen. Den hälso- och sjukvård som krävs för dessa två grupper ska erbjudas de enskilda samhällsmedborgarna som bor i särskilda boendeformer för service och omvårdnad, i bostäder med särskild service och vid kommunala dagverksamheter. Läkarinsatser hanteras inte av kommunerna utan ingår i landstingens uppgifter enligt 18 § i HSL. Landstingen har ansvar för hemsjukvården i ordinärt boende, men kommunen kan efter beslut i landstinget få hemsjukvården överlåten till sig från landstinget. Ansvaret för läkarverksamheten ligger inte på kommunen även om landstinget överlåtit hemsjukvården på kommunen utan ligger kvar hos landstinget. Det har införts en bestämmelse i 26d § HSL som stadgar att landsting kan sluta avtal med kommunerna inom landstingsområdet, vilket reglerar i vilken omfattning och under vilka former läkarmedverkan ska utformas i särskilda boenden och dagverksamhet. Reglerna omfattar även ordinärt boende om kommunen ansvarar för vården. En kommun kan också, om landstinget inte uppfyller sina åliggande mot kommunen, på egen hand anlita läkare och få sina kostnader härför betalda av landstinget. Enligt 5 § HSL ska en fast läkarkontakt upprättas för att tillgodose de enskildas behov. Vidare i bestämmelsen sägs att alla som är fast bosatta inom landstinget ska få tillgång till och kunna välja en fast läkarkontakt (se också lag om valfrihetssystem). Enligt 26e § HSL ska kommuner och landsting samverka för att en enskild, som kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar för,

9789147112517b1-156c.indd 16

09/11/16 2:44 PM

Best.nr 47-11251-7 Tryck.nr 47-11251-7

9789147112517c1c.indd All Pages

Äldre- och funktionshindersomsorg

REGELSYSTEM, ORGANISERING, LEDNING OCH PERSONAL

ÄLDRE- OCH FUNKTIONSHINDERSOMSORG

ÄLDRE- OCH FUNKTIONSHINDERSOMSORG REGELSYSTEM, ORGANISERING, LEDNING OCH PERSONAL

MARIA BENNICH (RED.) ULRIKA BÖRJESSON KJERSTIN LARSSON MARIA WOLMESJÖ LARS ZANDERIN (RED.)

09/11/16 2:49 PM