9789127819108 by Smakprov Media AB

Den här boken hjälper dig att kartlägga dina egna mönster, varvat med övningar, exempel, verktyg och fakta. Du får också förslag på hur du kan hantera andras reaktioner när du börjar pröva nya förhållningssätt. Målet är att du ska kunna agera mer utifrån dina behov – med god balans mellan mod och eftertanke.

ISBN 978-91-27-81910-8

Åsa Kruse ATT SÄTTA GRÄNSER FÖR SIG SJÄLV OCH ANDRA

Åsa Kruse är med.kand., leg. psykolog, leg. psykoterapeut och vidareutbildad i organisationspsykologi. Hon är verksam inom företagshälsovården, med lång erfarenhet av rehabilitering av personer med stress- och utmattningsproblematik, samt av hand ledning och utbildning inom stresshantering. Tidigare har hon skrivit boken Tillbaka till jobbet.

Känner du att du måste vara andra till lags? Har du svårt att hejda din egen ambitionsnivå? Kanske sätter du alltid andra i första rummet eller lämnar ut dig på ett sätt som känns obekvämt i efterhand? Om vi inte kan sätta gränser blir vi ofta stressade eller mår dåligt. Det är därför bland annat viktigt att • kunna säga ifrån • be om det du behöver • ge och ta emot kritik • hantera konflikter • ställa rimliga krav på dig själv • kommunicera hänsynsfullt.

Åsa Kruse

ATT SÄTTA GRÄNSER

Att inte kunna sätta gränser är ett vanligt problem. Tillvaron blir lätt överfylld av ansvar, krav och upplevda plikter. Varför är det så svårt att sätta en lagom nivå på våra prestationer? När får vi säga ifrån? Ofta har vi svårt att avgöra var gränsen borde eller får gå, att hålla balansen mellan vad vi själva och andra vill och behöver. Utdrag ur boken

FÖR SIG SJÄLV OCH ANDRA OMSLAG: NIKLAS LINDBLAD, MYSTICAL GARDEN DESIGN OMSLAGSFOTO: SHUTTERSTOCK FÖRFATTARPORTRÄTT: CAROLA BJÖRK

9 789127 819108

NOK_KRUSE_ATT_SATTA_GRANSER_skydds.indd Alla sidor

2017-05-19 09:25

Att sätta gränser_inlaga.indd 2

2017-06-07 11:22

Innehåll

Förord 9 I gränslöshetens tid 9 Inledning 11 Konsekvenser av att inte kunna sätta gränser 11 Stress 11 • Sämre relationer 12 • Sämre självkänsla 12 • En stickig offerkofta 13 • Och nästa generation…? 13 Integritet – vad är det och varför behöver vi det? 14 Självständighetsutvecklingens olika faser 15 Vad har vi egentligen för mellanmänskliga rättigheter …? 18 Att stå upp för sig själv 20 DEL I: VARFÖR ÄR DET SÅ SVÅRT ATT SÄTTA GRÄNSER? 23

Daniel och Mimmi 25 1. Olika orsaker 28 Kultur och uppfostran 29 Särskilda omständigheter som gör oss sårbara 31 Föreställningar om konsekvenser 31 Konflikträdsla 32 Brist på träning 33 Svag självkänsla 34 Dåligt samvete och skuld 34 Ta ansvar för andras känslor 35 Andra framkallar skuld 35 Vad vi förväxlar gränssättande med 36

Att sätta gränser_inlaga.indd 5

2017-06-07 11:22

2. Att börja kartlägga 38 Vanliga hinder 40 Jag vet inte hur jag ska göra istället 40 • Jag vet inte vad jag vill 41 • Rädsla 41 • Skuldkänslor 42 • Uppgivenhet 43 • Bekräftelsefällan 43 Kartlägg dina hinder 44 Vad vill du uppnå? 47 Att bli medveten om och kunna identifiera känslor 49 Vilka känslor representerar vad? 50 Att lyssna till vad man känner – och bemöta med fakta och förnuft 52 Att identifiera vad man känner i problematiska situationer 52 Att identifiera vad man vill uppnå med hjälp av känslor 54 Hur sorterar jag själv? 55

DEL II: DETTA ÄR ATT SÄTTA GRÄNSER 57

3. Vad gränssättning handlar om 59 Att kunna säga ifrån 59 Att be om det man behöver 60 Att ge och ta emot kritik 61 Att kunna säga nej 61 Kontrollbehov och perfektionism 62 Bekräftelseberoende och gränslöshet 63 Ställa orimliga krav på sig själv 65 4. Kommunikationsstilar och deras konsekvenser 67 Aggressiv kommunikationsstil 67 Vad ligger bakom? 68 • Fördelar 69 • Nackdelar 69 Passiv kommunikationsstil 69 Vad ligger bakom? 71 • Fördelar 71 • Nackdelar 71 Balanserad kommunikationsstil 72 Vad ligger bakom? 72 • Fördelar 73 • Nackdelar? 73 Manipulativt beteende – vad är det? 73

Att sätta gränser_inlaga.indd 6

2017-06-07 11:22

Kommunikationsstilar i nära/intima relationer 76 Hur blir man tydlig i sin kommunikation? 79 Kroppsspråk 79 • Ansiktsuttryck 80 • Distans 80 • Tonfall och uttryckssätt 81 5. Att sätta gränser för andra 82 Att vara specifik och konkret istället för otydlig 83 Att visa förståelse för den andra parten 84 Att säga nej tydligt och neutralt 84 Att framföra sin vilja eller sina önskemål om förändring 87 Att gradvis skruva upp volymen 88 Att konfrontera och ge kritik 89 Tolerans för blandat resultat 91 • Undvika att sätta igång f örsvarsreaktioner 92 • Hur hantera motpartens reaktioner 94 • När resultatet blir något annat 96 Att ta emot kritik 96 När är det ingen idé? 99 6. Att sätta gränser för sig själv 102 Vad är det som styr? 103 Börja med slutet 104 Se verkligheten som den är och utgå från konsekvenserna 105 Att behandla sig själv som en nära vän 107 Att börja utmana inre föreställningar 108 Att inte låta plikt och regler ta över livet 109 Att sätta gränser för sin perfektionism och acceptera egna misstag 111 Prestationsbaserad självkänsla – att bli sin egen lyckas slav 113 Att rimlighetsbedöma och släppa sitt kontrollbehov 115 Att ta sig ur bekräftelsefällan 118 Impulskontroll 120 Sociala medier 122 7. Gränser i arbetslivet 125 Självförtroende och självkänsla – vad är skillnaden? 125 Tankefällor 126

Att sätta gränser_inlaga.indd 7

2017-06-07 11:22

Att sätta ribban på ett flexibelt lagom 128 Relationerna på jobbet 129 Vad är en bra kollega? 130 8. Att börja träna 134 Kartlägg först 134 Beteendeexperiment – inte glada tillrop 137 Ta hjälp av omgivningen 139 Obehag och motstånd 140 Omgivningens reaktioner 141 När är det värt det – och inte? 142 Daniels och Mimmis förändringsprogram 142 Daniels kartläggning 142 • Daniels mål och handlingsplan 145 • Hur gick det för Daniel? 148 • Mimmis kartläggning 149 • Mimmis mål och handlingsplan 151 • Hur gick det för Mimmi? 153 9. Konflikter, aggressioner och manipulationer 155 Hur och varför konflikter trappas upp 155 Att hantera sin egen ilska 157 Att hantera motpartens ilska 158 Några särskilt svåra situationer att hantera 159 Martyrskap 160 • Silent treatment och surande 161 • Nedsättande, indirekta kommentarer 162 • Negativism och klagande 163 • Manipulerande och dubbla budskap 164 10. Avslutning – att hålla balansen 166 Empati – en del i balansen 167 Så vad blir slutprodukten? 168 Bilaga I. Känsloregister 171 Bilaga II. Kartlägga kravfyllda situationer 172 Bilaga III. Beteendeexperiment 173 Litteratur och lästips 174 Register 175

Att sätta gränser_inlaga.indd 8

2017-06-07 11:22

Förord

I gränslöshetens tid Vår tillvaro blir alltmer gränslös. Arbete och privatliv flyter numera in i varandra, vi är ständigt nåbara och kommunicerar ut vårt privatliv på olika sociala medier. Konsekvenserna av detta är inte bara positiva. Vi blir mer och mer bekräftelseberoende och låter oss definieras av andra istället för att själva avgöra vad vi vill, orkar och hinner. I vårt nya »uppvisningssamhälle« frodas även nya krav – vi ska vara snygga, rika, utåtriktade och helst kändisar. Vi har också lämnat auktoritetstro och auktoritetsberoende bakom oss och förväntas i stort agera efter eget omdöme och själva fixa våra liv – genom att vara flexibla, lyhörda, öppna för förändring och säga ja till allt. Det anses charmigare att alltid prova nytt, vara nyfiken och förändringsbenägen. Inte lika charmigt att vara den som säger stopp och nej – trots att det i vår kultur paradoxalt nog i allt högre grad krävs att vi själva sätter gränser. Att inte kunna sätta gränser ställer till problem för oss. Vi har svårt att sätta gränser för oss själva. Vår önskan att vara till lags eller vår ambitionsnivå gör att vi inte säger ifrån när vi tycker att det blir för mycket. Vi har ofta svårt att sätta gränser både inåt – mot oss själva – och utåt – mot andra. I den här boken får du veta vad gränssättning innebär, varför detta är en svårighet för många och vad du själv kan göra. Du får • 9

Att sätta gränser_inlaga.indd 9

2017-06-07 11:22

exempel på vanliga problemsituationer, hjälp att kartlägga hur just dina svårigheter ser ut och konkret vägledning i att hantera dem bättre genom olika praktiska verktyg. På sidan 25 får du bekanta dig med Daniel och Mimmi, två personer som har olika svårigheter med gränssättning. I slutet av boken kan du följa dem när de kartlägger sina problemområden och sedan systematiskt tränar på att bli bättre på att hantera dem. Däremellan finns många exempel på olika typer av problem med gränssättning och vad man kan göra för att ta sig ur dem. Alla fallbeskrivningar är fiktiva, men representerar ett antal vanliga gränssättningsproblem. Vilken gränsdragning gör då den här boken? Jo, den handlar främst om gränser i relationer och i egna destruktiva beteenden som påverkar en själv. Däremot kommer den inte att handla om att sätta gränser vid olika typer av missbruk. När man har missbruksproblem behöver man en specialiserad och riktad behandling, så det området kommer vi inte att ta upp här.

10 • ATT SÄTTA GRÄNSER

Att sätta gränser_inlaga.indd 10

2017-06-07 11:22

Inledning

Konsekvenser av att inte kunna sätta gränser Det finns något lockande i att expandera och tänja på gränser, eftersom det också är grunden till utveckling och till att få upptäcka nya områden. Det svåra är att hålla balansen när det inte längre är utveckling utan blir destruktivt. Inte sällan är svårigheter att sätta gränser en av grundstenarna i stressproblematik, missbruk av olika slag och att man känner sig styrd av andra.

Stress Att ha svårt att sätta gränser för sig själv innebär ofta att man inte kan sätta rimliga gränser för sin egen ambitionsnivå eller sina krav på sig själv, vilket ökar sårbarheten för stress. Man blir osäker på om man verkligen kommer att kunna leva upp till de normer och krav som man själv har satt upp, ofta i tron att det är allmänna normer och krav som andra också ställer på en. Känslan av att inte ha kontroll över situationen blir påtaglig. På samma sätt blir man stressad av att dagligen försöka hantera relationer där man känner sig överkörd och av olika skäl inte framför vad man skulle behöva. Över huvud taget är stress det som uppstår när de resurser man har inte kommer att räcka till för att uppfylla de krav man ställs inför. Viktigt att tänka på i detta sammanhang är att kraven ibland • 11

Att sätta gränser_inlaga.indd 11

2017-06-07 11:22

är ens egna upplevda krav och så kan det också vara med resurserna. Självklart kan det ibland också vara orimliga krav som kommer utifrån. Om man sänkte kraven (eller begränsade andras krav) och skaffade sig mer resurser (bad om mer tid, hjälp, stöd etc.), så skulle känslan av stress kunna minska eller försvinna helt.

Sämre relationer Ingen mår bra av att känna sig ständigt överkörd i sina relationer, eller att uppleva att man hela tiden måste uppfylla behov hos andra, för att bli godkänd eller slippa bli övergiven. Inte heller mår man bra av att bli hänsynslöst och egoistiskt behandlad – speciellt inte utan att säga ifrån. Inga relationer är i längden sunda, om inte båda parter bidrar till bådas bästa och om inte båda kan kommunicera vad man vill, tycker och behöver. Att kommunicera är inte samma sak som att kräva, utan det är att kunna föra en dialog om saken. Det är en färdighet som kommer när man lär sig att sätta gränser på ett sunt sätt – med ett öppet öra också för sin motpart. Den som å andra sidan inte kan sätta gränser för eget egocentriskt, kontrollerande och dominerande beteende kommer att märka att relationerna omkring hen långsamt tunnas ut, att man blir en person som andra undviker på olika sätt. Kvar blir möjligen en liten stab av medberoende närstående som ofta har motsatt problematik: att inte kunna säga ifrån.

Sämre självkänsla Både att inte kunna sätta gränser för andra och att inte kunna sätta gränser för sig själv påverkar självkänslan negativt. Det är inte konstigt att man känner sig alltmer förminskad när man av olika skäl inte vågar säga ifrån och alltid låter andra styra, som om den egna viljan inte spelade någon roll. Självkänslan påverkas också av 12 • ATT SÄTTA GRÄNSER

Att sätta gränser_inlaga.indd 12

2017-06-07 11:22

att inte kunna sätta gränser för sina egna krav på sig och på hur man ska vara. När man ständigt jämför sig – ofta med dem man uppfattar som »de bästa« – och när man märker att man inte står sig i jämförelse så misslyckandeförklarar man sig själv. Det är vanligt att ett ständigt jämförande med andra leder till att man över öser sig med självanklagelser och ännu mer krav som man måste leva upp till. På så sätt slår man hål på sin egen självkänsla.

En stickig offerkofta Att inte ta ansvar för sitt agerande, uppleva att man inte har något val och inte kunna säga ifrån leder ofta till att man till slut känner sig som ett offer. Samma offerkänsla uppstår också om man behåller ett egocentriskt perspektiv genom livet och är alltför expansiv utan hänsyn till andra. Man kan inte se sin egen del i det som händer eller förstå konsekvenserna av sitt agerande –och då inte heller förstå varför människor drar sig undan eller reagerar negativt på det man gör. Man begriper inte varför livet inte blir som man vill ha det. Att inte förstå hur man påverkar skapar maktlöshet. Det blir svårt att förändra något om man upplever sig vara i händerna på andra och offer för omständigheterna.

Och nästa generation …? Ett annat område där gränssättning är centralt – och svårt – är i rollen som förälder. När vi har svårt att sätta gränser för våra barn handlar det givetvis inte om att vi vill att de ska förbli osjälvständiga hela livet. Ambitionen handlar snarare om att vi vill vara tillmötesgående, hjälpsamma, förstående, uppfylla deras önskningar och behov, ge inte bara trygghet utan allt som går att ge över huvud taget. Ofta är den närmaste målsättningen att vi vill vara bra föräldrar – i bemärkelsen att barnen ska tycka det och tycka om oss. INLEDNING • 13

Att sätta gränser_inlaga.indd 13

2017-06-07 11:22

Vi tar vinsterna på kort sikt utan att vara medvetna om hur det kommer att se ut på längre sikt, när våra barn i värsta fall blir hjälplösa och krävande unga vuxna med en orealistisk syn på vilka krav som egentligen ställs på en i livet.

Integritet – vad är det och varför behöver vi det? De flesta är åtminstone i någon mån medvetna om vad konsekvenserna blir av att inte sätta gränser, men vi tänker inte alltid på kopplingen mellan identitet, självständighet och gränssättning. Därför följer nu ett litet teoriavsnitt som tar upp just det och som undersöker varför integritet är viktigt. Begreppet integritet kommer från det latinska ordet integritas som betyder ett helt, orört eller orubbat tillstånd. För att kunna bli en del av ett sammanhang utan att utplåna sig själv, måste man vara just hel, orörd och stabil i bemärkelsen att man inte ständigt vänder kappan efter vinden eller låter sig påverkas alltför mycket av andra eller av omständigheterna. Om man har integritet har man någorlunda klart för sig var de egna gränserna går och vet ungefär vad man tycker, vill och önskar utan att ständigt ändra sig efter vad andra tycker, vill och önskar. Det innebär också att man, i den mån det är möjligt, lever i överensstämmelse med sina personliga värderingar, uttalanden, löften och principer – annars kommer man inte att upplevas som en och samma person utan som någon som är vag i konturerna och som styrs av omständigheter och andra männi skor och därför ständigt förändrar sig. Integritet gör att man blir tydlig som person. Om man är klar över sina egna värderingar och varför man vill något, är det också lättare att kunna kompromissa utan att förlora sig själv och känna sig styrd. Det blir också lättare att ta kritik. Ibland säger man att en person har mycket integritet för att hen håller snäva gränser för vad som kommuniceras ut till andra eller 14 • ATT SÄTTA GRÄNSER

Att sätta gränser_inlaga.indd 14

2017-06-07 11:22

att den som glatt delar med sig av det mest privata till alla som vill höra saknar integritet. I viss mån kan det stämma att en person med integritet i högre grad väljer vad man vill dela med sig av och till vem, som ett skydd innan man vet vem man har med att göra. Medan en person som delar med sig av allt till alla inte har skaffat sig det skyddet och har lättare för att bli offer för andras tyckande, angrepp och manipulationer. Ofta är avsikten egentligen att få visa sig som man är och bli accepterad, få bekräftelse från andra att det man är, säger och gör är bra – framför allt om man själv är osäker på vem man är, vad man vill och tycker (och var de egna gränserna går). Då blir man extra sårbar när man inte får den bekräftelsen utan kanske blir utsatt för angrepp eller skitsnack istället. I den tid vi lever i, där många är så angelägna att få visa upp precis allt som är kopplat till dem som personer, är det lätt att släppa integriteten helt – för att få bekräftelse. En person med stor integritet uppfattas ofta som pålitlig och omutbar men också som svårare att nå fram till och lära känna. Att kunna uttala gränser, stå upp för sig själv och kommunicera till omgivningen vad man vill och behöver, förutsätter att man i viss mån klarar av att vara öppen och ärlig. Vi gör oss lättare till måltavlor när vi avslöjar våra åsikter, tankar och känslor och därför är detta en tröskel man måste ta sig över när man tränar på att sätta gränser. Balansen handlar med andra ord om att kunna dela med sig av vad man tycker, vill och behöver men inte släppa på alla gränser bara för att bli accepterad och låta andra få definiera vem man bör vara.

Självständighetsutvecklingens olika faser Utan integritet kan vi inte avgränsa oss från andra och är inte klara över vilka vi är, vad vi vill och var gränserna går. Då är det inte heller möjligt att bli självständig. Inledning • 15

Att sätta gränser_inlaga.indd 15

2017-06-07 11:22

Vi utvecklas som individer från att vara helt beroende av någon/ några som tar hand om oss till att gradvis bli alltmer självständiga. Hur långt vi kommer i den utvecklingen ser olika ut för olika individer. Här inverkar inte bara varianter i våra personligheter, utan vi är också utsatta för påverkan utifrån och av den miljö vi utvecklas i. Av olika skäl kan vi hindras i att bli självständiga – eller vara tvungna att bli det på ett väldigt tidigt stadium. Vi kan också stanna i olika stadier och ha svårt att komma vidare. Man kan se självständighetsutvecklingen som indelad i tre faser: 1. BEROENDE

där vi är helt och hållet utlämnade åt andra. Den vikti

gaste personen i den fasen är ett »Du«, det vill säga den perso nen jag är beroende av, som ska uppfatta mina behov och se till att jag får det jag behöver. I den fasen är vi huvudsakligen reaktiva – vi är utlämnade att reagera på det den personen eller andra gör runt omkring oss. Vi kan inte själva styra och vi är relativt maktlösa. Fastnar vi här uppfattar vi oss själva som offer för andra och omständigheterna och lägger ofta skuld på andra och omständigheterna för att vårt liv inte blir som vi skulle vilja ha det. 2. OBEROENDE

då vi successivt frigör oss från detta »Du« och blir

alltmer självständiga, både rent fysiskt och i tanke och vilja. Vi upptäcker att vi faktiskt kan styra med vår egen vilja och kan påverka omständigheter och andra människor genom att agera. Vårt värde är inte längre helt beroende av att vi blir omtyckta eller att andra behandlar oss väl. Självkänslan börjar nu styras av vad vi själva kan uppnå och kommer nu också från hur vi värderar oss själva. Den viktigaste personen i denna fas är »Jag«. Det är »Jag« som vill, som styr och som upptäcker att andra lyssnar på vad »Jag« vill, kan anpassa sig eller uppfylla min vilja. Tänk treårstrots eller en rebellisk tonåring. 16 • ATT SÄTTA GRÄNSER

Att sätta gränser_inlaga.indd 16

2017-06-07 11:22

I den här fasen är vi proaktiva. Vi tar initiativ, driver saker som vi vill åstadkomma, agerar istället för att bli agerade på, men är kanske inte lika bra på att ta hänsyn eller kunna lyssna på vad andra vill. Stannar man i den här fasen är man ofta benägen till självförverkligande, till att leda och dominera, men man är ingen bra lagspelare och egentligen inte heller någon bra ledare, eftersom man har svårt att ta in och lyssna på andra. Man kan också få problem i relationer, eftersom man mer agerar än interagerar och för att man fortfarande har ett egocentriskt perspektiv. 3. ÖMSESIDIGT BEROENDE

är det mest mogna stadiet, då vi har kla

rat av att frigöra oss, bli så pass självständiga att vi kan skilja på vad som är »Jag« och vad som är »Du«. Man måste alltså först ha gått igenom utvecklingsfasen i stadiet ovan och kan inte hoppa över det. Att ha satt och förstått var gränserna går mellan mig och andra är nödvändigt för att kunna ha ett fungerande sam spel mellan mig själv och en annan/andra individer, utan att var ken förlora mig själv eller bli dominerande och styrande på and ras bekostnad. Här är man kapabel i sig själv och klarar av att vara oberoende, men man har också förstått det vinnande konceptet i att kunna samspela och samarbeta med andra för att kunna kombinera det bästa med båda. Här är det viktigaste ett »Vi«, eftersom det bara är i samarbete med någon/andra som man kan utveckla sig själv och varandra. Det blir en relation där båda bidrar och där vi klarar av att vara interaktiva.

Det är inte ovanligt att man upplever sig vara i olika stadier i olika typer av relationer och situationer. Man kan tycka att man är på stadium 2 på jobbet men i stadium 1 när det gäller privata rela tioner till exempel. Så hur kommer man vidare? Enkelt uttryckt – genom att bli bättre på att sätta självständiga gränser och sedan Inledning • 17

Att sätta gränser_inlaga.indd 17

2017-06-07 11:22

kunna öppna gränserna för att släppa in det som utvecklar oss i positiv bemärkelse, samtidigt som vi håller på gränserna mot det som riskerar att dränera oss och bli destruktivt.

Vad har vi egentligen för mellanmänskliga rättigheter …? Innan vi går in på vilka verktyg som är till hjälp för att sätta gränser, kan det vara bra att fundera över vad som är rimligt att förvänta sig när det gäller krav från andra eller krav på oss själva. Många är osäkra på vad man »måste« och »inte måste«, »får« och »inte får«, i mellanmänskligt samspel. Detta apropå hur vi tolkar och uppfattar normer på olika sätt och vad vi kräver av, eller nekar, oss själva. Ofta har vår uppfattning om normer och rättigheter grundlagts tidigt och av andra, som i värsta fall själva har en skev bild av vad som gäller i samspel med andra. Därför är det kanske bra att sammanfatta några grundläggande mellanmänskliga rättigheter. Man har rätt att:

• be om det man vill ha (men andra har också rätt att säga nej). • uttrycka sina åsikter och känslor. • påstå saker och tala om hur man tänker. • fatta egna beslut men man måste också ta konsekvenserna av dem.

• välja om man vill bli inblandad i andras problem. • inte veta och inte förstå. Man har rätt att fråga andra om man inte förstår.

• göra misstag utan att behöva skämmas eller känna skuld. • vara framgångsrik och duktig och behöver inte känna skuld för det heller.

18 • ATT SÄTTA GRÄNSER

Att sätta gränser_inlaga.indd 18

2017-06-07 11:22

• dra sig undan och ha hemligheter. Andra behöver inte veta allt. Man behöver inte tala om allting.

• vara ensam och oberoende. • ändra sig och man har också rätt att stå fast vid det man vill. • säga ifrån när man blir illa behandlad. • ge kritik men man måste också kunna ta emot kritik. • säga nej utan att få dåligt samvete. Rätten att ändra sig eller att undvika att fatta slutgiltiga beslut är ett fenomen som gradvis ändrat karaktär med teknikens ingrepp i vår tillvaro, eftersom vi hela tiden kan planera om. Tidigare var det ett önskvärt karaktärsdrag att man stod fast vid beslut och att vara en person »man kunde lita på«. Idag har många svårt för att bestämma sig och att hela tiden ändra sitt (tillfälliga) beslut har blivit en tidssjuka. Vi har ju kommunikationsmöjligheter precis hela tiden. Det gör att det dels oavbrutet dyker upp nya valmöjligheter, dels ger oss möjligheter att ständigt improvisera och ändra oss. Vi behöver inte stå fast vid något och vi styrs ständigt av kortsiktiga val. Det som verkar mest kul/ger oss något för stunden är ofta det vi väljer och glömmer att det långsiktigt kanske inte är lika genomtänkt. Därför är det en punkt på rättighetslistan – att vi har rätt att ändra oss – som vi kanske behöver fundera över. Självklart har man rätt att ändra sina beslut, men man får kanske se upp innan ett ständigt ändrande har blivit ett vardagsmönster. En person som alltid ändrar beslut som påverkar andra (alternativt aldrig kan bestämma sig) agerar ju väldigt egocentriskt och det kommer i längden att påverka relationerna till dem det berör.

Inledning • 19

Att sätta gränser_inlaga.indd 19

2017-06-07 11:22

Att stå upp för sig själv Om man har problem med gränser blir man ofta lidande på ett antal områden. Har man svårt att sätta gränser för sig själv begår man i praktiken våld på sig och överutnyttjar sina egna resurser, vilket skapar stress och i det långa loppet kanske till och med utmattning. Då har man ibland också svårt att sätta gränser för andra och säga ifrån när man tycker att det går för långt. Man låter andra utnyttja de resurser man har. Gränslöshet handlar ofta om att man låter sig styras av andra för att man har ett alltför stort behov av andras bekräftelse. Man är sämre på att värdera sig själv. Ibland har man problem bara på det ena området men inte på det andra. I vilket fall innebär det en utveckling på många plan att börja stå upp för sig själv:

• BÄT TRE SJÄLVK ÄNSL A Allteftersom man blir mer medveten om hur och varför man reagerar och agerar som man gör och med träning kan hantera svåra situationer på ett mer effektivt sätt, så växer självkänslan gradvis. Man blir mer bekväm med att klara situationer som man tidigare sett som alltför svåra utmaningar och kanske hanterat genom att fly ifrån eller undvika. Självkänslan växer när man känner att man är kapabel att styra själv, utan att vara så beroende av vad andra tycker och utan att hela tiden låta andra styra.

• ÖK AD SJÄLVMEDVETENHET – SJÄLVK ÄNNEDOM Om man blir mer medveten om vad man känner och vill, förstår varför man fattar beslut och agerar som man gör, då blir det i nästa steg mycket lättare att kunna kommunicera det på ett ärligt och öppet sätt.

• KUNNA TA ANSVAR FÖR SIG SJÄLV Med ökad självkännedom kommer ökad makt att förändra sitt 20 • ATT SÄTTA GRÄNSER

Att sätta gränser_inlaga.indd 20

2017-06-07 11:22

agerande och i och med det kanske bete sig annorlunda i en svår situation. Man slipper känna sig som ett offer för andra och slipper skuldbelägga andra för hur man känner sig.

• KUNNA LYSSNA TILL ANDRA OCH KUNNA KOMPROMISSA Att kunna lyssna till andra i en spänd situation utan att känna sig hotad är en bonus som kommer med trygghet och säkerhet, när man känner att man kan lita på sig själv. Att man står upp för sig själv när det är nödvändigt är en grund för att känna sig trygg. Då blir det lättare att se dialog och kompromissande som ett bra verktyg i alla relationer, istället för att se det som något som förminskar en ännu mer.

• KUNNA GE OCH TA KRITIK PÅ ET T BRA SÄTT Om man ärligt och öppet kan uttrycka vad man känner och vill, behöver man varken höja rösten och skrika eller mumla undertryckt och knyta näven i fickan. Då finns alla chanser till att kunna ge kritik och synpunkter på ett konstruktivt sätt och att kunna ta kritik utan att känna att världen rasar ihop.

Inledning • 21

Att sätta gränser_inlaga.indd 21

2017-06-07 11:22

ISBN 978-91-27-81910-8

Åsa Kruse ATT SÄTTA GRÄNSER FÖR SIG SJÄLV OCH ANDRA

Åsa Kruse

ATT SÄTTA GRÄNSER

FÖR SIG SJÄLV OCH ANDRA OMSLAG: NIKLAS LINDBLAD, MYSTICAL GARDEN DESIGN OMSLAGSFOTO: SHUTTERSTOCK FÖRFATTARPORTRÄTT: CAROLA BJÖRK

9 789127 819108

NOK_KRUSE_ATT_SATTA_GRANSER_skydds.indd Alla sidor

2017-05-19 09:25