9789147092154

FALK • SJÖLIN • LERATE

Modern spansk grammatik speglar dagens spanska och tar fasta på sådant som skiljer spanskan från svenskan. Exemplen står i förgrunden och ger prov på ett gångbart och naturligt språk. Regler och sammanfattningar är enkelt formulerade och kompletteras av ett genomarbetat hänvisningssystem.

Den variation som finns mellan olika delar av det spanskspråkiga området belyses i kommentarer och exempel. Ett särskilt avsnitt om språket i Spanskamerika avslutar boken.

Humoristiska teckningar illustrerar olika grammatiska företeelser och visar hur de används i det levande språket.

Till Modern spansk grammatik hör två övningsböcker.

MODERN SPANSK GRAMMATIK

MODERN SPANSK GRAMMATIK

5:e upplagan

JOHAN FALK • KERSTIN SJÖLIN • LUIS LERATE

MODERN SPANSK GRAMMATIK

Best.nr 47-09215-4 Tryck.nr 47-09215-4

Omslag MODERN SPANSK GRAMMATIK.indd 1

10-02-16 12.21.37

Modern spansk grammatik Johan Falk Kerstin Sjรถlin Luis Lerate

Liber

Till läsaren Modern spansk grammatik vänder sig till Dig som studerar spanska på gymnasienivå, oavsett i vilken utbildningsform det sker. Boken är tänkt för Dig som efter nybörjarstadiet vill ha en samlad framställning av den spanska grammatiken.

Modern spansk grammatik vill göra grammatiken lättfattlig genom att ge koncisa regler, klargörande sammanfattningar och många översikter, och genom att särskilt peka på kontrasterna mellan spanska och svenska.

Modern spansk grammatik vill framför allt visa hur språket fungerar och att ”regler” inte är till för sin egen skull utan är en del av språkets användning och den kommunikativa förmågan. Därför är exemplen valda med omsorg, dels för att klargöra språkets struktur, dels för att visa hur det fungerar i tal och skrift.

Modern spansk grammatik har i denna femte utgåva förnyats på en rad punkter: • Exemplen har aktualiserats så att de speglar den moderna samhällsutvecklingen.

• Vi har sett över regler och gjort dem mer kompletta och aktuella.

• I högre grad än tidigare kommenterar vi den variation som finns mellan olika delar av det spanskspråkiga området och också de skillnader som finns mellan formellt och informellt språk.

Paragrafindelningen har inte ändrats i den nya upplagan för att det ska vara möjligt att under en övergångsperiod använda den här utgåvan parallellt med den gamla.

Vi hoppas att Modern spansk grammatik ska vara en hjälp för Dig som vill gå vidare i spanska – ett språk på frammarsch världen över.

Johan Falk

Kerstin Sjölin

Luis Lerate

Innehåll (siffrorna hänvisar till paragrafnummer)

Ljud, betoning, stavning Det spanska alfabetet 1 Diftonger 2 Betoning och accenttecken 3–4 Ordförkortningar 5 Andra ordförändringar 6 Stavning av vissa ljud 7

Artiklar Bestämd och obestämd artikel 8 Al, del 9 El agua, un ama de casa 10 Unos, unas 11

Användningen av lo 12 Bestämd artikel sätts ut 13 Artikelbruk vid geografiska namn 14 Bestämda artikeln vid andra egennamn 15 Bestämda artikeln som determinativt pronomen 16 Uttryck utan bestämd artikel 17–18

Substantiv Maskulinum eller femininum (genus) 19–25 Plural 26–27 Uttryck för tillhörighet (genitiv) 28 De-konstruktion – svenska motsvarigheter 29

Adjektiv Böjning 30–33 Adjektivens regelbundna komparation 34–35 Más bueno/mejor 36–37

Ett adjektiv bestämmer flera substantiv 38 Prepositioner efter några vanliga adjektiv (igual a, rico en) 39

Adverb Allmänt om spanska adverb 40 Adverb på -mente 41 Bien, mal 42

Adverbets komparation 43 Cada vez más tarde 44

Gradadverb (muy, tan, demasiado) 45 Muy, mucho 46

Uttryck för likhet och jämförelse 47 Aquí, ahí, allí 48

Frågande adverb 49 Nekande adverb 50 Några tidsadverb 51–55

Räkneord Grundtal 56–57 Ordningstal 58–59 Grundtal på spanska – ordningstal på svenska 60 Procent, bråktal och andra matematiska uttryck 61

Personliga pronomen Former 62 Personliga pronomen som subjekt 63–65 Personliga pronomen efter preposition 66–68 Personliga pronomen som objekt 69–73 Två objektspronomen: ackusativ + dativ 74 Var placeras objektspronomen? 75–77 Dubbelsättning 78 Förstärkning av ett objektspronomen 79 Spanskans motsvarigheter till svenskans det 80

Reflexiva pronomen Former och användning 81 Var placeras reflexiva pronomen? 82 Sí, consigo 83 Comió un bistec – Se comió un bistec 84 Se = man 85

Varandra 86 Se: olika betydelser 87

Possessiva pronomen Betonade och obetonade former 88–91 Su, suyo → de él, de ella, de usted 92 Tus problemas y los míos 93 Me duelen los pies 94

Demonstrativa pronomen Former och användning 95–100 Tidsuttryck 101

Relativa pronomen Former och användning 102–111 Emfatisk omskrivning (Es Víctor el que lo ha hecho) 112

Interrogativa pronomen Former 113–117 Direkt fråga, indirekt fråga 118 Frågeord i utropssatser 119 Hur länge, hur stor 120 Några vanliga frågor 121

Indefinita pronomen Alguien, alguno, algo 122–125 Nadie, ninguno, nada 126–129

Konstruktionen vid nekande ord 130 Någon, något, några – nekande pronomen på spanska 131–132 Någon, några, ingen, inga – andra motsvarigheter 133 Un poco de dinero – poco dinero 134 Otro, todo, mismo, cada, los dos (ambos), cualquiera, la mayoría, la mayor parte 135–143

Ord som uttrycker mängd och grad 144

Verbets böjning Verbets stam och ändelse 145 Regelbundna verb 146–147 Verb med diftongering 148 Verb med vokalskifte 149 Verb med diftongering och vokalskifte 150 Oregelbundna verb 151 Dubbla former av participet (despertado/despierto) 152 De viktigaste oregelbundna verben 153 Stavningsändringar i verbböjningen 154–156

Verbets konstruktion Verb med ett objekt: ackusativobjekt 157–160 Verb med två objekt: ackusativobjekt och dativobjekt 161–162 Verb som bara har dativobjekt 163 Verb med prepositionsbestämningar (pensar en, tratar de) 164 Reflexiva verb 165–166 Ir – irse 167 Se le olvidó hacerlo 168

Opersonlig reflexiv form (se alquilan habitaciones) 169 Andra motsvarigheter till man 170 Passiv sats 171–174 A före ackusativobjekt som betecknar person 175–177 Hacer, dejar + infinitiv 178–181

Verbets överensstämmelse med subjektet 182–185

Några vanliga verb Ha, få, måste, behöva, bör (borde), ska (skulle), kunna 186–193 Översikt över de modala hjälpverben 194 Ser och estar 195–198

Andra motsvarigheter till vara 199 Bli 200–202

Indikativens tempus Översikt över de vanligaste tempusformerna 203 Presens 204–205 Perfekt 206 Futurum 207–209 Preteritum 210 Imperfekt 211–212 Pluskvamperfekt 213 Sammansatt preteritum 214 Konditionalis 215–216

Tempus uttrycker förmodan 217 Verbala omskrivningar 218

Imperativen Uppmaning till tú, vosotros 219–220 Uppmaning till usted, ustedes, nosotros 221 Var placeras objektspronomen? 222 Minnesregler 223 Andra former vid uppmaning 224

Konjunktiven Konjunktivens tempus 225–226 Hablara/hablase 227

Konjunktiv i fristående satser 228 Konjunktiv i que-satser 229–232 Indirekta frågesatser – indikativ 233 Konjunktiv i relativa bisatser 234–235 Konjunktiv i konjunktionsbisatser 236–237 Si i villkorssatser 238 Si, andra betydelser 239

Översikt över konjunktivbruket 240

Infinitiven Infinitivens substantivering (El hacer footing) 241 Svenskans att 242 Infinitiv eller que-sats 243 Infinitiv i uppmaningar 244 Infinitiv utan preposition (Es imposible aparcar) 245 De, a, en, con, para, por, que + infinitiv 246–255

Preposition + infinitiv på spanska – bisats på svenska 256 Preposition + infinitiv: betydelser 257–259

Gerundium Allmänt om gerundium 260 Gerundium: pågående handling 261 Gerundium motsvaras av svensk infinitiv (Sigue lloviendo) 262 Gerundium: olika betydelser 263–264 Un paisaje impresionante 265

Konjunktioner Samordnande konjunktioner (y, pero) 266–269 Underordnande konjunktioner (que, cuando) 270–275

Prepositioner Vad är en preposition? 276 Rumsprepositioner 277–280 Tidsprepositioner 281–282 Prepositioner med abstrakt betydelse 283 Utan – utom 284 Dubbla prepositioner (por encima de) 285 Vamos a comer a un restaurante 286 A, de, en, para, por 287–291

Ordföljd Rak och omvänd ordföljd 292 Påståendesatser 293–294 Frågesatser 295–296 Bisatser 297 Var placeras adjektivet? 298–299 Adverbialets plats 300–301

Ordbildning Sammansättningar (un día de invierno) 302 Suffix 303–306 Una chica guapísima 307

Prefix 308 Diminutiv- och augmentativändelser 309–315

Språket i Spanskamerika Inledning 316 a Uttal 316 b Ordförråd 316 c Grammatik 316 d

Några grammatiska ord s. 260 Grammatisk ordlista s. 265 Register s. 267

Ljud, betoning, stavning

1

Ljud, betoning, stavning 1 Det spanska alfabetet a b c d e f g h

a be ce [θe] de e efe ge [xe] hache [at ∫e]

i j k l m n ñ o

i jota [xota] ka ele eme ene eñe [e e] o

p q r s t u v

pe ku ere ese te u uve [u e]

w x y z

uve doble [u e o le] equis [ekis]

i griega [i γrjeγa] zeta [θeta]

märk Följande bokstavskombinationer står för särskilda ljud i spanskan: ch (che), ll (elle), rr (erre).

2 Diftonger ai

bailar

ei

peine

oi

boina

au

pausa

eu

Europa

dansa kam basker paus Europa

ia

familia

ie

bien

io

kiosco

ua

Ecuador

ue

sueco

uo

antiguo

familj bra kiosk Ecuador svensk gammal, antik

En diftong består av två vokaler som uttalas som ett glidljud i samma stavelse. I spanska diftonger ingår alltid ett obetonat i eller u. Om diftongen innehåller både i och u är det den andra vokalen som betonas: viuda (änka), ru.ido (buller). .

märk Vokalerna a, e, o kan inte bilda diftong tillsammans. Dessa vokaler uttalas i två skilda stavelser: corre.o (post), cae.r (falla), Bilba.o, Lisbo.a (Lissabon).

Ljud, betoning, stavning

2

Ljud, betoning, stavning 3 –4

3 Betoning och accenttecken A Ord utan accenttecken

Betoningen på näst sista stavelsen: azafa.ta indu. stria

flygvärdinna industri

co. men gra.tis

de äter gratis

feli.z ciuda.d

lycklig stad

Betoningen på sista stavelsen: seño. r españo.l

herre spansk, spanjor

Betoningen ligger 1 på näst sista stavelsen i ord som slutar på vokal, diftong, -n, -s 2 på sista stavelsen i ord som slutar på konsonant (utom -n, -s).

B Ord med accenttecken fí.sica tené. is avió.n inglé. s

fysik ni har flygplan engelsk, engelsman

cará. cter á. rbol lá. piz cé. sped

karaktär träd blyertspenna gräsmatta

Om ordet betonas på annat sätt än enligt regeln under A måste man sätta ut accent. I spanskan används bara akut accent (´).

Den sätts ut även över stora bokstäver: Á.frica, Á.lvarez.

4 Ytterligare exempel på accentens användning A paí.s geografí.a tí.o

land geografi farbror, morbror; karl, kille

enví.o continú. o dormí.a

jag skickar jag fortsätter jag sov

Om två vokaler som normalt bildar diftong ska uttalas i skilda stavelser, måste accent sättas ut.

B (dar) ¿Quieres dármelo?

(hablando) Está hablándoles. (diga) ¡Dígame! joven, jóvenes alemán, alemana, alemanes

Vill du ge mig den?

Han talar just med dem.

Hallå! (Säg mig!) ung, unga tysk, tyska, tyskar

3

När pronomen skrivs ihop med verbform (infinitiv, gerundium eller jakad imperativ) behålls den ursprungliga betoningen. Detsamma gäller för plural- och femininformer av adjektiv och substantiv.

Accenten måste därför sättas ut på vissa former, på andra inte.

märk Adjektiv som har accent behåller accenten när de bildar adverb på -mente. Dessa adverb har dubbel betoning, huvudtryck på -mente och bitryck på den tidigare betonade stavelsen: fácil – fácilmente rápido – rápidamente

lätt snabbt

Men: amable – amablemente

vänligt

han du mí mig sí sig; ja, jo

(best art) din mi min si om

te jag vet más mer sólo bara

dig sig mas men solo ensam

C él

el

té

te

tú

tu

sé

se

Accenttecknet används även för att skilja på en del ord som stavas lika men har olika betydelse.

D ¿qué? ¿quién? ¿por qué? ¿dónde? ¿cómo?

vad? vem? varför? var? hur?

que quien porque donde como

som som, vilken därför att där lik/som; eftersom

Alla frågeord skrivs med accent.

E ¿Te gusta esta falda, o prefieres

96:2 ←

aquélla?

Tycker du om den här kjolen, eller föredrar du den där?

Estas zapatillas son mejores que ésas.

De här träningsskorna är bättre än de där.

Demonstrativa pronomen utom esto, eso, aquello har i regel accenttecken då de står självständigt (aquélla, ésas).

Ljud, betoning, stavning

Ljud, betoning, stavning 4

Ljud, betoning, stavning

4

Ljud, betoning, stavning 5

5 Ordförkortningar A malo → mal humor

Está de mal humor. un buen amigo el tercer piso algún buen día

Han är på dåligt humör. en god vän tredje våningen någon vacker dag

Slutvokalen faller i maskulinformerna uno (en), alguno (någon), ninguno (ingen), bueno (god), malo (dålig, elak), primero (första), tercero (tredje), när de står före substantiv eller adjektiv (sista exemplet). Observera att man sätter ut accenttecken på algún, ningún.

Men i femininum: ¡Qué mala suerte!

La primera casa a la izquierda.

Vilken otur!

Första huset till vänster.

B cualquiera → cualquier año

cualquier año cualquier cosa cualquier tienda

142 ←

vilket år som helst vad som helst vilken butik som helst

Slutvokalen -a faller i cualquiera (vilken som helst), före både maskulina och feminina substantiv.

Men: un chico cualquiera cualquiera de los jugadores

vilken kille som helst vilken som helst av spelarna

5

C una → un área

un agua mineral sin gas un águila un hacha algún (ningún) arma 10 ←

en mineralvatten utan kolsyra en örn en yxa något (inget) vapen

Slutvokalen -a faller i una, alguna, ninguna före feminina substantiv som börjar med betonat a-ljud, även skrivet ha-.

D grande → Gran Vía

ciento → cien pesetas

Londres es una gran ciudad. un gran pintor cien personas cien mil habitantes cien millones de pesos

57 b ←

London är en stor/slagen/ stad. en stor målare hundra människor hundra tusen invånare hundra miljoner pesos

Slutstavelsen faller i grande och ciento före maskulina och feminina substantiv. Märk att ciento även förkortas före räkneorden mil, millones. Men: ciento cincuenta (hundrafemtio).

E vamos + nos → vámonos

levantad + os → levantaos

Vámonos.

Sentémonos.

Levantaos.

Daos prisa.

Poneos allí.

222:2 M ←

Kom så går vi!

Låt oss sätta oss!

Res er upp!

Skynda er!

Ställ er där!

I uppmaningsformen till nosotros (vi) faller -s vid tillägg av -nos.

I uppmaning till vosotros (ni) faller -d vid tillägg av -os.

Undantag: ¡Idos! (Ge er iväg!)

6 Andra ordförändringar A y→e

ingleses e irlandeses geografía e historia

engelsmän och irländare geografi och historia

y (och) ändras till e före ord som börjar med i-ljud, stavat i- eller hi-.

Ljud, betoning, stavning

Ljud, betoning, stavning 5–6

Ljud, betoning, stavning

6

Ljud, betoning, stavning 6–7 B o→u

plata u oro Bélgica u Holanda

silver eller guld Belgien eller Holland

o (eller) ändras till u före ord som börjar med o-ljud, stavat oeller ho-.

märk Mellan siffror skriver man i regel o med accent: 13 ó 14.

9←

a + el → al; de + el → del

7 Stavning av vissa ljud Läspljudet stavas c z

före e, i före a, o, u och i slutet av ord

centro, cine zapato, zona, azul feliz, lápiz (blyertspenna)

Märk följande växlingar: feliz – felices, lápiz – lápices.

316 b ←

I stora delar av södra Spanien och i Spanskamerika används s-ljud i stället för läspljud.

G-ljudet stavas gu g

före e, i före a, o, u och före konsonant

guerra (krig), guitarra gato (katt), gordo, guardia grande

Observera stavningen gü före e och i när u ska uttalas, t ex cigüeña (stork), vergüenza (skam), bilingüe (tvåspråkig), pingüino (pingvin).

K-ljudet stavas qu (ibland k) c

före e, i före a, o, u och före konsonant

queso, kilómetro caro, como, cuando, crítico

före e, i före a, o, u

general, jefe, Gibraltar jardín, joven, jueves

Jota-ljudet stavas g (ibland j) j 154 ←

Stavningsändringar i verbböjningen

33

Adverben bestämmer verb (correr rápidamente, springa fort), adjektiv (enormemente rico, väldigt rik) och andra adverb (terriblemente mal, förfärligt dåligt). Lite förenklat kan man säga att adverben svarar på frågorna när? var? hur? hur mycket?

40 Allmänt om spanska adverb De spanska adverben kan vara – enstaka ord, t ex aquí (här), siempre (alltid), muy (mycket) – prepositionsuttryck, t ex a pie (till fots), de memoria (utantill), por supuesto (naturligtvis) – avledningar av adjektiv med ändelsen -mente, t ex fácilmente (lätt).

Jämför adjektiv med motsvarande adverb på -mente.

277 ←

adjektiv

adverb

bestämmer substantiv El tren es rápido.

Tiene un capital enorme.

Un accidente terrible.

bestämmer verb, adjektiv, adverb El tren corre rápidamente.

Es enormemente rico.

Conduce terriblemente mal.

Skillnaden mellan adverb, t ex enfrente (mitt emot), och motsvarande preposition enfrente de la farmacia (mitt emot apoteket)

Märk att såväl frågeord som nekande ord kan vara adverb: 49 ←

frågande adverb, t ex cuándo (när), cómo (hur), dónde (var)

50 ←

nekande adverb, t ex no (inte), nunca (aldrig), apenas (knappt)

Adverb

Adverb

34

Adverb 41

41 Adverb på -mente A lento → lenta → lentamente 4bM←

lógico desgraciado alegre feliz

logisk olycklig glad lycklig

lógicamente desgraciadamente alegremente felizmente

logiskt olyckligtvis, tyvärr glatt lyckligtvis

Adverb

Många adverb bildas genom att man lägger -mente till adjektivets femininform. Om adjektivet har accenttecken ska det stå kvar på adverbet (lógico–lógicamente).

B clara y concisamente

Se expresa clara y concisamente.

Barcelona es la ciudad española más importante industrial y comercialmente.

Han uttrycker sig klart och koncist.

Barcelona är Spaniens viktigaste stad ur industri- och handelssynpunkt.

Om flera adverb bildade på adjektiv följer efter varandra läggs -mente bara till det sista. De föregående adverben har adjektivets femininform.

C recientemente → recién

El pan está recién hecho.

Los recién casados tomaron el avión para París.

52 M ←

Brödet är nybakat.

De nygifta tog flyget till Paris.

Recientemente (nyligen) förkortas i regel till recién före particip, t ex recién construido (nybyggd), recién nacido (nyfödd).

D frecuentemente = con frecuencia

Le escribo con frecuencia (frecuentemente). ¡Escucha con atención (atentamente)!

Jag skriver ofta till honom (henne).

Lyssna noga!

Adverb 41–42

35

Con + substantiv används ofta med samma betydelse som adverb på -mente. Ytterligare exempel: con cuidado (försiktigt), con impaciencia (otåligt).

E trabajar duro

Var snäll och tala högre (lägre)!

Jag säljer den billigt.

Tryck hårt!

De sjunger falskt.

Nu ser jag det klart.

Jag arbetar hårt.

Ni talar för fort.

I spanskan har några adverb samma form som adjektivet. I en del fall kan både adjektivets form och form på -mente användas.

märk I det moderna talspråket, särskilt i Spanskamerika, är det vanligt att adjektiv fungerar som adverb: Canta fenómeno.

Eso se arregla fácil.

Hon sjunger fantastiskt bra.

Det fixar man lätt.

42 Bien, mal ¿Cómo estás? – Bien, gracias.

Bailas muy bien.

Huele mal aquí.

Hur mår du? – Tack bra.

Du dansar mycket bra.

Det luktar illa här.

Adjektiven bueno, malo motsvaras av adverben bien, mal. Efter estar används bueno/malo i fråga om hälsotillstånd och i betydelsen smaka bra/dåligt. Estar bien betyder må bra, vara nog, vara okey, vara fin.

Kom ihåg att bien, mal inte kan stå tillsammans med ser.

Adverb

¡Haga el favor de hablar más alto (bajo)!

Lo vendo barato.

Apretar fuerte.

Cantan falso.

Ahora lo veo claro (claramente).

Trabajo duro (duramente).

Usted habla demasiado rápido (rápidamente).

36

Adverb 43–44

43 Adverbets komparation A Regelbunden komparation grundform

komparativ, superlativ

Adverb

fácilmente → más fácilmente El coche arranca más fácilmente ahora. ¿Cuál de los restaurantes está más cerca?

Bilen startar lättare nu.

Vilken av restaurangerna ligger närmast?

Adverben kompareras med más och har samma form i komparativ och superlativ.

märk Ett adverb kan också kompareras med menos, mindre : Hoy día esas cosas ocurren menos a menudo.

Nuförtiden händer sådant inte så ofta (mindre ofta).

B Oregelbunden komparation

¿Estás mejor hoy?

Yo hablo español peor que tú.

En agosto es cuando llueve menos. ¿Qué te importa más en la vida?

Mår du bättre idag?

Jag talar spanska sämre än du.

I augusti regnar det minst.

Vad är viktigast för dig i livet?

Följande adverb har oregelbunden komparation: bien mal mucho, muy poco

bra, väl dåligt, illa mycket lite

mejor peor más menos

bättre, bäst sämre, sämst mer, mest mindre, minst

44 Cada vez más tarde Se levanta cada vez más tarde.

Los pisos están cada vez (cada día) más caros.

Han stiger upp allt senare.

Lägenheterna blir dyrare och dyrare.

Uttryck av typen allt senare, senare och senare återges med cada vez (cada día) + komparativform (más tarde).

58

Personliga pronomen 75–76

VAR PLACERAS OBJEKTSPRONOMEN? 75 Vid böjd verbform

Personliga pronomen

Le veo casi cada día.

Nunca nos ha preguntado.

No me esperes.

Un momento y te lo doy.

77 ←

Jag träffar honom nästan varje dag.

Han har aldrig frågat oss.

Vänta inte på mig!

Ett ögonblick så ska jag ge den till dig.

Objektspronomen placeras omedelbart före böjd verbform (utom jakad imperativ). De placeras mellan det nekande adverbet (no, nunca) och verbet.

76 Vid infinitiv och gerundium A Es difícil aceptarlo.

Det är svårt att acceptera det.

¿Qué hago para ayudarla?

He pasado toda la mañana limpiándolo.

Vad ska jag göra för att hjälpa henne?

Jag har tillbringat hela morgonen med att rengöra den.

Objektspronomen placeras efter infinitiv och gerundium och skrivs då ihop med verbformen.

B Quiero saberlo.

Lo quiero saber.

Jag vill veta det.

Está escribiéndole.

Le está escribiendo.

Han håller på och skriver till honom.

Voy a decírtelo.

Te lo voy a decir.

Jag ska säga det till dig.

Está contándoselo.

Se lo está contando.

Han håller på och berättar det för honom.

Personliga pronomen 76–78

59

Om det står ett hjälpverb före infinitiven (t ex querer, ir a, deber, poder, tener que) eller före gerundium (t ex estar, ir), kan pronomenet placeras antingen före hjälpverbet eller efter infinitiven (eller gerundium).

77 Vid jakad imperativ Perdóname.

Llévenos al aeropuerto, por favor.

El libro es mío. Dámelo.

La foto es suya. Dásela.

222:1 ←

Förlåt mig.

Var snäll och kör oss till flygplatsen.

Boken är min. Ge mig den!

Fotot är hans. Ge honom det!

Vid jakad imperativ placeras objektspronomen alltid efter verbformen och skrivs då ihop med denna.

märk 222:2 ←

Vid nekad imperativ placeras objektspronomen före verbet: No lo comas.

No se lo digas.

Ät det inte!

Säg det inte till honom!

78 Dubbelsättning A El dinero lo tengo aquí

1 La maleta la puede recoger mañana.

A Pablo no le conozco muy bien.

A Ana no la he visto hoy.

Väskan kan Ni hämta i morgon.

Pablo känner jag inte särskilt väl.

Ana har jag inte sett i dag.

2 A mis padres no les he dicho nada. Till mina föräldrar har jag inte sagt A Pedro no le gusta la música clásica.

någonting.

Pedro tycker inte om klassisk musik.

Ett objekt, ackusativ (1) eller dativ (2), som står före verbet, upprepas med ett objektspronomen vid verbet.

Personliga pronomen

Om det finns två objektspronomen, står de tillsammans (två sista exemplen).

60

Personliga pronomen 78–79 B Le he escrito a Elena

¿Qué le has dicho a la azafata?

Pregúntales a los camareros si hay otra mesa libre.

Vad sa du till flygvärdinnan?

Fråga kyparna om det finns ett annat bord ledigt.

Personliga pronomen

Ett dativobjekt kompletteras oftast med ett pronomen även när det står efter verbet.

märk 137 a ←

Om todo (allt) står som objekt utsätts i regel objektspronomen (lo) vid verbet: Han vet allt.

Lo sabe todo.

79 Förstärkning av ett objektspronomen 1 A mí me gusta mucho el tenis.

– ¿Te gusta a ti?

A nosotros no nos importa. ¿Os importa a vosotros? ¿Por qué no los invitas a ellos?

2 ¿Qué le parece a usted?

A ella le parece bien.

Jag tycker mycket om tennis.

– Tycker du om det?

Oss spelar det ingen roll.

Spelar det er någon roll?

Varför bjuder du inte dem?

Vad tycker Ni? Hon tycker det är bra.

Man kan förstärka ett objektspronomen (me, te etc) genom att sätta ut a + prepositionsform (a mí, a ti etc). Detta gör man 1 när man vill betona ett pronomen, t ex vid jämförelser 2 för att undvika oklarhet i 3 pers: ¿Qué le parece? kan ju betyda Vad tycker Ni, han eller hon?

Observera att det obetonade objektspronomenet (me) alltid måste vara med och att det är förstärkningen (a mí) som kan tas bort.

Personliga pronomen 80

61

100 ←

1 ¿Qué día es hoy?

– Es lunes. ¿Quién es?

– Soy yo. ¿Qué tiempo hace?

– Hace buen tiempo. ¿Cómo te va en el trabajo?

No es nada difícil.

Llaman a la puerta.

Aquí viven muchos inmigrantes.

Vad är det för dag idag?

– Det är måndag.

Vem är det?

– Det är jag.

Vad är det för väder?

– Det är vackert väder.

Hur går det för dig på jobbet?

Det är inte alls svårt.

Det ringer på dörren.

Här bor det många invandrare.

2 ¿Qué hay en el frigorífico?

– Hay leche, cerveza y queso.

Vad finns det i kylskåpet?

– Det finns mjölk, öl och ost.

3 ¿Crees que va a llover?

– No, no lo creo. ¿Es conocido ese pintor?

– Sí, lo es.

Tror du att det blir regn?

– Nej, det tror jag inte. Är den där konstnären känd?

– Ja, det är han.

4 Me he acostumbrado a esto.

Está muy contento con eso.

Jag har vant mig vid det.

Han är mycket nöjd med det.

Svenskans det uttrycks på följande sätt i spanskan.

1 Det har ingen motsvarighet när det står som subjekt och är obetonat. När det är betonat (= det här, det där) används esto, eso, aquello: Esto no me gusta (Det tycker jag inte om), Eso no tiene importancia (Det har ingen betydelse).

2 Det finns motsvaras av hay.

3 Som objekt (neutralt) och predikatsfyllnad motsvaras det av lo.

4 Efter preposition används esto, eso (aquello).

Personliga pronomen

80 Spanskans motsvarigheter till svenskans det

Adresser

Sifferangivelser

Adresser skrivs vanligen på detta sätt:

• Punkt för att avdela tal över tusen: 1.250.000 habitantes, 30.000 euros

Sr. D. Jaime Bermúdez Calle Ávila, 16, 2º dcha.

24567 Soria

• Kommatecken vid decimaler: 9,7 s (= segundos), 20,3 kg (= kilos)

Gatunamnet skrivs ofta c/ Ávila, 16. Angivelserna efter gatunumret står för andra våningen (segundo piso), till höger (derecha).

• För att ange antal används normalt bokstäver upp till 10, därefter siffror:

seis veces (sex gånger), 18 hoteles.

Namn på städer Brevfraser

Utländska städer, t ex

• Inledningar (från mer formellt till mindre formellt): Muy señores míos:

• Atenas (Aten), Aquisgrán (Aachen), Berlín, Bruselas (Bryssel), Burdeos (Bordeaux), Colonia (Köln), Copenhague, Estocolmo, Ginebra (Genève), Gotemburgo, Londres (London), Múnich (München), Moscú (Moskva), Nápoles (Neapel), Nueva York (New York), París, Pekín (Beijing), Túnez (Tunis), Viena (Wien)

(artigt, formellt), Distinguidos señores: (respektfullt), Señores: (opersonligt), Estimados señores: (vänligt, neutralt), Querido amigo: (vänskapligt till någon man känner), Querida Antonia: (mer vänskapligt). Märk att man använder kolon efter hälsningsfrasen.

• Avslutningar (från mer formellt till mindre formellt): Atentamente (artigt,

formellt), Un cordial saludo (Med vänlig hälsning), Saludos cordiales (Hjärtliga hälsningar), Un abrazo (Kram), /Un/ fuerte abrazo (Stor kram).

Geografiska namn på det regionala språket, t ex

• katalanska: Girona (Gerona, stad i norra delen av Katalonien), Lleida

(Lérida, stad i västra Katalonien) • baskiska: Donostia (San Sebastián, stad i Baskien), Bilbo (Bilbao, stad

i Baskien)

Några vanliga förkortningar

• galiciska: A Coruña (La Coruña, stad i Galicien).

• Förkortningar avslutas oftast med punkt: avda. (avenida = aveny),

apdo. (apartado = /post/box; avsnitt), D. (titeln Don), Da. (titeln Doña), dcha. eller dra. (derecha = höger), izq. eller izqda. (izquierda = vänster), depto. (departamento = avdelning, institution), edf. (edificio = byggnad), etc. (etcétera), n.° eller núm. (número), p.ej. (por ejemplo = till exempel), Rte. (remitente = avsändare), s. (siglo = århundrade), tel. eller tfno. (teléfono).

• Vissa benämningar i plural utan punkt: EE UU (Estados Unidos =

USA), FF AA (Fuerzas Armadas = krigsmakten), JJ OO (Juegos Olímpicos = Olympiska spelen).

00 för o eftersätts.indd 4-5

10-02-16 10.22.04

Adresser

Sifferangivelser

Adresser skrivs vanligen på detta sätt:

• Punkt för att avdela tal över tusen: 1.250.000 habitantes, 30.000 euros

Sr. D. Jaime Bermúdez Calle Ávila, 16, 2º dcha.

24567 Soria

• Kommatecken vid decimaler: 9,7 s (= segundos), 20,3 kg (= kilos)

Gatunamnet skrivs ofta c/ Ávila, 16. Angivelserna efter gatunumret står för andra våningen (segundo piso), till höger (derecha).

• För att ange antal används normalt bokstäver upp till 10, därefter siffror:

seis veces (sex gånger), 18 hoteles.

Namn på städer Brevfraser

Utländska städer, t ex

• Inledningar (från mer formellt till mindre formellt): Muy señores míos:

• Atenas (Aten), Aquisgrán (Aachen), Berlín, Bruselas (Bryssel), Burdeos (Bordeaux), Colonia (Köln), Copenhague, Estocolmo, Ginebra (Genève), Gotemburgo, Londres (London), Múnich (München), Moscú (Moskva), Nápoles (Neapel), Nueva York (New York), París, Pekín (Beijing), Túnez (Tunis), Viena (Wien)

(artigt, formellt), Distinguidos señores: (respektfullt), Señores: (opersonligt), Estimados señores: (vänligt, neutralt), Querido amigo: (vänskapligt till någon man känner), Querida Antonia: (mer vänskapligt). Märk att man använder kolon efter hälsningsfrasen.

• Avslutningar (från mer formellt till mindre formellt): Atentamente (artigt,

formellt), Un cordial saludo (Med vänlig hälsning), Saludos cordiales (Hjärtliga hälsningar), Un abrazo (Kram), /Un/ fuerte abrazo (Stor kram).

Geografiska namn på det regionala språket, t ex

• katalanska: Girona (Gerona, stad i norra delen av Katalonien), Lleida

(Lérida, stad i västra Katalonien) • baskiska: Donostia (San Sebastián, stad i Baskien), Bilbo (Bilbao, stad

i Baskien)

Några vanliga förkortningar

• galiciska: A Coruña (La Coruña, stad i Galicien).

• Förkortningar avslutas oftast med punkt: avda. (avenida = aveny),

apdo. (apartado = /post/box; avsnitt), D. (titeln Don), Da. (titeln Doña), dcha. eller dra. (derecha = höger), izq. eller izqda. (izquierda = vänster), depto. (departamento = avdelning, institution), edf. (edificio = byggnad), etc. (etcétera), n.° eller núm. (número), p.ej. (por ejemplo = till exempel), Rte. (remitente = avsändare), s. (siglo = århundrade), tel. eller tfno. (teléfono).

• Vissa benämningar i plural utan punkt: EE UU (Estados Unidos =

USA), FF AA (Fuerzas Armadas = krigsmakten), JJ OO (Juegos Olímpicos = Olympiska spelen).

00 för o eftersätts.indd 4-5

10-02-16 10.22.04

ISBN 978-91-47-09215-4 © Femte upplagan 2010 Johan Falk, Kerstin Sjölin, Luis Lerate och Liber AB Typografi och omslag: Eva Jerkeman Omslagsfotografi: Rafael Campillo/AGE/Scanpix

Femte upplagan 1 Repro Repro 8 AB, Stockholm Tryck Korotan, Slovenien 2010

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen!

Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

FALK • SJÖLIN • LERATE

Modern spansk grammatik speglar dagens spanska och tar fasta på sådant som skiljer spanskan från svenskan. Exemplen står i förgrunden och ger prov på ett gångbart och naturligt språk. Regler och sammanfattningar är enkelt formulerade och kompletteras av ett genomarbetat hänvisningssystem.

Den variation som finns mellan olika delar av det spanskspråkiga området belyses i kommentarer och exempel. Ett särskilt avsnitt om språket i Spanskamerika avslutar boken.

Humoristiska teckningar illustrerar olika grammatiska företeelser och visar hur de används i det levande språket.

Till Modern spansk grammatik hör två övningsböcker.

MODERN SPANSK GRAMMATIK

MODERN SPANSK GRAMMATIK

5:e upplagan

JOHAN FALK • KERSTIN SJÖLIN • LUIS LERATE

MODERN SPANSK GRAMMATIK

Best.nr 47-09215-4 Tryck.nr 47-09215-4

Omslag MODERN SPANSK GRAMMATIK.indd 1

10-02-16 12.21.37