9789127819894 by Smakprov Media AB

omslag: niklas lindblad, mystical garden design omslagsillustration: Niklas lindblad, efter en dagerrotyp av solförmörkelsen 1851

ISBN 978-91-27-81989-4

i förskolan och skolan

Emma Arneback & Jan Jämte

FOTO: Karin Augustsson

Behoven av insatser för att motverka rasism är stora. I boken beskrivs förskolans och skolans uppdrag att motverka rasism. Här behandlas också olika sätt att förstå och analysera rasism, och hur rasism kan komma till uttryck i pedagogisk verksamhet. Författarna redogör för en bred palett av arbetssätt som kan användas för att motverka olika former av rasism i förskolan och skolan – från normkritik, interkulturell och f rigörande pedagogik till kunskapsutvecklande, demokratiska och relationella arbetssätt.

ATT MOTVERKA

FOTO: Örebro universitet

Förskolan och skolan har ett tydligt uppdrag att motverka rasism. Samtidigt visar forskning att rasism tar sig en rad olika uttryck på olika nivåer, och får allvarliga konsekvenser för de barn och elever som utsätts. Rasistiska föreställningar, handlingar och strukturer gör att vissa löper högre risk än andra att utsättas för kränkningar och diskriminering. Därmed motverkar rasism barns och elevers likvärdiga möjligheter att lära och utvecklas.

Emma Arneback & Jan Jämte ATT MOTVERKA RASISM

läs också:

Emma Arneback är lektor i pedagogik och har en bakgrund som gymnasielärare i samhällskunskap och historia. I sin forskning intresserar hon sig för värdefrågor i olika utbildningskontexter, med ett specifikt fokus på rasism och antirasism i skolan. Jan Jämte är doktor i statsvetenskap och lektor i samhällskunskap, med en bakgrund som journalist och gymnasielärare i samhällskunskap och mediekunskap. Jämte forskar om olika former av antirasistiskt arbete, både i det civila samhället och inom skolan. Tillsammans bedriver Arneback och Jämte forskning som syftar till att utveckla lärares didaktiska strategier för att motverka rasism.

9 789127 819894

NOK_ARNEBACK_JAMTE_ATT_MOTVERKA_RASISM_I_FORSKOLAN_OCH_SKOLAN.indd Alla sidor

2017-06-09 11:31

978-91-27-819-89-4_Att motverka rasism.indd 2

2017-06-21 15:55

Innehåll Presentation av författarna 4 Författarnas tack 5

Inledning 7 Kapitel 1

Förskolans och skolans uppdrag 13 Kapitel 2

Fyra slutsatser om uppdraget 43 Kapitel 3

Rasism i teori och praktik 53 Kapitel 4a

Att motverka rasism i förskolan 95 Kapitel 4b

Att motverka rasism i skolan 155 Referenslista 238

978-91-27-819-89-4_Att motverka rasism.indd 3

2017-06-21 15:55

Presentation av författarna Författare till boken är Emma Arneback och Jan Jämte. Emma Arneback är doktor i pedagogik och har en bakgrund som gymnasielärare i samhällskunskap och historia. Sedan 2012 arbetar Emma Arneback som lektor i pedagogik vid Örebro universitet. I sin forskning har hon intresserat sig för värdefrågor i olika utbildningskontexter, med ett specifikt fokus på rasism och antirasism i skolan. Jan Jämte är doktor i statsvetenskap och lektor i samhällskunskap, med en bakgrund som journalist och gymnasielärare i samhällskunskap och mediekunskap. Jan Jämte har forskat om olika former av antirasistiskt arbete, både i det civila samhället och inom det offentliga. För närvarande bedriver han bland annat forskning om skolors arbete mot rasism och om den antirasistiska rörelsen i Sverige. Sedan 2016 bedriver Jan Jämte och Emma Arneback gemensam forskning, finansierad av Vetenskapsrådet, där syftet är att utveckla lärares didaktiska strategier för att motverka rasism. Arneback och Jämte arbetar även vid lärarutbildningen på Örebro universitet.

978-91-27-819-89-4_Att motverka rasism.indd 4

2017-06-21 15:55

Författarnas tack Vägen till denna bok har varit lång, spännande och turbulent. Processen har tydligt visat att boken rör en av vår samtids mest aktuella och polariserade frågor. Texten har bearbetats av många händer, och samtalen har visat att frågan väcker såväl ängslighet och oro som engagemang och en stark vilja att förändra. Under arbetet med denna bok har vi haft förmånen att samarbeta och samtala med personal i förskolan och skolan, kollegor i akademin och anställda vid en rad myndigheter som på olika sätt hanterar frågor om rasism och diskriminering i förskolan och skolan. Era synpunkter har varit oerhört värdefulla, men ansvaret för den slutliga produkten vilar helt på oss som författare. Särskilt tack till Hugo Wester, Tommy Eriksson och Teresa Fernandez Long på Skolverket för kloka kommentarer. Tack till Karin Wiström, Helena Barrett och Oscar Österberg vid Forum för levande historia och Maria-Pia Cabero från Expo för att ni delat med er av era synpunkter. Tack till våra kollegor vid Örebro universitet som har bidragit med kommentarer på manuset, och förstås till nära och kära som stöttat genom skrivprocessen. Och sist men inte minst – ett stort tack till all personal i förskolan och skolan som har tagit sig tid att läsa och kommentera vår text, och som delat med sig av sina erfarenheter i samband med föreläsningar runt om i Sverige. Tillsammans kan vi göra skillnad.

978-91-27-819-89-4_Att motverka rasism.indd 5

2017-06-21 15:55

978-91-27-819-89-4_Att motverka rasism.indd 6

2017-06-21 15:55

Inledning

Förskolan och skolan har ett tydligt demokratiskt uppdrag. Under sin utbildning ska barn och elever utveckla de kunskaper och förmågor som behövs för att agera som aktiva demokratiska medborgare, men också utveckla de värden det svenska samhället avser att vila på. Utbildningens mål är att barn och elever ska stå upp för alla människors lika värde, rättigheter och möjligheter. Målet är också att de ska ta avstånd från idéer och handlingar som strider mot dessa värden. Det kan handla om olika former av kränkande behandling, diskriminering och förtryck. Här ryms även de problem som ligger i fokus för denna bok – rasism. Skolväsendet har ett uppdrag att motverka rasism och ska förmedla och gestalta värden som står i kontrast mot rasistiska idéer och uttryck. Detta uppdrag regleras av internationella överenskommelser, allmän lagstiftning och förskolans och skolans styrdokument. Förskolan och skolan är inga värdeneutrala platser. Ett skolväsende byggt på demokrati och alla människors lika värde får aldrig acceptera eller ge uttryck för rasism. Trots förskolans och skolans uppdrag, och allt arbete som gjorts för att motverka rasism de senaste decennierna, visar 7

978-91-27-819-89-4_Att motverka rasism.indd 7

2017-06-21 15:55

studier att rasism är ett problem på många förskolor och skolor. Rasism tar sig en rad olika uttryck på olika nivåer, och får allvarliga konsekvenser för dem som utsätts. Sammantaget formas en bild där rasistiska föreställningar, handlingar och strukturer gör att vissa barn och elever löper högre risk än andra att utsättas för kränkningar och diskriminering. Det förekommer också en ojämlikhet i fråga om privilegier, inflytande och resurser. Därmed motverkar rasism barns och elevers likvärdiga möjligheter att lära och utvecklas.1 Behoven av insatser för att motverka rasism är därför stora. Samtidigt tycks det praktiska arbetet ofta omgärdat av utmaningar. Personal känner ofta osäkerhet, otillräcklighet och frustration inför arbetet.2 Det är inte överraskande. Rasism är ett komplext samhällsproblem, och att arbeta för att motverka rasism är utmanande och reser många frågor. Här märks till exempel: • Hur kan man förstå förskolans och skolans uppdrag att motverka rasism? • Hur kan rasism förstås och analyseras? Vad är det för problem förskolan och skolan ska motverka?

1  Se exempelvis Lange et al. (1992); Hällgren et al. (2002); de los Reyes & Wingborg (2002); Osbeck et al. (2003); Forum för levande historia & Brotts förebyggande rådet (2004); SOU 2005:56; SOU 2006:40; SOU 2006:79; Gruber (2007); Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (2007); Elmeroth (2008); Skolverket (2009a); Forum för levande historia (2010); Lilletvedt (2011); Jämte (2012); Lundberg (2015); DO (2016). 2  För en översikt av studier kring utmaningar i arbetet mot rasism i skolan, se Jämte (2012).

978-91-27-819-89-4_Att motverka rasism.indd 8

2017-06-21 15:55

• Hur kan rasism komma till uttryck i förskolan och skolan; bland eleverna, i personalgruppen och i förskolan och skolan som institutioner? • På vilka sätt kan förskolan och skolan arbeta för att motverka rasism? Denna bok syftar till att fungera som underlag för diskussion i denna typ av frågor. Boken innehåller information och verktyg som ger möjlighet till kollegial reflektion om förskolans och skolans uppdrag, olika former och uttryck av rasism, men också olika arbetssätt som kan användas för att motverka problemen och främja barns och elevers lika möjligheter att lära och utvecklas. Målet är att bidra till att personalen ska kunna utveckla och stärka arbetet mot rasism. Boken är skriven för lärarstudenter, verksamma lärare och förskollärare i förskola, grundskola och gymnasieskola, men också till företrädare för huvudmän, rektorer och andra personalgrupper.

Om viktiga begrepp I de bestämmelser som reglerar förskolans och skolans arbete mot rasism finns en rad begrepp som relaterar till och delvis överlappar varandra. Det handlar om begrepp som ras, rasdiskriminering och rasistiska beteenden, men också om etnisk diskriminering, främlingsfientlighet, intolerans, trakasserier och kränkande behandling.3 Mängden begrepp visar att de frågor som denna bok handlar om är komplexa och föränderliga, och 3  Läs mer om dessa begrepp i kapitel 1 och 3.

978-91-27-819-89-4_Att motverka rasism.indd 9

2017-06-21 15:55

att det inte finns några entydiga och enkla definitioner att enas om. Genom historien har ord som rasism, främlingsfientlighet och intolerans använts på olika sätt. Än idag råder diskussion om hur begreppen bör förstås, såväl inom forskningen, i politiken, i media som hos allmänheten.4 I texten beskrivs flera olika sätt att förstå och definiera rasism, samt hur dessa förståelser relaterar till fenomen som främlingsfientlighet, intolerans och diskriminering. I jämförelse med begreppet rasism kommer begrepp som främlingsfientlighet och intolerans att användas mer sällan. När dessa begrepp nämns är det i huvudsak i direkt anslutning till skrivningar i lagtexter och styrdokument där de redan används. Istället används ordet rasism som ett samlande, övergripande begrepp. Syftet är att fånga den mångfald av betydelser som idag läggs i ordet.4 I boken beskrivs även ett möjligt sätt att förstå och analysera rasism som länkar samman flera av de 4  I Europarådets kommission mot rasism och intolerans (ECRI) rekommendation om nationell lagstiftning för bekämpande av rasism och rasdiskriminering används begreppet »rasism« för att beskriva föreställningen om att »ras, hudfärg, språk, religion, nationalitet eller nationellt eller etniskt ursprung« (ECRI 2003) rättfärdigar förakt eller rangordnande av människor. På liknande sätt resonerar regeringen i Nationell plan mot rasism (Kulturdepartementet 2016). Här används begreppet rasism för att beskriva »uppfattningar om att människor på grund av föreställningar om ras, nationellt, kulturellt eller etniskt ursprung, religion, hudfärg eller annat liknande förhållande är väsensskilda från varandra och att de därmed kan eller bör behandlas på olika sätt.« I den akademiska diskussionen används en rad begrepp för att närmare beskriva olika former och uttryck av rasism. Här märkts t.ex. »individuell rasism«, »strukturell rasism«, »institutionell rasism«, »vardagsrasism«, »ideologisk rasism«, »biologisk rasism«, »kultur rasism«, »religiös rasism«, »vetenskaplig rasism«, »trettiotalsrasism«, »nyrasism« med flera. Se t.ex. Lange (1992); Sander (1995); Dahlstedt & Neergaard (red.) (2013).

978-91-27-819-89-4_Att motverka rasism.indd 10

2017-06-21 15:55

Rasism som praktik olika förståelser som presenteras. Här fokuseras Att förstå Rasism som praktik utgår på rasismens praktik och hur rasism, på olika sätt ifrån att fokusera på rasismens funktion. Här blir handlingar och dess och olika nivåer i samhället, fungerar som ett sorkonsekvenser centrala. I detta samterings- och utestängningssystem. Denna indelmanhang ska begreppet funktion inte tolkas som något mekaniskt, utan ning och utestängning leder till att vissa grupper snarare i linje med »görande«, »sätt att fungera« eller »tillämpning«. löper högre risk än andra att utsättas för trakasserier, men leder också till en ojämlik fördelning av såväl makt, resurser och status som privilegier och möjligheter i livet.5 För en fördjupad diskussion om begrepp hänvisas till det tredje kapitlet: Rasism i teori och praktik.

Bokens struktur Boken har delats upp i fyra kapitel: 1. Förskolans och skolans uppdrag 2. Fyra slutsatser om uppdraget 3. Rasism i teori och praktik 4a. Att motverka rasism i förskolan 4b. Att motverka rasism i skolan I det första kapitlet beskrivs förskolans och skolans uppdrag att motverka rasism. Avsnittet rymmer en systematisk genomgång av de bestämmelser som reglerar förskolors och skolors arbete mot rasism. Här beskrivs allt ifrån internationella deklarationer, konventioner och direktiv, till den allmänna natio-

5 Se Jämte (2013); Arneback & Jämte (2015).

978-91-27-819-89-4_Att motverka rasism.indd 11

2017-06-21 15:55

nella lagstiftningen och mer skolspecifika bestämmelser som skollag och läroplan. I det andra kapitlet presenteras fyra slutsatser som är viktiga för förskolans och skolans arbete med att motverka rasism. Slutsatserna dras mot bakgrund av de bestämmelser som presenterats i det föregående kapitlet, men också utifrån forskning på området. Kapitlet visar vilket starkt stöd personal har för att arbeta mot rasism, men visar också på uppdragets bredd och komplexitet. I det tredje kapitlet behandlas olika sätt att förstå och analysera rasism. Här beskrivs hur olika former av rasism kan komma till uttryck i förskolan och skolan. I kapitlet behandlas rasismens komplexitet, dess historiska föränderlighet och hur olika former av rasism kan samexistera och förstärka varandra. Det fjärde kapitlet är delat och delvis överlappande. Den första delen handlar om att motverka rasism i förskolan (4a) och den andra delen om att motverka rasism i skolan (4b). Mot bakgrund av det uppdrag och den problembild som beskrivits presenteras ett flertal arbetssätt som personalen kan använda. Genom att beskriva flera arbetssätt, och koppla dessa till olika förståelser och uttryck för rasism, syftar boken till att underlätta för personal att göra underbyggda val för att motverka de former av rasism som kan finnas i den egna verksamheten. I det fjärde kapitlet beskrivs också ett antal fall som kan fungera som underlag för kollegial reflektion. Fallen syftar till att synliggöra möjligheter och styrkor i den egna praktiken, men också att skapa förutsättningar för att se utmaningar och kritiskt reflektera över verksamheten.

978-91-27-819-89-4_Att motverka rasism.indd 12

2017-06-21 15:55

KAPITEL 1

Förskolans och skolans uppdrag

Förskolan och skolan är unika mötesplatser. Här finns möjlighet för barn, unga och vuxna – med olika erfarenheter, intressen och värderingar – att lära tillsammans. Utbildningen ska ge barn och elever möjligheter att inhämta och utveckla de kunskaper och förmågor som krävs för att kunna agera som aktiva medborgare i ett demokratiskt samhälle. I detta ligger bland annat att utveckla en förståelse och respekt för skillnader och likheter mellan människor med olika bakgrund. Som ett led i detta bör utbildningen präglas av ett tillåtande klimat som uppmuntrar att skilda uppfattningar förs fram; ett klimat som värnar öppenhet, yttrandefrihet och allsidighet. Men den öppenhet som ska prägla förskolans och skolans verksamhet har också gränser. Uttryck för rasism får aldrig ignoreras, bagatelliseras, accepteras eller normaliseras. Istället ska all personal, som en del av sitt professionella uppdrag, aktivt motverka rasism och diskriminering samt förmedla, gestalta och förankra värden som står i kontrast mot rasistiska föreställningar och uttryck. I detta kapitel beskrivs hur uppdraget att motverka rasism och främja demokratiska värderingar skrivs fram i de bestämmelser som reglerar förskolans och skolans verksamhet. Upp13

978-91-27-819-89-4_Att motverka rasism.indd 13

2017-06-21 15:55

draget kommer till uttryck i en rad konventioner, lagar och styrdokument. Dels handlar det om internationella överenskommelser som FN:s och EU:s konventioner, deklarationer och direktiv. Dels handlar det om allmän lagstiftning, som den svenska grundlagen, diskrimineringslagstiftningen och den straffrättsliga lagstiftningen. Till sist handlar det också om utbildningsspecifika bestämmelser. Här utmärker sig skollagen och läroplanerna, men också lokalt utvecklat likabehandlingsarbete. Tillsammans formar bestämmelserna den styrkarta som ramar in förskolans och skolans verksamhet. Brottsbalken

Internationella bestämmelser

Grundlagen

Lokala planer och dokumentation

Skollagen Diskrimineringslagen

Läroplaner Allmänna råd

Ämnesoch kursplaner

Bestämmelserna skapar både möjligheter och skyldigheter för arbetet mot rasism i förskolan och skolan. Att känna till lagar och styrdokument är således en viktig utgångspunkt för arbetet. Det är också viktigt att känna till uppdraget vid kommunikation med barn, elever eller deras vårdnadshavare. I följande stycken presenteras de internationella, allmänna och utbildningsspecifika bestämmelserna var för sig, med exempel på skrivningar från olika konventionstexter, lagtexter och styrdokument. I nästa kapitel förs skrivningarna samman 14

978-91-27-819-89-4_Att motverka rasism.indd 14

2017-06-21 15:55

i ett avsnitt som sammanfattar och tydliggör förskolans och skolans uppdrag att motverka rasism och de olika dimensioner detta arbete rymmer.

En föränderlig begreppsapparat Innan uppdraget beskrivs är det viktigt att ta upp något om de begrepp som förekommer i bestämmelserna. Som redan nämnts i inledningen finns en rad överlappande begrepp i de bestämmelser som reglerar förskolans och skolans arbete mot rasism. Här nämns att förskolan och skolan ska arbeta mot rasistiska beteenden och rasdiskriminering, etnisk diskriminering, främlingsfientlighet, intolerans, kränkande behandling och trakasserier. Nedan ges några inledande exempel på hur detta kommer till uttryck i aktuella konventioner, lagar och styrdokument:1

»Utbildningen ska syfta till (…) att stärka respekten för de grundläggande mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Utbildningen ska också främja förståelse, tolerans och vänskap mellan alla nationer, rasgrupper* och religiösa grupper (…)« – FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna

»(…) varje lära om överlägsenhet på grund av olikheter mellan raser är vetenskapligt falsk, moraliskt fördömlig, socialt orättvis och farlig samt att rasdiskriminering aldrig kan rättfärdigas någonstans, vare sig i teori eller i praktik« – FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering

1  De olika begreppen är kursiverade i rutan.

978-91-27-819-89-4_Att motverka rasism.indd 15

2017-06-21 15:55

»Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av (…) hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet (…)« – Regeringsformen, 1:2 §

»Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behand ling« – Skollagen, 1:5 §

»Om en utbildningsanordnare får kännedom om att ett barn eller en elev, student eller studerande som deltar i eller söker till utbildningsanordnarens verksamhet anser sig i samband med verksamheten ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier, är utbildningsanordnaren skyldig att utreda omständigheterna kring de uppgivna trakasserierna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra trakasserier i framtiden« – Diskrimineringslagen, 2:7 §

»Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser« – Samtliga läroplaner för grund- och gymnasieskola

»Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att (…) förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda« – Läroplan för förskolan, Lpfö98

* I internationella bestämmelser, till exempel hos FN eller EU, förekommer det engelska ordet för ras, det vill säga »race«. Användandet av ordet innebär inte att bestämmelserna ger stöd för idéer som försöker gruppera människor utifrån uppfattade biologiska skillnader. I flera skrivningar beskrivs istället hur man tar avstånd från teorier som hävdar att det går att dela in mänskligheten i biologiska raser. I FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering konstateras till exempel att »varje lära om överlägsenhet på grund av olikheter mellan raser är vetenskapligt falsk, moraliskt fördömlig, socialt orättvis och farlig«. I Direktivet mot etnisk diskriminering fastslås att Europeiska unionen förkastar teorier som »försöker slå fast att det finns olika människoraser« och att användandet av termen »race« inte innebär

978-91-27-819-89-4_Att motverka rasism.indd 16

2017-06-21 15:55

ett accepterande av sådana teorier. I de internationella skrivningarna används istället begreppet »race« ofta i en vidare bemärkelse, alternativt som ett sätt att skydda människor från idéer och ageranden som grundar sig i en felaktig uppfattning om att det finns olika raser. Läs mer i SOU 2015:103.

Den begreppsliga mångfalden kan delvis förstås mot bakgrund av skolväsendets förändrade inramning under de senaste decennierna.2 Från att ha varit en förhållandevis marginaliserad fråga i svensk skola under stora delar av 1970- och 80-talet, förstärktes arbetet mot rasism under 1990-talet. Utvecklingen skedde parallellt med att den organiserade rasismen blev alltmer framträdande i Sverige, något som orsakade kraftiga reaktioner både bland politiker och i det civila samhället. För skolväsendet utmärkte sig 1990-talet genom en rad informationskampanjer, utbildningsinsatser och pedagogiska projekt riktade mot lärare och ungdomar i syfte att stärka arbetet mot rasism och andra former av intolerans. Gemensamt för många av dessa var att de lyfte fram arbetet med skolans värdegrund och samtalets betydelse. Här betonades förskolans och skolans uppgift att förmedla, gestalta och stå upp för vissa centrala värden, samtidigt som lärarna fick i uppgift att motverka idéer och uttryck som stred mot dessa. I samband med detta blev användningen av begrepp som rasism och främlingsfientlighet framträdande. Ett tydligt exempel kan hämtas från skollagen. Efter ändringar i skollagen 1998 blev arbetet mot rasism tydligt redan i anslutning till skollagens portalparagraf. Här slogs fast att alla som verkar i förskolan 2  Se Arneback (2012).

978-91-27-819-89-4_Att motverka rasism.indd 17

2017-06-21 15:55

och skolan »aktivt ska motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden«. Rasism pekades ut som ett särskilt prioriterat område i förskolans och skolans arbete. Under 2000-talet förändrades språkbruket. I och med införandet av först barn- och elevskyddslagen 2006 (2006:67), därefter diskrimineringslagen 2009 (2008:567) och den senaste skollagen 2010 (2010:800) blev det »värdepedagogiska talet« alltmer ersatt av ett juridiskt språkbruk. Här framträder istället begrepp som diskriminering och trakasserier i samband med arbetet mot rasism. De nya begreppen återspeglar det juridiska språkbruk som används i internationella överenskommelser inom FN och EU, där man ofta talar om olika former av diskriminering, bland annat på grund av etnisk och religiös tillhörighet. Uppdraget att motverka rasism finns alltså i bestämmelser på olika nivåer, men terminologin skiljer sig åt.

Internationella överenskommelser Genom åren har Sverige åtagit sig att följa en rad internationella överenskommelser som har en central betydelse för förskolors och skolors arbete mot rasism. Här framstår framför allt FN:s deklarationer och konventioner, men också direktiv som utfärdats inom EU, som centrala. Nedan ges exempel på några av de överenskommelser som påverkat förskolan och skolans uppdrag att motverka rasism.

978-91-27-819-89-4_Att motverka rasism.indd 18

2017-06-21 15:55

Internationella överenskommelser Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna Konventionen om barnens rättigheter (CRC/Barnkonventionen) Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (CERD) Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (CESCR) Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna (Europakonventionen) Direktivet mot etnisk diskriminering (2000/43/EG) Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (2000/C 364/01)

Det här avsnittet ger ingen uttömmande beskrivning av dessa internationella överenskommelser, men sammanfattar innehållet och lyfter fram illustrativa skrivningar som har en tydlig inverkan på arbetet att motverka rasism i förskola och skola. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, och de konventioner som tagits fram för att utveckla och fördjupa dessa, har spelat en viktig roll för utformandet av skolans värdegrund. Här slås fast att alla människor är födda fria och är lika mycket värda. Följaktligen gäller konventionernas samtliga rättigheter och friheter alla människor, utan åtskillnad. I konventionerna tydliggörs statens ansvar att aktivt motverka och avskaffa alla former av så kallad »rasdiskriminering«. Begreppet rasdiskriminering omfattar här missgynnande som har samband med »ras3, hudfärg, härkomst eller nationellt el3  För en diskussion kring begreppet ras, se s. 16 (not i faktaruta).

978-91-27-819-89-4_Att motverka rasism.indd 19

2017-06-21 15:55

ler etniskt ursprung«.4 De undertecknande staterna – däribland Sverige – styrker att de är »fast beslutna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att snabbt avskaffa rasdiskriminering i alla dess former och yttringar och att förhindra och bekämpa rasläror och alla yttringar av sådana läror«.5 Ett led i arbetet är att aktivt motarbeta alla organisationer som grundar sig på föreställningar om att en viss etnisk grupp skulle vara överlägsen någon annan. Ett annat är att erbjuda alla medborgare ett likvärdigt och effektivt skydd mot diskriminering. Detta skydd gäller också barn och unga. Barnkonventionen slår fast att de undertecknande staterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att skydda barn från diskriminering. Vidare slår FN fast att utbildningsväsendet ska verka för att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna och bekämpa fördomar som leder till rasdiskriminering. Utbildningen ska utformas för att »främja förståelse, tolerans och vänskap mellan alla nationer, och alla rasgrupper, etniska grupper och religiösa grupper«.6 Förskolans och skolans arbete mot rasism påverkas också av en rad bestämmelser som antagits på EU-nivå. Till exempel grundar sig den svenska diskrimineringslagen från 2009 på EU-rättsliga förbud mot diskriminering. De fri- och rättigheter som antagits inom EU gäller samtliga av EU-ländernas medborgare. All diskriminering är förbjuden i hela gemenskapen, däribland diskriminering som har samband med ras, hudfärg, etnicitet, genetiska särdrag, nationellt ursprung, religion

4  CERD. 5  CERD. 6  CESCR.

978-91-27-819-89-4_Att motverka rasism.indd 20

2017-06-21 15:55

eller tillhörighet till nationella minoriteter.7 I direktivet mot etnisk diskriminering utvecklas också den begreppsapparat kring etnisk diskriminering och trakasserier som idag är vägledande för förskolors och skolors arbete mot rasism, vilket kommer att diskuteras närmare under avsnittet om diskrimineringslagen nedan.

Allmän lagstiftning På nationell nivå regleras förskolors och skolors arbete mot rasism och diskriminering av ett flertal lagar och förordningar. Det handlar både om den allmänna lagstiftning som gäller i samhället, till exempel grundlagen, diskrimineringslagen och straffrättslig lagstiftning, men också om bestämmelser som är specifika för utbildningsväsendet. De flesta av lagarna och styrdokumenten gäller såväl förskola som skola. Ett fåtal berör enbart skolan. Detta gäller i synnerhet kurs- och ämnesplaner, men också den straffrättsliga lagstiftningen då en person behöver vara 15 år för att räknas som straffmyndig. Grundlagen: Regeringsformen De svenska grundlagarna är utformade för att skydda och värna demokratin. De vilar på principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet. Alla som arbetar inom skolväsendet, både i kommunala och fristående verksamheter, är skyldiga att verka för de mål och 7  Europakonventionen; Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

978-91-27-819-89-4_Att motverka rasism.indd 21

2017-06-21 15:55

värden som enligt lag ska prägla det allmänna.8 I detta ligger att arbeta för att demokratins idéer ska bli vägledande inom samhället, att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet och att barns rättigheter ska tas till vara. Redan i regeringsformens andra paragraf utvecklas grundläggande bestämmelser mot etnisk diskriminering. Här slås fast att det allmänna ska motverka att individer utsätts för diskriminering på grund av bland annat hudfärg, etniskt och nationellt ursprung eller språklig och religiös tillhörighet. Här tydliggörs också att det allmänna ska verka för att etniska, språkliga och religiösa minoriteter ska få möjlighet att behålla och utveckla sitt eget kultur- och samfundsliv.9 I regeringsformens andra kapitel klargörs att ingen lag eller föreskrift får innebära att en person missgynnas på grund av sin tillhörighet till en etnisk minoritet, hudfärg eller annat liknande förhållande.10 Brottsbalken I brottsbalken finns en rad lagar som har betydelse för skolans arbete mot rasism. För att omfattas av den straffrättsliga lagstiftningen krävs att den person som utför brottet är straffmyndig, vilket gäller personal och elever över 15 år.11 I praktiken sammanfaller ofta uttryck för individuell rasism med andra typer av brott. Det kan till exempel handla 8  Med det allmänna avses vanligtvis den offentliga sektorn och alla som arbetar där. 9 SFS 1974:152 RF, 1 kap. 2 §. 10 SFS 1974:152 RF, 2 kap. 12 §. 11  Personer under 15 år som begår brott kan istället bli ett ärende för socialtjänsten.

978-91-27-819-89-4_Att motverka rasism.indd 22

2017-06-21 15:55

om misshandel, skadegörelse, olaga hot, olaga tvång, förtal, förolämpning, uppvigling och ofredande.12 Vid misstanke om brott – till exempel vid hot eller våld – har skolan möjlighet att anmäla händelsen till polisen. Skolan har inte någon skyldighet i lag att underrätta polis och åklagare vid misstanke om brott, men de strafflagar som gäller i övriga samhället gäller även i skolan.13 I brottsbalken finns också lagen om hets mot folkgrupp. Lagen förbjuder uttalanden eller spridandet av meddelanden som »hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning«.14 Lagen om hets mot folkgrupp omfattar inte bara det talade eller skrivna ordet. I en dom från 1996 slog Högsta domstolen till exempel fast att bärandet av nazistiska symboler också kan vara hets mot folkgrupp. Av brottsbalken framgår även vilka motiv som anses ligga till grund för så kallade »hatbrott«.15 Själva ordet hatbrott finns inte i lagtexten och saknar en entydig definition. Hatbrott används ofta som ett samlingsbegrepp för brott som strider mot principen om alla människors lika värde, och där personer eller grupper av människor angrips på grund av vad 12  För juridiska definitioner av de olika begreppen se SFS 1962:700 Brottsbalk. För »Misshandel«, se 3 kap. 5 §; »Skadegörelse«, 12 kap. 1 §; »Olaga hot«, 4 kap. 5 §; »Olaga tvång«, 4 kap. 4 §; »Förtal«, 5 kap. 1–3 §§; »Förolämpning«, 5 kap. 3 §; »Uppvigling«, 16 kap. 5 §; »Ofredande«, 4 kap. 7 §. 13  Vid brottsliga åsiktsyttringar är skolans personal skyldig att gripa in och hindra någon från att fortsätta att yttra brottsliga åsikter. Se SOU 2016:4, s. 243. 14  SFS 1962:700 Brottsbalk, 16 kap. 8 §. 15  SFS 1962:700 Brottsbalk, 29 kap. 2 § 7p.

978-91-27-819-89-4_Att motverka rasism.indd 23

2017-06-21 15:55

förövarna anser vara deras »ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet«.16 Det som avgör vad som räknas som ett hatbrott är motivet bakom brottet. Till hatbrott räknas till exempel brott med afrofobiska, antiromska, antisemitiska, islamofobiska och andra former av främlingsfientliga eller rasistiska motiv, till exempel riktade mot samer eller andra minoriteter. Om ett brott bedöms som ett hatbrott är det en försvårande omständighet, som gör att straffvärdet för den som begår brottet blir högre. Om skolan misstänker att ett brott begåtts, och anmäler händelsen till polisen, är det polisens sak att utreda om så är fallet. Skolan måste, enligt diskrimineringslagen, genomföra en egen utredning av händelsen, men har inga rättigheter att själv agera polis, till exempel genom att söka igenom väskor, öppna skåp utan förvarning, visitera elever eller beslagta föremål (märken, kläder etc.). Elevernas rätt till integritet, privatliv och yttrandefrihet är grundlagsskyddad och kan bara åsidosättas vid extrema situationer.

16  SFS 1962:700 Brottsbalk, 29 kap. 2 § 7p.

978-91-27-819-89-4_Att motverka rasism.indd 24

2017-06-21 15:55

Bestämmelser för utbildningsområdet Skollagen I skollagen (2010:800) finns de grundläggande bestämmelserna för hur det svenska skolväsendet ska fungera. Här beskrivs att utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. I skollagen slås fast att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med de mänskliga rättigheterna och demokratiska värderingar. I skollagen konkretiseras dessa som: • Människolivets okränkbarhet • Individens frihet och integritet • Alla människors lika värde • Jämställdhet • Solidaritet mellan människor Av skollagen framgår att alla som arbetar i förskolan och skolan ska främja lika rättigheter och möjligheter och aktivt motverka alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.17 Detta förhållningssätt ska inte bara genomsyra utbildningen i sin helhet, utan också påverka såväl organisation och samordning av undervisning som val av arbetssätt.

17  SFS 2010:800 Skollagen, 1 kap. 4–5 §§.

978-91-27-819-89-4_Att motverka rasism.indd 25

2017-06-21 15:55

Diskrimineringslagen I regeringsformens andra paragraf slås fast att det allmänna ska motverka diskriminering. Genom diskrimineringslagen (2008:567) har bestämmelserna utvecklats och konkretiserats för att gälla en rad samhällsområden, däribland utbildningsväsendet. Med diskriminering menas att en person blir missgynnad genom att behandlas sämre än någon annan i en liknande situation. Det kan till exempel handla om att försättas i ett sämre läge eller att gå Trakasserier miste om en förmån. Diskriminering kan också Ett uttalande, beteende eller bemökomma till uttryck i trakasserier, det vill säga tande som kränker en persons värdighet och som har samband med någon att en person blir utsatt för ett uppträdande som av diskrimineringsgrunderna. kränker dennes värdighet. För att kallas diskriminering ska missgynnandet eller kränkningen Etnisk tillhörighet ha samband med någon av de lagstadgade diskriEtnisk tillhörighet används som ett mineringsgrunderna (se under »Diskriminering« samlande begrepp för »etnisk tillhörighet, nationalitet, hudfärg eller ovan), däribland etnisk och religiös tillhörighet. annat liknande förhållande«. Att etnisk tillhörighet, men även religion eller annan trosuppfattning, är diskrimineringsgrunder länkar samman förskolans och skolans arbete mot diskriminering med arbetet mot rasism. Etnisk tillhörighet används i lagtexten som ett samlingsbegrepp för »etnisk tillhörighet, nationalitet, hudfärg eller annat liknande förhållande«. Av förarbetena till lagen framgår att orden »annat liknande förhållande« lagts till för att täcka in eventuella ogrundade föreställDiskriminering

En person missgynnas, det vill säga behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation. Missgynnandet har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: • etnisk tillhörighet, • religion eller annan trosuppfattning, • kön, • funktionsnedsättning, • sexuell läggning, • ålder samt • könsöverskridande identitet eller uttryck.

978-91-27-819-89-4_Att motverka rasism.indd 26

2017-06-21 15:55

Etnisk diskriminering ningar om människors »rastillhörighet«, utan att Missgynnande eller kränkning som har 18 ordet »ras« behöver användas i lagtext. samband med en persons »etniska eller nationella ursprung, hudfärg eller Begreppet etnisk diskriminering fångar alltså annat liknande förhållande«. en rad faktorer som kan kopplas till rasistiska föreställningar, handlingar och strukturer. Det handlar om när en person missgynnas eller kränks och där detta har samband med personens hudfärg, ursprung, kulturella tillhörighet eller uppfattade ras. Av förarbetena till diskrimineringslagen framgår att etnisk diskriminering också kan grundas i mer svepande föreställningar om »invandrares egenskaper, utseende eller bakgrund«.19 Diskriminering kan alltså vara grundat i, och uttryck för, rasism. Så här skriver till exempel Diskrimineringsombudsmannen:

»Begreppet diskriminering kan i bred bemärkelse omfatta händelser eller kedjor av händelser som någon upplevt som kränkande, missgynnande, rasistiska, orättvisa, ojämlika eller liknande.« – Diskrimineringsombudsmannen, www.do.se

18 I svensk lagstiftning har begreppet »ras« successivt kommit att ersättas av ordet »etnicitet« eller »etnisk tillhörighet«. Fortfarande finns begreppet kvar i ett 20-tal lagar, varav flera är under översyn (se SOU 2015:103). Enligt riksdagen finns ingen grund för att använda termen »ras« om människor, då det saknas vetenskaplig grund för att dela in människor i skilda raser med hänvisning till biologiska skillnader. Dessutom anses användandet av begreppet kunna ge legitimitet åt rasistiska föreställningar, underblåsa fördomar och befästa ras som en existerande kategori. För mer information, se regeringens proposition 2007/08:95, s. 117ff. Se även SOU 2015:103. 19 Prop. 2007/08:95, s. 120.

978-91-27-819-89-4_Att motverka rasism.indd 27

2017-06-21 15:55

I diskrimineringslagen slås fast att diskriminering kan ta olika uttryck. Här talas om direkt och indirekt diskriminering, men också om trakasserier som en form av diskriminering.20 Direkt diskriminering En person missgynnas, det vill säga behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation. Missgynnandet har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Exempel: • En person med ett upplevt utländskt namn sorteras bort vid anställning av ny förskolechef. • En elev får sämre betyg i svenska med hänvisning till att personen inte har svenska som modersmål. Indirekt diskriminering En person missgynnas genom tillämpningen av en till synes neutral regel eller bestämmelse som syftar till att behandla alla lika. Missgynnandet ska ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Exempel: • Förskolan serverar bara en typ av mat, fastän det finns personer på skolan som behöver annan mat av religiösa skäl. 20  I diskrimineringslagen beskrivs sex former av diskriminering; direkt diskriminering, indirekt diskriminering, trakasserier, bristande tillgänglighet, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera. I denna bok fokuseras på de första tre. Se SFS 2008:567.

978-91-27-819-89-4_Att motverka rasism.indd 28

2017-06-21 15:55

978-91-27-819-89-4_Att motverka rasism.indd 29

2017-06-21 15:55

omslag: niklas lindblad, mystical garden design omslagsillustration: Niklas lindblad, efter en dagerrotyp av solförmörkelsen 1851

ISBN 978-91-27-81989-4

i förskolan och skolan

Emma Arneback & Jan Jämte

FOTO: Karin Augustsson

ATT MOTVERKA

FOTO: Örebro universitet

Emma Arneback & Jan Jämte ATT MOTVERKA RASISM

läs också:

9 789127 819894

NOK_ARNEBACK_JAMTE_ATT_MOTVERKA_RASISM_I_FORSKOLAN_OCH_SKOLAN.indd Alla sidor

2017-06-09 11:31