9789127435261

SPRÅKHANDBOKEN Svenska för åk 7–9

Språkhandboken fokuserar på de språkkunskaper som är viktiga när vi på olika sätt har kontakt och kommunicerar med varandra och är indelad i kapitlen Läsa, Respons, Språkriktighet, Skriva, Tala och Söka och använda källor. Ord och begrepp som är extra viktiga i varje kapitel är markerade med färg och förklaringar till orden finns i början av varje kapitel.

Språkhandboken kan användas fristående från Kontakts huvudböcker, mellan arbetsområden eller för att stärka färdigheter som klassen eller enskilda elever behöver träna mer på.

SPRÅKHANDBOKEN

Språkhandboken är en praktisk handbok. Här kan eleven effektivt träna på specifika färdigheter. Varje delmoment i boken innehåller instruerande text, mönstermallar och matriser samt tillhörande praktiska övningar.

KONTAKT

SERIEN KONTAKT är ett basläromedel i svenska för årskurs 7–9.

Serien Kontakt består av: Huvudbok 1 Huvudbok 1 Interaktiv Huvudbok 2 Huvudbok 2 Interaktiv Lärarbok – med bedömningsmatriser Introboken Språkhandboken Språkhandboken digital

www.nok.se/laromedel

ISBN 978-91-27-43526-1

9 789127 435261

Omslag_språkhandboken_151202.indd Alla sidor

MARIE WEJRUM

2015-12-07 09:56

Kontakt–Språkhandboken_151202.indd 1

2015-12-07 10:00

Hej! Du håller just nu i Språkhandboken som ingår i läromedelsserien Kontakt. Som du hör på namnet är det en sorts handbok. Handbok betyder ”en bok som samlar det viktigaste om ett ämne”. I en handbok ska du kunna följa förklaringarna steg för steg och på så sätt lösa det som är svårt på egen hand. Du ska också kunna slå upp och hitta svar på frågor du har.

Just denna handbok handlar om språk – nämligen det svenska språket. Både du som har svenska som modersmål och du som läser svenska som andraspråk har god användning av boken för att utveckla dina kunskaper i att läsa, i språkriktighet, ge och få respons, skriva, tala samt söka och använda källor. Kontakt Språkhandboken fokuserar på de språkkunskaper som är viktiga när vi människor på olika sätt har kontakt och kommunicerar med varandra. Vi vill förstå och vi vill bli förstådda.

Varje kapitel inleds med en tankekarta som visar kapitlets innehåll och koppling till kunskapskraven i kursplanen för svenska. I kapitlet blandas faktagenomgång med övningar.

Ord och begrepp som är extra viktiga i varje kapitel är markerade med färg. Du hittar förklaringar till just de orden i början av varje kapitel. Där finns också övningar där du tränar på att använda orden på rätt sätt.

Du kan använda Språkhandboken både på egen hand och tillsammans med din lärare och klass. Antingen kan ni arbeta med ett kapitel eller ett avsnitt tillsammans eller så kanske du väljer att arbeta med ett moment som tar upp något som du behöver utveckla.

Hur du än kommer att arbeta med boken hoppas jag att du både lär dig mycket och får svar på just det som du vill veta.

God kontakt och gott nytt språk!

Marie Wejrum

Kontakt–Språkhandboken_151202.indd 3

2015-12-07 10:00

Innehåll Läsa - 6 Kapitlets ord - 8 Vilken läsartyp är du? - 10 Olika texttyper – olika lässtrategier - 11 Sakprosa - 12 Skönlitteratur - 14 Lässtrategier för att hämta information - 14 Lässtrategier för att förstå och komma ihåg - 15 Innan du läser - 16 Medan du läser - 17 Efter att du läst - 19 Lässtrategier för att analysera och tolka - 20

Ta reda på fakta om författaren - 20 Fundera över textens genre - 21 På, mellan och bortom raderna - 24 Sätt ord på uppbyggnad och språk - 26

Språk och ordförråd - 44 Stavning - 45 Att själv ta emot respons - 47

Språkriktighet - 48 Kapitlets ord - 50 Särskrivningar och sammanskrivningar - 52 Ord som ofta blir fel - 54 Var och vart - 54 Före och innan - 55 De och dem - 56 Styckeindelning - 57 Blankrad eller indrag? - 57 Skiljetecken - 60 Skiljetecken som avslutar meningar - 60 Fler skiljetecken - 62 Variation - 65 Textbindning - 66

Respons - 34

Skriva - 70

Kapitlets ord - 36 Hur du ger respons – steg för steg - 38

Kapitlets ord - 72 Vilken skrivartyp är du? - 74 Strategier för att skriva sakprosa - 76

Hela texten – innehåll och struktur - 40 Stycken och rubriker - 42 Meningar – variation och funktion - 43

Kontakt–Språkhandboken_151202.indd 4

Lär känna texttypen - 76 Lär känna mottagaren - 84

2015-12-07 10:00

Planera texten - 89 Skriv ett utkast och utvärdera - 91 Förbättra och putsa - 92 Strategier för att skriva berättande text - 93

Lär känna genren - 93 Lär känna din huvudperson - 96 Planera texten – den dramatiska kurvan - 99 Skriv ett utkast - 102 Gestalta och arbeta med språket - 104

Muntliga källor - 143 Använda källor - 145 Citera - 146 Referera - 148 Skriva källförteckning - 151

Bildkällor - 152

Tala - 106 Kapitlets ord - 108 Att delta i samtal och diskussioner - 110 Planera din argumentation - 110 Under samtalet - 114 Muntliga presentationer - 115 Förbered dig - 116 Dags för framträdande! - 127

Söka och använda källor - 128 Kapitlets ord - 130 Söka information och värdera källor - 132 Mer om trovärdighet och källkritik - 136 Mer om att söka källor på internet - 140

Kontakt–Språkhandboken_151202.indd 5

2015-12-07 10:00

Att själv ta emot respons

Hela texten – innehåll och struktur

s. 47

s. 40

Stycken och rubriker

Hur du ger respons – steg för steg

s. 42

s. 38

Meningar – variation och funktion s. 43

Kontakt–Språkhandboken_151202.indd 34

Stavning s. 45

Språk och ordförråd s. 44

2015-12-07 10:00

I det här kapitlet arbetar vi med dessa kunskapskrav: Du ska kunna ge omdömen om texters innehåll och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett fungerande sätt.

Det betyder att du kommer att träna på att berätta för andra hur de kan förbättra sina texter. Du kommer också att träna på att förbättra texter som du själv har skrivit med hjälp av andras kommentarer.

35

Kontakt–Språkhandboken_151202.indd 35

2015-12-07 10:00

Kapitlets ord Här får du lära dig betydelsen av de orangea orden i kapitlet och arbeta med din ordförståelse. utvärdera (verb) Att ta reda på och förklara vad som är bra och dåligt med något. syfte (substantiv) Det som någon vill eller har tänkt sig med något. utvecklas (verb) Sammansatt av orden veckla och ut. När man vecklar ut något viker man upp det så att det blir större. Att något utvecklas betyder ungefär samma sak, att man låter det bli större och ta mer plats. Att något i en text utvecklas innebär alltså att man skriver mer om något eller att man förbättrar något som kan bli bättre. anpassa (verb) Att ändra något så att det passar bättre för sammanhanget. röd tråd (substantiv) Ett uttryck som används för den viktigaste tanken i en text eller något annat, den som gör att innehållet hänger ihop som en helhet.

indrag (substantiv) Ett litet mellanrum från sidans kant tills att en textrad börjar. Markerar att ett nytt stycke börjar. rubrik (substantiv) Orden i stor stil överst i en text. Rubriken förklarar vad texten som kommer under handlar om. underrubrik (substantiv) Rubrik som är skriven i mindre stil än den översta rubriken. Den förklarar vad ett mindre avsnitt ur texten handlar om. meningsbyggnad (substantiv) Sammansatt av orden mening och bygga.

Tillsammans med ändelsen -nad blir det till ett substantiv. Ordet syftar alltså på hur en mening är byggd – i vilken ordning orden står, hur lång den är och så vidare. varierad (adjektiv) Något som är varierat är inte likadant hela tiden.

styckeindelning (substantiv) Sammansatt av orden stycke, in och dela.

Tillsammans med ändelsen -ning blir ordet till ett substantiv. Det syftar på hur en text har delats in i stycken.

skiljetecken (substantiv) Sammansatt av orden skilja och tecken. Det används för tecken som skiljer meningar, satser eller ord åt i en text. Exempel på skiljetecken är punkt, kommatecken och kolon.

blankrad (substantiv) En tom rad som markerar att ett stycke i en text är slut och ett nytt börjar.

formulering (substantiv) De ord som används för att säga eller skriva något.

36

KONTAKT – Språkhandboken

Kontakt–Språkhandboken_151202.indd 36

2015-12-07 10:00

ordförråd (substantiv) Sammansatt av orden ord och förråd. Ordet förråd används för sådant man har samlat på sig och sparat för att använda när det behövs.

Ett ordförråd är alltså de ord man samlat på sig för att använda när man behöver förstå eller säga något. stilnivå (substantiv) Sammansatt av orden stil och nivå. Nivå är ett annat ord för höjd men också för standard.

Ordet stilnivå används för att beskriva hur ”hög” stil till exempel en text har. Stilnivån i en text kan till exempel vara vardaglig eller formell. texttyp (substantiv) Sammansatt av orden text och typ. Ordet betyder alltså ungefär en typ av text. Exempel på texttyper är en faktabok, en recension, en

reklamannons, en nyhetsartikel och ett reportage. sammanhang (substantiv) Sammansatt av orden samman och hänga.

Ordet samman betyder ungefär samma sak som ihop, så ordet sammanhang används för sådant som hänger ihop med hjälp av sitt innehåll. bearbeta (verb) Att arbeta med något för att förändra det så att det blir bättre. kommentar (substantiv) Något som man säger eller skriver för att för att förklara något eller berätta vad man tycker. kritik (substantiv) Något som man säger eller skriver för att visa vad som kan förbättras hos något.

Arbeta med orden a Välj fem av orden i listan och skriv in dem i varsin mening där de passar. b Svara på frågorna på ett sätt som visar att du förstår vad de kursiverade orden betyder: • Boel hade inte någon tydlig röd tråd i sin text.

Vad behövde hon alltså förbättra?

• Flera elever hade gett skolan kritik för de korta matrasterna.

Vad tyckte eleverna om matrasterna?

• Tibor tyckte mycket om Zaras text, men han tyckte att språket kunde bli mer varierat. Vad var det alltså Zara behövde ändra i sin text? c Visa hur orden anpassa, syfte, stilnivå och sammanhang hör ihop med varandra genom att använda dem i en så kort text som möjligt. d Skriv en kort text om vad du tycker är viktigt för att en text ska vara tydlig, lättläst och intressant. Använd minst fem ord från listan, gärna ännu fler.

37

Kontakt–Språkhandboken_151202.indd 37

2015-12-07 10:00

När man skriver en text är det alltid bra att låta någon annan läsa igenom och tycka till om vad som är bra och vad som går att förbättra i texten.

Det kan vara svårt att själv upptäcka sina slarvfel eller att se vad som kan vara knepigt att förstå för den som ska läsa. Att tycka till om någon annans text kallas för att ge respons.

När du ger respons är det viktigt att du tar upp både sådant som kan förbättras och sådant som du tycker är bra. Om du bara är kritisk och inte ger något beröm kan den som skriver lätt tappa sugen.

I det här kapitlet kommer vi att fokusera på att ge respons på texter, men du kan också använda samma arbetsgång när du ska ge respons på till exempel muntliga framställningar.

•• Hur du ger respons – steg för steg När du ska utvärdera en text, både din egen och andras, är det lätt att fastna i småfel som stavfel. Men det finns betydligt fler saker som du bör titta på i texten. Ta hjälp av triangeln på nästa sida. Börja ge respons på det som står överst för att sedan gå nedåt i triangeln.

Anledningen till att du ska börja med det översta lagret är att det är det viktigaste. Om den du ger respons till har fått i uppgift att skriva en text om hur man gör för att söka sommarjobb, men istället har skrivit en insändare om hur svårt det är att hitta ett sommarjobb, så spelar det ingen roll hur välskriven och rättstavad insändaren är. Varken innehållet eller strukturen stämmer ju ändå med uppgiften.

På nästa sida kan du även läsa en text av en elev i årskurs sju. Den som har skrivit texten har fått i uppgift att skriva en bokrecension som skulle kunna publiceras i en skoltidning. Därefter kommer du att få följa hur en klasskompis ger sin respons på texten enligt arbetsgången som du ska få lära dig i det här kapitlet.

38

KONTAKT – Språkhandboken

Kontakt–Språkhandboken_151202.indd 38

2015-12-07 10:00

Hela texten – innehåll och struktur Stycken och rubriker Meningar – variation och funktion Språk och ordförråd Stavning

Recension av Här ligger jag och blöder!

Den här boken handlar om Maja som går på gymnasiet och på en lektion råkar hon såga sig i tummen så att en bit lossnar. Det blöder jätte mycket och hon måste åka till sjukhus. Hennes föräldrar är skilda och samma dag ska hon åka till sin mamma i Norrköping, men när hon kommer till buss stationen är inte mamman där med bilen och när hon åker själv till mammans hus är hon inte där heller. Då blir Maja jätte orolig och vet inte vad hon ska göra. Till slut går hon till grannen och där är det fest och där träffar Maja Justin. Hon blir lite kär i honom men boken handlar inte mest om det, utan om Majas relation till sin mamma som verkar ha väldigt svårt att visa känslor.

Jag tyckte att boken var jätte bra för att man får en känsla av att Maja är en riktig person. En riktig, rolig, lite konstig och ensam person. Jenny Jägerfeld som har skrivit boken har en väldigt speciell stil som härmar tonåringars språk väldigt bra. Boken är både rolig och sorglig samtidigt. Jag tror att de flesta tonåringar skulle gilla den här boken, men säkert en del vuxna också.

39

Kontakt–Språkhandboken_151202.indd 39

2015-12-07 10:00

Hela texten – innehåll och struktur När man ger respons utifrån det översta lagret i triangeln kan man utgå från dessa punkter:

• Hur har skribenten följt uppgiftsinstruktionerna och uppfyllt syftet?

• Vad saknas i innehållet, och vad kan utvecklas mer? Kan något

kortas eller strykas helt?

• Hur har skribenten anpassat texten efter den som ska läsa texten?

• Hur har skribenten sett till att skapa en röd tråd i texten? Finns det en tydlig början och ett tydligt slut? Om det fanns frågor i inled- ningen: har de fått ett svar när vi kommer till slutet av texten?

• Nämn något ur textens innehåll som du tyckte var särskilt intressant.

På nästa sida kan du läsa vad klasskompisen tyckte om innehållet och strukturen i bokrecensionen.

Jenny Jägerfeld.

40

KONTAKT – Språkhandboken

Kontakt–Språkhandboken_151202.indd 40

2015-12-07 10:00

Uppgiften var att skriva en bokrecension och det har du gjort. Jag får en bild av vad det är för sorts bok och vad du tyckte om den.

Här ligger jag och blöder verkar vara en ungdomsbok och du tyckte att den var både rolig och sorglig.

Du skriver om hur du upplever huvudpersonen och om författarens stil och det är bra. Det är de delarna jag tycker är mest intressanta i din recension faktiskt. Kanske att du skulle kunna utveckla de sakerna lite till. Varför är Maja ensam och lite konstig?

Kan du ge ett exempel ur texten på när författaren härmar ungdomsspråk bra? Vad gör boken sorglig och rolig? Eftersom recensionen ska läsas av tonåringar kan du skriva lite mer på djupet om hur texten är skriven utan att det blir för svårt för dina läsare. Man får veta ganska lagom mycket om handlingen men du kan ta bort några detaljer som till exempel det om att mamman inte står vid busstationen.

Nu börjar du med att berätta om handlingen, men man hade blivit mer sugen på att läsa hela recensionen om du hade börjat med några rader i fet text, alltså en ingress, som sammanfattar hur du känner för boken.

Det vore också bra om det kom en inledning efter ingressen. Då skulle du kunna skriva lite bakgrundsinformation där, som till exempel titeln på boken, vem författaren är och om hon har skrivit andra böcker också. Nu får man veta vem författaren är ganska sent i recensionen.

Den sista meningen tycker jag fungerar bra som avslutning på recensionen.

41

Kontakt–Språkhandboken_151202.indd 41

2015-12-07 10:00

Stycken och rubriker Titta nu på det andra lagret i triangeln och svara på frågorna:

• Använder skribenten styckeindelning? Om inte – hur skulle texten

förbättras om den delades in i stycken?

• Har skribenten konsekvent gjort styckeindelningen med antingen blankrad eller indrag?

• Har skribenten delat in texten i stycken på passande ställen?

• Hur har skribenten gjort för att rubriken ska locka till läsning?

• Stämmer rubriken och eventuella underrubriker överens med innehållet?

• Vad kan skribenten göra för att rubriker och innehåll ska stämma bättre överens?

Så här tyckte klasskompisen om stycken och rubriker i bokrecensionen.

Kanske skulle du kunna göra den avslutande meningen till ett eget stycke. Men förutom det fungerar styckeindelningen bra och texten är lätt att följa med i!

Jag tycker att du kan byta rubriken till något som sammanfattar din åsikt om boken. Titeln på boken behöver inte stå med där, det kan komma i inledningen istället. ”Roligt och sorgligt på samma gång” skulle till exempel kunna passa som rubrik.

42

KONTAKT – Språkhandboken

Kontakt–Språkhandboken_151202.indd 42

2015-12-07 10:00

Kontakt–Språkhandboken_151202.indd 43

2015-12-07 10:00

SPRÅKHANDBOKEN Svenska för åk 7–9

Språkhandboken fokuserar på de språkkunskaper som är viktiga när vi på olika sätt har kontakt och kommunicerar med varandra och är indelad i kapitlen Läsa, Respons, Språkriktighet, Skriva, Tala och Söka och använda källor. Ord och begrepp som är extra viktiga i varje kapitel är markerade med färg och förklaringar till orden finns i början av varje kapitel.

Språkhandboken kan användas fristående från Kontakts huvudböcker, mellan arbetsområden eller för att stärka färdigheter som klassen eller enskilda elever behöver träna mer på.

SPRÅKHANDBOKEN

Språkhandboken är en praktisk handbok. Här kan eleven effektivt träna på specifika färdigheter. Varje delmoment i boken innehåller instruerande text, mönstermallar och matriser samt tillhörande praktiska övningar.

KONTAKT

SERIEN KONTAKT är ett basläromedel i svenska för årskurs 7–9.

Serien Kontakt består av: Huvudbok 1 Huvudbok 1 Interaktiv Huvudbok 2 Huvudbok 2 Interaktiv Lärarbok – med bedömningsmatriser Introboken Språkhandboken Språkhandboken digital

www.nok.se/laromedel

ISBN 978-91-27-43526-1

9 789127 435261

Omslag_språkhandboken_151202.indd Alla sidor

MARIE WEJRUM

2015-12-07 09:56