9789144114576 by Smakprov Media AB

Utredningsmetodik

Per-Hugo SkĂ¤rvad Ulf Lundahl

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och studenters begränsade rätt att kopiera för undervisningsändamål enligt Bonus Copyright Access kopieringsavtal, är förbjuden. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare. Studentlitteratur har både digital och traditionell bokutgivning. Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.

© Författarna och Studentlitteratur 2016 studentlitteratur.se Studentlitteratur AB, Lund Art.nr 4337 ISBN 978-91-44-11457-6 Upplaga 4:1 Omslagslayout: Jens Martin/Signalera Omslagsbild: Petr Vaclavek/shutterstock.com Printed by Holmbergs i Malmö AB, Sweden 2016

INNEHÅLL

Förord 11

Introduktion – kunskapsproduktion i kunskapssamhället 13 1 Akademisk utbildning och kunskapsutveckling 15 Akademisk utbildning 15 Att skriva akademiska uppsatser 16 Utredningsarbete i praktiken 19 Akademisk kunskapsproduktion som projekt och teamwork 21 2 Utredningar och forskning i kunskapssamhället 25 Inledning 25 Utredning vs forskning 27 Begreppet kunskap 29 Sammanfattning 35 Del A Akademisk kunskapsutveckling – om forskning, uppsatser och projektarbeten Vetenskapliga undersökningar och forskningsetiska principer 39 3 Vetenskapliga undersökningar och vetenskaplig kunskapsproduktion 41 Inledning 41 Vad är vetenskap? 41 Vetenskapliga undersökningar 43 © F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

Innehåll

Teori 43 Vetenskaplig kunskapsutveckling 47 Vetenskapliga spelregler och forskningsideal 49 Positivism 49 Hermeneutik – förståelseorienterad forskning 53 Frigörande forskning 54 Kunskapsteori, forskningsstrategi och praktisk metodlära 55 Sammanfattning 56 4 Objektivitet och forskningsetiska principer 57 Inledning 57 Olika nivåer av objektivitet 57 Objektivitet – olika betydelser 58 Etik och forskningsetiska principer 63 Sammanfattning 65 Forskningsfrågan, perspektivet och en översikt över olika undersökningar 67 5 Problemet, forskningsfrågan och perspektivet 69 Inledning 69 Forskningsfrågan 69 Problemformulering – vikten av att problematisera 71 Perspektiv, teoretiska ramverk och problematisering 74 Några exempel 82 Perspektiv och referensram – hjälpmedel eller tvångströja? 86 Åter till forskningsfrågan 88 Sammanfattning 89 6 Olika typer av undersökningar – en översikt 91 Inledning 91 Klassificering med utgångspunkt i undersökningens syfte 92 Klassificering med utgångspunkt i forskningsstrategi 95 Klassificering med utgångspunkt i undersökningens omfattning 96 4

Innehåll

Klassificering med utgångspunkt i undersökningens uppläggning 97 Klassificering med utgångspunkt i undersökningens typ av data 98 Klassificering med utgångspunkt i tiden – historiska studier och framtidsstudier 98 Klassificering med utgångspunkt i datakällor och metoder för datainsamling 99 Konsekvenser för undersökningsplanering 100 Sammanfattning 100 Forskningsstrategier 101 7 Den kvantitativa forskningsstrategin 103 Inledning 103 Mätning och mätproblem 104 Begrepp, definitioner och operationella definitioner 106 Översikt över forskningsprocessen 112 Kvantitativ metodteori i resten av boken 116 Sammanfattning 116 8 Den kvalitativa forskningsstrategin 117 Inledning 117 Vad är kvalitativa undersökningar? 117 Kvalitet i kvalitativa undersökningar 126 Kvalitativ forskningsstrategi i resten av boken 127 Sammanfattning 127 Metoder för datainsamling 129 9 Datainsamling genom intervjuer 131 Inledning 131 Några huvudtyper av intervjuer 131 Att få till stånd intervjuer 134 Genomförande av ostandardiserade intervjuer 137 Sammanfattning 143 © F ö r fa t t a r na och S t ud e n t li t t e r a t u r

Innehåll

10 Datainsamling genom direkt observation och etnografiska studier 145 Inledning 145 Olika typer av direkt observation 145 Etnografi och netnografi 147 Observatören påverkas 148 Strukturerade och fria observationer 148 Exempel på observationsmetoder inom marknadsundersökningar 150 Två avslutande exempel 151 Avrapportering av observationsstudier 155 Sammanfattning 155 11 Datainsamling genom dokument och sekundärdata 157 Inledning 157 Dokument och sekundärdata 157 Former av sekundärdata 158 Sekundärdata om företag och organisationer 159 Big data 162 Källkritik 162 Innehållsanalys 162 Sammanfattning 164 12 Datainsamling på internet 165 Inledning 165 Några grundtankar om informationssökning på internet 166 Litteratursökning 168 Insamling av empiriska data på internet 169 Informationshantering 171 Exempel på nyttiga webbplatser 172 Sammanfattning 172

Innehåll

Design och genomförande av kvantitativt inriktade undersökningar 173 13 Beskrivande undersökningar 175 Inledning 175 Kvalitativa beskrivningar 175 Kvantitativa beskrivningar 179 Olika typer av kvantitativa beskrivningar 180 Sammanfattning 190 14 Surveyundersökningar 191 Inledning 191 En surveyundersöknings olika steg 192 Val av metod för datainsamling 193 Fastställande av population samt dragning av stickprov 198 Planering och genomförande av datainsamlingen (fältarbetet) 200 Bearbetning och analys av insamlat material samt utformning av slutrapport 200 Felkällor 204 En icke-sekventiell process 205 Sammanfattning 205 15 Orsaksförklarande undersökningar 207 Inledning 207 Vad menas med orsaksförklarande undersökningar? 207 Statistiska samband och orsakssamband 209 Hur man genomför en hypotesprövande undersökning 211 Sambandet mellan nöjda kunder och ett företags tillväxt 215 Lönar sig jämställdhet? 218 Sammanfattning 218

Innehåll

16 Experiment 219 Inledning 219 Exempel 219 Experiment inom samhällsvetenskaperna 222 Sammanfattning 225 Design och genomförande av kvalitativt inriktade undersökningar 227 17 Fallstudier 229 Inledning 229 Vad är en fallstudie? 229 Fallstudier och sociala system 230 Syftet med fallstudier 232 Kliniska fallstudier 233 Att genomföra en fallstudie 235 Fallstudiemetoden – tillbakablick och nya möjligheter 244 Sammanfattning 245 18 Historiska studier och historisk analys 247 Inledning 247 Källor och källkritik 248 Historien i nuet 253 Historisk analys vid organisationsstudier 254 Sammanfattning 255 19 Framtidsstudier 257 Inledning 257 Kan vi veta något om framtiden? 258 Metoder för framtidsstudier 260 Är framtidsbedömningar möjliga? 268 Sammanfattning 270

Innehåll

20 Utvärderingar 271 Inledning 271 Syftet med utvärderingar 272 Att genomföra en kvantitativ utvärdering 273 Kvalitativa utvärderingar 275 Sammanfattning 276 21 Diagnostiska undersökningar 277 Inledning 277 Metoder för att ställa diagnos 280 Sammanfattning 288 Del B Utredningar och undersökande arbete i praktiken 22 Uppdragsbaserade utredningar 293 Inledning 293 Uppdragsdiskussion och uppdragstolkning 293 Utredningsplanering och utredningsorganisation 300 Sammanfattning 306 23 Offentliga utredningar 307 Inledning 307 Kommittéväsendet – Statens Offentliga Utredningar (SOU) 308 Utredningsväsendets funktioner 309 Utredningsförloppet 310 Utredningens resultat 312 Utredningarnas värde och kvalitet 312 Sammanfattning 313

Innehåll

24 Utredningar och undersökningar i företag och organisationer 315 Inledning 315 Exempel på utredningar 316 Undersökningar av kund- och medarbetarnöjdhet 317 Marknadsundersökningar 318 Utredningsarbete i projektform 319 Sammanfattning 330 25 Konsultutredningar 331 Inledning 331 Några olika typer av konsulter 331 Konsultens olika funktioner 335 Olika typer av konsultföretag 338 När används konsulter? 340 Sammanfattning 340 Del C Avrapportering 26 Avrapportering av forskning och av uppdragsbaserade utredningar i praktiken 345 Inledning 345 Avrapportering av uppdragsbaserade utredningar 345 Avrapportering av vetenskapliga undersökningar 354 Några formella rapportregler 360 Referenser och källhänvisningar – ett praktiskt exempel 363 Andra former för avrapportering 368 Sammanfattning 368 Referenser 369 Förslag på fördjupade studier 373 Sakregister 375

KAPITEL 1

Akademisk utbildning och kunskapsutveckling

Akademisk utbildning Utbildningen vid universitet och högskolor, akademisk utbildning, ska enligt högskolelagen (1992:1 434) vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Undervisningen ska vara forskningsbaserad och verksamheten bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning. Studenter som deltar i akademiska utbildningar kan därför inte reduceras till enbart utbildningskonsumenter. Redan på grundnivå förväntas studenterna lära känna forskningen och forskningsmetoderna inom ämnes disciplinen, tillägna sig ett akademiskt förhållningssätt och efter hand bli aktiva medproducenter i den kunskapssökande verksamheten inom akade min, det som ibland brukar kallas ”delta i det akademiska samtalet”. Denna medverkan i det akademiska samtalet förutsätter kännedom om de akademiska spelreglerna och det akademiska förhållningssättet. Utbildningen ska, redan på grundnivå, utveckla studenternas förmåga att inta ett kritiskt förhållningssätt, att göra självständiga bedömningar, att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt att söka, värdera och utveckla kunskap på vetenskaplig nivå. Detta förhållningssätt är en integrerad del av all akademisk utbildning men är särskilt viktigt i arbeten med pm, projektrapporter och uppsatser samt i seminariediskussioner där studenterna granskar och diskuterar akademiska texter. Att skriva akademiska texter innebär bl.a. att texten ska bygga vidare på kunskapsläget, dvs. vad andra forskare har kommit fram till, att texten ska innehålla underbyggda resonemang och inte grundas i tyckande samt att det tydligt ska framkomma var idéer och tankar kommer från. Texten presenteras i en särskild struktur och ofta följer man en viss grunddisposition.

1 Akademisk utbildning och kunskapsutveckling

Frågeställning

Metod

Material/ empiri

Analys

Resultat

Slutsatser

Källförteckning

Teori

Problematisering

Figur 1.1 En typisk grunddisposition av en akademisk uppsats.

Att skriva akademiska uppsatser Att skriva akademiska uppsatser handlar om att formulera och teoretiskt förankra en forskningsfråga, forma en metod för att besvara forskningsfrågan, samla in, bearbeta och analysera ett ofta empiriskt material och med hjälp av analys av detta material besvara forskningsfrågan i resultat och slutsatser. Allt utnyttjat material sammanställs i en källförteckning (se figur 1.1). Akademiska uppsatser tar sin utgångspunkt i forskningsfrågan, ibland kallad forskningsproblemet. Hela uppsatsen ska i princip vara inriktad på att besvara forskningsfrågan eller lösa forskningsproblemet. Detta innebär att när forskningsfrågan väl är preciserad ska uppsatsen egentligen (och något över drivet) inte innehålla mer än svaret på forskningsfrågan (resultat och slutsatser), vad resultat och slutsatser grundar sig på (metod, empiri och analys av empiriskt material) samt forskningsanknytningen, dvs. uppsatsens teoretiska förankring och dess teoretiska kunskapsbidrag. Därtill kommer källförteckningen. Det finns naturligtvis varianter på denna uppsatsstruktur men som grundmodell för en uppsats uppbyggnad är den ändamålsenlig och användbar. Här följer en kort kommentar till de olika momenten. FORSKNINGSFRÅGAN

Forskningsfrågan är den fråga som uppsatsen ska besvara eller det problem som uppsatsen ska finna en lösning på. I akademiska sammanhang är detta främst ett teoretiskt problem. Forskningsfrågan bör därför vara anknuten till tidigare forskning. Det gäller att utgå från kunskapsläget, identifiera ett

1 Akademisk utbildning och kunskapsutveckling

kunskapsbehov eller en kunskapslucka och forma en forskningsfråga som är intressant, viktig och relevant att studera. Det gäller också att avgränsa forskningsfrågan så att den får rätt inriktning och fokus, och att den blir genomförbar. Många uppsatser tar sin utgångspunkt i praktiska frågor i samhälle, företag och organisationer. Att utgå från sådana praktiska frågor bidrar till att öka relevansen och den praktiska nyttan av studien och är därmed eftersträvansvärt. Men i akademiska sammanhang är det teoretiska problemet ofta, men inte alltid, överordnat det praktiska problemet. Ibland är forskningsfrågan detsamma som uppsatsens syfte. Då gör man ingen skillnad mellan forskningsfråga och syfte. Uppsatsens syfte är helt enkelt att besvara forskningsfrågan. Men ofta behöver forskningsfrågan preciseras i ett syfte. Syftet anger studiens inriktning, fokus och förväntade kunskapsbidrag. PROBLEMATISERING

Processen att komma fram till uppsatsens forskningsfråga och syfte brukar kallas problematisering. Detta är en iterativ process där man fördjupar sig i problemområdet och prövar sig fram med olika perspektiv och utgångspunkter. TEORI

En teori i allmän mening är en uppsättning relaterade begrepp med vars hjälp man kan beskriva, förklara eller förstå ett fenomen. I ett teoriavsnitt fördjupas genomgången av vad som är teoretiskt känt om den frågeställning som ska studeras. Det handlar inte om att referera teorier utan om att klargöra olika teoretiska perspektiv på frågeställningen, välja perspektiv samt att utforma den teoretiska referensramen och beskriva hur den ska användas i den fortsatta undersökningen.

1 Akademisk utbildning och kunskapsutveckling

METOD

Metod handlar om tillvägagångssätt, dvs. hur studien ska genomföras. Här gäller det att välja övergripande metodfilosofi men framför allt att utforma det praktiska tillvägagångssättet. I detta ingår metod för datainsamling samt principer för att sammanställa, bearbeta, analysera och tolka data. MATERIAL/EMPIRI

Här presenteras det insamlade materialet, ibland som rådata men oftast i sammanställd och bearbetad form. Detta är underlaget för analys, resultat och de slutsatser som presenteras i de följande avsnitten. Sammanställningen av det empiriska materialet och analysen av materialet kan göras integrerat, i ett och samma kapitel, eller i två skilda kapitel. Vad som är bäst avgörs från fall till fall. Vi har här valt en uppdelning i två avsnitt. ANALYS

Att analysera handlar om att ”borra djupare” i materialet och studera det i mindre delar. Men det handlar också om att syntetisera materialet till en begriplig helhet. Vid kvantitativa analyser består analysen främst av att med statistiska/matematiska metoder behandla kvantitativa data. Kvalitativ analys handlar mer om att med olika metoder tolka ett ofta icke-kvantifierbart material som består av text, bilder, beskrivningar av förlopp, händelser m.m. RESULTAT

Här presenteras resultatet av den empiriska studien. Resultatet ska baseras på den genomförda analysen. SLUTSATS/DISKUSSION

Här diskuteras resultatet i förhållande till forskningsfrågan och syftet, kunskapsbidraget tydliggörs och det diskuteras hur resultat och slutsatser för kunskapsfronten framåt.

1 Akademisk utbildning och kunskapsutveckling

K ÄLLFÖRTECKNING

Allt utnyttjat material sammanställs i en källförteckning. ARBETSPROCESS VS RAPPORTDISPOSITION

Det bör understrykas att den faktiska forskningsprocessen sällan är så linjär som den kan förefalla vara i standarddispositionen för rapporten. Tvärtom är den ofta fylld av iterationer och laterala processer, men rapportdispositionen är då en bra ledstång att hålla sig i.

Utredningsarbete i praktiken Det finns naturligtvis många utredningar, undersökningar och projekt som inte har som slutmål att föra forskningen framåt utan framför allt syftar till att skapa underlag för problemlösning och beslutsfattande. Det kan vara statliga utredningar eller utredningar inom företag och andra organisationer. Den mängd och mångfald av undersökningar, utredningar, granskningar och analyser som dagligen produceras har i sin tillkomstprocess, och när deras resultat ska bedömas, många likheter med forskning. Också för dessa typer av utredningar och undersökningar är metodfrågorna av betydelse. Metodmedvetenhet är viktigt om man vill skapa robusta och trovärdiga utredningsresultat. Många akademiska utbildningar är, utöver sin akademiska karaktär, också yrkes- eller professionsutbildningar. Man utbildas till läkare, sjuksköterska, ingenjör, ekonom, jurist, socionom eller någon annan form av profession/yrke. I dessa yrken går arbetet till stor del ut på att både utveckla och använda kunskap. Det handlar om att kartlägga, belysa, undersöka, förklara, utvärdera frågor av olika slag, ofta i syfte att skapa beslutsunderlag. I dessa yrken är det viktigt att följa kunskapsutvecklingen, att bedöma denna samt att själv medverka i kunskapsutvecklande projekt. Sådant arbete har många likheter med forskning inom akademin och därför är träning i metoder för akademisk kunskapsutveckling också i hög grad yrkesförberedande. Teori och praktik vävs ihop och förenas. Det är denna symbios som är något av kungstanken i denna bok.

1 Akademisk utbildning och kunskapsutveckling

AT T KOMBINERA FORSKNING MED PRAK TISK PROBLEMLÖSNING

Inom akademiska ämnen med stark professionsinriktning – t.ex. företagsekonomi, industriell ekonomi och teknikämnen vid tekniska högskolor – tar akademiska uppsatser och examensarbeten ofta sin utgångspunkt i praktiska problem. Det är problem och frågeställningar som har formulerats av aktörer i arbetslivet och som dessa vill ha hjälp med att lösa. Att kombinera forskning med praktisk problemlösning har många fördelar. Bland annat ökar relevansen i de problemställningar som blir föremål för forskning. Dessutom har denna typ av projekt ofta en starkt motivationshöjande effekt på studenterna; de känner den praktiska nyttan och värdet av sina kunskaper. För sådana uppsatser/examensarbeten är det viktigt att betona att forskningsprojektet inte får bli ett rent konsultprojekt – att enbart lösa uppdragsgivarens problem. Projektet måste också ge ett akademiskt kunskapsbidrag. I figur 1.2 beskriver vi översiktligt hur denna typ av forskning brukar bedrivas. Projektet börjar med att studenten tar del av uppdragsgivarens problem (det praktiska problemet) och bedömer dess praktiska och teoretiska relevans och genomförbarhet. Utmaningen för studenten är här att lyssna och försöka

Praktiskt problem

Överenskommet problem

Problematisering

Kunskapsläget

Teoretiskt problem

Projektplan

Genomförande

Praktisk problemlösning

Reflektion och teoretisk kunskapsutveckling

Teoretiskt kunskapsbidrag

Teoretisk referensram

Figur 1.2 Projektprocessen (skiss) för uppsatser som kombinerar praktisk problemlösning med akademisk forskning.

1 Akademisk utbildning och kunskapsutveckling

förstå problemet ur uppdragsgivarens synvinkel, men samtidigt undvika att oreflekterat acceptera det och kasta sig rakt in i en lösningsprocess. I stället är det viktigt att problematisera, dvs. vrida och vända på problemet, sätta in det i sitt teoretiska sammanhang och identifiera också ett teoretiskt problem. Det gäller också att klara ut kunskapsläget, dvs. vad som är känt om denna typ av problem sedan tidigare, samt att börja skissa på en teoretisk referensram. När detta är gjort gäller det att komma överens med uppdragsgivaren om ett problem som har relevans både för uppdragsgivaren och för den akademiska kunskapsutvecklingen (överenskommet problem). En projektplan upprättas för projektet, som genomförs och förhoppningsvis bidrar till en lösning av det överenskomna problemet (praktisk lösning). Under hela projektgenomförandet är det viktigt att det teoretiska problemet är mentalt närvarande och blir föremål för reflektion. Då kan erfarenheter från hela projektprocessen, genom reflektion och eftertanke, användas för att utmejsla och tydliggöra det teoretiska kunskapsbidraget. Detta uttrycks ibland som ”att föra den vetenskapliga kunskapen framåt”. Detta kan verka överambitiöst för akademiska projekt som ska genomföras under en relativt kort tidsperiod, men måste adresseras och är fullt möjligt att uppnå. Kunskapsbidraget kan t.ex. handla om erfarenheter av att se ett problem från ett nytt perspektiv, vidareutveckling av en teori eller modell, nya empiriska erfarenheter eller att nya metod- eller teknikerfarenheter har skapats.

Akademisk kunskapsproduktion som projekt och teamwork PROJEK T

Att skriva en akademisk uppsats, eller ett annat akademiskt kunskapsutvecklingsarbete, handlar om att planera och genomföra ett akademiskt projekt. Varje sådant projekt har givetvis sina individuella särdrag, men på ett övergripande plan är det möjligt att identifiera ett antal typiska och ständigt återkommande processteg. Det gäller att komma i gång med projektet och definiera projektets inriktning, syfte och mål (uppstartsfasen). Det gäller att planera projektet, dvs. upprätta en projektplan och klargöra vad som ska

1 Akademisk utbildning och kunskapsutveckling

göras, vem som ska göra det och när det ska vara klart (planeringsfasen). Det gäller att genomföra projektet och de i projektplanen definierade aktiviteterna, såsom litteratursökning, metodval, fältarbete, rapportskrivning etc. (genomförandefasen). Det gäller att avsluta projektet genom att skriva en rapport och presentera och försvara den i ett akademiskt seminarium (avslutningsfasen). Figur 1.3 beskriver det akademiska projektet på ett typiskt processpråk, med processteg, leverabler (det som ska vara output från eller resultatet av varje processteg) och milstolpar som ska passeras, främst i form av önskvärda beslut (se figur 1.3). Det är sällan ett akademiskt projekt sker så linjärt som figuren visar. Tvärtom är det enskilda projektet fyllt av återkopplingar och iterationer, något som är typiskt förekommande i de flesta problem lösningsprocesser. Målformulering Målformulering godkänd

Uppstart

Projektplan Projektplan godkänd

Planering

Resultat, rapportutkast, reviderad plan Projektarbetet slutfört

Genomförande

Rapport, presentation, opposition Examensarbetet godkänt

Avslutning

Steg

Leverabel

Milstolpe

Figur 1.3 Processteg i det akademiska projektet. Källa: Höst m.fl. 2006.

1 Akademisk utbildning och kunskapsutveckling

TEAMWORK

Akademiskt kunskapsutvecklingsarbete sker ofta i team, dvs. det är ett antal personer som tillsammans ska genomföra projektet. Ett team är en grupp med förmåga att samarbeta på ett konstruktivt sätt. Ett väl fungerande team gör att projektuppgiften kan lösas effektivt men också att den individuella inlärningseffekten kan bli både djupare och uthålligare; man lär sig av varandra. För den enskilde teammedlemmen är det viktigt att bidra till projektets resultat, men också att bidra till gruppens emotionella stämningsläge och ”spirit” och till teamets inlärningsprocess. Vad krävs då för att gruppen ska fungera som ett team? Här följer några tips: 1 Presentera er för varandra, lär känna varandra och respektera varandra. Man behöver inte älska varandra, man behöver kanske inte ens tycka om varandra (även om det hjälper), men man måste respektera varandra. 2 Kom överens om teamets spelregler, gärna i form av ett teamkontrakt. Detta kan t.ex. innehålla: Hur ska vi kommunicera med varandra? Hur ofta ska vi träffas? Var ska vi träffas? Hur ska vi lägga upp våra arbetsmöten? Hur ska vi dokumentera våra arbetsmöten? Hur ska vi fatta beslut? Vad gör vi när vi inte är överens? Hur gör vi om någon underpresterar? Hur gör vi om någon är ”fripassagerare”? Hur gör vi om någon inte följer spelreglerna (ska gult kort föregå rött kort)? 3 Kom överens om en projektplan (se föregående avsnitt) och fastställ ambitionsnivå både vad gäller projektmål, prestationsmål (t.ex. betygsnivå) och inlärningsmål. 4 Följ upp varje arbetsmöte, t.ex. genom att sammanfatta vad ni åstadkommit, vad ni lärt er och om ni lever upp till vad spelreglerna föreskriver. 5 Glöm inte de tre musketörernas valspråk: en för alla och alla för en.

KAPITEL 2

Utredningar och forskning i kunskapssamhället

Syftet med utredningar och forskning är främst att utveckla kunskap. Detta sker genom att samla in, systematisera, analysera, tolka och dra slutsatser från data och information.

Inledning Det moderna samhället är ett informations- och kunskapssamhälle. Allt fler arbetar med information, informations- och kommunikationsteknik (IKT), kunskapsutveckling och kommunikation. Kunskaper förslits allt snabbare och behovet av lärande ökar. Kunskapsutveckling, innovation och immateriella tillgångar får allt större betydelse för företagens konkurrenskraft. I tidningar, radio och TV presenteras varje dag utredningar och utredningsresultat. Utredningar görs om t.ex. kärnkraftens säkerhet, orsakerna till prostitution, sjukfrånvarons storlek och fördelning i svenska företag, fördelar och nackdelar med Sveriges medlemskap i EU, den svenska musikbranschens framtida konkurrenskraft, digitaliseringens konsekvenser för framtidens arbetsliv och mycket annat. Exemplen illustrerar den mångfald av utredningar och utredningsarbete som förekommer i det moderna samhället. Utredningarna görs för olika personers och organisationers räkning, behandlar olika frågor och problem, görs av olika personer och organisationer samt utförs och presenteras på olika sätt.

2 Utredningar och forskning i kunskapssamhället Levnadsstandard

Det digitaliserade samhället

Brytningstider

2015–2025 Kunskapssamhället

1960–2000 Industrisamhället 1750–1850 Jordbrukssamhället Tid

Figur 2.1 I kunskapssamhället växer behovet av utredningar och andra kunskapsutvecklande aktiviteter.

En väsentlig orsak till att antalet utredningar i samhället växer är övergången från industrisamhället till kunskapssamhället, och till det alltmer digitaliserade samhället (se figur 2.1). I kunskapssamhället är information och kunskap den dominerande produktionsfaktorn och utveckling och vidareförädling av kunskap är för de flesta organisationer av vital betydelse för att uppnå och upprätthålla framgång. Detta förstärks av att data och information, genom uppkopplingen till internet, bara är ett knapptryck bort och direkt tillgänglig, när som helst, var som helst, om vad som helst och för vem som helst. Tillgången till information växer snabbt, ibland ”explosionsartat”. Att ”hänga med” i denna informationsexplosion är en utmaning för både individer och organisationer (se figur 2.2). Absorptionsförmågan räcker inte till (Cohen & Levinthal 1989). Individer och organisationer stressas av överflöd på information (”information overload”) och får svårt att absorbera den snabba tillväxten av information. Faktakunskaper blir alltmer en färskvara och det kan därför vara värt att påminna om vad Albert Einstein uttalat om utbildning: ”Education is not the learning of facts, but the training of the mind to think.”

2 Utredningar och forskning i kunskapssamhället

Informationstillväxt

Information och kunskap

Människors förmåga att absorbera ny kunskap

Tid

Figur 2.2 Informationstillväxt och absorptionsförmåga. Källa: Cohen & Levinthal 1989.

Utredning vs forskning Både utredningar och forskning syftar till att utveckla/producera kunskap. I utredningsarbete sker detta genom att samla in, systematisera, analysera, tolka och dra slutsatser från data och information. Inom forskning är ambitionen att skapa vetenskaplig kunskap, dvs. teoretisk kunskap baserad på studier genomförda med vetenskapliga metoder och arbetssätt. Båda formerna av kunskapsutveckling är viktiga. Det finns likheter men också skillnader mellan dessa båda former av kunskapsutveckling. I tabell 2.1 har vi sammanställt några likheter och skillnader mellan de båda kunskapsproducerande aktiviteterna. Utredningsarbete tar sin utgångspunkt i någon form av praktiskt problem som en aktör i samhället, företag, organisation, politiskt parti, individ etc., brottas med. Utredningsprocessen drivs därför av ambitionen att finna en lösning på detta praktiska problem. Utredningsprocessen är till sin natur praktisk/ändamålsenlig, med krav på kvalitet och etik, men är inte nödvändigtvis vetenskaplig. Teorier kan givetvis vara av stor betydelse också i det praktiska utredningsarbetet men utredningsarbetet går inte ut på att pröva eller utveckla teorierna. Det är det praktiska problemet och dess lösning som står i fokus.

2 Utredningar och forskning i kunskapssamhället Tabell 2.1 En schematisk jämförelse mellan akademisk forskning och utredningsarbete. Akademisk forskning

Utredningsarbete

Teoridriven forskningsuppgift, vetenskapligt problem

Problemdriven utredningsuppgift, praktiskt problem

Frågeställning, perspektiv, fokus och avgränsningar

Vetenskaplig metod

Praktisk metod

Materialredovisning, analys och resultat

Slutsatser/forskningsbidraget

Slutsatser/problemlösning

Öppen avrapportering till forskarsamhället

Avrapportering till uppdragsgivaren

Förslag till fortsatt forskning

Förslag till fortsatt arbete

Utredningsarbetet innefattar insamling, bearbetning och analys av insamlat material samt redovisning av detta material. Resultat och slutsatser bedöms i första hand utifrån vilket värde som utredningen skapar för att lösa undersökningens problem. Avrapportering sker till uppdragsgivaren som i princip ”äger” utredningsresultaten. Akademisk forskning är till sin natur teoridriven och forskningsuppgiften är inriktad på att skapa ny kunskap, att fylla en teoretisk kunskapslucka eller lösa ett vetenskapligt problem. Praktiska problem kan vara en del av forskningen men är underordnade det vetenskapliga problemet. Forskningsprocessen är strikt underkastad kraven på vetenskaplig metod. Forskningsarbetet innefattar insamling, bearbetning och analys av insamlat material samt redovisning av detta material. Här föreligger ingen principiell skillnad gentemot utredningsarbete. Resultat och slutsatser bedöms i första hand utifrån forskningsbidraget, dvs. vilket teoretiskt värde som forskningen skapat. Praktiska tillämpningar av resultaten är inte alltid nödvändiga. Avrapporteringen är öppen och redovisas i uppsatser, avhandlingar, forskningsrapporter, vetenskapliga journaler/tidskrifter, seminarier och vetenskapliga konferenser. Ofta granskas de och diskuteras av opponenter 28

2 Utredningar och forskning i kunskapssamhället

eller sakkunniga där de senare många gånger kan vara anonyma (s.k. blind review). Både utredningar och forskning syftar till att utveckla kunskap, men på olika sätt. Det finns likheter men också betydande skillnader. För den professionelle kunskapsarbetaren, vare sig hen arbetar med forskning, utredning, grävande journalistik eller annan form av kunskapsproduktion, är det väsentligt att vara förtrogen med och ha respekt för dessa likheter och skillnader.

Begreppet kunskap VAD ÄR KUNSK AP?

Vad är kunskap? Denna vetenskapsteoretiska fråga har sysselsatt filosofer i årtusenden och det finns ingen entydig definition eller konsensus. Ämnet går inom filosofin under namnet epistemologi. Ofta betonas att kunskap har två olika huvudbetydelser: ”veta” respektive ”kunna”. Att ”veta” betyder att ha information om något – ha kunskap om fakta. Faktakunskap brukar ibland sägas vara digital till sin natur. Antingen vet man eller så vet man inte att Stockholm är Sveriges huvudstad, vad formeln för Pythagoras sats är, hur många ägg det går på ett tjog etc. I många praktiska utredningssammanhang är det viktigt att skilja mellan vetande (kunskap) och tyckande och åsikter. Utredningar ska producera kunskap, inte förmedla tyckande och åsikter. Den andra betydelsen av kunskap, att kunna, innebär att ha en färdighet, dvs. att praktiskt kunna göra det man påstår sig kunna. Denna betydelse av kunskap brukar därför kallas färdighetskunskap eller kompetens – även om det senare ibland ges en mer utvidgad betydelse. Färdigheten kan gälla så skilda ting som förmåga att slå i en spik, vara bartender eller genomföra en hjärtoperation. Färdighetskunskap är analog till sin natur. Man kan slå i en spik, agera bartender och utföra en operation mer eller mindre bra. Färdighetskunskaper kan byggas upp med utgångspunkt i såväl praktiska erfarenheter som intellektuella processer. För att bli riktigt kunnig i denna betydelse krävs övning och träning. ”Vi vet mer än vad vi kan uttrycka” skrev Michael Polanyi i boken The tacit dimension (1966). Polanyi anges ofta som ursprungskällan till den viktiga distinktionen mellan explicit kunskap och tyst kunskap.

Per-Hugo Skärvad är docent i företagsekonomi vid Lunds universitet, och senior partner i BSI och Partners AB. Han har genomfört internationella forsknings- och konsultprojekt, främst inom managementområdet, och medverkat som expert i ett flertal statliga utredningar. Ulf Lundahl, jur.kand. och civ.ek., har omfattande erfarenhet av analytiskt och utredande arbete, bl.a. som strategikonsult i SIAR. Han har varit verksam i exekutiva ledningsfunktioner i flera börsnoterade företag, senast i L E Lundbergföretagen AB. Numera är han aktivt styrelseproffs.

Utredningsmetodik Den här boken handlar om hur man planerar, genomför, avrappor terar och bedömer utredningar, såväl forskningsinriktade som utredningar i praktiken. Författarna diskuterar olika metodologiska synsätt och går igenom olika forsknings och utredningsmetoder. Vilka är metodernas för och nackdelar och i vilka situationer kan och bör de tillämpas? Denna fjärde upplaga av boken är kraftigt omarbetad och upp daterad med nya avsnitt och nytt pedagogiskt upplägg. Boken vänder sig till ekonomer, samhällsvetare och teknologer vid uni versitet och högskolor. Dessutom riktar den sig till medarbetare i företag och offentliga organisationer som i sitt arbete medverkar i utredningsprojekt eller bedömer resultat och konsekvenser av utredningar. Fjärde upplagan

Art.nr 4337

studentlitteratur.se