FORDON
Yrkesfรถrarboken
YKB
FORDON
ISBN 978-91-47-11533-4 © 2015, Bertil Ahlcrona, Sven-Erik Rosberg och Liber AB Redaktör/projektledare: Suzana Löfman Bildredaktör: Ian Maasing Grafisk form och produktion: Ove Andersson med firma Kautschuk Omslag, form och produktion: Resultat Grafisk Form & Produktion Bildleverantörer: Andersson, Ove sid 154 Bosch sid 28, 62 Continental sid 70, 71, 73 Daimler sid 1, 13, 14, 15, 17, 18, 19, 20, 25, 37, 38, 66, 70, 75, 78, 82, 84, 86, 106, 108, 126, 127, 128, 131, 134, 135, 139, 141, 144, 147, 149, 165, 166, 221, 223, 227, 238, 248, 258 Exide sid 63 GoodYear sid 72 HIAB sid 60 Hoyer sid 118 Illustrator AB sid 111,190 Infocar sid 31, 33, 39, 41, 44, 55 Jost sid 160 Krone sid 157, 182, 183, 186, 191, 192, 193, 194, 195, 197, 230 Liber sid 140, 146, 158, 199 MAN sid 26, 39 Michelin sid 70 MRF sid 11 MSB sid 11, 113, 114, 116, 246 Maasing, Ian sid 24, 29, 30, 65, 67, 68, 89, 116, 120, 121, 125, 127, 128, 132, 133, 142, 152, 153, 159, 160, 161, 162, 166, 167, 168, 172, 183, 186, 207, 210, 220, 244, 245, 247, 250, 256, 258 MYN sid 11 PESTO sid 212
Röda Korset sid 234, 243 Scania sid 10, 14, 16, 20, 22, 23, 25, 27, 28, 29, 32, 34, 36, 37, 38, 40, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49, 51, 52, 57, 58, 59, 61, 62, 69, 76, 77, 79, 81, 85, 87, 88, 89, 90, 103, 117, 122, 124, 129, 132, 133, 137, 138, 139, 143, 145, 148, 149, 151, 155, 164, 169, 170, 171, 173, 174, 175, 189, 193, 195, 209, 210, 218, 219, 235, 236, 239, 240, 242, 255, 257, 259, 260, 261, 262, 263 Schmitz sid 185 Siemens sid 207 SOS Alarm sid 241 Trafikverket sid 11 Transportstyrelsen sid 11, 99, 100, 102, 103, 177, 178, 224, 225 Tullverket sid 96, 266, 267 TYA sid 11 VBG sid 155, 158 VDO sid 176, 177, 180 Volvo Cars sid 233, 244 AB Volvo sid 15, 16, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 30, 31, 32, 33, 35, 36, 37, 42, 47, 50, 52, 54, 55, 58, 59, 60, 62, 63, 64, 65, 68, 69, 70, 74, 75, 76, 77, 79, 80, 81, 82, 83, 85, 86, 93, 117, 123, 125, 131, 134, 135, 137, 138, 139, 141, 142, 143, 145, 146, 148, 150, 162, 163, 181, 187, 205, 212, 226, 229, 231, 236, 249, 251, 261, 262, 263, 264, 265 ZF sid 34, 56
Första upplagan: 1 Repro: Resultat Grafisk Form & Produktion Tryck: Graphycems, Spanien 2015
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering utöver lärarens rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordare, t ex kommuner/universitet. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm. Telefon: 08-690 92 00. www.liber.se Kundservice telefon: 08-690 93 30. Fax 08-690 93 01. E-post: kundservice.liber@liber.se
Innehållsförteckning Förord
8
Författarpresentation
Bakaxel, differential och drivaxlar Navreduktion
36 37
9
Styrsystemet
37
Styrsystemets komponenter Styrväxel
38 38
Tryckluft och bromssystem
39
Aktörer inom transportbranschen 11
Tryckluftsbroms
40
Matarsystemet
40
Behörighetsbestämmelser
12
Manöversystemet
42
Persontransporter
12
Mekaniskt system
47
Skivbroms Trumbroms Parkeringsbroms
47 48 48
ABS
51
EBS
53
Tillsatsbromsar
54
Elsystemet
58
Startmotor Elförsörjning
59 61
Vätskor
64
Oljor och fett Olja Broms- och kopplingsvätska Destillerat vatten Glykol Frysskyddsvätskor Sprit Spolarvätska
65 65 67 67 68 68 68 68
Däck
69
Mönsterdjup Regummerade däck Däcks uppbyggnad Kontroll av hjul och däck
70 71 72 73
Backspeglar
74
Backspeglarnas siktfält
74
Utrustningsbestämmelser – tung lastbil
76
Utrustningsbestämmelser – släpfordon
78
Övrig utrustning
79
Kapitel 1 – Tunga fordon och behörighet
10
Att vara yrkesförare
11
Persontransporter som kräver D eller DE 12 Persontransporter som kräver D1 eller D1E 12
Godstransporter
12
Godstransporter som kräver C eller CE 12 Godstransporter som kräver C1 eller CE1 13
Fordonsdefinitioner och körkortklassning
13
Lastbil Buss Släpfordon
13 14 14
Fordonslängd
15
Fordonens användningsområde
16
Kapitel 2 – Fordonens konstruktion
17
Ramen
18
Hjulaxlar och fjädring Fjädringstyper Stötdämpare Krängningshämmare Hjul och nav Lastbilshytten
18 19 21 22 22 23
Motorn
25
Bränslesystemet Kylsystemet Smörjsystemet Turbo
26 29 30 32
Drivlinan
32
Kopplingen Lamellerna Växellådan Kardanaxeln
33 34 34 35
Bakom ratten
81
Förarplatsen – ditt andra hem? Komfort Kontrollfunktioner i hytten
82 85 83
Kapitel 3 – bestämmelser för vägtransportverksamheter
87
Olika typer av yrkesmässig trafik 88 Linjetrafik Beställningstrafik Godstrafik Taxitrafik
88 88 89 89
Bestämmelser som styr yrkesmässigtrafik
91
Trafiktillstånd
92
Transportera gods i sverige
93
93 93 94 94
Fraktsedlar inrikes Kontrollera fraktsedeln Noteringar på fraktsedeln Fraktsedeln kopior
Bestämmelser som påverkar ditt arbete
107
Arbetstid Kör- och vilotider Lathund för kör- och vilotider Registrering av arbetstid Avvikelser genom kollektivavtal Kungörelse om internationella vägtransporter
107 108 111 112 112
Kapitel 5 – Farligt gods
113
Dina skyldigheter vid transport av farligt gods
114
Delaktiga aktörer vid transport av farligt gods
115
Avsändare Transportör Förare
115 115 116
Klassificering av farligt gods
116
Varningsetiketter UN-nummer
117 117
112
Efterkrav
95
Att passera europeiska nationsgränser
Övriga bestämmelser för farligt gods
118
96
Undantag för för farligt gods
120
Dokument vid godstransporter
96
CMR Ledsagardokument Enhetsdokument (ED) Grundläggande handlingar Transitering i europeiska gemenskapen Gränsövergångsattest CEMT-tillstånd Gemenskapstillstånd Bilateralt- och transittillstånd Tredjelandstillstånd Specialtillstånd Förartillstånd
96 97 97 97 98 100 100 101 101 101 102 102
Privatpersoner Transport av maskiner m.m. Räddning Företag och värdeberäknad mängd Begränsad mängd
120 120 120 120 121
Kapitel 6 – Köra trafiksäkert, ekonomiskt ochmiljövänligt
123
Trafiksäkerhet
124 124 125 126
Dokument vid person transporter
103
Busstrafik inom eu/ees Linjetrafik Busstrafik i beställningstrafik Cabotagetrafik Köra på och av färja med buss Tillåten höjd och bredd i olika länder
103 103 104 104 104 105
Säkrare fordon och vägar Stress skapar farliga förare Trötthet – en trafiksäkerhetsrisk Högre hastighet kan leda till allvarligare olyckor Farthållaren Högsta tillåtna hastighet med buss Högsta tillåtna hastighet med lastbil Hastighetsregulatorn Nollvisionen
Hastighetstablå
130
Kapitel 4 – Arbetstider samt kör och vilotider
106
Din egen nollvision Krockkudde (airbag) Säkerhetsbälte
131 131 131
126 127 128 128 129 129
Att läsa vägen Att läsa dina medtrafikanter Kör när du kör
132 133 134
Vägmärken
135
135
Vägmärken i Sverige och utlandet
Ekonomiskt körsätt
136
Bränsleekonomi Bromsekonomi Däckekonomi
136 139 140
Körteknik buss och lastbil
143
Vägrenskörning Kompiskörning Möte Oskyddade trafikanter Att svänga i korsning Svänga med lastbil Svänga med buss Kurvtagning och cirkulationsplatser Håll koll i backspeglarna Vinterkörning – buss och lastbil
144 144 144 145 145 145 146 147 148 149
Bromsteknik
150
151 151
Bromsa i lutning Håll koll på bromsarna!
Miljö
152
Kapitel 7 – Koppla samman fordon
154
Släpvagnskoppling
155
Kopplingsanordningarna Sammankoppling av bil och släp Dragbilen Övergångsbestämmelser Möjliga sammankopplingar Mät slitaget i draganordningen
155 156 157 157 158 159
Koppla samman bil och släp
161
Koppla samman dragbil och trailer
163
Bogsera tunga fordon
166
Kapitel 8 – Planera och genomföra transportuppdrag
170
Planera utifrån bestämmelser och begränsningar
171
Lastningslista Tungt lastat släp
173 174
Färdskrivare samt kör och vilotider
174
175 175 176 179 179
Gemensamt regelverk Analog färdskrivare Digital färdskrivare Symboler i färdskrivaren Mata in uppgifter i digitala färdskrivaren
Kapitel 9 – Krav och metoder för lastsäkring av gods och lastbärare
181
182 182
Manövrera handtrucken Manövrera bakgavellyften
Lasta säkert
183
184 184 184 184 185 186 186 186
Bestämmelser för last Appar och lathundar för lastsäkring Ansvar för lastsäkring Överlämna gods till annan förare Vad är last? Grundkrav för lastsäkring Lastsäkring för järnväg Lastsäkring för sjötransport
Fysikens påverkan
187
Kraft och rörelseenergi Friktion Formel för uträkning
187 188 190
Lastutrymmets lämplighet för transporten
191
Sopa flaket för god friktion Placera spännband m.m.
191 192
Lastsäkringsutrustning och tillsyn
192
Syntetfiberband (spännband) Kätting Surrningsspännare Bommar och stöttor Lastsäkringsöglor
192 192 193 193 193
Säkringsmetoder
194
Dragkraft Surrningskraft Förstängning Låsning Kombination av åtgärder
194 195 196 197 198
Olika Godstyper
198
Bryggeriprodukter Byggelement – liggande Byggelement, stående Container
198 198 198 199
Last med hög specifik vikt Fordon på hjul eller band Fordon av typ hjultraktor Transport av bandfordon Långgods Massgods Oljefat, ölfat m.m. Plattor Rullande gods Skogsprodukterer Styckegods Vätsketankar
199 200 201 201 202 202 203 203 203 204 205 206
Utmärkning av last
206
207 207
Utskjutande last i dagsljus Utskjutande last i mörker
Lastsäkring buss
208
Kapitel 10 – Säkerhetskontroller – fordon och utrustning
209
Månadskontroller
210
Veckokontroller
211
Säkerhetsutrustning på bussar
211
Dagliga kontroller
213
213 215 215 218
Undantag Hjulaxeltryck Axeltryck Boggitryck Trippelaxeltryck
225 226 226 226 226
Tabeller för bruttovikt
227
Kapitel 12 – Säkerhet och hälsa 229 Hälsorisker
230
230 230 230 231 231 231 231
Risk för trafikolycka Undvik giftiga avgaser Hantera gods försiktigt Byt ut stolarna med jämna mellanrum Risk för elbrand Risk för överfall Sömnbrist och trötthet
Kapitel 13 – Om olyckan är framme
233
LABC(DE) Åtgärder vid olycka Chocker Brännskador HLR
234 237 237 239 239
Att ge första hjälpen
240 240 241 242 242 242
Rusta för körning
218
Första hjälpen och HLR-teknik Hjärtinfarkt Kontrollera medvetande Ge hjälp vid medvetslöshet Kontrollera andning Hjälp vid hjärtstopp (hjärtlungräddning för vuxna)
Åtgärder efter körning
218
Larma rätt
244
Besiktning av fordon
219
Gör rätt på olycksplatsen
246
Registreringsbesiktning Lämplighetsbesiktning Kontrollbesiktning Flygande inspektion Föreläggande
219 220 220 221 222
Medicinska sjukdomssymboler
251
Sjukdomar
252
Kapitel 11 – Lastviktsberäkningar
223
Begränsningar av vikt
224
Registreringsbeviset
224
Dispenser och undantag
225
Dispens
225
Afasi Astma - allergi Blödarsjuka Diabetes (sockersjuka) Epilepsi Hjärtfel – hjärtsjuka Hjärtfel – pacemaker Läkemedel som förebygger blodpropp Neurologiskt sjuka Porfyri Stroke
252 252 252 252 253 253 253 254 254 254 254
Säkerhetskontroll, lastbil utan släp Säkerhetskontroll, lastbil med släp Säkerhetskontroll, buss Släpvagn, buss
243
Kapitel 14 – Att kommunicera med kunder, medarbetare och omgivning
255
Att köra med profilerade fordon
256
256
Köra utomlands
Du och kunden
257
Din hygien Klädsel Rökning Leveranstid Lär känna ditt företag Tänk efter före Kundkontakt
258 259 259 259 259 259 260
Du och företaget
260
Transporttjänst Spedition Logistik
261 263 262
Att arbeta som bussförare
262
264 265 265
Turisttrafik med buss Handlingar på resan Lasta bussen rätt
Kapitel 15 – Illegal verksamhet och människosmuggling
266
Varusmuggling
267
Människosmuggling
268
Förebyggande åtgärder
269
Karta
270
Sökordsregister
271
Tunga fordon och behörigheter I det här kapitlet går vi bland igenom vilka behörighetsbestämmelser som finns och vad de innebär, vilka aktörer som finns i transportbranschen, olika fordonsdefinitioner samt fordonens användningsområden.
10
Att vara yrkesförare Att vara yrkesförare innebär att du transporterar gods eller personer med hjälp av ett tungt fordon. Ett stort ansvar vilar på dig som förare för att transporten sker på ett säkert sätt. Om det händer en olycka kan det få allvarliga konsekvenser. För att olyckor ska undvikas finns bland annat Lagen om yrkeskompetens. Den reglerar vad som ska ingå i den utbildning som krävs för att få framföra tunga fordon. Utbildningen kan antingen utgöras av en grundutbildning eller en fortbildning som genererar yrkeskompetensbevis, YKB. Olyckor kan också undvikas genom att du som förare vet hur ditt fordon fungerar. En yrkesförares viktigaste bok är fordonets instruktionsbok. Se till att du läser den innan du ger dig ut i trafiken med ditt tunga fordon!
Aktörer inom transportbranschen Du som arbetar inom transportbranschen bör känna till de olika aktörer som verkar inom området. Viktiga myndigheter är bland annat Transportstyrelsen, Trafikverket, Polisen, Arbetsmiljöverket och MSB (ADR).
Det finns även flera organisationer som är aktiva inom branschen, bl.a. Sveriges åkeriföretag, Motorbranschens Yrkesnämnd (MYN), Transportfackens Yrkes- och arbetsmiljönämnd (TYA). Andra viktiga aktörer är Motormännens Riksförbund (M), Motorförarnas helnykterhetsförbund (MHF) och Motorbranschens Riksförbund (MRF). Du kan läsa mer om organisationerna i faktaboken Grundkompetens eller läsa på organisationernas webbplatser.
RANSC
SFÖ
N
D
R
IK
S
MO
EN
T
RB
H
O
RBU
11
Behörighetsbestämmelser I körkortslagen anges vilka behörigheter som gäller för att framföra motorfordon och i yrkestrafiklagen anges vilka behörigheter som gäller för att framföra fordon i yrkesmässig trafik. Det finns både persontransporter och godstransporter. Utbildning, ålder och körkortsbehörighet avgör vilka typer av transporter som du får utföra. Du kan läsa mer om de olika behörigheterna på Transportstyrelsens webbplats.
Persontransporter Med persontransporter menas körningar på väg i Sverige med fordon som kräver körkortsbehörigheten D1, D1E, D eller DE, och som sker med passagerare.
Persontransporter som kräver D eller DE Du får utföra persontransporter från och med 21 års ålder med fordon som kräver körkortsbehörighet D eller DE – om du också har yrkeskompetensbevis för den här typen av fordon. Men om grundutbildningen har ägt rum inom gymnasieskolan eller motsvarande, gäller i stället från och med 20 års ålder. Ifall fordonet körs utan passagerare eller används för persontransporter i linjetrafik, och linjens längd inte är mer än 50 kilometer, får du utföra den här typen av transport redan från och med 18 års ålder. Om du i stället har ett yrkeskompetensbevis för fordon som kräver körkortsbehörigheten D eller DE genom en förkortad utbildning, får du utföra den här typen av persontransporter från och med 23 års ålder. Om fordonet används i linjetrafik och linjens längd inte är mer än 50 kilometer, gäller i stället från och med 21 års ålder vid förkortad utbildning.
Persontransporter som kräver D1 eller D1E Har du ett yrkeskompetensbevis för fordon som kräver körkortsbehörigheten D1 eller D1E får du utföra persontransporter från och med 21 års ålder. Om utbildning har ägt rum inom gymnasieskolan eller motsvarande utbildning, får du utföra den här typen av persontransporter från och med 18 års ålder.
Godstransporter Med godstransporter menas körningar på väg i Sverige med fordon som kräver körkortsbehörigheten C1, C1E, C eller CE, och som sker med gods.
Godstransporter som kräver C eller CE Om du har ett yrkeskompetensbevis för fordon som kräver körkortsbehörigheten C eller CE, får du utföra godstransporter från och med 18 års ålder. 12
Men om du har ett yrkeskompetensbevis för grundläggande kompetens genom en förkortad utbildning för fordon som kräver körkortsbehörigheten C eller CE, får du i stället utföra godstransporter från och med 21 års ålder.
Godstransporter som kräver C1 eller CE1 Du får utföra godstransporter med fordon som kräver körkortsbehörigheten C1 eller C1E från och med 18 års ålder, om du också har ett yrkeskompetensbevis för detta.
Fordonsdefinitioner och körkortklassning Olika fordon kräver olika körkortsbehörigheter. Med tunga fordon menas fordon som är tyngre än de som normalt får framföras med B-behörighet. Här följer några exempel på tunga fordon, och vad som utmärker dessa fordonstyper.
Lastbil En lastbil används främst för godstransporter, och den kan inte kan anses vara en personbil eller buss. Lastbilar delas in i lätta och tunga lastbilar. En tung lastbil har en totalvikt över 3,5 ton.
En tung lastbil har en totalvikt som överstiger 3,5 ton.
13
Buss Buss används främst för persontransporter och har fler än åtta sittplatser utöver förarplatsen. Bussar delas in i lätta och tunga bussar. En tung buss har en totalvikt över 3,5 ton.
Lätt buss
Tung buss
Släpfordon Släpfordon är ett fordon som är kan kopplas till ett annat motordrivet fordon (dock ej moped klass II), och som är avsett för person- eller godstransporter. Släpfordon delas in i släpvagnar, släpslädar och terrängsläp samt i lätta släpfordon och tunga släpfordon. Släpvagn
Släpvagn är ett släpfordon på hjul eller band som kan kopplas till ett motorfordon, en traktor eller ett motorredskap. Påhängsvagn
Påhängsvagn är en släpvagn som genom tapp med vändskiva eller liknande anordning kan förenas med en bil, traktor eller ett motorredskap, och som är utförd så att chassiet eller karosseriet vilar direkt på det dragande fordonet. Släpkärra
Släpkärra är en släpvagn med oledad dragstång där den statiskt vertikala last som förs över till dragfordonet inte utgör mer än 10 procent av släpvagnens totalvikt eller ett ton. Släpsläde
Släpsläde är ett släpfordon på medar som är inrättat för att dras av ett motorfordon, en traktor eller ett motorredskap. Lätt släpfordon
Lätt släpfordon har en totalvikt på högst 750 kilo. En förutsättning för att det ska få klassas som lätt släpfordon är att det inte överstiger dragfordonets tjänstevikt, och att dragfordonets och släpfordonets sammanlagda totalvikt inte överstiger 3,5 ton. Lätt släpfordon kan även vara ett släpfordon vars totalvikt överstiger 750 kg och som i kombination med dragfordon har en totalvikt över 3,5 ton men som inte övertiger 4,25 ton. För att köra den här kombinationen måste du ha utökad B-behörighet. 14
Alla andra släpfordon räknas som tunga och då är körkortskravet minst E-behörighet.
Dragfordon och släpvagn.
Fordonslängd Enligt vägtrafiklagstiftningen får ett fordon eller en fordonskombination, med eller utan last, vara högst 24 meter långt. Fordonslängden kan dock uppgå till 25,25 meter – under förutsättning att fordonen är konstruerade enligt det så kallade modulsystemet och de gemensamma EU-reglerna om fordonsmått.
Lastbil med släp.
15
Fordonens användningsområde Tunga fordon, särskilt lastbilar, finns i olika modeller och utföranden. Konstruktionen ser ut på olika sätt med olika typer av påbyggander – allt beror på vad de ska användas till. En del är utrustade med skåp, andra med kapell, en del har tank osv. Lastbil med frambyggd hytt saknar motorhuv. Lastbil med normalbyggd hytt har motorn placerad i en nos. En av de vanligare lastbilstyperna är dragbilen, även kallad semitrailerdragaren. Den är byggd och utrustad för att förflytta påhängsvagnar (trailers).
Frambyggd bil
Lastbilar avsedda för styckegodstransporter kallas styckegodsbilar, och har normalt en påbyggnad av flak med kapell eller skåp. Flaket sitter fast i fordonets chassi och är inte tippbart. Grusbilar kallas tippbilar eftersom de har tippbara flak.
Normalbyggd bil
Grusbil med tippflak
Även bussars utseende varierar. De kan vara höga eller låga. Vissa bussar är endast utrustade med stolar med låg komfort medan andra är rena lyxhotell på hjul. Bussens kaross skiljer sig beroende på om bussens huvudsakliga uppgift är att transportera människor i linjetrafik på kortare sträckor eller om den är avsedd för turisttrafik.
Turistbuss
16
Linjebuss
Dragbil med trailer
Styckegodsbil
Fordonens konstruktion Tunga fordon är uppbyggda på olika sätt beroende på vad de ska användas till. Men gemensamt för alla fordon är att de har ram, fjädring och en motor samt en massa fler komponenter som samverkar med varandra för att fordonet ska passa den uppgift det är byggt för att utföra. Som yrkesförare behöver du ha grundläggande kunskap om fordonens konstruktion. Det gör att du kan utföra vissa kontroller, tolka resultaten av dem och identifiera en del av de fel som kan uppstå. I det här kapitlet går vi bland annat igenom principen för fotunga fordons uppbyggnad, däck och utrustningskrav. Du kan läsa mer om olika komponenter och deras funktioner bl.a. i faktaboken ”Fordon, kraftöverföring” och ”Fordon, chassi och bromsar”.
17
Ramen Ramen är fordonets ”skelett”, och består normalt av två längsgående u-balkar. Dessa är förbundna med varandra via tvärbalkar, som i sin tur hålls samman med skruvar eller nitar. För att konstruktionen inte ska brytas sönder när du kör på ojämna underlag måste den vara vridbar. Samtidigt måste den vara tillräckligt stark för att kunna bära upp hela fordonet och dess last utan att vika sig. Hjulaxlar, motor, hytt, påbyggnader och så vidare är monterade på ramen.
Rambalkar med tvärförband
Hjulaxlar och fjädring Olika fordon och fordonstyper kan ha olika antal hjulaxlar. Principen är att ju fler hjulaxlar ett fordon har, desto mer får det väga. Bakaxeln hålls på plats med hjälp av så kallade reaktionsstag samt ett v-stag som ser till att bakaxeln inte kan flytta på sig i förhållande till ramen.
Två- och treaxlat fordon
18
Fjädringstyper Det finns flera olika typer av fjädring på tyngre fordon. Förutom luftfjädring, som är vanligast på lastbilar i fjärrtrafik och på bussar, finns även olika modeller av stålfjädring. Stålfjädring
Stålfjädringen är uppbyggd av ett antal blad som monterats ihop till ett så kallat fjäderpaket. Paketet hålls ihop med fjäderkrampor samt en centrumbult som förhindrar att bladfjädrarna glider isär.
Fjäderpaket
Luftfjädring
Luftfjädringen består av luftbälgar tillverkade i nylonförstärkt syntetiskt gummi, och finns i olika storlekar och utföranden. Luftbälgens övre del är trädd på en bälgplatta som är fastsatt i ramen. Underdelen är trädd på en ihålig kolv. Inuti luftbälgen finns en gummidämpare som gör att du kan köra fordonet även om bälgen går sönder.
Axelupphängning på enkelaxlat fordon med luftfjädring.
Luftbälg i genomskärning.
19
Luftfjädring och nivåreglering
Fordon utrustade med luftfjädring har oftast automatisk nivåreglering. Syftet är att fordonet ska behålla samma höjd oavsett om det är lastat eller inte. Genom att en eller flera ventiler släpper in respektive ut luft ur luftbälgarna justeras fordonshöjden. Dessa reglerventiler är monterade i fordonets ram. Via hävarmar och reglerstänger har ventilerna förbindelse med hjulaxlarna. Om fordonet lastas känner ventilen av att avståndet mellan ramen och hjulaxeln minskar och släpper då in mer tryckluft i luftbälgarna.
Ventil för automatisk nivåreglering.
Det kan även finnas en så kallad manuell nivåreglering på luftfjädrade fordon. Genom att slå om ett vred eller trycka på en knapp på en manöverbox, övergår nivåregleringen från automatisk till manuell funktion. Du kan då själv justera fordonets höjd – exempelvis när flakets höjd ska anpassas till en lastbrygga eller vid tillkoppling av släp.
Du kan själv justera fordonets höjd med manöverboxen för nivåreglering.
Luftförsörjning
Luftfjädringssystemet kräver att det hela tiden finns tillgång till tryckluft, eftersom luft hela tiden släpps in och ut ur bälgarna. Arbetstrycket i ett luftfjädringssystem ligger normalt runt 1 200 kPa. Tryckluften produceras av lastbilens ordinarie kompressor. Via våttanken (den första lufttanken efter kompressorn) och 20
en eller flera förrådstankar, leds tryckluften sedan vidare till fjädringssystemet. Luften komprimeras först i kompressorn och trycks därefter genom lufttorken för att sedan samlas i våttanken.
Tryckluftens väg till fjädringssystemet.
Den kallas våttank för att den fukt som inte torkas bort i lufttorken fälls ut i den första lufttanken. Våttanken måste dräneras med jämna mellanrum. Om det samlas mycket vatten i våttanken är det ett tecken på att lufttorken behöver servas.
Stötdämpare När du kör över en ojämnhet i vägbanan arbetar fjädringen för att minska stötarna i fordonet. Är fordonet utrustat med en mjuk fjädringstyp, till exempel luft- eller parabelfjädring, kommer rörelserna i fjädringen att fortsätta ganska länge efter att du passerat ojämnheten. Detta kan leda till att fordonet får en gungande gång och därmed blir svårmanövrerat. För att undvika detta monteras en stötdämpare mellan hjulaxeln och ramen vid varje hjul. Det behövs oftast inte på ett fordon med äldre fjädringstyper, eftersom dessa är styvare och därmed förhindrar att fordonet kommer i gungning.
Stötdämpare på luftfjädrat fordon
21
Krängningshämmare Förutom stötdämpare monteras även en så kallad krängningshämmare vid varje hjulaxel. Precis som namnet antyder har den till uppgift att hämma, dvs. förhindra, krängningar i fordonet – särskilt vid kurvtagning. Krängningshämmaren utgörs av ett bågformat stag som är infäst med gummilagrade klämmor i hjulaxeln och via länkstänger i ramen.
Krängningshämmaren
Hjul och nav Hjulen är fordonets kontakt mot vägbanan. Däckens kvalitet och skick är direkt avgörande för väggreppet och drivförmågan. Du kan läsa mer om däck i avsnittet Däck och hjulbyte. Hjulets fälg är antingen direkt eller indirekt monterad på hjulaxelns nav. Navet utgörs normalt av ett yttre och ett inre rullager. Dessa har till uppgift att minska friktionen mellan det rullande hjulet och hjulaxeln. Hela fordonets tyngd vilar mot hjulen, och det innebär stora påfrestningar på navet. Därför är det viktigt att navet får tillräckligt med smörjning i det som kallas navhuset – antingen med fett eller olja.
Här sitter rulllager
Här sitter rulllager Nav i genomskärning
22
Det kan hända att du behöver kontrollera oljenivån i navlagren, och därför är fordonet normalt utrustat med ett inspektionsfönster. Drivhjulsnavet har en s.k. medbringare. Denna överför drivaxelns kraft till drivhjulet. Medbringaren utgör även ett skydd som hindrar smuts och damm från att komma in i navhuset.
Lastbilshytten Det finns ett flertal olika utseenden på lastbilshytter.
Några olika typer av hytter.
Fordonstillverkarna lägger ner mycket tid och pengar på att utveckla säkerhet, funktion och komfort i förarhytten. Du kan läsa mer om hyttens interiör och komfort i avsnittet Bakom ratten. Fordonets motor är placerad under hytten på en frambyggd bil och under huven på en nosbyggd bil. Den främre delen av den frambyggda hytten sitter fast med gummilagrade och fjädrande gångjärn. Den bakre delen är låst och vilar mot en fjädrande stödplatta. Gångjärn och stödplattor dämpas antingen med luftkuddar eller med fjäderförstärkta stötdämpare. För att komma åt motorn på en lastbil med frambyggd hytt måste du lyfta upp hela hytten. På större lastbilsmodeller lyfts hytten med hjälp av hydraulik – antingen manuellt eller med automatik.
Frambyggd bil
Normalbyggd bil
23
En manuell hyttlyft manövreras genom att du bygger upp ett tryck i något som kallas tippcylinder. Principen är densamma som för en domkraft. För att ställa in riktningen på tippcylindern använder du ett vred på hyttlyftens pump. Innan du börjar pumpa måste du se till att det inte finns några föremål i hytten som kan falla fram och skada framrutan. Därefter bestämmer du om hytten ska lyftas eller sänkas. Kontrollera också om hyttlåset är manuellt eller automatiskt. Det automatiska låser och låser upp sig själv när du börjar pumpa och det manuella öppnar du med ett handtag. Den elektriska hyttlyften fungerar i princip på samma sätt som den manuella. Men i stället för att pumpa manuellet vrider du ett reglage. Du kan alltid lyfta hytten manuellt om fordonet är strömlöst. På en del hytt-typer måste du dessutom öppna grillen i fronten på bilen. Gör du inte det kommer grillen att brytas sönder när hytten viker sig framåt. Kontrollera att låsanordningen verkligen har låst ordentligt innan du kör iväg om hytten har varit uppfälld. Det finns även en kontrollampa som varnar om hytten inte är låst.
Scania 143 med grillen öppen och hytten upplyft.
Observera att det kan fungera på olika sätt i olika lastbilstyper., Titta alltid i instruktionsboken innan du lyfter hytten! 24
Motorn
Så gott som alla tunga fordon, dvs. lastbilar, bussar och arbetsfordon utrustas med dieselmotorer. De vanligaste dieselmotorerna är den raka sexcylindriga motorn och den åttacylindriga V8motorn.
Motorns komponenter
Motorns storlek mäts i liter. Både Volvo och Scania använder sig av sextonlitersmotorer. För tunga fordon som har ett begränsat utrymme i höjdled t.ex. bussar, är dieselmotorerna platta. De kallas i dagligt tal för pannkaksmotorer. I radmotorn är cylindrarna placerade i en linje efter varandra. Den kallas ibland även för rak motor. I v-motorn är cylindrarna placerade i vinkel mot varandra, dvs. formerade som ett v.
Radmotor
V-motor
25
Bränslesystemet Det finns många olika sorters bränslesystem. Du kan ta reda på hur bränslesystemet är uppbyggt på det fordon som du kör i fordonets verkstadshandbok. I det här avsnittet använder vi ett exempel för att förklara principen för bränslesystem.
Bränslet sugs först från dieseltanken – via en tanksil – upp till matarpumpen. Vissa komponenter är mycket känsliga och därför passerar bränslet genom ett eller flera filter innan det trycks vidare till insprutningspumpen. I insprutningspumpen ökar trycket ytterligare. Härifrån fortsätter bränslet vidare till tryckrören. Från rören går bränslet vidare till insprutarna. Det bränsle som inte förbrukas går i retur till bränsletanken, via en returledning, dels från insprutaren, dels från en ventil.
26
Bränslefilter
Matarpumpens placering
Bränslefilter
Eftersom bränsle är känsligt för smuts passerar bränslet först genom olika filter innan det når fram till insprutningspumpen. Filtren är utbytbara och ska skötas noggrant enligt ett serviceschema.
1 Inlopp. 2 Utlopp. 3 Retur från bränslelisten 4 Retur till tanken. 5 Avluftningsnippel. 6 Överströmningsventil. 7 Bränslesil
27
Enhetsinsprutare
Enhetsinsprutaren drivs av den överliggande kamaxeln och består av pumpkolv, bränsleventil och spridare. Enhetsinsprutarens arbete består av fyra faser: fyllningsfasen, insprutningsfasen, spillfasen och trycksänkningsfasen. I varje cylinderhuvud sitter en insprutare med spridarnål som finfördelar bränslet, och som under högt tryck sprutar in bränslet i förbränningsutrymmet. Eftersom insprutaren sticker in något i förbränningsutrymmet utsätts den också för mycket hög värme. Runt insprutaren finns därför en kopparhylsa som leder bort värmen. Spridarnålen kyls dessutom ned av det bränsle som inte sprutas in i cylindern, men som finns kvar i insprutaren och som leds tillbaka till bränsletanken. Det läckande bränslet har också en viss smörjande effekt på spridarnålen. Detta bränsle förbränns inte och leds slutligen i retur till bränsletanken.
1 Pumpdel 2 Insprutardel 3 Ventilhus A Bränslekanal för över skottsbränsle B Bränslekanal för returbränsle
Regulator
Regulatorn har till uppgift att känna av motorns varvtal och att utifrån det reglera bränslemängden. Syftet är att hålla motorns varvtal konstant och förhindra att motorn övervarvar. Regulatorn är monterad på insprutningspumpen.
Insprutare
Common rail-system
28
Att lufta bränslesystemet
Om det har kommit in luft i bränslesystemet så tar det en stund innan bilen startar. Vid start behöver du alltså hålla i nyckeln en stund innan bilen startar.
Kylsystemet Kylsystemet måste fungera felfritt för att inte motorn och även i viss mån dess kringutrustning ska överhettas. Innan du börjar ditt arbetspass ska du därför alltid se till att det finns tillräckligt med kylvätska. Håll även koll på kylvätskans temperatur genom att läsa av temperaturmätaren! Kylvätskan pumpas runt i ett system som bland annat består av slangar och kylare. Kylvätskepumpen gör att kylvätskan cirkulerar i motorn. När vätsketemperaturen når cirka åttio grader öppnar termostatventilerna och släpper igenom kylvätskan till kylaren, där den kyls ner.
Kontroll av kylvätskans fryspunkt (glykolhalt).
Kylfläkt, termostat och kylare i kylsystemet.
Även oljan måste kylas ned, annars tappar den sin smörjande förmåga. Oljan kyls ned genom att den leds genom en kylare som kylvätskan cirkulerar i. Den varma kylvätskan leds till ett element som med hjälp av fläktar värmer upp kupén. Vintertid kan det ta ganska lång tid innan det blir varmt i fordonet. Det beror på att kylsystemet innehåller en stor mängd kylvätska som först ska värmas upp. Mängden kylvätska varierar, i vissa fall kan det röra sig om närmare 100 liter.
29
Smörjsystemet Smörjsystemet är till för att minska slitaget på motorn. Inuti motorn finns ett avancerat rörsystem som har till uppgift att transportera smörjolja till alla komponenter som behöver smörjas eller kylas. En oljepump som drivs av motorns transmission trycker fram oljan i systemet. Oljeförrådet finns i botten på motorn, i det s.k. oljetråget (även kallat sumpen). Kontrollera oljenivån med jämna mellanrum. Det gör du genom att dra ut och läsa av mätstickan. Vissa fordonsmodeller har även en oljemängdmätare på instrumentpanelen. I fordonets instruktionsbok ser du vilken slags olja och hur mycket olja som ska finnas i motorn. Det är viktigt att det blir rätt!
Oljekylare och värmeelement till kupévärme.
För att betydligt minska slitaget på motorn kan du använda motorvärmare – elektrisk eller dieseldriven. Om du inte har tillgång till motorvärmare bör du starta motorn en stund innan du ska köra iväg. Men kom ihåg att följa de tomgångsförbud som gäller där du befinner dig. Smörjoljans väg i motorn
Oljan sugs upp av oljepumpen via en sil i tråget. Därefter trycks oljan vidare till oljefiltren där den renas. Från filtren transporteras oljan vidare ut i stamoljeledningen som går längs hela cylinderblocket.
Oljekontroll
Oljetråg, oljepump och filter.
Oljan delas sedan upp och trycks vidare till olika komponenter i motorn, bland annat kamaxelns lager, ramlagren och vevaxeln. Genom de hål som finns i vevaxeln trycks oljan även fram till vevstakslagren och vidare till kolvtapparna via vevstakarna. För att ventilmekanismen ska kunna smörjas löper det oljekanaler till vipparmsaxlarna från stamoljeledningen. 30
Oljans väg i stamoljeledning.
Detalj frĂĽn stĂśrre dieselmotor med turboaggregat.
31
Turbo En dieselmotor med turbo ger en effektivare förbränning och en högre verkningsgrad. Turbon drivs av motorns avgaser. Det innebär att turbon komprimerar insugningsluften. Eftersom insugningsluften komprimeras innehåller den mer syre per volymenhet och därmed mer syre i förbränningsögonblicket. Luften som kommer utifrån måste kylas för att densiteten på den komprimerade luften ska öka. Turbon arbetar med ett mycket högt varvtal, och därför är behovet av smörjning och kylning stort. Normalt löper ett utvändigt rör direkt från motorblocket till turboaggregatet. Kylningsbehovet är även högt för andra komponenter – exempelvis insprutningspump och tryckluftskompressor. Även motorns transmission kräver smörjning. Därför går ett oljerör från stamoljeledningen in i transmissionshuset, dvs. där fördelningen av oljan sker.
Här ser du turbokompressorn som är monterad på en större dielselmotorn (en 13 liters Volvodiesel).
När oljetemperaturen uppnått rätt arbetstemperatur styr en ventil oljan genom en oljekylare. Det innebär att oljan inte bara smörjer motorn utan även hjälper till att kyla dess inre. Ett turboaggregat utan kylning kommer att skära.
Drivlinan Drivlinan överför motorns kraft till drivhjulen och utgörs av motor, koppling, växellåda, kardan och drivaxel. Kopplingen har till uppgift att koppla till och från motorns kraft från de övriga delarna i drivlinan. 32
Tänk på att inte stänga av motorn direkt när du har parkerat! Låt den först gå på tomgång några sekunder, så att turbons lager hinner kylas av lite. Omvänt gäller vid start av kall motor. Rusa aldrig en kall motor eftersom oljan inte har hunnit nå alla smörjställen. Oljan är alltid trögare när den är kall.
De förbrända avgaserna åker först ur cylindrarna och sedan vidare för att driva turbokompressorn. Den blå färgen visar den kylda komprimerade luften.
Växellådan ser till att fordonet alltid kan ha optimal drivkraft via olika utväxlingslägen – oavsett hastighet. Kardanaxeln, som är en del av kardanen, utgörs av ett eller flera stålrör som överför kraften från växellådans utgående axel till den drivande axeln. På tunga fordon är det oftast bakaxeln. Drivaxeln ser till att kraften som kommer via kardanaxeln vinklas ut till drivhjulen.
Drivlinan består av motor, koppling, växellåda, kardan och drivaxel.
Kopplingen När du frikopplar en manuellt växlad bil, pressas kopplingsvätska från huvudcylindern in i manövercylindern vid växellådan. I manövercylindern öppnas då en styrventil som släpper igenom tryckluft till en tryckluftskolv. Kolven för i sin tur över rörelsen till urkopplingsaxeln, urkopplingsgaffeln och urkopplingslagret.
Kopplingspedal, huvudcylinder, manövercylinder med kolv, urkopplingsaxel, urkopplingsgaffel och urkopplingslager.
33
Lamellerna De lameller som är monterade i kopplingshuset är tillverkade av värmetåligt fibermaterial. Materialet gör att fordonet inte hugger eller rycker vid igångsättning. Antalet lameller i kopplingen kan variera beroende på fordonets användningsområde och totalvikt. Tyngre fordon har oftast två lameller i en så kallad dubbellamell. Undvik körsätt som orsakar slitage på lamellerna – kopplingen är dyr att reparera! Till exempel ska du använda en körteknik som skonar kopplingen, dvs. undvik att slira och se till att bilen kan rulla igång utan gas.
Växellådan Växellådor finns i ett flertal modeller och kan vara halvautomatiska, helautomatiska eller manuella. Manuella är dock ovanliga. Växellådan är anpassad efter motortypen – en del är exempelvis utformade för skogsbruk och andra för landsvägskörning. En växellåda består av ett stort antal kugghjul, och dessa har till uppgift att överföra motorns kraft till växellådans utgående axel. I en lastbil eller buss kan det finnas sexton växellägen för att köra framåt och fyra för att backa. Tack vare att fordonet har så många växlar kan du ha rätt varvtal och vridmoment, och därmed utnyttja bilen så effektivt som möjligt. Range- splitväxellåda
Range- splitväxellådor och rangeväxellådor förekommer, men de är inte vanliga. Om du stöter på ett fordon med den här typen av växellåda ska du ta reda på hur den fungerar i fordonets instruktionsbok.
Scanias Opticruise
34
Lameller
I-Shift
Volvos programvara I-Shift är ett intelligent system som sköter den manuella växlingen åt dig. Du behöver alltså inte använda någon kopplingspedal. Du kan dock växla manuellt genom att peta växelspaken framåt eller bakåt om du vill ha ett högre eller lägre växelval. Opticruise
Även Scanias Opticruise är ett intelligent system som innebär att du inte behöver växla själv. Systemet känner av vilken växel som krävs utifrån bland annat vägens lutning, gaspedalens position och lastvikten. Helautomatiska växellådor
En del tunga fordon har helautomatiska växellådor. De drivs med hydraulolja och fungerar i huvudsak på samma sätt som automatiska växellådor till personbilar. I instruktionsboken ser du oljans typ och viskositet.
Kardanaxeln Kardanaxeln överför kraften från växellådan till drivaxeln. Den är tillverkad av ett rörmaterial som är dimensionerat efter fordonets maximala vridmoment. Den fjädrande drivaxeln rör sig hela tiden upp och ner. Därför sitter det ett knutkors i vardera änden av axeln som gör att kardanaxeln blir rörlig. Om kardanaxeln är delad har den ytterligare ett knutkors i delningen. Den främre delen av kardanaxeln hålls på plats med ett stödlager.
Volvos I-shift
Kardanaxel
Knutkors
35
Eftersom drivaxeln är något rörlig kommer avståndet mellan växellådan och drivaxeln att variera när bilen rullar. Kardanaxeln är därför utformad som ett teleskop i ett glidande förband med splines (räfflor).
Kardanaxelns teleskop (splinesförband).
Bakaxel, differential och drivaxlar Bakaxeln vinklar drivkraften från kardanaxeln ut till drivaxlarna. Inuti bakaxelkåpan sitter bland annat kronhjulet och pinjongen. Pinjongen är den ingående axeln i bakaxeln. Genom att kugghjulet (pinjongdrevet) på pinjongen greppar mot kronhjulet som är monterat på ett differentialhus kan drivkraften överföras via drivaxlarna till drivhjulen. Differentialens uppgift är att fördela drivkraften mellan de båda drivhjulen på en drivaxel. Om fordonet exempelvis svänger åt höger kommer vänsterhjulet att rulla snabbare än det högra. Drivaxlarna överför kraften från bakaxeln till drivhjulen.
Drivaxel
36
Navreduktion Fordon som används till mycket tunga transporter – exempelvis anläggningstransporter – utsätter drivaxlar och differential för mycket stora påfrestningar. För att minska slitaget kan fordonet utrustas med så kallad navreduktion i drivhjulens nav.
Nav med navreduktion.
Styrsystemet Tunga fordon är nästan alltid utrustade med så kallad servostyrning. Servostyrning underlättar styrningen genom att rattens rörelser överförs till den styrande axeln med hjälp av oljehydraulik. Tunga fordon har inte sällan ett framaxeltryck på åtta ton, och utan servon vore styrningen ett styrkeprov för föraren – särskilt i låga hastigheter.
På bilden ser du ratt, styrväxel, länkarm och styrande hjul.
Lastbil med styrutslag på båda framaxlarna.
37
Yrkesförarboken
YKB
Y
rkesförarboken – YKB är ett läromedel som riktar sig till dig som är eller ska bli yrkesförare för tung lastbil eller buss. Boken motsvarar dels Skolverkets kursplaner för yrkestrafik och godstransporter med tung lastbil, dels innehållet i YKB.
Bland annat får du veta vilka behörigheter som krävs för att framföra tunga fordon, hur du ska agera på en olycksplats, vilka bestämmelser som gäller för kör- och vilotider, hur du lastsäkrar olika typer av gods, vilka handlingar som krävs under transporter i Sverige och övriga Europa med mera. Om du vill läsa mer om fordonsteknik, fordons- och transportbranschen, fordonssystem etc. hittar du det i Libers läromedel: • Fordon, Grundkompetens • Fordon, Motor • Fordon, Kraftöverföring • Fordon, Chassi och bromsar • Fordon, El och elektronik • Fordon, Kaross och komfort • Fordon 360 Pluswebb Läromedlen är anpassade efter flera av de kurser som ingår i Fordons- och transportprogrammet, och finns i både tryckt och digital form. De digitala läromedlen utgörs bland annat av onlineböcker, självrättande övningar, praktiska inlämningsuppgifter, animationer, filmer och en faktabank. Du kan läsa mer om läromedlen på liber.se!
Best.nr 47-11533-4 Tryck.nr 47-11533-4