HANDBOK FÖR UNGA KONFIRMANDLEDARE
VERBUM
Handbok fรถr unga konfirmandledare
Handbok fĂśr unga konfirmandledare Gunilla LindĂŠn & Rikard Olofsson
Verbum
© 2013 Författarna och Verbum Förlag AB Omslag Lilian Bäckman Grafisk form Åsa Ulfvebrand Omslagsbild Med tillstånd av Fratelli Bonella, Milano, Italien. Bildbearbetning Stefan Olsson. Tryck Print It, Litauen 2013 ISBN 978-91-526-3565-0
Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet. Verbum Förlag AB, Box 22543, 104 22 Stockholm Tel 08-743 65 00 www.verbumforlag.se
Innehåll
Förord (Gunilla Lindén)
8
Om att vara ledare (Gunilla Lindén) 10 Ledarskap 10 Duger jag? Vad behöver jag kunna för att vara ledare? Etiska riktlinjer – faktaruta 14 Sekretess och tystnadsplikt – faktaruta 17 Om att tro och tvivla (Gunilla Lindén) Din tro 18 Kyrkans tro 19 Att tro tillsammans 20
11
18
Om att vara konfirmand (Gunilla Lindén) 22 Hur är en konfirmand? 22 Riktlinjer för konfirmandarbete – faktaruta 26 Om konfirmandgruppen (Gunilla Lindén) 27 Grupper och gruppers utveckling 27 Jobba med den grupp du har, inte den grupp du skulle vilja ha 35 Konfirmander med särskilda behov 37 Svåra saker som kan hända 41 Kriser och katastrofer – faktaruta 43 Om planering och samarbete (Gunilla Lindén) 45 Två nyckelord: tid och kommunikation 45 Varför samarbete? 46 Vad händer när det inte funkar i ledargruppen? 47 Om lärande, kunskap och upplevelser (Gunilla Lindén) Vad är lärande och kunskap? 50 Vad ska man lära sig i konfirmandarbetet? 51
50
5
Olika sätt att lära sig 53 Upplevelsebaserat lärande
54
Om olika metoder i konfirmandarbetet (Gunilla Lindén) Musik 59 Rörelse 60 Samtal 61 Värderingsövningar 63 Drama 67 Bild 69 Ord 70 Film 72 Upplevelser 73
59
Om lekar (Gunilla Lindén) 77 Varför ska man leka i konfirmandgruppen? 77 Vad ska man tänka på när man förbereder ett lekpass eller leder en lek? 78 Exempel på lekar och övningar 79 Om andakter (Rikard Olofsson) 99 Andakt 1. Kan man tro? På vadå? 104 Andakt 2. Följ med och se! 107 Andakt 3. Be en bön 110 Andakt 4. Vem är Gud? 114 Andakt 5. Var är Gud? 117 Andakt 6. Vad har Gud med mitt liv att göra? 121 Andakt 7. Vad är en människa? 124 Andakt 8. Ondska och godhet 127 Andakt 9. Rättvisa och orättvisa 130 Andakt 10. Ansvar, svek och förlåtelse 133 Andakt 11. Hur är man en bra människa? 137 Andakt 12. Duger jag? Räcker jag som jag är, eller behöver jag vara någon annan? 140 Andakt 13. Att vara sig själv och våga visa vem man är 6
144
Andakt 14. Vänskap 148 Andakt 15. Familj 152 Andakt 16. När livet gör ont 155 Andakt 17. Sorg och död 159 Andakt 18. Hopp 162 Andakt 19. Gud är med i livet 165 Andakt 20. Var inte rädd! Behövs jag? Vem behöver mig?
Ledarens ABC till kristen tro och kyrka (Gunilla Lindén) Bibeln 173 Bön 177 De tio budorden 178 Dopet 179 Dubbla kärleksbudet 180 Förlåtelse 180 Gud 181 Gudstjänst 182 Gyllene regeln 182 Kyrkan 183 Kyrkoåret 184 Nattvarden 186 Psalmboken 187 Sakrament 188 Symboler 188 Söndag 190 Trosbekännelsen 190 Vapenhus 192 Välsignelsen 192 Vill du veta mer? (Gunilla Lindén)
169 173
194
7
Förord Det här är en bok för dig som är ung ledare i konfirmandarbetet. Kanske har du många frågor om konfirmandarbetet, kanske har du redan många svar. I den här boken får du veta mer om vad det innebär att möta konfirmander och vilken din roll som konfirmandledare kan vara. Hur ska en bra ledare vara? Vad behöver en ledare kunna om Bibeln och krist en tro? Hur är det att vara konfirmand? Vad behöver man veta om en grupps utveckling för att kunna vara ledare i en konfirmandgrupp? Här får du också veta mer om olika metoder i konfirmandarbetet, andakter och lekar. Det finns texter som du kan fundera vidare över på egen hand, eller prata med andra om. Det finns också förslag på frågor ni kan prata vidare om i ledargruppen och några övningar som ni kan göra tillsammans. En del texter kanske inte alls är relevanta för dig. Hoppa över dem så länge.
8
Känner du att du behöver fylla på med lite kunskap om kristen tro? Kolla in kapitlet Ledarens ABC till kristen tro och kyrka. Gunilla Lindén
9
Om att vara ledare Vad innebär det att vara ledare? Behöver jag kunna något särskilt eller vara på ett speciellt sätt? I det här kapitlet får du en introduktion i vad ledarskap är och vad det kan innebära att vara konfirmandledare. Här finns också information om etiska riktlinjer och frågor om sekretess och tystnadsplikt.
Ledarskap Konfirmandtiden är till för konfirmanderna. Som konfirmandledare är du en viktig person. Du har stor möjlighet att påverka konfirmanderna, kanske större än vad du själv anar. Som ledare har du makt och ansvar, även om du inte tycker att det känns så. Vad du säger och gör spelar en roll för konfirmanderna. Du kan vara en bra förebild, någon som de ser upp till och gärna lyssnar på. Någon som gör att konfirmandtiden känns meningsfull. Men du kan också vara ett dåligt föredöme, någon som inte lyssnar och inte verkar bry sig. Någon som gör att konfirmanderna funderar på om de alls är välkomna i konfirmandgruppen. Att ha ansvar för andra innebär att man måste reflektera en del över sig själv. Det kan vara lite knepigt att vara ung konfirmand ledare. Du kanske tycker att det inte var så länge sen 10
du själv var konfirmand, och kanske känner du mer gemenskap med konfirmanderna än med en del av de äldre ledarna. En del konfirmander kanske också ser dig mer som en konfirmand än som en ledare. Det är viktigt att du själv inser att du är ledare och att just det är din uppgift nu, att vara ledare.
Duger jag? Vad behöver jag kunna för att vara ledare? Mycket av konfirmandtiden går ut på att stärka konfirmanderna och att uppmuntra dem så att de kan förstå att de duger som de är. Detsamma gäller dig som ledare. Du duger som du är. Det viktigaste är att du vill vara ledare. Alla människor är bra på olika saker. Jämför dig inte med andra vare sig för att klanka ner på dig själv eller på andra. Det är en utmaning i en ledargrupp att låta alla vara som de är och bidra med det de kan. Det betyder förstås inte att du inte ska försöka utvecklas som ledare. Du kan ständigt lära dig andra och nya saker. Men kom ihåg: Du duger! För att bli en bra ledare: −− Var dig själv. −− Ha fokus på konfirmanderna, inte på de andra ledarna. 11
−− Lär dig namnen på konfirmanderna. −− Var rättvis, visa att du ser alla och är beredd att prata med alla. −− Visa att konfirmanderna kan lita på dig, berätta inte vidare vad en konfirmand sagt i förtroende. −− Ge tydliga instruktioner. −− Utsätt inte konfirmanderna för något du inte själv skulle vilja vara med om. −− Ha lite koll på hur en grupp utvecklas och vad en grupp behöver under olika tider i sin utveckling. −− Ha tålamod. −− Sätt gränser. −− Ligg steget före konfirmanderna i kunskap men tro inte att du behöver veta eller kunna allt. −− Visa att du är beredd att ta reda på saker och ting tillsammans med konfirmanderna. −− Ställ dig frågan: Vill jag vara ledare här? Om svaret är ja, stanna kvar! Om svaret är nej, fundera på varför inte. Det kan finnas omständigheter som går att ändra på, som gör att du känner dig mer välkommen. Men det kan också handla om omständigheter som gör att du kanske inte ska vara ledare i det sammanhanget.
12
• Fundera på: Har du några förebilder? Vilka ledare har betytt något för dig i livet? Hur är en bra ledare? Finns det några egenskaper som är särskilt viktiga? Vad behöver du tänka på eller lära dig för att vara en bra ledare? • Tänk på: Du är alltid en förbild för konfirma nderna, oavsett var du är och var ni träffas. Det spelar ingen roll om det är på konfirmationslägret, på nätet, på skolgården eller i guds tjänsten. Du är en förbild.
Kom ihåg: Unga konfirmandledare är viktiga! Det var inte så länge sedan du själv var konfirmand, och troligen kommer du ihåg vilka frågor som var viktiga för dig i ditt liv när du var konfirmand. Av ståndet mellan din erfarenhet och konfirmandernas erfarenheter är kortare än avståndet mellan peda gogens, prästens, musikerns och diakonens erfaren het av att vara femton år.
13
Etiska riktlinjer Konfirmandtiden är i första hand till för konfirmanden. Den kristna värdegrunden och en människosyn som bygger på att alla människor har ett absolut och okränkbart värde ska genomsyra all konfirmandverksamhet. För att konfirmandtiden ska bli en positiv och stärkande upplevelse för konfirmanden är det viktigt att konfirmandens rättigheter värnas. Många stift och församlingar har tagit fram etiska riktlinjer för konfirmandarbete. Det är viktigt att du som ledare känner till vilka etiska riktlinjer som gäller. Några viktiga etiska riktlinjer: ☆☆ Varje konfirmand har rätt till integritet. Varje konfirmand har rätt att bestämma över sin egen kropp. Tänk på att vad som är kränkande kan uppfattas väldigt olika av olika personer. Var lyhörd. Fundera på hur lekar, tävlingar, skämt och kramrundor kan utformas för att de inte ska uppfattas som kränkande. En konfirmand ska inte behöva utsättas för lekar eller skämt med sexuella anspelningar. ☆☆ Varje konfirmand har rätt till samhörighet. Samhörigheten är ett viktigt mål i konfirmandarbetet. Som ledare är det viktigt att främja gemenskap och 14
tydligt motverka situationer där konfirmanden kan känna sig utsatt eller utanför. Ingen konfirmand ska behöva bli utsatt för mobbning eller pennalism eller sexuella övergrepp under konfirmandtiden. Var vaksamma på hur både ledare och konfirmander kommunicerar med varandra. Språket kan vara ett mäktigt och sårande vapen. ☆☆ Varje konfirmand har rätt till en drogfri miljö. Det är inte tillåtet för någon under arton år att köpa alkoholhaltiga drycker. Men det är inte det enda skälet till att alkohol inte hör hemma på konfirmandläger eller inom konfirmandverksamheten i övrigt. Många ungdomar lever under hemförhållanden där alkohol inte är förknippat med festligheter utan med våld och förnedring. Konfirmandarbetet syftar till att ge en trygg identitet och framtidshopp. Konfirmanderna ska inte behöva förknippa sin konfirmandtid med alkohol. ☆☆ Det är inte heller tillåtet för någon under arton år att köpa tobaksvaror. ☆☆ Inga andra droger än de som är förskrivna av läkare är tillåtna.
15
Det är alla ledares ansvar att se till att de etiska riktlinjerna för konfirmandarbetet följs. Den som är ansvarig för lägret har naturligtvis det yttersta ansvaret, men alla ledare måste ta ansvar för detta. Det är också viktigt att du som konfirmandledare funderar över vad som händer om en konfirmand skulle bli kär i dig, eller om du skulle bli kär i en konfirmand. Det är inte konstigt om det händer, men det är viktigt att hantera det på ett bra sätt. Om en konfirmand blir kär i dig och det inte är besvarat, var varsam om konfirmanden. Det är en person med känslor som förtjänar att bli behandlad med respekt. Häng inte ut konfirmanden inför andra konfirmander eller ledare. Om situationen känns besvärlig, prata med den som är ansvarig för konfirmandarbetet. Om du blir kär i en konfirmand som bara är några år yngre är det inte så konstigt. Kanske är det ömsesidigt, och ni blir ihop. Fundera då på om det är bra att fortsätta vara ledare i den gruppen. Det kan försvåra för dig, konfirmanden i fråga och för de andra konfirmanderna. Om en sådan situation uppstår, försök inte dölja för de andra hur det är, och prata med den som har huvudansvar.
16
Sekretess och tystnadsplikt Alla som är anställda i en församling har tystnadsplikt. Prästen har absolut tystnadsplikt. Det betyder att en präst inte får berätta vidare för någon vad som kommit fram i själavårdssamtal. Diakonen får inte heller berätta vad som har sagts i enskilda samtal, men om en diakon misstänker att någon under arton år far illa måste diakonen anmäla det. Alla andra anställda medarbetare i en församling omfattas av den tystnadsplikt som handlar om att man inte får berätta vidare saker som man fått veta av personlig eller känslig art. De flesta unga konfirmandledare är inte anställda utan ideella medarbetare. Då behöver man underteckna en överenskommelse om vad som gäller. En god utgångspunkt är att inte berätta vidare något personligt eller känsligt som en konfirmand berättar i förtroende. Men det finns ett viktigt undantag: Det finns en lag om anmälningsplikt när man misstänker att barn far illa. Om man misstänker att en konfirmand far illa, till exempel blir misshandlad av sina föräldrar, bör man göra en anmälan till socialtjänsten. Om ni inte redan har pratat om detta i ledargruppen, fråga den som är ansvarig hur ni ska göra om en sådan situation uppstår.
17
Om att tro och tvivla I det här kapitlet handlar det om att tro och tvivla. Hur mycket måste man tro för att vara konfirmandledare? Finns det plats för tvivel?
Din tro När kom tron in i ditt liv? För några konfirmandledare är den egna konfir mationstiden första gången Gud dyker upp som sam talsämne, första gången de ber en bön, första gången det känns som om de är en del av något större. Andra har varit med i kyrkans barnverksamhet eller i junior erna. En del firar gudstjänst med sin familj, men långt ifrån alla. Som konfirmandledare kan man ha en stark och orubblig tro eller en tro som är rätt svajig. Man kan vara en ledare som tvivlar ofta och mycket eller en som nästan aldrig har tvivlat. Att tro är ingen tävling. Det handlar inte om att tro mest eller snabbast. Tro kan växa fram långsamt. Tro kan vara någonting som man får öva sig i, länge. Hur mycket måste man tro för att vara ledare? I Johannesevangeliet finns det en berättelse som handlar om när Jesus och hans lärjungar är på en bröllopsfest. På festen gör Jesus ett under. Han förvandlar 18
vatten till vin. Av berättelsen framgår det att Jesus lärjungar började tro på honom när de såg det. Det intressanta med den berättelsen är kanske just det: de var hans lärjungar också innan de trodde. De blev inte hans lärjungar när de började tro. Det var de redan, för de ville följa honom. Läs om berättelsen om vinundret i Kana i Johannesevangeliet 2:1–11. • Fundera på: Vill du tro? Vill du vara en lärjunge? Vill du hjälpa andra att försöka leva så som Jesus? I så fall räcker din tro till.
Kyrkans tro En utgångspunkt för kyrkans arbete, oavsett om det är konfirmandarbete, barnverksamhet eller soppluncher, är tron på att Gud har skapat världen och att männi skan är en del av skapelsen. Människan har fått ett särskilt ansvar och ska vara Guds medarbetare i världen. Som konfirmandledare är du en av dem som bär tron vidare till konfirmanderna. Du är en förebild inte bara i hur du leder lekar eller hur du lyssnar på en konfirmand som berättar om något bekymmer. Du är också en förebild i tro. Därför är det viktigt att du som ledare reflekterar över din egen tro. Du kanske inte delar allt i kyrkans tro. Du kanske inte förstår allt. Det behöver du inte heller, men det 19
är bra om du som ledare har lite mer koll än konfirmanderna på vad kristen tro är, vad kyrkan står för och vad Bibeln handlar om. Tänk på att du som ledare är en förebild och att du, oavsett om du tänkt på det eller inte, representerar kyrkan. Var varsam med vad du säger när du berättar om din tro, och visa att du är beredd att tala väl om kyrkan och den kristna tron. • Fundera på: Vad behöver jag för att växa i min tro?
Att tro tillsammans Tillsammans med alla andra som har ett ansvar för konfirmanderna – volontärer och anställda i församlingen – har du ett ansvar för att ge konfirmanderna en upplevelse av vad det kan innebära att tro. Tillsammans ska ni visa konfirmanderna vad den kristna tron har med deras liv att göra, och hur deras liv har med Gud att göra. Ni behöver inte tro likadant, ni som är konfirmandledare. Det viktiga är att ni vill bjuda in konfirmanderna till trons värld. Under konfirmandtiden får ni dela tron med varandra, i andakter och samtal, i lek och under olika aktiviteter. Att tro är ett verb. Det är inget vi kan förhålla oss till på något abstrakt sätt. Att tro är någonting som 20
händer, någonting som rör på sig, förändras och utvecklas. Att tro är någonting vi kan göra tillsammans. • Fundera på: Hur visar du din tro? Är det viktigt att kunna visa sin tro? Vad tycker du mest om i den kristna tron? Vad har kristen tro med ditt liv att göra? Hur kan tro vara något ni gör tillsammans i konfirmandgruppen och försam lingen? Försök hitta tre exempel som handlar om att göra tro tillsammans. • Finns det någon låt eller någon text som för dig säger något om vad tro är? Lyssna på låten. Läs texten. Vill du dela den med någon?
21
Om att vara konfirmand Som ledare är din viktigaste uppgift att möta konfirmanderna. För att det mötet ska bli ömsesidigt är det viktigt att du funderar både över din roll som ledare och över vilka konfirmanderna är. Det här kapitlet handlar om hur en konfirmand är och vad konfirmanden har för rättigheter. Här finns också information om riktlinjer för konfirmandarbetet.
Hur är en konfirmand? Hur är en konfirmand? På ett sätt är det en fråga som är omöjlig att svara på. Ändå har frågan ett ganska enkelt svar: Alla konfirmander är olika. Och de flesta är i femtonårsåldern. För de allra flesta människor är tonåren en tid av förändring. Kroppen förändras, många börjar i en ny skola på högstadiet, relationen till föräldrar, syskon och vänner förändras. För de flesta människor är det så att yttre och inre förändringar leder till ett slags brottning med flera viktiga frågor i livet. Vem är jag? Vem vill jag bli och vara? Duger jag som jag är? Eller måste jag vara någon annan? Varför kan jag inte vara lika bra som de andra? Älskar mina föräldrar mig? Kommer jag nånsin att ha sex med någon? Varför blir det fel hela tiden fastän jag 22
försöker göra bra saker? Måste man bli jämförd med andra hela tiden? Ungefär en tredjedel av alla femtonåringar väljer att vara med i konfirmandarbetet. De har olika skäl till att vara med. En del har hört att det är kul, och att det är många bra diskussioner på konfirmationspassen. En del vill åka på läger. En del har blivit mer eller mindre dittvingade av farmor, en del kommer fastän föräldrarna är tveksamma. En del vill veta mer om kristen tro, och en del vet inte varför de kommer. Oavsett vilka skäl konfirmanderna har att komma så har du som led are en viktig uppgift. Du ska, tillsammans med dem du arbetar med, hjälpa konfirmanderna att visa på vad den kristna tron och kyrkans gemenskap har med deras brottningsmatch med livet att göra. Konfirmanderna själva kan också bidra till reflektionen. De har erfarenheter av livet som kan fördjupa förståelsen av vad det är att vara kristen. Kan man tro? På vadå? Vad är tro? Varför ska man tro? Vill jag tro? Kan man tro på vad som helst och kalla sig kristen? Kan jag kalla mig kristen? De flesta tonåringar brottas med många, svåra och stora frågor. Genom konfirmationen får ungdomar möjlighet att tillbringa ganska mycket tid tillsammans med unga och vuxna ledare som lyssnar på dem och som tar dem på allvar. Det kan göra en stor skillnad i en ung människas liv. 23
Konfirmanden kommer med sitt liv, sina erfarenheter och sina frågor. På vilket sätt ledarna möter konfirmanden kan vara avgörande för konfirmandens fortsatta relation till kyrkan och till den kristna tron. Men det är inte så enkelt som att ledarna är viktiga för konfirmanderna. Konfirmanderna är viktiga för konfirmandledarna, och för hela församlingen. För om ledarna lyssnar på konfirmanderna och möter dem där de är, i deras liv, så kommer det att påverka inte bara konfirmanderna utan också konfirmandledarna. Kanske kan mötet med en konfirmand få en konfirmandledare att betrakta livet på ett annat sätt. Kanske kan en konfirmands berättelse om något fint som har hänt ge en konfirmandledare hopp. Alla konfirmander är olika och kommer till konfirmandtiden av olika skäl. De har erfarenheter av livet som är viktiga för konfirmandarbetet.
Alla konfirmander har: – rätt att bli tagna på allvar. – rätt att bli lyssnade på. – rätt att få kunskap om kristen tro och tradition. – rätt att få ställa frågor om meningen med livet tillsammans med andra.
24
• Fundera på: Hur kändes det att vara konfirmand? Var det någonting som var jobbigt med att vara konfirmand? Var det någonting som var särskilt bra med att vara konfirmand? Vilka frågor var viktigast för dig i livet när du var konfirmand? Är det samma frågor som är viktiga nu?
25
Riktlinjer för konfirmandarbete Svenska kyrkan har ett ansvar att erbjuda dopundervisning för alla åldrar. Jesus sa: ”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er” (Matteusevangeliet 28:19–20). Konfirmandarbetet ingår i kyrkans uppdrag att döpa och lära. Det finns särskilda riktlinjer för konfirmandarbetet och varje församling ska göra en handlingsplan för konfirmandarbetet. Handlingsplanen ska innehålla en beskrivning av mål och innehåll i konfirmandarbetet. Alla ledare i en församlings konfirmandarbete ska delta i en introduktionsutbildning och alla nya konfirmandledare ska få handledning. Som konfirmandledare har du rätt till utbildning och skyldighet att delta i den. Om det inte fungerar är det kyrkoherdens ansvar. • Du kan hitta riktlinjerna för konfirmandarbete på www.svenskakyrkan.se/konfirmation. • Har ni en handlingsplan för konfirmandarbete? Vad står det i den?
26
Om konfirmandgruppen Vad är en grupp? En grupp är en samling människor som har ett gemensamt mål. Så är det också med konfirmandgruppen, oavsett om gruppens deltagare känner varandra innan konfirmationstiden eller inte, och oavsett om det är en grupp som träffas en gång i veckan under terminerna eller om det är en grupp som åker på ett långt sommarläger tillsammans. I det här kapitlet får du veta mer om hur en grupp fungerar, och om vad du som konfirmandledare kan tänka på när du möter gruppen. I det här kapitlet finns det också en text som handlar om konfirmander med särskilda behov och information om arbete med kriser och katastrofer och andra svåra saker som kan hända i en konfirmandgrupp.
Grupper och gruppers utveckling Alla grupper är olika, men det finns forskning som visar på att det trots alla olikheter också finns likheter mellan olika grupper. Alla grupper går igenom olika skeden i sin utveckling. Som ledare är det viktigt att du känner till det, både för att du ska kunna förstå vad som händer i gruppen och för att du ska kunna hjälpa gruppen att utvecklas.
27
• Vad är målet för konfirmandgruppen? Vad står det i handlingsplanen för konfirmandarbete? Vad tycker du? • Vad kan du som konfirmandledare göra för att gruppen ska nå sitt mål? Det finns många olika teorier om hur grupper utvecklas. Lite förenklat kan man säga att alla grupper går igenom tre olika faser. Kanske känner du igen den här beskrivningen från någon grupp du varit med i. I början. Passar jag in här? Får jag vara med? I början är gruppens medlemmar osäkra inför varand ra. De kanske inte känner varandra sedan tidigare, eller så känner de varandra från ett annat sammanhang och vet inte riktigt vad som förväntas av dem i den nya situationen. De flesta är osäkra och samtalen blir lätt ytliga och lite trevande. Gruppens medlemmar är ofta osäkra på hur mycket de kan visa av sig själva. Det bubblar av frågor: Duger jag som jag är? Passar jag in här? Kan man tycka som jag gör i den här gruppen? Alla andra verkar så glada, är det bara jag som är orolig? Kommer de andra att tycka att jag är konstig om jag gör så här? I början av en konfirmandtid känner sig konfirmanderna ofta osäkra. Kanske gör du som konfirmand ledare det också. En del konfirmander vågar knappt 28
säga någonting, andra pratar på om allt möjligt. En del vill kanske gå hem och inte vara med längre. Många kan också vara tveksamma till att delta i olika typer av gruppaktiviteter som man inte förstår syftet med. Den första tiden i en grupp kan man kalla trygg hetsfas. Det beror på att gruppens medlemmar måste känna sig trygga för att gruppen ska fungera bra. Det är viktigt att ledarna jobbar på att alla i gruppen ska känna sig välkomna och veta vad som gäller. Det som ledaren säger under trygghetsfasen är väldigt viktigt och konfirmanderna lyssnar ofta noggrant på vad ledaren säger. Hjälp gruppen genom att: −− vara tydlig med ramar och tider. −− göra gemensamma regler för vad som ska gälla under konfirmandtiden tillsammans med konfirmanderna. −− ge tydliga instruktioner och berätta vad som ska hända. −− ordna lekar och övningar som gör att gruppens deltagare får visa sig lite för varandra, men som inte kräver att konfirmanderna behöver utlämna sig. −− fundera på vilka metoder som skulle kunna få just den här gruppen att lära känna varandra bättre. 29
−− visa att du kan alla konfirmandernas namn. −− göra olika typer av övningar som gör att konfirmanderna lär sig varandras namn. −− inte ge gruppen för svåra övningar. När vi lärt känna varandra lite grann. Wow! Vilken känsla! Bästa gruppen någonsin! När gruppen har lärt känna varandra och alla känner att de får vara med kan gruppen uppleva en känsla av gemyt. Då kan det kännas som om det är helt fantastiskt att få vara med i just den här gruppen! Wow, vilken känsla! Alla är så snälla, och ledarna är superschyssta. Det är skönt att få uppleva gemytet. Som konfirmandledare är det dags att ge gruppen lite svårare uppgifter. De är redo för det nu. Vem är du? Vem är jag? Vilka är vi tillsammans? När gruppen är trygg kan medlemmarna utmanas i att visa mer av sig själva. Som ledare blir du kanske förvånad när det blir konflikter i gruppen, allt verkade ju så bra. Var lugn. Det är helt normalt. Gruppen har nått nästa fas: rollsökningsfasen. I början, under trygghetsfasen, handlar mycket om att alla ska känna att de är med i gruppen och att de har en plats i den. Under den fasen visar gruppens medlemmar inte så mycket av sig själva. Men under rollsökningsfasen börjar gruppens medlemmar visa allt 30
mer vilka de är. De får syn på varandra, och fokus förskjuts från frågor som rör tillhörighet till frågor som rör vilka roller gruppens medlemmar har. Många frågor handlar om att ta ansvar eller att undvika att ta ansvar. Här kan gruppen börja tjafsa om vem som egentligen ska göra vad. Varför ska jag göra det när han inte behöver det? Men jag har ju redan gjort det en gång! Men varför ska killarna få göra det? Vi vill också! Ibland kan det uppträda stora konflikter, ibland är det bara ett slags ”gnissel i maskineriet”. Under den här fasen kan det hända att konfirmanderna ifrågasätter varandra, eller konfirmandledarna. Här börjar konfirmanderna söka sig till dem i gruppen som delar ungefär samma upplevelser och käns lor. Då kan det hända att det bildas subgrupper. Hela gruppkänslan som ni jobbat så hårt på att bygga upp kan raseras. Då är det bra att ha gemensamma regler att gå tillbaka till. Kommer ni ihåg hur vi sa att vi vill ha det i gruppen? Inget skitsnack, alla ska få vara med, man ska hälsa på varandra … Som ledare kan du hjälpa gruppen genom att: −− påminna gruppen om gemensamma regler och riktlinjer för att konfirmanderna ska förstå vilka beteenden som strider mot det man kommit överens om.
31
−− vara tydlig med vilka uppgifter som ska lösas och ge tydliga instruktioner. −− uppmuntra konfirmanderna att hitta egna lösningar på de problem som uppstår. −− ställa frågor. −− hålla huvudet kallt. −− inte blunda för konflikter och motsättningar, de är en naturlig del av en grupps utveckling och handlar om att man försöker hitta sina roller i gruppen. −− berätta för konfirmanderna när du ser att det finns problem. Till exempel: ”Nu märker jag att det bara är killarna som har pratat under den här övningen” eller ”Var alla i gruppen inbjudna att vara med på den här leken? Jag tycker att det verkar som om det var några som inte var med”. −− komma med förslag på lösningar om inte gruppen själv kan hantera situationen. Lugnet lägger sig. Här är gudagott att vara … När konflikterna har hanterats andas de flesta ut. Då kan det kännas som en idyll. Allt är frid och fröjd. I det här stadiet är det mysigt att vara. Man kan nästan bli lite nykär i sin grupp. Som konfirmandledare är det viktigt att du hjälper konfirmanderna att njuta av att få vara i den här fasen och andas ut lite grann. Fixa något mysigt tillsammans med de andra ledarna. Nu 32
känner alla att de är med i gruppen, en del konflikter har hanterats och konfirmanderna har kanske börjat vara tillsammans också med dem de inte hängde så mycket med i början. Gruppen är nu redo för nya utmaningar och kan jobba med svårare uppgifter. Genom att ni konfirmandledare ger konfirmanderna uppgifter som bygger på samarbete kan ni nu hjälpa gruppen in i nästa skede i utvecklingen: samarbetsfasen. Tillsammans! Vilket flyt! Nu (äntligen) börjar gruppen samarbeta utan tjafs. Under samarbetsfasen ökar känslan av samhörighet med de andra medlemmarna i gruppen. Det blir lättare att uttrycka vad man tycker och känner. Gruppen kan klara av ganska svåra uppgifter. Under det här skedet i en grupps utveckling kan ledarskapet växla. Olika ledare kan få träda fram och ta ansvar för olika saker. Elin som är bäst på att leda scoutinriktade aktiviteter får kanske huvudansvar för att planera hajken, Kim som tycker om vilda upptåg och lekar tar ansvar för lekarna under tvådagarslägret, Jonas som är osäker hänger på Kim för att lära sig, Nina, Asal och Pontus vill testa en ny idé som de fick på ledarutbildningen. Konfirmandprästen och pedagogen blir utmanade av Agnes, som läst en bok om hur man leder samtalsgrupper, och de tre testar att leda tillsammans. 33
En grupp som nått fram till samarbetsfasen har stort fokus på gruppens relationer. Hur fungerar vi tillsammans? På vilket sätt kan vi göra det här ihop? Det är inte längre viktigt med en stark och tydlig ledare, gruppen kan klara av flera olika varianter. Du kan som ledare hjälpa gruppen genom att: −− ge gruppen svårare uppgifter. −− vara tydlig med vem det är som har huvudansvar och vart konfirmanderna kan vända sig om de behöver hjälp med de uppgifter de ska lösa. −− inte lägga dig i för mycket. −− uppmuntra gruppen till självständigt arbete. −− delegera ledarskap till andra ledare eller till konfirmanderna (kanske är det någon konfir mand som är duktig på pappersslöjd och som kan visa de andra något, kanske finns det några som kan leda andakter, kanske finns det några som har sovit mycket i tält …) −− påminna om att uppgiften ska lösas om mys faktorn blir för hög. −− visa på om det råder dolda normer i gruppen. −− ta till vara gruppens arbete. −− ha en plan för avslutning och utvärdering.
34
Jobba med den grupp du har, inte den grupp du skulle vilja ha Nu är det inte så enkelt att man går från en fas till en annan i ett rasande tempo. Det tar tid för en grupp att känna sig trygg med varandra, och vissa grupper kommer aldrig längre än till den första fasen. Då är det viktigt att som ledare inte ge gruppen svårare uppgifter än vad de klarar av, och att inte tvinga dem att visa mer av sig själva än vad de orkar med. Det kan leda till att ungdomar hoppar av sin konfirmandtid, helt i onödan. Det är fantastiskt med grupper som når samhörighetsfasen och som på egen hand kan klara av svåra uppgifter. Men det är inget nederlag att vara ledare för en grupp som inte kommer dit. Det viktiga är att du som ledare jobbar med den grupp du har, just nu, inte den grupp du skulle vilja ha. Ofta ser en grupps utveckling ut så att den rör sig lite som en pendel fram och tillbaka genom de olika stadierna. Konfirmander som börjar och slutar, ledare som är sjuka, byte av konfirmandpräst mitt under terminen, allt sådant påverkar gruppens utveckling. Generellt kan man säga att de flesta förändringar innebär att gruppen tar ett steg tillbaka. Om du som ledare förstår var gruppen befinner sig kan du hjälpa gruppen genom att ge dem uppgifter som fungerar bra för dem, inte för lätta och inte för svåra.
35
Kom ihåg: En grupp har aldrig kommit längre än den deltagare som befinner sig längst bak. Alla måste vara med på samma resa och sitta i samma båt. Och det som gäller för konfirmandgruppen gäller också för ledargruppen. Konfirmandgruppen är en grupp. Ledargruppen en annan. Tillsammans blir konfirmander, unga konfirmandledare och vuxna ledare en tredje grupp. För varje grupp gäller samma sak: alla måste med på samma resa och känna sig välkomna. • Fundera på: Kände du igen dig i beskrivningen av hur en grupp utvecklas? Kan du komma ihåg någon gång när du varit med om att vara osäker inför de andra i gruppen? Vad hände sen? Försvann osäkerheten, eller fortsatte du att känna dig osäker? Hur kom det sig, tror du? • Vad tror du att du kan göra för att konfirmand erna ska känna sig välkomna och sedda? • Hur känner du inför konflikter? Hamnar du ofta i konflikter? Är du rädd för konflikter? • Vad tror du är det bästa att ledarna gör om kon firmanderna hamnar i konflikt med varandra? Fundera på något konkret exempel på en kon flikt och på vad ledarna skulle kunna göra för att hantera den.
36
• När tror du att du trivs bäst i konfirmand gruppen? I början, när de flesta är lite osäkra, när det börjar svaja lite eller när arbetet flyter på bra? • Vad tror du att du skulle behöva för att känna dig trygg under den fas du är mer osäker på? Kom ihåg: Alla är inte bra på allt och måste inte vara det. En bra ledare är något man lär sig bli, och det kan ta tid. • En konfirmandgrupp är inte vilken grupp som helst. En konfirmandgrupp består av människor som har rätt att få fortsätta växa i sin tro och utforska trons värld tillsammans med andra, också efter konfirmationstiden. Fundera över det i ledargruppen, hur ni kan hjälpa kon firmanderna att fortsätta trons resa efter kon firmandtiden.
Konfirmander med särskilda behov Vi människor fungerar både rätt lika och rätt olika. En del av de sätt som vi fungerar på kallas för funktionshinder. Det kan vara någonting som hindrar oss i vardagen: en tröskel som är för hög för den som inte orkar eller kan lyfta benen, en text där bokstäverna 37
flyter ihop och inte verkar betyda någonting för den som inte kan läsa, ord som är svåra att uttala för den som inte kan prata eller resonemang som är helt obegripliga för den som inte kan tänka abstrakt. Det finns några få konfirmationsalternativ för ungdomar med olika former av funktionshinder, men de flesta ungdomar som har olika typer av lindrigare funktionshinder konfirmeras inte på några särskilda läger för särskilda sorters människor, utan i den för samling som de tillhör. För ledarna kan det kännas svårt när det kommer konfirmander som har funktionshinder. Plötsligt blir det svårare att leka en viss lek eller göra den där överraskningen som man alltid brukar göra. Det kan kännas som om de som har funktionshinder försvårar eller kanske till och med förstör upplägget. Men egentligen är det tvärtom, människor med funktionshinder hjälper oss att tänka om och bli bättre pedagoger. För när vi funderar på vad vi ska göra med en grupp måste vi alltid utgå från gruppen, inte från hur vi brukar göra eller hur vi skulle kunna arbeta om gruppen såg annorlunda ut. Det är just den här gruppen vi har, och i just den här gruppen finns det en eller flera personer med funktionshinder. Det betyder att vi måste anpassa allting så att alla kan vara med. Det är inget nytt. Det borde vi göra hela tiden. Men när det är per-
38
soner med funktionshinder med i gruppen påminner de oss om hur nödvändigt det är. Du kan som ledare inte behärska allting. Och det kan vara jättesvårt att tänka om och tänka nytt. Men din attityd spelar roll. Alla konfirmander har rätt till en konfirmandtid som bekräftar dem och som stärker deras identitet. Oavsett om de har ett funktionshinder eller inte. En del konfirmander har en diagnos som kanske säger en del om hur de fungerar. Om det är så, är det viktigt att ni som ledare tillsammans pratar om vad det kan betyda för er, för konfirmanden och för resten av konfirmandgruppen. Ibland kan ett funktionshinder innebära att en person inte kan vara med på vissa fysiska aktiviteter. Gör då inte de aktiviteterna, utan gör någonting annat, eller anpassa dem så att alla kan vara med. Bränn boll, till exempel, kan man spela på många olika sätt. Ett sätt att underlätta för alla att vara med är att bygga aktiviteter på att ungdomarna får vara i par. Om man håller varandra i handen när man spelar brännboll måste man anpassa sig till varandra, och det kan underlätta för fler att vara med. Vad behöver du tänka på som ledare? −− Möt alla personer som individer, inte utifrån om de har en diagnos eller inte. 39
−− Var beredd att ändra upplägg på olika aktiviteter utifrån vad som funkar i gruppen. Hela gruppen ska kunna vara med på allt. −− Var tydlig. −− Ge tydliga instruktioner så att alla kan förstå vad som förväntas. −− Var inte rädd för att vara övertydlig. −− Ge inte för många valmöjligheter. −− Undvik störningsmoment (sitt till exempel inte med dörren öppen om det är många som går förbi utanför). −− Upprepa och ge alla möjlighet att höra saker och ting minst två gånger. −− Utgå gärna från något konkret som alla kan förstå (också när ni pratar om existentiella frågor). −− Ha tålamod, alla är inte likadana. −− Passa tider. −− Var konsekvent. −− Ta din utgångspunkt i konfirmandernas egna livserfarenheter, då kan alla vara med. −− Var inte rädd för att be om hjälp. Kanske finns det någon i församlingen som har erfarenhet av att arbeta med ungdomar med funktionshinder. Kanske finns det personal på en särskola som kan komma och utbilda ledargruppen. Vad behöver ni veta för att kunna göra ett bra jobb? 40
Och kom ihåg: Det som är bra för en person med funktionshinder är ofta bra för alla.
Funktionshinder? Funktionsvariationer kanske man hellre skulle kalla det. För sättet vi fungerar på blir ett hinder först om vi inte kan vara med på det som andra gör eller som andra har tillgång till.
Svåra saker som kan hända Det kan hända väldigt svåra och besvärliga saker under konfirmandtiden. Kanske har du redan varit med om det. I konfirmandarbetet möter du ungdomar med skiftande erfarenheter av livet. En del har inte upp levt några stora sorger eller drabbats av några olycks händelser. Andra har mött helt andra sidor av livet. De kanske har förlorat någon förälder eller något syskon i en olycka eller i sjukdom. De kanske själva har överlevt en lång och svår sjukdomsperiod. En del har inte drabbats av psykisk ohälsa medan andra kanske lider av ångest eller depression. Om du som ung konfirmand ledare är orolig för en konfirmands hälsa, prata med den som är huvudansvarig.
41
Det är viktigt att ni i ledargruppen pratar om det som ni upplever som svårt. Det kan finnas kompetens i gruppen att arbeta med vissa saker, fastän alla kanske inte känner till det. Det kanske finns resurser i församlingen för att hjälpa konfirmanden. Tänk på: −− att alla konfirmander har rätt att bli tagna på allvar och lyssnade på, men konfirmandledarna kan inte lösa alla problem som konfirmanderna har. −− att även om en konfirmandledare inte kan hjälpa en konfirmand med allt i livet så kan man vara en god vän och förebild. −− att ibland kan det vara en tillräckligt stor hjälp att någon stannar kvar och orkar lyssna på allt det mörka inombords. −− att om du känner att du får för svåra förtroenden, vänd dig till den som har huvudansvar. Du behöver inte bära allt. −− att det är viktigt att du har någon att prata med om du får förtroenden som kan vara svåra att bära.
42
Kriser och katastrofer Det kan vara en påfrestning för många unga människor att vara med i en konfirmandgrupp, oavsett om man åker på ett längre läger eller går på konfirmandträffar en dag i veckan. För många kan det vara första gången i livet man pratar om saker och ting som är svåra, ondska, sorg, döden. Det kan utlösa starka känslor och reaktioner. Som konfirmandledare kan du möta människor som har destruktiva beteenden, som skadar sig själva eller andra. Under en konfirmandtid kan vad som helst hända, precis som vid andra tider i livet. Vi kan alla råka ut för olyckor, sjukdomar och dödsfall, när som helst. Det vet vi ingenting om. Det som är skillnaden här är att det är församlingen, eller organisationen som står bakom konfirmandtiden, som är ansvarig för ungdomarna under konfirmandtiden. Det är viktigt att du som ung konfirmandledare vet vad du ska göra om det händer någonting svårt och oförutsett. Du behöver inte ta ansvar för allt som händer konfirmanderna, men du behöver veta svaret på några viktiga frågor: −− Vad händer om någon konfirmand eller ledare skadar sig svårt under en aktivitet? −− Vart vänder vi oss? När ska man ringa 112? Vem ska ringa? 43
−− Vem tar hand om resten av gruppen om en konfirmand eller ledare skadar sig? −− Vem sköter kontakt med föräldrar eller andra anhöriga? Fråga den som är ansvarig om du inte vet vad som gäller. Präster och diakoner har ofta erfarenhet av att arbeta med frågor som rör sorg och förlust. Om det inträffar en olycka eller ett dödsfall i konfirmandgruppen eller i deras familjer, hjälp konfirmanderna vidare genom att visa på möjligheten att prata med en präst eller diakon. Glöm inte att erbjudandet att prata med en präst eller diakon gäller dig också. Präster och diakoner har tystnadsplikt och får inte berätta för någon vad ni har pratat om i ett enskilt samtal. (Diakoner måste dock alltid anmäla till socialtjänsten om de misstänker att någon under arton år far illa.)
44