Andra upplagan
ARENA 123 – Samhällskunskap för gymnasiet Arena 123 – Samhällskunskap för gymnasiet omfattar kurserna 1, 2 och 3 i samhällskunskap, men ger också en bra grund för kurserna Internationell ekonomi och Internationella relationer. Arena 123 ger verktygen för att kritiskt och självständigt kunna reflektera över fakta och värderingar. Ett särskilt kapitel ägnas åt metodfrågor. Läroboken presenterar ett stort antal modeller och teorier och ger en bra grund för alla som vill fortsätta studera samhällsvetenskap. Spännande fördjupningar och ett omsorgsfullt bildval väcker intresse och lust för ämnet. I Arena-serien finns även: Arena 50p Arena – Internationell ekonomi Arena – Internationella relationer
Lars-Olof Karlsson är gymnasielärare i samhällskunskap. Han har också lång erfarenhet som redaktör och förläggare av läromedel.
Andra upplagan
Arena elev- och lärarwebb, gemensamma webbtjänster för Arena 123 och Arena 50p Alla böckerna i Arena-serien finns dessutom att köpa som interaktiva böcker.
ARENA 123 Lars-Olof Karlsson
ARENA-OMSLAG_40678430.indd 1
2014-07-04 09:44
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VAD ÄR ETT SAMHÄLLE? Modeller för samhället Naturrätten Samhällskontraktet Idéer om maktdelning Ideologierna och demokratins genombrott
2 INDIVIDEN I SAMHÄLLET Aktörer, institutioner och strukturer
9 10 10 11 11 12
14 15
Makt och maktresurser Maktresurser Typer av makt
16 16 16
Det mångkulturella samhället Subkulturer
19 19
Norm och kategori Klass Kön Sexualitet Etnicitet Integrering och assimilering
20 21 25 27 28 31
Maktordning, diskriminering och segregering Diskriminering Segregering
32 33 33
RUTOR:
Nationella minoriteter i Sverige Livsstil och klass Barns boende Löneskillnader mellan män och kvinnor The World Values Survey
3 DEMOKRATI OCH DIKTATUR
20 22 25 26 30
36
Demokrati Demokratiska institutioner Demokratisk kultur
38 39 42
Diktatur Är diktatur alltid fel? Historiska rötter Diktaturer är olika – tre exempel
43 44 45 45
Olika typer av demokratier Representativ eller direkt demokrati Statschef: republik eller monarki Enhetsstater och federala stater Maktdelning: parlamentarism eller presidentstyre
50 50 52 53
Val och valsystem Majoritetsvalsystem Proportionella valsystem
57 57 59
USA:s statsskick Konstitutionen
60 60
ARENA-INLAGA-SIDOR_40678430.indd 4
54
En federal stat Kongressen – den lagstiftande makten Presidenten – den styrande makten Presidentvalet Domstolarna – den dömande makten Rösträtten
60 60 61 62 63 63
RUTOR:
Demokratiindex Demokratiindex regioner Olika typer av demokratier Primärvalen
4 SVENSKT STATSSKICK
40 41 51 63
66
Grundlagarna Regeringsformen Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen Successionsordningen Riksdagsordningen
67 67 68 69 69
Sveriges Riksdag Proportionellt valsystem Riksdagens uppgifter Arbetet i riksdagen
70 71 73 74
Regeringen Regeringens uppgifter
77 77
Statsförvaltningen Central statsförvaltning Regional och lokal statsförvaltning
82 83 83
Kommuner och landsting Kommunernas och landstingens uppgifter Kommunernas och landstingens organisation Kommunernas och landstingens ekonomi
84 85 89 91
RUTOR:
Mandatfördelning – så går det till med jämkade uddatalsmetoden Lobbying ett hot mot demokratin? Från utredning till lag – ett exempel Från socknar och bystämmor till kommuner och landsting
5 VÄLFÄRD, SKATTER OCH FAMILJEEKONOMI Välfärdssystemet Välfärdssystemets ursprung Olika välfärdsmodeller Pensionssystemet Skydd vid sjukdom Skydd vid arbetslöshet Skydd genom socialtjänsten
72 76 81 86
94 95 96 98 99 100 101 104
2014-07-04 09:36
Skattesystemet Skatter på inkomster Moms och punktskatter Socialförsäkringsavgifter Skattekvoten Att konsumera Köprätt
104 104 107 107 107 113 113
Privatekonomi Att spara Att låna
108 108 110
Privatjuridik Flytta hemifrån Att flytta ihop
115 115 116
RUTOR:
Vad är rättvisa? Jämlikhetsanden Familjens ekonomi Några viktiga åldersgränser Arvsrätt
6 EUROPEISKA UNIONEN
102 103 111 117 119
122
En över- och mellanstatlig union Fördragen och rättighetsstadgan Subsidiaritetsprincipen
124 125 125
EU:s verksamhet EU:s budget, regionalpolitik och jordbrukspolitik Det ekonomiska samarbetet Valutaunionen GUSP – gemensam utrikesoch säkerhetspolitik Övrigt samarbete
126
EU:s institutioner EU-kommissionen Ministerrådet Europaparlamentet EU-domstolen Revisionsrätten Europeiska rådet Europeiska centralbanken, ECB
130 130 131 132 133 133 133 134
126 127 128 128 128
Starten: ekonomiskt samarbete för fred Romfördraget och vägen mot den inre marknaden Maastrichtfördraget med EMU och utökat samarbete Från 12 till 28 medlemsländer Lissabonfördraget
136 137 137
Hur stort kan EU bli? Turkiet – en utmaning?
140 140
134 135
RUTOR:
Olika råd och domstolar Euron – bakgrund och utmaningar Vad är Europa?
ARENA-INLAGA-SIDOR_40678430.indd 5
133 139 141
7 IDEOLOGIER OCH PARTIER
144
Konservatism Det konservativa idealet Modern konservatism
145 146 147
Liberalism Socialliberalism Nyliberalism
148 149 150
Socialism Revolutionärer och revisionister – kommunister och socialdemokrater Anarkism och syndikalism
151 154 156
Fascismen Nazismen
158 159
Ekologism
160
Feminism Liberalfeminism Radikalfeminism
161 162 163
Dimensioner i politiken Vänster – höger Miljö – tillväxt Nationell – internationell Religiös – sekulär
164 164 164 165 165
Politiska partier Partier i politikens dimensioner Partierna i korthet
166 167 167
Partier och strategier Partierna och medlemmarna Partiledarens betydelse Försvinner partimedlemmarna? Ungdomsförbund och kvinnoförbund
174 175 175 176 176
RUTOR:
Socialkonservativa och värdekonservativa Marxismen Populism, missnöjespartier och främlingsfientlighet Partier som motståndsrörelser Partiernas ekonomi
8 EKONOMINS GRUNDER
147 152 158 168 175
179
Ekonomiska system Marknadsekonomi, kapitalism Planekonomi Blandekonomi
179 179 180 180
Marknadskrafterna Marknadskrafterna hushållar Människan är inte bara ekonom
181 182 184
När konkurrensen inte fungerar Monopol Kollektiva nyttigheter
186 186 189
Kreditmarknad, arbetsmarknad och aktiemarknad Kreditmarknaden Arbetsmarknaden Aktiemarknaden
189 189 189 190
BNP, BNI och NNP BNP per capita
192 193
2014-07-04 09:36
Att jämföra BNP per capita över tid BNP per capita som välfärdsmått Andra välfärdsmått Grön NNP
193 194 195 196
relativa fördelar Faktorpriser styr specialisering Internationell löneutjämning Frihandel gynnar konkurrens
236 236 240 241
196
Protektionism och handelshinder Tullar och andra handelshinder Motiven för handelshinder
242 242 244
198 199 199 200
WTO – internationell organisation för frihandel Handelsrundorna Bindande och icke-diskriminerande
248 248 250
Arbetslöshet Strukturell arbetslöshet Konjunkturell arbetslöshet
201 202 204
RUTOR:
Inflation KPI – så mäter vi inflation Inflationens orsaker Inflationens skadeverkningar
205 205 206 207
Valutor och växelkurser Fast växelkurs Rörlig växelkurs
209 209 210
Pengar och andra betalningsmedel Pengarnas historia ”Värdelösa” pengar
211 211 211
Förmögenheter och inkomster Fördelning av inkomster och förmögenhet Tillväxt – BNP ökar Tillväxten och produktionsfaktorerna Recept för tillväxt Strukturrationaliseringar
196
RUTOR:
Marknadsföring Kartellbildning Aktier en bra sparform? Fasta och löpande priser Arbetskraftsundersökningen 2013 Låntagare, långivare och inflation – ett exempel Det ekonomiska kretsloppet
9 EKONOMISK POLITIK
184 187 190 194 203 208 213
216
Trenden och konjunkturerna Varför finns konjunkturer? På väg mot lågkonjunktur På väg mot högkonjunktur
217 218 218 218
Ekonomisk politik och konjunkturerna Laissez-faire-politik Finanspolitik Penningpolitik Valutapolitik
220 220 220 223 226
Nationalräkenskaper Försörjningsbalansen Betalningsbalansen
228 228 229
RUTOR:
Multiplikatorn Monetarismen Målkonflikter
10 INTERNATIONELL EKONOMI
221 225 227
232
Världshandeln idag
234
Frihandel Ricardo och teorin om
236
ARENA-INLAGA-SIDOR_40678430.indd 6
Ricardo och ”Corn Laws” Så fungerar en tull USA och ståltullarna Doharundan
11 EKONOMISK HISTORIA
238 243 249 249
252
Frihandel och tillväxt
253
Världskrig – depression – världskrig Socialistisk planekonomi i Sovjetunionen Börskraschen och den stora depressionen Laissez-faire-politik och protektionism New Deal Keynes och finanspolitik Andra världskriget Bretton Woods-systemet
254
Från tillväxt till stagflation 1970-talets stagnation
259 259
Sverige i svårigheter Offensiv devalvering 1982 Inflation, bankkris och valutakris Återhämtningen
261 262 263 265
En tredje globaliseringsvåg Regeringen Reinfeldt 2006 Finanskrisen Krisen når Europa och Sverige Exemplet Grekland Budgetproblem i USA Lärdomen av finanskrisen
267 267 267 268 269 269 271
255 255 256 256 257 258 258
RUTOR:
Planekonomiernas kollaps Sverige 1973–2010
12 ARBETSMARKNAD OCH NÄRINGSLIV
266 270
274
Arbetsmarknadens parter Avtal och lagstiftning Fackföreningar och arbetsgivarorganisationer Kollektivavtal
275 276
Lagstiftning Arbetsmiljölagen (AML) Medbestämmandelagen (MBL)
278 278 278
276 276
2014-07-04 09:36
Lagen om anställningsskydd (LAS)
279
Stridsåtgärder
279
Löneskillnader och diskriminering Diskriminering inom arbetslivet
281 283
Ur arbetsmarknadens historia LO, SAF och kollektivavtalen Tjänstemännens organisering Offentliga sektorn som arbetsgivare Ny lagstiftning på 1970-talet Dagens arbetsmarknad
285 286 287 287 288 288
Näringsliv i förändring Näringsliv och offentlig sektor Näringsgrenarna
289 290 291
Hur ser det svenska näringslivet ut? Svenskt näringsliv under 100 år
294 294
RUTOR:
Ska man vara med i facket? Global arbetsfördelning Några översikter
13 MASSMEDIA
281 290 297
300
330
Brotten och brottsutvecklingen Mörkertalet Uppklarade brott Brottsutvecklingen
333 333 334 336
Olika typer av brott Brott med dödlig utgång Sexualbrott Andra brottstyper
337 337 337 338
Varför kriminalitet? Gärningsmannen Varför blir man kriminell? Offret Väktare eller övervakare
340 340 341 342 343
Straffet – samhällets reaktion på brott Straff fram till 1800-talet Den klassiska straffrättsskolan Den sociologiska straffrättsskolan Dagens kriminalvård
344 344 345 345 345 347 347 347 349 349 350 352 352 355 356
301 301 302 302 304
Svensk rättsskipning Gripen – anhållen – häktad I domstol Att överklaga Tvistemål Samhället och domstolarna
Media och demokrati Information och nyhetsförmedling Granskning av makthavare Forum för debatt
306 306 307 308
Kriminalvården i Sverige Straffen Rättspsykiatrisk vård Att sitta i fängelse
Lagstiftning och etiska regler TF och YGL Etiska regler
309 309 310
Mediepolitik Två mediepolitiska modeller Partipress Tidningsdöd och presstöd Public service idag Staten granskar radio och teve
312 312 312 313 314 316
Nyhetens väg till läsaren Vilka nyheter går fram? Nyhetsbyråerna Mediekoncerner och mediemoguler
316 316 318 321
Massmediernas historia Dagstidningar i Sverige Radio och television Internets historia
322 322 322 325
”Drick van Houtens choklad” Kvalitetskrav på media Publicitetsreglerna Kommunikationsmodellen
305 309 310 318
328
Moral, etik, normer och allmänt rättsmedvetande
Medias roll i samhället Medias makt Demokrati behöver fria media Internet – en ny medievärld Propaganda, underhållning och marknadsföring
RUTOR:
ARENA-INLAGA-SIDOR_40678430.indd 7
14 KRIMINALITET OCH JURIDIK
RUTOR:
Lagstiftningens delar Dödligt våld Fildelning Organiserad brottslighet Tingsrätt, hovrätt, HD Förvaltningsdomstolarna Fängelsestraff vid personbrott Tvångsvård utan brott
15 BEFOLKNING, RESURSER, MILJÖ
329 330 332 336 349 351 354 355
358
Befolkningsutveckling Demografiska transitionsmodellen
359 360
Befolkningspolitik För befolkningstillväxt Mot befolkningstillväxt
364 364 364
Migration Migrationens orsaker Svensk invandringspolitik
368 368 369
Naturresurserna – vatten, jord och råvaror Förnybara naturresurser Icke-förnybara naturresurser Prisökning under 2000-talet
371 371 371 372
2014-07-04 09:36
Kollektiva nyttigheter Nykolonialism
375 375
Miljöproblem Växthuseffekten Effekter av ett varmare klimat
376 377 379
Politik mot klimatändring Skatt på utsläpp Skapa en global marknad för utsläppsrätter Subventionera ny teknik Kyotoprotokollet Vad kan vi i Sverige göra?
380 380 381 382 382 382
RUTOR:
Demografiska begrepp Om teknikutveckling som svar på befolkningstryck Rashygien – eugenik Sveriges befolkning fram till 2060 Land grabbing – en form av nykolonialism?
16 FATTIGDOM OCH UTVECKLINGSFRÅGOR
359 364 365 367 374
384
Orsaker till underutveckling Bakomliggande faktorer
386 386
Vägar till utveckling ”Take off” med hjälp av bistånd Importsubstitution Planekonomi Exportorientering 1980-talets skuldkris Skuldsaneringens tid 1990-talet Ett nytt millennium
392 392 393 394 394 395 395 396 396
Några nya utvecklingsstrategier Framgångssagan Grameenbank Person till person-lån Braindrain och remittances
399 399 399 399
RUTOR:
Filantroperna Copenhagen Consensus Center
17 INTERNATIONELL POLITIK Aktörer i internationell politik Stater Etniska grupper Internationella organisationer Civilsamhället FN och drömmen om att rädda världen FN:s organisation Underorgan och fackorgan FN:s deklaration om mänskliga rättigheter Andra viktiga internationella organisationer IMF och Världsbanken
ARENA-INLAGA-SIDOR_40678430.indd 8
398 400
404 406 406 408 409 409 412 413 416 416 418 418
OECD G7, G8, G20 NATO och PFP
419 419 420
Folkrätten
420
Det internationella systemet Hård och mjuk makt Mono-, bi- och multipolära system Olika perspektiv på internationell politik
424 424 424
Dagens konflikter
429
Världen efter kalla kriget Historiens slut Civilisationernas kamp En kosmopolitisk värld
434 434 436 437
426
RUTOR:
Millenniemålen Viktiga internationella domstolar Irakkriget 2003 – en tillämpning av tre olika perspektiv Terrorism Kärnvapen Svensk säkerhetspolitik
412 422
18 METOD I SAMHÄLLSVETENSKAP
442
Samhällsvetenskapliga ämnen Sociologi Statsvetenskap Nationalekonomi Geografi
444 444 444 444 444
Samhällsvetenskapens redskap ”Vetenskapliga skolor”
446 446
Forskningsmetod Induktion – teori ska grundas på empiri Deduktion – utan hypoteser ingen empiri Karl Popper – falsifierbarhetsmetoden
448
448 449
Kvalitativa och kvantitativa metoder Kvalitativa metoder Kvantitativa metoder
451 451 451
Källor och källkritik Berättelser och kvarlevor Är källan relevant? Är källan trovärdig?
455 456 456 456
Samhällsvetenskaplig textanalys Argumentationsanalys Innehållsanalys
459 460 462
430 433 434 439
448
RUTOR:
En fråga – flera perspektiv Hur gör man enkäter? Struktur skriftlig rapport Statistik: brottslighet Statistik: ölkonsumtion
445 452 454 457 458
REGISTER
464
BILDFÖRTECKNING
472
2014-07-04 09:36
Andra upplagan
ARENA 123 – Samhällskunskap för gymnasiet Arena 123 – Samhällskunskap för gymnasiet omfattar kurserna 1, 2 och 3 i samhällskunskap, men ger också en bra grund för kurserna Internationell ekonomi och Internationella relationer. Arena 123 ger verktygen för att kritiskt och självständigt kunna reflektera över fakta och värderingar. Ett särskilt kapitel ägnas åt metodfrågor. Läroboken presenterar ett stort antal modeller och teorier och ger en bra grund för alla som vill fortsätta studera samhällsvetenskap. Spännande fördjupningar och ett omsorgsfullt bildval väcker intresse och lust för ämnet. I Arena-serien finns även: Arena 50p Arena – Internationell ekonomi Arena – Internationella relationer
Lars-Olof Karlsson är gymnasielärare i samhällskunskap. Han har också lång erfarenhet som redaktör och förläggare av läromedel.
Andra upplagan
Arena elev- och lärarwebb, gemensamma webbtjänster för Arena 123 och Arena 50p Alla böckerna i Arena-serien finns dessutom att köpa som interaktiva böcker.
ARENA 123 Lars-Olof Karlsson
ARENA-OMSLAG_40678430.indd 1
2014-07-04 09:44