Issuu on Google+

Andra aktuella titlar i serien är:

Retorik Mikael Holmgren Caicedo

BeGreppBart

Kommunikation

Makt Mats Börjesson & Alf Rehn

André Jansson

Hanna Wikström

BeGreppBart

Etnicitet

Carl-Göran Heidegren

BeGreppBart

Erkännande

BeGreppbart

BeGreppbart

”En kunnig, innovativ och mycket engagerande introduktion till begreppet kommunikation. André Jansson visar hur kommunikation är helt sammanvävd med samhällsstrukturer och med våra sätt att leva. Genom stimulerande tankefigurer och en tillgänglig, resonerande stil utmanar han läsaren att reflektera över sina egna kommunikationsmönster och att dra analytiska slutsatser av dessa mönster.”

BeGreppbart är en serie introducerande böcker om centrala samhällsvetenskapliga begrepp.

BeGreppBart

Foto: Ann Lundqvist, Karlstads universitet

André Jansson är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet. Han har tidigare gett ut bl.a. ”Globalisering: Kommunikation och modernitet”.

André Jansson

har alltid funnits men med olika innebörd. I den här boken ges en orientering kring vad kommunikation betytt i olika historiska sammanhang, med utgångspunkt i några grundläggande teoretiska tankefigurer. Boken pekar också ut tre alternativa synsätt på kommunikationens roll i dagens samhälle samt olika former av ”avfall” som genereras i kommunikativa processer.

Kommunikation

Kommunikation

Peter Dahlgren, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, Lunds universitet

Identitet

BeGreppBart

Nils Hammarén & Thomas Johansson

BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se/begreppbart Best.nr 47-08897-3

Tryck.nr 47-08897-3-00

UTFORSKANDE. F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.

Kommunikation - omslag.indd 1

09-06-26 08.55.08


Kommunikation ISBN 978-91-47-08897-3 © 2009 André Jansson och Liber AB Redaktörer: Anders Abrahamsson & Åsa Sterner Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander

Upplaga 1:1 Sättning: LundaText AB Typsnitt: Adobe Garamond Pro och Euphemia UCAS Tryck: Elanders, Ungern 2009

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas ­mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Begreppbart Komm.indd 2

09-06-26 08.46.27


BeGreppbart BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Aktuella titlar På www.liber.se/begreppbart kan du läsa mer om övriga redan utgivna titlar i BeGreppbart-serien.

Kommande titlar Bli först med det senaste! Anmäl dig till Libers nyhetsbrev för Högskole- och fortbildningslitteratur (välj Företagsekonomi och/ eller Sociologi) och du får löpande information om nya och kommande titlar. Du anmäler dig på: www.liber.se (klicka på Nyhetsbrev längst ner på sidan)

Kontaktpersoner Serieredaktörer Mats Börjesson, professor i sociologi vid Mälardalens högskola mats.borjesson@mdh.se Alf Rehn, professor i företagsekonomi vid Åbo Akademi alfrehn@mac.com

Ansvariga förläggare Ola Håkansson, Liber ola.hakansson@liber.se Peter Söderholm, Liber peter.soderholm@liber.se

Begreppbart Komm.indd 3

09-06-26 08.46.27


Begreppbart Komm.indd 4

09-06-26 08.46.27


Innehåll Tänk dig …  7 Del I. Former  13

”Att göra något gemensamt för flera”  14 Överföring, delning och andra kommunikations­metaforer  21 Perspektiv i kommunikationsforskningen  27 Mediering och medialisering  33 Del II. Spänningsfält  39

Åtskillnad  39 Inkapsling  57 (O)hållbarhet  73 Kommunikationens skiftningar  99

Noter  103 Referenser  105 Register  108

5

Begreppbart Komm.indd 5

09-06-26 08.46.27


Begreppbart Komm.indd 6

09-06-26 08.46.27


Tänk dig …

Tänk dig att det är fredag kväll och du har ordnat en bjudning med några vänner. Eftermiddagen har varit stressig, men du har ändå lyckats förbereda en exklusiv meny och skapat en varm atmosfär i ditt hem. Du har till och med laddat ner ny spännande musik att ha i bakgrunden. När alla anlänt känner du en behaglig avslappning sprida sig genom kroppen. Det är dags att lägga den gångna veckan bakom sig. Samtalen flyter allt lättare och det blir många skratt över gemensamma minnen. Alla känner alla. Det går att skämta om nästan vad som helst. Just som förrätten dukats fram ringer telefonen. Du går för att svara medan gästerna slår sig ner vid bordet. I andra änden hörs en ung kvinnas avlägsna stämma. Hon talar en obestämbar dialekt och verkar sitta i ett rum fullt av sorl. ”Hej, jag skulle vilja tala med André Jansson.” Du vet redan innan orden uttalats att det är en telefonförsäljare. Ljudet av call-center går inte att ta miste på. ”Det är jag”, svarar du kort. Lagom kort för att inte vara alltför otrevlig, men tillräckligt kort för att signalera att du inte är upplagd för samtal. Kvinnan i telefonen säger sitt namn och låter meddela att hon ringer från företaget Vialux. Hon frågar dig om du känner till att du skulle kunna få fler tevekanaler om du köpte en ny tjänst via deras bredbandsnät. Du har givetvis ingen aning om just den möjligheten. Frågan är en fälla som gillrats för att inte samtalet ska få ett alltför abrupt slut. Men du slingrar dig ur. ”Du får ursäkta, men jag kan inte tala med dig just nu. Jag har gäster.” ”Kan jag ringa vid ett senare tillfälle?”

7

Begreppbart Komm.indd 7

09-06-26 08.46.27


Du samlar lite extra kraft. Du tycker synd om henne, som tvingas sitta och jobba extra en fredagskväll. Men du är verkligen inte intresserad. ”Du, jag är helt nöjd med de kanaler jag har.” ”Får jag fråga vad du har för leverantör i dag? Vi kanske kan ge dig ett personligt erbjudande.” Ett sista desperat försök från den fjärran försäljaren … Men du har fått nog. ”Nej tack. Jag är som sagt inte intresserad.” Du lägger på i örat på Vialux-kvinnan och går tillbaka till vännerna och förrätten. Det har bara förflutit någon minut, men du känner dig ändå påtagligt störd och funderar samtidigt på om du kanske var väl otrevlig. Du tar en klunk vin och ondgör dig över ”alla dessa telefonförsäljare”. Alla vännerna håller med. En av dem frågar varför du inte spärrat telefonen för reklam. Du svarar att du inte haft tid, trots att det egentligen inte är någon bra förklaring. En helt ordinär episod. Så full av självklarheter. En episod som vi troligtvis snart skulle glömma bort, om den ägde rum. En sammankomst där vi slappnar av och är tillsammans. Så ett avbrott. Eller ett inbrott? Något skaver på vår gemenskaps hölje. Det personliga meddelandet är inget annat än ett manipulativt falsarium. Eller är det personlig service? Någonstans är balansen rubbad. Atmosfären är tillfälligt störd. Vardagsdiplomatin fallerar och vi tvingas reflektera över informationssamhällets lågbetalda arbetskraft. Det handlar om kommunikation. Och allt det där som verkar så självklart kanske inte alls är självklart.

Vävda mönster Den mest ordinära av episoder kan vid närmare skärskådan inrymma en komplex väv av kommunikativ aktivitet. Själva väven kan ges en mer eller mindre objektiv beskrivning. Samtalen över en middag kan spelas in. Vi kan ta reda på vilken försäljare som ringde upp oss och varifrån samtalet gjordes. Men för att förstå 8

TÄ N K D I G …

Begreppbart Komm.indd 8

09-06-26 08.46.28


hur denna väv skapats, varför mönstren ser ut som de gör, måste vi försöka se vad som finns bakom det uppenbara. Tre bakomliggande nivåer, eller strukturer, är viktiga att lägga märke till utifrån det inledande exemplet. Den första kan vi kalla för tolkningsstrukturer. För att människor ska kunna kommunicera med varandra på ett meningsfullt sätt måste de ha tillgång till något slags gemensam kod. Språket är vår viktigaste kod. När inte det talade och skrivna språket räcker till kan vi behöva ta till kroppsspråk. Även detta följer en kod, om än en mindre formell sådan. Men våra tolkningar är som regel mer äventyrliga än vad gängse kodsystem tillåter. Vi vill helst sätta in omgivningens yttranden i deras sammanhang och gör därför erfarenhetsbaserade tolkningar. Under en middagsbjudning med nära vänner kan vi slappna av och känna oss trygga i att vi ”talar samma språk”. Vi delar många upplevelser. Vi känner till våra vänners personligheter och bakgrund. På blott ett ögonblick kan också vår erfarenhet säga oss att en telefonförsäljare är en telefonförsäljare. Den andra nivån består av materiella infrastrukturer. Inte minst handlar det om olika slags tekniker som används för att kommunicera, det vill säga medier. Med hjälp av medier har betingelserna för kommunikation förändrats genom historien. Det har blivit allt lättare att skicka budskap över stora avstånd. Det har blivit lättare att lagra och sortera olika slags innehåll. Men medierna har också skapat ett överflöd av information som gör att vår upplevelse av möjligheter och kontroll ibland slår över i sin egen motsats. Tack vare nätbaserade tjänster för musik är det enklare än någonsin att utforma en personlig akustisk inramning för hemmet. Men det produceras på samma gång ett kontinuerligt flöde av information som vi inte alltid finner önskvärt. Våra postlådor fylls av papper och dataflöden och hemmet invaderas av oönskade gäster som vill att vi ska kommunicera ännu mer. Situationen blir allt vanligare. Samtidigt är infrastrukturer i likhet med andra resurser ojämlikt fördelade i världen. ”Vi” som tvingas sortera vår e-post och förbannar telefonförsäljare tillhör de privilegierade. Det är därför vi uppvaktas. TÄ N K D I G …

Begreppbart Komm.indd 9

9

09-06-26 08.46.28


Den sista nivån utgörs följaktligen av maktstrukturer. All kom­mu­nika­tion äger rum mellan människor och avspeglar ofta indi­vider­nas position i samhället. Materiella och kulturella tillgångar och status styr i vilken mån man kan kontrollera sitt eget kom­mu­nicerande. Kommunikationen är i sin tur med och producerar dessa strukturer – genom språkbruk, kulturell smak och mediala tillgångar. Var makten finns är emellertid inte alltid tydligt. När vi över telefon lockas att köpa något vi inte bett om, kan vi å ena sidan uppleva att vi utsätts för en kommer­siell påtryckning, ett försök till manipulation. Medieindustrin i dess olika förgreningar är i dag en makthavare med stort inflytande över vår dagliga livsföring. Att arbeta med telemarketing, å andra sidan, är att befinna sig på den yttersta spetsen av någon av dessa grenar, utsatt och med ringa eller inget inflytande över de processer man medverkar i. I vårt eget hem, en vanlig fredagskväll, befinner vi oss mitt i detta spänningsfält.

Bokens syfte och uppläggning Att studera kommunikation öppnar alltså dörren till många olika slags analyser. Och det är just det som den här boken ska försöka visa. Tolkningens våndor och glädjeämnen, teknikens möjligheter och begränsningar, den kommunikativa maktens skiftande gestalter – det är teman som kommer att genomsyra boken. Men jag har ännu inte sagt något om vad kommunikation är. Alla har vi vår egen bild av fenomenet, och som framgår av den inledande episoden kan kommunikation se ut på olika sätt och ha olika funktioner. Människors samtal och meddelanden uppfattas ofta som själva sinnebilden för kommunikation. Men att kommunicera handlar inte bara om att informera och utbyta åsikter. Det handlar också om ritualer, minnen och samhörighet. Såväl vardagens ”struntprat” som skapandet av en personlig situationsbestämd ljudmiljö i hemmet är kommunikationsformer som skänker tillvaron kontinuitet. I bokens första del, 10

TÄ N K D I G …

Begreppbart Komm.indd 10

09-06-26 08.46.28


Former, ska vi försöka reda ut kommunikationsbegreppet så gott det går. Det handlar inte om att en gång för alla spika fast vad kommunikation är (och inte är). Men utifrån ett antal metaforer och perspektiv som präglat tänkandet på detta område kan vi ändå mejsla fram några grundläggande kriterier. För övrigt är det här en bok som främst vill uppmana till kritik och nytänkande. Bokens andra del, Spänningsfält, syftar till att fånga sidor av kommunikation som inte självklart bekräftar den grundläggande definitionen, utan snarare lyfter fram aspekter som förmår säga något nytt om dagens samhälle. Först undersöks kommunikationens sociala betydelse utifrån en tankefigur som närmast ska ses som det gemensammas anti-tes: åtskillnad. Kommunikation söndrar och separerar såväl i språkligt hänseende som i termer av sociala maktförhållanden. Därnäst provas en annan icke-konventionell tankefigur, nämligen kommunikation som inkapsling. Genom att skärskåda den ökande sociala betydelsen av medierad övervakning utmanas idén om att kommunikation primärt skulle handla om utsträckning och vidgade horisonter. Till sist behandlas frågan om hur kommunikation hänger samman med (o)hållbarhet. Det närmaste vi kommer en specifik tankefigur i det sammanhanget är att betrakta kommunikation som en avfallsproducerande social kraft. Vi kommer att stifta bekantskap med vardagens asocialt pratsamma individer, de som obetänksamt sprider sina tankar likt avgaser, vi kommer att fundera kring skillnaden mellan skräpkultur och kulturellt skräp, för att slutligen ställas öga mot öga med de människor som långt från våra nordiska överflödssamhällen livnär sig på att ta hand om västvärldens datorskrot. Där ställs den kanske yttersta frågan om kommunikationsöverflödets följder.

TÄ N K D I G …

Begreppbart Komm.indd 11

11

09-06-26 08.46.28


Begreppbart Komm.indd 12

09-06-26 08.46.28


Del I.

Former Låt oss konstatera att kommunikation är ett vagt begrepp. Fenomenet har en förmåga att glida in i sin omgivning, undan vår fixering, och inbjuder därför till diskussioner och stridigheter om dess ”rätta” natur. Samma sak gäller förvisso många av samhällsvetenskapens begrepp – men somliga mer än andra, och framför allt de som har en abstrakt karaktär. Kommunikation är ett sådant begrepp. När vi talar om ”kommunikation” rör vi oss i en mer diffus språklig terräng än om vi talar om ”samtal”, ”transporter” eller ”television”. Samtidigt är det uppenbart att begreppet har något viktigt att säga oss om vår samtid. Det används för att beskriva och ge lösningar på problem som rör alltifrån människors vardagsliv till global ekonomisk utveckling. Många inflytelserika aktörer är således med och sätter sin prägel på vad kommunikation ska betyda, vilket i sin tur får den paradoxala konsekvensen att ordets innebörd blir än mer komplex och töjbar. Det återspeglas också inom vetenskapen. Under den moderna epoken har det utvecklats konkurrerande perspektiv och visioner i syfte att ge oss svaren på vad kommunikation ”är” och hur vi bör gå till väga för att lära oss mer om dess betydelse i olika sammanhang. Ambitionen med en bok som denna är således inte att slutgiltigt fixera innebörden av kommunikation. I den mån vi kan komma åt begreppets kärna, är den väldigt porös. Den riskerar att gå i upplösning så snart vi tar i den för hårt. Därmed inte sagt att alla tolkningar är lika relevanta eller etablerade, eller att vi bör undvika att diskutera begreppets mening. Som ett illustrativt exempel kan nämnas att antologin Communication as … Perspectives on theory (Shepherd m.fl. 13

Begreppbart Komm.indd 13

09-06-26 08.46.28


2006) innehåller tjugosju kapitel, som vart och ett förespråkar en särskild förståelse av kommunikation – alltifrån etablerade perspektiv som ”spridning” och ”dialog” till mer särpräglade tillämp­ningar som ”autoetnografi” och ”misslyckande”. När man har läst alla kapitlen kan man nästan tro att det råder total anarki inom kommunikationsforskningen. Är det alls möjligt att ha en forskningsdisciplin som handlar om något vi inte ens säkert vet vad det är? Svaret är trots allt ja. Inom all samhällsvetenskap tvistas det om ord – just därför att de är på samma gång viktiga och mångfacetterade. Och i skärningspunkten mellan olika infallsvinklar utvecklas det vanligtvis något som till syvende och sist ger oss en bild av de stridbara ordens grundläggande dimensioner. Så även i fallet kommunikation. Syftet med denna boks första del är att ge ett slags kortfattad biografi över begreppet kommunikation. Framställningen är inte kronologisk eller uttömmande, men söker ändå ge en bild av vad kommunikation stått för i olika historiska kontexter och hur det uttolkats av ledande teoretiker i modern tid. Begreppets biografi är givetvis oskiljbar från själva fenomenet kommunikation, det vill säga kommunikationens sociala former och innebörder. Semantiska förskjutningar hänger som regel samman med samhällsförändringar av olika slag, vilket vi också kommer att se exem­pel på. Min strävan är att klargöra relevansen hos en mångfald tankefigurer och samtidigt försöka fånga den inre kontinuitet som trots allt gör det möjligt att använda begreppet för att nå konsistenta kunskaper om samhället och dess förändringar.

”Att göra något gemensamt för flera” Ursprunget till ordet kommunikation återfinns i latinets communicare, vilket betyder ungefär ”att göra något gemensamt för flera”. Detta ord är i sin tur nära besläktat med communis, som enklast översätts till ”gemenskap”, som i engelskans commu­nion och community, eller det svenska ”kommun”. Om vi utifrån de latinska rötterna försöker utkristallisera kommunikationsbe14

DEL I. FORMER

Begreppbart Komm.indd 14

09-06-26 08.46.28


greppets centrala komponenter kan vi göra följande tre antaganden: 1. Kommunikation tycks handla om en process snarare än om ett tillstånd. 2. Kommunikation tycks vara något som äger rum mellan flera människor och knyter dem samman. 3. Kommunikation tycks ha något slags objekt eller innehåll – det som görs gemensamt. Den här uppställningen är värd att hålla i minnet. De tre påståendena är giltiga inom snart sagt varje perspektiv på kommunikation. Men de reser också en rad nya frågor, vilket förklarar varför begreppsförvirring och oenighet uppkommer. Låt oss problematisera påståendena i tur och ordning, för att sedan kunna återknyta till dem längre fram. Kommunikation är en process. Även om få skulle hävda att kommunikation inte är en process finns det intressanta glidningar i hur begreppet används. Bland annat har det blivit vanligt att tala om ”kommunikationer” i plural, och då inte i betydelsen flera kommunikationsprocesser, utan som flera kommunikationsmedel. När politiker talar om ”förbättrade kommunikationer” kan det betyda alltifrån bättre vägar till bättre förutsättningar för internationell politisk dialog. Innebörden har alltså förskjutits från den process som äger rum till de förutsättningar och hjälpmedel som gör processen möjlig – vanligtvis olika slags infrastrukturer. En annan vanlig glidning är att kommunikation likställs med dess innehåll. De som ägnar sig åt att via reklam och andra budskap övertala människor att bete sig på ett visst sätt kan ibland höras säga att ”kommunikationen inte har nått fram” eller ”inte har nått ut”. Med ”kommunikationen” avses då budskapet snarare än processen. I den här boken kommer jag att vara processtanken trogen, eftersom jag menar att det finns en uppenbar analytisk poäng i att hålla isär kommunikationen som process från dess olika verk” AT T G Ö R A N Å G O T G E M E N S A M T F Ö R F L E R A ”

Begreppbart Komm.indd 15

15

09-06-26 08.46.28


tyg, sammanhang och innehåll. Det är viktigt att kunna tala om kommunikationsmedel respektive budskap eller innehåll på ett så distinkt vis som möjligt. Det utesluter emellertid inte, som vi kommer att se, ett aktivt utforskande av de i dag ofta suddiga gränser som uppstår mellan till exempel kommunikation och medier. Kommunikation är en mellanmänsklig process. Måste det vara fler än en person inblandad för att vi ska tala om kommunikation? I så fall hur många? Och i vilken mån ska dessa personer vara inblandade i själva processen? Det dominerande sättet att tänka sig kommunikation är att det handlar om ett utbyte av information som äger rum mellan två eller flera parter. Den typiska formen för interpersonell kommunikation är dialogen – samtal mellan två. Det kan också röra sig om processer som inbegriper många fler människor, vilket inte minst ordet masskommunikation antyder. Likväl kvarstår åtminstone två betydande tolkningsproblem. Det första problemet är om det är möjligt att kommunicera med sig själv, så kallad intrapersonell kommunikation. Vi skulle på ett plan kunna avfärda idén genom att säga att ordet kommunikation blir poänglöst om det likställs med individuellt tänkande eller fantiserande – processer som inte i sig själva bidrar till social gemenskap. Men frågan blir mer komplicerad om vi till exempel föreställer oss att vi skriver brev till oss själva och sparar dem i en ask för att öppna först tio år senare. Innebär då inte själva nedtecknandet av våra tankar att det äger rum en kommunikationsprocess som överbryggar ett avstånd i tiden? En liknande funktion har foton, kom-ihåg-lappar och andra dokument som vi sparar, eller ”lagrar”, för att bättre minnas och förstå vilka vi är och vilka vi känner gemenskap med. När vi inser att kommunikation ofta handlar om just lagringsprocesser, det vill säga ett slags överföringar i tid, inser vi också att kommunikationens parter kan vara svåra att urskilja. Detta leder i sin tur vidare till det andra problemet, som har att göra med graden av kommunikativ inblandning. Vi kan 16

DEL I. FORMER

Begreppbart Komm.indd 16

09-06-26 08.46.28


före­ställa oss att vi skriver en annons för att sälja vår bil. Vi sätter upp annonsen på en anslagstavla i snabbköpet, men efter två veckor har fortfarande ingen ringt. Alla pappersflikar med telefonnummer hänger kvar på annonsen. Ingen verkar ha läst den. Kanske har ingen ens sett den. Kan detta kallas för kommunikation? Svaret är inte självklart, utan beror på vilka krav vi ställer på en viss aktivitet eller process för att den ska betraktas som kommunikativ. Å ena sidan tycks inte annonsens innehåll ha haft någon kommunikativ betydelse. Budskapet har inte ”nått fram”. Likväl vore det alltför enkelt att totalt diskvalificera handlingens roll som kommunikation. Lappen på anslagstavlan ingår nämligen, å andra sidan, i en övergripande kommunikativ process, som delas av den lokala gemenskap som rör sig kring butiken i fråga. Själva annonsen bidrar till upprätthållandet av en vis typ av mellanmänskligt informationsutbyte. Samma sak kan sägas om dikter vi skriver för byrålådan eller om spam-mejl som automatiskt kasseras när de når fram till vårt e-postsystem. De bidrar till samhällets kulturella fortbestånd oavsett om de får en direkt mellanmänsklig betydelse eller inte. Vi bör även beakta det omvända förhållandet, nämligen att vi ofta uttrycker oss utan att veta om det – åtminstone inte förr­ än i efterhand. Kroppsspråk, minspel och tonlägen är faktorer som både fördjupar och komplicerar kommunikationen mellan människor. Man brukar till exempel tala om ”läpparnas bekännelse” och ”talande tystnad” i fall där det är uppenbart att det finns ett annat budskap, eller en tillbakahållen ”sanning”, bortom det som sägs eller inte sägs. Så fungerar all social interaktion, och i våra möten med omgivningen händer det ofta att vi tolkas på sätt som vi egentligen inte menat. ”Det har jag aldrig sagt!” är en vanlig replik när det uppstår konflikter – men i sådana sammanhang är problemet sällan vad som har sagts, utan hur det har sagts. Att studera kommunikation som en process kräver således att vi tar hänsyn till hur olika uttrycksformer och betydelsenivåer samverkar, vad som inom sociosemiotisk forskning brukar kallas för multimodalitet (se t.ex. van Leeuwen 2005). ” AT T G Ö R A N Å G O T G E M E N S A M T F Ö R F L E R A ”

Begreppbart Komm.indd 17

17

09-06-26 08.46.29


Andra aktuella titlar i serien är:

Retorik Mikael Holmgren Caicedo

BeGreppBart

Kommunikation

Makt Mats Börjesson & Alf Rehn

André Jansson

Hanna Wikström

BeGreppBart

Etnicitet

Carl-Göran Heidegren

BeGreppBart

Erkännande

BeGreppbart

BeGreppbart

”En kunnig, innovativ och mycket engagerande introduktion till begreppet kommunikation. André Jansson visar hur kommunikation är helt sammanvävd med samhällsstrukturer och med våra sätt att leva. Genom stimulerande tankefigurer och en tillgänglig, resonerande stil utmanar han läsaren att reflektera över sina egna kommunikationsmönster och att dra analytiska slutsatser av dessa mönster.”

BeGreppbart är en serie introducerande böcker om centrala samhällsvetenskapliga begrepp.

BeGreppBart

Foto: Ann Lundqvist, Karlstads universitet

André Jansson är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Karlstads universitet. Han har tidigare gett ut bl.a. ”Globalisering: Kommunikation och modernitet”.

André Jansson

har alltid funnits men med olika innebörd. I den här boken ges en orientering kring vad kommunikation betytt i olika historiska sammanhang, med utgångspunkt i några grundläggande teoretiska tankefigurer. Boken pekar också ut tre alternativa synsätt på kommunikationens roll i dagens samhälle samt olika former av ”avfall” som genereras i kommunikativa processer.

Kommunikation

Kommunikation

Peter Dahlgren, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, Lunds universitet

Identitet

BeGreppBart

Nils Hammarén & Thomas Johansson

BeGreppbart är en serie introducerande böcker i samhällsvetenskap. Varje bok behandlar ett centralt begrepp och adderar en pusselbit till vår förståelse av samhället. Utforskande. Fokuserat. Dynamiskt. Greppbar kunskap i ett nötskal. Helt enkelt.

Läs mer om serien och böckerna på: www.liber.se/begreppbart Best.nr 47-08897-3

Tryck.nr 47-08897-3-00

UTFORSKANDE. F O K U S E R A T. D Y N A M I S K T.

Kommunikation - omslag.indd 1

09-06-26 08.55.08


9789147088973