Människan flyttar hela tiden fram gränserna för vetenskap och teknologi. Det är av stor betydelse för samhället och skapar många gånger goda förutsättningar för den fortsatta utvecklingen på jorden. Vi kan idag modifiera grödor genetiskt så att de växer fortare och smakar bättre. Med hjälp av mediciner kan vi idag bota sjukdomar som förut var dödliga. Men den utveckling som sker är inte utan problem och bemöts många gånger med starka protester. Serien I människans tjänst? lyfter fram några av de viktigaste områdena inom vetenskaplig forskning och praktik och fokuserar på de diskussioner som forskningen ger upphov till. Genom diskussionsfrågor, faktarutor och autentiska citat kompletteras och fördjupas texten och samtidigt som läsaren uppmanas att själv ta ställning.
Mat
Mat: I människans tjänst?
Jim Kerr
l Varför svälter människor på jorden trots att det sker en överproduktion av mat? l Är storskaligt intensivjordbruk skadligt och orättfärdigt eller är det en nödvändighet för att vi ska kunna föda jordens växande befolkning? l Uppväger fördelarna med genmodifierade livsmedel de eventuella riskerna?
Mat
I människans tjänst?
l Hur tar vi itu med det globala fetmaproblemet?
I serien finns böckerna:
Mat
I människans tjänst?
ISBN 978-91-47-09287-1
Hälsovård I människans tjänst?
ISBN 978-91-47-09286-4
Best.nr 47-09287-1 Tryck.nr 47-09287-1
Mat omslag.indd 1
09-03-25 11.51.19
ISBN 978-91-47-09287-1 © 2009 Liber AB Översättning och bearbetning: Bengt Lindahl Redaktion: Anders Wigzell Svensk typografi och form: Team Media Sweden AB, Falkenberg Första upplagan 1 Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Originalets titel: Food – ethical debates in what we eat First published 2008 © Evans Brothers Limited 2008 Bildförteckning Alamy: 3 (Andrew Fox), 14 (Ace Stock Limited), 17 (Kitt Cooper-Smith), 26 (Paul Glendell), 27 ( Jeff Morgan food and drink), 30 (Ulrich Doering), 33 (Edward Parker), 34 (Andrew Fox), 35 (Paul Glendell), 41t (Mike Abrahams); Corbis: 4 ( Jim Sugar), 6 (Bill Stormont), 9 ( Jim Sugar), 11 (Colin McPherson), 13 ( Jeremy Sutton-Hibbert/Handout/epa), 15 (Howard Davies), 16 (Money Sharma/epa), 18 ( Jim Sugar), 24 (Bogdan Cristel/Reuters), 25 (Daniel Beltra/Greenpeace/epa), 29 (Steven Clevenger), 31 (Reuters), 39 (Diego Azubel/epa); Getty Images: Cover (Amy Neunsinger), 40; iStock: 12, 41b (Stephen Bonk); Science Photo Library: 8 (Dave Reede/ Agstock), 10 (Philippe Psaila), 19 (Robert Brook), 20 (US Department of Agriculture), 21 (Chuck Haney/ Agstockusa), 22 (Hank Morgan), 23 (Scott Bauer/US Department of Agriculture), 32 (Scott Bauer/US Department of Agriculture), 36 (Michael Donne), 38 (Brian Bell); Topfoto: 28 (Topham/AP).
Innehåll
Inledning 6 Varifrån kommer maten? 8 Djurskydd och miljö 14 Nya livsmedel 20 Distribution och marknadsföring av livsmedel 28 Mat och hälsa 36 Tidslinje 42 Mera information 43 Ordlista 44 Register 46
Inledning Människan flyttar hela tiden på gränserna för vetenskap och teknologi. Vi kan skaffa oss information med en knapptryckning. Vi kan modifiera grödor genetiskt så att de växer fortare och smakar bättre. Vi har skapat mediciner som kan bota sjukdomar som förut var dödliga. Allt detta kan låta positivt, men vi ställs samtidigt inför många svåra avgöranden. Det faktum att vi kan göra något, innebär det också att vi bör göra det?
Många av de här diskussionerna baseras på vad som är etiskt och moraliskt rätt – för människorna, för djuren och för miljön. Människor känner ofta mycket starkt för de här frågorna, oavsett om de är regeringar, påtryckningsgrupper eller enskilda individer. Det är viktigt för var och en att förstå vilka de etiska frågorna är och fundera över hur de skulle kunna lösas. Vilka val vi gör när det gäller vad vi äter påverkas inte bara av vad vi tycker om eller inte. Tillgången, vad som är hälsosamt, religiösa övertygelser och egna tankar om hur maten produceras kan påverka vad man äter.
6
Användningen av fossila bränslen i jordbruket bidrar till klimatförändringen. Jordbruksmetoderna är ett av många debattämnen när det gäller livsmedels produktion
INL ED NING
% av befolkningen som är undernärd 35 % 20–34 % 5–19 % 2,5–4 % < 2,5 % Uppgift saknas (Källa: FN:s Världslivsmedelsprogram)
Vid 1996 års toppmöte mot hunger beslutade FAO att halvera hungern till 2015. Tio år senare hade antalet hungrande i utvecklings länderna ökat.
mat. Vi har alla både rätten och plikten att känna till vad de olika grupperna anser innan vi fattar våra egna beslut om vad vi ska äta.
Producenter och konsumenter Livsmedelsproduktionen är världens viktigaste industri då maten ger oss livskraft. Bönderna, storjordbruken, tillverkarna av jordbruksmaskiner och den kemiska industrin, utsädesprodu centerna och livsmedelsindustrin; alla gör mat. Storföretagen inom jordbruket som kallas ”agro industrin” har stort inflytande på vad vi äter. Regeringar kan också påverka vad som produceras, hur maten produceras och hur den fördelas. På global nivå har miljöaktivister, påtryckningsgrupper för social rättvisa och matsäkerhetsaktivister åsikter om livsmedel. På nationell och lokal nivå startar självägande bönder och kunniga konsumenter debatter om
De som går hungriga FAO (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation) uppskattar att 820 miljoner människor i utvecklingsländer inte har tillräckligt att äta. Men världens befolkning kommer att växa från omkring 6,5 miljarder människor i dag till närmare nio miljarder 2050. Att ta sig an hungern i de fattigaste delarna av världen och producera tillräckligt för att föda ett ännu större antal människor i framtiden är två av våra största utmaningar i framtiden.
7
2 Djurskydd och miljö Djurskydd och effekten på miljön av vissa jordbruksmetoder är två av de mest omdiskuterade frågorna inom matproduktionen i dag. Djurrättsaktivister och miljögrupper driver uppmärksammade kampanjer för att förhindra att regeringar och myndigheter inför tekniker som aktivisterna betraktar som grymma eller skadliga. Grupperna stöder mer humana och hållbara metoder för matproduktion.
Husdjursuppfödning Utvecklingen av konstgödsel har möjliggjort intensivodling. Men det är inte bara frukt, grönsaker och säd som odlas på det här sättet. Storskalig djur uppfödning är möjlig genom nya metoder för att besegra sjukdomar och hindra att de sprids. Därigenom blir det möjligt att föda upp husdjur inomhus, skyddade mot kyla och faror av olika slag. Liksom vid intensivodling ger intensivuppfödning av husdjur (också kallat fabriksuppfödning) högre avkastning än andra metoder. Den här kalven får en injektion av antibiotika. Det är utvecklingen av sådan förebyg gande behandling som möjliggjort intensivuppföd ning. Djuren kan nu hållas inomhus utan risk för att sjukdomar ska spridas.
14
D JURS KY D D OCH MIL JÖ
Fördelarna med intensivuppfödning Intensivuppfödning är vanlig i industriländerna och det mesta av köttet, mejeriprodukterna och grönsakerna som säljs i snabbköpen har producerats på det sättet. De stora jordbruks- och livsmedelskoncernerna säger att storskalig intensivodling gör att mat kan produceras till låga kost nader. Det gör att priserna kan hållas nere vilket gynnar konsumenterna, och gör maten mera överkomlig, fram förallt för folk med låga inkomster. De hävdar också att intensivuppfödning av husdjur är säker och effektiv. Husdjur som är instängda kan övervakas mera noggrant än frigående djur och sjukdomar kan behandlas snabbare om de skulle uppstå. Intensivuppfödning har också försvarats med att en mera effektiv produktion av kött, mjölk och ägg innebär att man inte behöver föda upp så många djur. Det kan begränsa jordbrukets negativa påverkan på miljön.
INTENSIVUPPFÖDNING I UTVECKLINGSLÄNDERNA Man har förslagit att intensiv uppfödning av husdjur borde införas i utvecklingsländerna. Fördelar som högre avkastning och lägre kostnader kunde hjälpa bönder i fattigare samhällen. Invändningarna mot att införa den sortens lantbruk är att det inte skulle ge fler arbetstillfällen och skulle förbruka resurser som vatten, som det är ont om i många av de här länderna. Det skulle också kräva stora ekonomiska investe ringar, vilket ofta saknas.
Höns som föds upp för äggproduktion hålls i rader av små burar.
du bestämmer Många tycker att intensivuppfödning är grymt och onödigt, men det finns argument för metoden.
3 Är intensivuppfödning acceptabelt Nackdelarna med intensivuppfödning I motsats till vad agroindustrin påstår, säger motståndarna att intensivuppfödning fortfarande orsakar miljöproblem. Uppfödningen producerar stora mängder djurgödsel. Hanteringen av gödseln innebär risk för miljöförstöring, framför allt när det gäller vattenförsörjningen, om det inte sker på rätt sätt. Kritikerna påpekar också att stora mängder djur kräver stora mängder vatten, vilket kan orsaka vattenbrist i vissa områden. Men den vanligaste invändningen mot intensivuppfödning är hur djuren behandlas.
15
om det sänker kostnaden för kött så att människor i fattigare samhällen kan få råd med att köpa det?
3 Traditionella metoder för upp
födning var inte mindre “grymma” än intensivuppfödning. Har vi blivit för sentimentala när det gäller djuren?
5 Mat och hälsa Förändringarna i sätten som mat produceras, distribueras och säljs har lett till många frågor. Men diskussionen om mat sträcker sig utöver oro för djurens välbefinnande, skador på miljön och obalans mellan tillgång och efterfrågan i delar av världen. När maten når konsumenten blir frågorna mycket personliga då de påverkar vår hälsa och vår livsstil. Vi måste alla fatta beslut om hur och vad vi väljer att äta. Många människor i utvecklade länder äter mera mat än de behöver. En del tycker att vi borde gå tillbaka till den diet, med mindre kött, som var vanlig för 30 år sedan. Det skulle hjälpa till att lösa problemen med ojämlik fördelning av mat i världen.
Problemet med fetma I allt fler av jordens länder äter många mer än vad som är bra för dem. Fetma är överskott av fett i kroppen. Viktökningen orsakas av att man konsumerar mer mat än vad man förbränner. Fetma medför ökad risk för att få vissa sjuk domar. Enligt WHO (Världshälsoorganisa tionen) är det en av det en av vår tids största hälsorisker.
Orsakerna till fetma Ett antal faktorer, inklusive genetiska, har pekats ut som möjliga orsaker till fetma. Men många experter är eniga om att de vikti gaste är brist på motion och en diet som är rik på socker och fett. Femta har ökat radikalt i många delar av världen under de senaste årtiondena. Det finns ett antal möjliga orsaker. Matproduktionen har ökat och kostnaden för många födoämnen, särskilt socker, är mycket lägre än tidi gare. Stora mängder billig mat finns att tillgå och
36
MAT OCH HÄ L S A
det har lockat människor att konsumera större mängder. I dag lever många ett stressigt liv, vilket medför att man äter ohälsosamt som t.ex. färdigpaketerad snabbmat. Snabbmaten görs med ingredienser som ska ge en viss smak eller konsistens, hålla maten fräsch och vara billiga. För att åstadkomma detta använder man tillsatser och tillverkningsprocesser som ändrar matens naturliga egenskaper. Dessa produktionsmetoder minskar vanligen matens näringsvärde. Att hitta en fetmamedicin Läkemedelsföretagen satsar massor av pengar på att hitta ett botemedel mot femta. Det finns ett antal läkemedel som sägs begränsa dess hälsoeffekter och femta kan också behandlas med kirurgi. Men läkemedel medför risk för biverkningar som högt blodtryck, och kirurgi kan också medföra risker. Dessutom måste patienterna ändra sin diet för hela livet om de ska kunna hålla vikten på längre sikt. Många anser att läkemedel och kirurgi är snabbkurer för ett problem som är mycket allvarligare. Ett annat etiskt dilemma är att kostnaderna för behandling av hälsoproblem som fetma betalas av oss alla. Om ohälsa är självförvållad, borde individerna själva få betala sin behandling? I så fall skulle kanske fler människor ta ansvar för att välja en nyttigare diet.
FETTFAKTA Det vanligaste måttet för femta är BMI (Body Mass Index), där en persons vikt ställs i relation till kroppslängden. BMI kan också baseras på midjemåttet. Femta kan leda till följande medicinska problem: reumatism hjärtsjukdom diabetes. Det finns i dag fler överviktiga än underviktiga människor. Över 300 miljoner av jordens drygt sex miljarder invånare lider av fetma. Utvecklingen ser likadan ut på många håll i världen.
du bestämmer Överkonsumtion av mat och femta ökar alltmer i många länder.
3 Borde reklam för snabbmat totalförbjudas?
3 Är det acceptabelt att äta
Bland kirurgiska operationer för att behandla fetma ingår att man sätter in en silikonring runt mag säckens övre del. Den hjälper till att begränsa den mängd mat man äter under en måltid.
ohälsosam mat om man äter måttligt?
3 Borde staten gå in och bestämma vad folk får äta eller inte?
37
Människan flyttar hela tiden fram gränserna för vetenskap och teknologi. Det är av stor betydelse för samhället och skapar många gånger goda förutsättningar för den fortsatta utvecklingen på jorden. Vi kan idag modifiera grödor genetiskt så att de växer fortare och smakar bättre. Med hjälp av mediciner kan vi idag bota sjukdomar som förut var dödliga. Men den utveckling som sker är inte utan problem och bemöts många gånger med starka protester. Serien I människans tjänst? lyfter fram några av de viktigaste områdena inom vetenskaplig forskning och praktik och fokuserar på de diskussioner som forskningen ger upphov till. Genom diskussionsfrågor, faktarutor och autentiska citat kompletteras och fördjupas texten och samtidigt som läsaren uppmanas att själv ta ställning.
Mat
Mat: I människans tjänst?
Jim Kerr
l Varför svälter människor på jorden trots att det sker en överproduktion av mat? l Är storskaligt intensivjordbruk skadligt och orättfärdigt eller är det en nödvändighet för att vi ska kunna föda jordens växande befolkning? l Uppväger fördelarna med genmodifierade livsmedel de eventuella riskerna?
Mat
I människans tjänst?
l Hur tar vi itu med det globala fetmaproblemet?
I serien finns böckerna:
Mat
I människans tjänst?
ISBN 978-91-47-09287-1
Hälsovård I människans tjänst?
ISBN 978-91-47-09286-4
Best.nr 47-09287-1 Tryck.nr 47-09287-1
Mat omslag.indd 1
09-03-25 11.51.19