HANS PERSSON âą PERNILLA NILSSON
KREATIV & LIKVĂRDIG
UNDERVISNING
KREATIV & LIKVĂRDIG
UNDERVISNING
HANS PERSSON âą PERNILLA NILSSON
InnehÄllsförteckning Förord
5
Inledning
9
Bokens upplÀgg
10
ATT ORGANISERA FĂR LĂRANDE
13
NĂ€r undervisningen gör skillnad â vad sĂ€ger forskningen om god undervisning?
14
LÀrares kunskaper om vad som gör det lÀtt eller svÄrt att lÀra Naturvetenskap som allmÀnbildning
16 17
Att organisera för lĂ€rande â Learning study och variationsteorin
19
Framtidens utmaningar i den digitaliserade skolan
21
Sammanfattning
23
Att vĂ€cka intresset â hur kommer man igĂ„ng?
25
Hinken
25
Isballongen eller IsÀgget
37
Kycklingen
50
Burkar eller cylindrar
56
Burk med is pÄ toppen
56
Sortera i Burken
60
Burken med fÀrgad svamp
62
Den svarta Burken
65
Burken med Àpple eller blomma inuti
67
Att göra det osynliga synligt
70
Luftkanon och Airzooka
72
Avslutning
75
VARIATION AV ARBETSSĂTT OCH ARBETSFORMER
77
Att hÄlla intresset vid liv
78
Paletten med olika arbetssÀtt och arbetsformer
78
NĂ„got om den naturvetenskapliga metodens historia
80
NÄgra modellexperiment för systematiska undersökningar 82 Kulbanan
82
Hur förÀndras studsen hos en boll dÄ den blir varm eller kall? 87 Tre smÄ burkar med lock
91
Experiment pĂ„ olika sĂ€tt â organisera för undersökande
94
Demonstrationsexperiment
94
Alla gör samma experiment (samtidigt)
97
Hemlabbar eller hemexperiment Meningsfulla uppdrag
99 102
Att lÀsa, berÀtta och förklara
104
Att dramatisera
107
Uteundervisning
112
Att bygga begrepp
113
Digitala verktyg
123
Avslutning
126
DOKUMENTATION OCH BEDĂMNING â FĂR SPRĂ K UTVECKLING OCH LIKVĂRDIGHET
129
SprĂ„k och kommunikation â arbeta med sprĂ„kutvecklande dokumentation
130
PoÀnger med dokumentation
130
FlersprÄkighetsperspektiv
135
Inkludering â hur tĂ€nker man runt barn i behov av sĂ€rskilt stöd? Olika tekniker för dokumentations variation
136 136
Dokumentationens roll vid bedömning
152
Avslutning
157
ETT RUM OCH EN PLAN FĂR LĂRANDE
159
Rummet och rekvisitan
160
Hur har det sett ut i en NO-sal och varför?
160
Hur kan en NO-sal se ut idag?
161
Att gÄ utanför rummet
162
LÀroböcker
164
Det digitala NO-rummet
166
Hur kan progressionen se ut?
167
Struktur av ÀmnesinnehÄll
167
Sammanfattning â men vi kallar det avslutning
170
Skolutveckling Àr möjligt
170
Tankar framÄt
172
Referenser
174
Förord
att bli lĂ€rare. NĂ€r jag gĂ„tt ut gymnasiet frĂ„n naturvetenskaplig linje hade jag först ingen aning om vad jag skulle söka för utbildning sĂ„ i vĂ€ntan pĂ„ att detta skulle klarna vikarierade jag som lĂ€rare. Hösten 1971 fick jag mina första vikariat pĂ„ lĂ„g- och mellanstadiet vid olika skolor i StockholmsomrĂ„det. Det kom att förĂ€ndra hela mitt liv. FrĂ„n första dagen blev mötet med eleverna en unik och positivt omtumlande upplevelse. Jag kĂ€nde direkt att jag hade hamnat pĂ„ rĂ€tt plats i livet. Ni som upplevt detta oerhört speciella samspel som lĂ€raryrket kan innebĂ€ra vet vad jag talar om. Att fĂ„ fortsĂ€tta ta del av barnens idĂ©er, flödet av tankar, grĂ€nslös humor och kreativitet kĂ€ndes sĂ„ lockande att jag sökte till lĂ€rarutbildningen och till min stora glĂ€dje lyckades jag krĂ„ngla mig in pĂ„ mellanstadielĂ€rarlinjen. Jag examinerades hösten 1975 och dĂ„ jag började arbeta som lĂ€rare förstod jag snart att alla mina kollegor gjorde sitt bĂ€sta för att tolka innehĂ„llet och planera sin undervisning utifrĂ„n de riktlinjer som pekades ut av det styrdokument som gĂ€llde vid den tiden, Lgr 69. AmbitionsnivĂ„n var mycket hög. Paradoxalt nog var det samtidigt vanligt att lĂ€rarna pĂ„ lĂ„g- och mellanstadiet helt medvetet hoppade över delar av innehĂ„llet i lĂ€roplanen. Det var de sidor som handlade om fysik och kemi. SĂ„, nĂ€r fick dĂ„ eleverna Ă€ntligen undervisning i fysik och kemi? Vid den hĂ€r tiden, i mitten av 1970-talet och tyvĂ€rr ganska mĂ„nga Ă„r framĂ„t, fick eleverna regelbunden undervisning i fysik och kemi först dĂ„ de började i Ă„rkurs 7 pĂ„ högstadiet. NĂ€r eleverna efter lĂ„ng vĂ€ntan till slut Ă€ntligen skulle fĂ„ sin introduktion i de tvĂ„ NO-Ă€mnen som dittills varit osynliga och fick stega in i en labbsal var det som att bli förflyttad till en helt ny vĂ€rld. Ingenting var sig riktigt likt. Alla saker sĂ„g annorlunda ut och hade dessutom andra namn. Det som hemma hette glasflaska hade nu bytt skepnad och benĂ€mndes Erlenmeyerkolv. Det man vĂ€rmde och kokade med varken sĂ„g ut som eller hette spis utan var hĂ€r ett litet metallrör pĂ„ en platta och hette bunsenbrĂ€nnare. DE T VAR M IT T FĂR S TA H A N DS VA L
5
MIN BAKGRUND
De uppgifter man arbetade med, laborationerna, det som var menat att vĂ€cka elevers intresse för naturvetenskap, var sida upp och sida ned kokboksliknande beskrivningar av experiment dĂ€r svaret pĂ„ det man skulle ta reda pĂ„ ofta var labbens titel, till exempel âLuft vĂ€gerâ (AlltsĂ„, hallĂ„, vad Ă€r det dĂ„ för mening att göra en undersökning?). DĂ„ jag började undervisa pĂ„ lĂ„g- och mellanstadiet minns jag att jag funderade mycket över hur mĂ€rkligt det var att man vĂ€ntade sĂ„ lĂ€nge med stora delar av allt det spĂ€nnande som ryms inom naturvetenskap och teknik. Samtidigt tĂ€nkte jag att det mĂ„ste finnas alternativ till den traditionella NO-undervisning dĂ€r man försökte vĂ€cka elevernas intresse med hjĂ€lp av ebonitstavar och kattskinn och abstrakta texter. Det hĂ€r gjorde att jag tidigt i min lĂ€rarbana försökte undersöka hur man kunde utveckla NO-undervisning för Ă„rskurs 1â6. I ett helt vanligt klassrum. SĂ„ vardagsnĂ€ra och elevnĂ€ra som möjligt. Efter nĂ„gra Ă„r pĂ„ lĂ„g- och mellanstadiet lĂ€ste jag vidare pĂ„ universitetet och blev sĂ„ smĂ„ningom behörig adjunkt i NO-Matematik för undervisning pĂ„ högstadiet. Jag fick tjĂ€nst pĂ„ Bagarmossens skola och dĂ€r fortsatte arbetet med skolutveckling inom NO/matte/teknik-omrĂ„det i Ă„rskurs 1â9. I stĂ€llet för de traditionella labbrapporter dĂ€r eleven bara skulle fylla i rĂ€tt ord pĂ„ rĂ€tt rad försökte jag forma meningsfulla och sprĂ„kutvecklande uppdrag som vĂ€nde sig till bĂ„de pojkar och flickor och som visade sig locka fram Ă€ven de dolda talangerna bland eleverna. Jag försökte och lyckades i vissa fall forma en kreativ, varierad och likvĂ€rdig NO-teknikundervisning dĂ€r eleverna ocksĂ„ fick âgöra saker pĂ„ riktigtâ riktade till en mottagare. DĂ„ vissa av de projekt mina elever arbetat med hamnade i tidningar och pĂ„ olika utstĂ€llningar ledde detta till att jag blev tillfrĂ„gad om att hĂ„lla kurser och fortbilda andra lĂ€rare, i mitt eget klassrum. Kurserna blev mycket omtyckta och populĂ€ra, antagligen pĂ„ grund av att jag hade en aktuell och hyggligt framgĂ„ngsrik verksamhet frĂ„n samma stadium som kursdeltagarna sjĂ€lva jobbade pĂ„. De uppfattade mig som en av dem. Men redan vid den första av dessa kurser i början av 1990-talet hade jag stora svĂ„righeter med att fĂ„ tag pĂ„ lĂ€mplig kurslitteratur. Jag ringde alla förlag och efterlyste âkemiböcker för lĂ„gstadietâ eller âfysikböcker för mellanstadietâ. De som svarade skrattade Ă„t mig och meddelade att det inte fanns sĂ„dana böcker. PĂ„ ett av förlagen blev den jag talade med nyfiken och frĂ„gade vad jag skulle ha böckerna till. DĂ„ jag sa att jag skulle ha kurser för lĂ„g- och mellanstadielĂ€rare frĂ„gade hon: âKan inte du skriva de böckerna?â DĂ„ var det jag som skrattade. Men för att göra en lĂ„ng 6
MIN BAKGRUND
historia kort sĂ„ har jag nĂ€r detta skrivs producerat över 50 lĂ€roböcker och faktaböcker i NO, teknik och matematik. SĂ„ kan det gĂ„. NĂ„gra Ă„r efter de första kurserna fick jag i uppdrag att utveckla fortbildningen av verksamma lĂ€rare i NO pĂ„ LĂ€rarhögskolan i Stockholm. Samtidigt som jag började arbeta som lĂ€rarutbildare pĂ„började jag didaktikstudier och efter magisterexamen blev jag befordrad till lektor. Jag har haft skolutvecklings- och expertuppdrag över hela vĂ€rlden och lanserade 2004 en hemsida â www.hanper.se â som nu rymmer över 200 filmklipp som inspirerat mĂ„nga lĂ€rare. Ă r 2000 fick jag Carl von LinnĂ©-plaketten âBĂ€sta faktabok för barn och ungdomâ för min bok Nyfiken pĂ„ naturvetenskap. Ă r 2004 blev Kunskapspriset mitt âför en exceptionellt mĂ„ngfaldig och inspirerande lĂ€rargĂ€rningâ. 2014 fick jag ur skolministerns hand motta litteraturpriset LĂ€rkan med motiveringen: âHans Persson har en unik förmĂ„ga att med vardagsnĂ€ra experiment och inspirerande texter sprida kunskaper och sjĂ€lvförtroende för de naturvetenskapliga Ă€mnena och matematikĂ€mnet bland elever och lĂ€rare. Hans didaktiska kunskaper har varit bĂ„de banbrytande och vĂ€gledande inom sĂ„vĂ€l naturvetenskap som matematik.â Numera Ă€r jag verksam som inspiratör och förelĂ€sare pĂ„ skolor och konferenser. Jag producerar bĂ„de tryckta och digitala lĂ€romedel och annat material som förhoppningsvis ger lĂ€rare stöd i deras planeringsarbete och i förlĂ€ngningen leder till goda resultat.
7
Inledning
Ă€r att den ska fungera som en inspirationskĂ€lla och konkret handbok för dig som Ă€r verksam lĂ€rare eller lĂ€rarstudent och som vill ta del av vĂ€l utprövade och tydliga exempel pĂ„ kreativ och likvĂ€rdig NO-undervisning i grundskolan. Boken visar hur du didaktiskt organiserar, genomför och följer upp en NO-undervisning som bĂ„de vĂ€cker nyfikenhet och ger goda kunskaper. Jag hoppas att den kan göra att du fĂ„r en bredare repertoar i din undervisning som förhoppningsvis hĂ„ller bĂ„de elevernas och ditt eget intresse vid liv. InnehĂ„llet vilar pĂ„ vetenskaplig grund och avsnittet av Pernilla Nilsson, professor i naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan i Halmstad, lyfter detta extra tydligt. Tillsammans bygger vi som författare en bro mellan teori och praktik. Jag har förelĂ€st för verksamma lĂ€rare i Sveriges alla hörn. Med mig har jag alltid en stor vĂ€ska fullpackad med enkla experiment och objekt som de lĂ€rare jag utbildat och fortbildat senare vittnat om Ă€r de exempel som bĂ€st hjĂ€lpt dem att genomföra tankevĂ€ckande, meningsfulla och lyckade NO-lektioner. Jag visar autentiska, ofta drastiska, dokumentationer som tydliggör hur barn i olika Ă„ldrar arbetat med liv och lust med olika delar av det centrala innehĂ„llet för NO-Ă€mnena. Ofta kommer nĂ„gra lĂ€rare fram och tackar mig för förelĂ€sningen och menar att de verkligen blivit inspirerade. De tar fram sina telefoner och tar bilder av alla sakerna sĂ„ att det blir lĂ€ttare för dem att anvĂ€nda de idĂ©er jag delat med mig av. TyvĂ€rr lĂ€gger de ofta till kommentaren: âVarför fick vi sĂ„ lite sĂ„dant hĂ€r i vĂ„r utbildning?â och pekar pĂ„ sakerna pĂ„ bordet. Ănnu sorgligare och tyvĂ€rr alltför vanligt Ă€r nĂ€r de dessutom sĂ€ger: âVi fick ingenting sĂ„dant hĂ€r i vĂ„r lĂ€rarutbildning.â Denna kommentar styrks av Skolkommissionen som i sin rapport slĂ„r fast att lĂ€rarutbildningarna varit för teoretiska. Mer praktiska inslag behövs. I bokens titel ingĂ„r ordet likvĂ€rdig. I sin rapport LikvĂ€rdig utbildning i grundskolan inleder Skolverket med: H UVUDSYFT ET ME D DE N NA B OK
9
INLEDNING
Alla elever i Sverige har enligt lag rÀtt till en likvÀrdig utbildning. Var eleven Àn bor och oavsett sociala och ekonomiska hemförhÄllanden ska utbildningen ha en hög kvalitet. Utbildningen ska ocksÄ kompensera för elevers olika bakgrund och andra olikartade förutsÀttningar. (SKOLVERKET, 2017)
Boken du just lÀser Àr mitt sÀtt att dela med mig av erfarenheter frÄn ett liv som lÀrare, lÀrarutbildare och fortbildare. Jag vill visa hur du som lÀrare kan planera en undervisning i NO som hÄller hög kvalitet, Àr kreativ och intressevÀckande och som Àr likvÀrdig. Jag hoppas dessutom att boken kan bidra till skolutveckling och diskussion kollegor emellan.
Bokens upplÀgg Boken bestÄr av fyra delar. Alla dessa delar Àr menade att reflektera över och konkret beskriva hur man kan forma en NO-undervisning som lever upp till det som pekas ut av bokens titel: Kreativ och likvÀrdig. Till boken finns filmklipp som levandegör och konkretiserar mÄnga av de exempel som ges. Dessa finns samlade pÄ min webbplats http://hanper.se/dokument/ HÀr i boken visar denna ikon att filmklipp finns pÄ min webbplats. FILM KLIPP
1
Numreringen gör det enkelt att hitta motsvarande lÀnk pÄ webbplatsen. LÀngst bak i boken finns dessutom alla lÀnkar samlade. Del 1 Att organisera för lÀrande handlar om hur man vÀcker elevernas intresse och kommer igÄng och formar intressevÀckande och meningsfulla NO-lektioner. Kapitlets innehÄll Àr menat att ge bÄde dig som Àr blivande lÀrare och dig som Àr verksam lÀrare konkreta exempel pÄ lektionsplaneringar, laborationer, diskussionsunderlag och frÄgor för utvÀrderingar med ett Àmnesdidaktiskt innehÄll. Inledningsvis ger Pernilla Nilsson en didaktisk översikt som visar pÄ forskning som lyft fram exempel pÄ god undervisning.
10
INLEDNING
Del 2 Variation av arbetssĂ€tt och arbetsformer följer upp del 1 genom att den rymmer exempel pĂ„ hur man kan planera sin undervisning sĂ„ att den inte bara vĂ€cker intresset utan ocksĂ„ syftar till att hĂ„lla bĂ„de elevernas och lĂ€rarens eget intresse vid liv. Navet i denna del Ă€r en palett med exempel pĂ„ nĂ„gra av de olika arbetssĂ€tt och arbetsformer en lĂ€rare kan anvĂ€nda för att variera sin undervisning. Variationen syftar ocksĂ„ till att göra undervisningen mer likvĂ€rdig dĂ„ den inkluderar alla elever pĂ„ olika sĂ€tt. Del 3 Dokumentation och bedömning â för sprĂ„kutveckling och likvĂ€rdighet lyfter fram dokumentationens roll och hur NO-undervisningen kan ge betydelsefulla bidrag till sprĂ„kutveckling. Med hjĂ€lp av exempel pĂ„ utformning och variation av dokumentationen syftar texten till att ge prov pĂ„ olika framgĂ„ngsfaktorer för likvĂ€rdighet. HĂ€r finns ocksĂ„ avsnitt om bedömning. Del 4 Ett rum och en plan för lĂ€rande Ă€r bokens sista del och belyser betydelsen av hur NO-salen utformas och hur valet av utrustning kan pĂ„verka lĂ€randet och kunskapsutvecklingen. DĂ„ tidigare delar i boken handlar om de didaktiska frĂ„gorna Vad, Hur och Varför avslutas den hĂ€r delen med nĂ„gra exempel pĂ„ hur man kan fĂ„ hjĂ€lp med den viktiga frĂ„gan om progression av undervisningens innehĂ„ll, det vill sĂ€ga âi vilken ordning gör man ⊠vad?â Boken avslutas med sammanfattande reflektioner och framtidstankar.
11
NĂR UNDERVISNINGEN GĂR SKILLNAD â VAD SĂGER FORSKNINGEN OM GOD UNDERVISNING?
ATT ORGANISERA FĂR LĂRANDE
NĂ€r undervisningen gör skillnad â vad sĂ€ger forskningen om god undervisning?
PERNILLA NILSSON professor i naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan i Halmstad
Lektionssalen sjuder av aktivitet och eleverna i Ă„rskurs 9 Ă€r engagerade i en fysikövning. Syftet med dagens lektion finns formulerat pĂ„ klassrummets whiteboard: att förstĂ„ skillnaden mellan kraft och arbete. Eleverna testar, prövar och diskuterar livligt. I rummet gĂ„r lĂ€raren runt och deltar aktivt i diskussionerna. LĂ€raren gĂ„r frĂ„n grupp till grupp, lyssnar intresserat och stĂ€ller frĂ„gor för att utmana elevernas förestĂ€llningar och begreppsvĂ€rldar. Han vet sedan tidigare att begreppet kraft Ă€r centralt för elevernas förstĂ„else och att eleverna ofta blandar ihop kraft och tryck. Denna kunskap omsĂ€tter han sedan i lektionen genom laborativa moment och demonstrationer för att fĂ„ eleverna att urskilja likheter och skillnader mellan kraft och tryck och mellan kraft och arbete. För att utveckla elevernas förstĂ„else för definitionen âett arbete utförs dĂ„ ett föremĂ„l förflyttas i kraftens riktningâ lyfter han en ryggsĂ€ck frĂ„n golvet och lĂ„ter eleverna diskutera fenomenet. Under genomgĂ„ngen som följer efter gruppdiskussionerna anvĂ€nder lĂ€raren olika representationer och förklaringsmodeller för att kunna nĂ„ alla elever. Han skriver begreppen kraft, massa, tryck och arbete pĂ„ tavlan, anvĂ€nder sitt variationsteoretiska förhĂ„llningssĂ€tt till att kontrastera de olika begreppen mot varandra och illustrera likheter och skillnader mellan dem. Han utmanar eleverna med att frĂ„ga âVad menas med kraftens riktning? Hur förhĂ„ller sig riktning till rörelse?â LĂ€raren stĂ€ller formativa frĂ„gor för att fĂ„ en tydlig bild av hur eleverna förstĂ„r undervisningsinnehĂ„llet och hur han ska kunna bygga vidare pĂ„ och utveckla deras förstĂ„else.
14
NĂR UNDERVISNINGEN GĂR SKILLNAD â VAD SĂGER FORSKNINGEN OM GOD UNDERVISNING?
Syftet med denna bok Àr att illustrera goda exempel pÄ kreativ och likvÀrdig NO-undervisning. Vad sÀger dÄ Àmnesdidaktisk forskning om vad som Àr god undervisning i naturvetenskap och hur utvecklar lÀrare en förstÄelse för vad som gör det lÀtt respektive svÄrt att lÀra ett specifikt ÀmnesinnehÄll? Den NO-didaktiska forskningen har under de senaste trettio Ären strÀvat efter att bidra till en utveckling av undervisning och lÀrande i naturvetenskap. Forskningen omfattar bÄde undervisningens innehÄll och metoder i relation till elevers lÀrande, utveckling och behov. Det handlar om allt frÄn lÀromedel, styrdokument, laborativt arbete och lÀrares kunskapsutveckling till elevers attityder och lÀrprocesser. LÀraren ska strÀva efter att engagera elever i kommunikation i och om naturvetenskap samt att utveckla deras förmÄga att göra vÀlgrundade stÀllningstaganden om sin omgivning och den egna hÀlsan. Men trots att forskning tydligt betonat lÀrarens viktiga roll i att engagera elevers intresse för naturvetenskap visar OECD (Schleicher, 2015) att svenska elevers kunskaper i de naturvetenskapliga Àmnena under de senaste Ären har sjunkit, och kunskapsnivÄn har aldrig varit sÄ lÄg. Svensk forskning (Jidesjö, 2012; Oskarsson, 2011) beskriver att elever Àr intresserade av naturvetenskapen i samhÀllet men saknar intresse för skolans naturvetenskap. Samtidigt finns det en distinktion mellan flickors och pojkars intresseomrÄden. Flickor vill lÀra sig om drömmar och hur man tyder dem, pojkar vill lÀsa om atombomber eller rymden. Undervisningen behöver utgÄ frÄn elevernas intresseomrÄden dÀr den naturvetenskapliga kunskapen blir meningsfull och relevant för eleven. Det finns flera olika omstÀndigheter som pÄverkar elevernas intresse för och lÀrande i naturvetenskap. Forskning visar att lÀrarens kompetens har en betydande roll i den naturvetenskapliga undervisningen för att stimulera elevernas kunskapsbildning och i högre grad utgÄ frÄn flickors och pojkars erfarenhet och livsvÀrld. Detta har visats internationellt men Àven för svenska förhÄllanden (se t.ex. Andrée, 2007; Jidesjö et al., 2009; Keys, 2005; Nilsson, 2014; Nilsson & Loughran, 2012; Oscarsson et al., 2009). I en svensk studie beskriver Adolfsson (2011) att lÀrarens engagemang och förmÄga att visa sambanden mellan Àmnet och elevernas vardag har stor betydelse för hur elever utvecklar sÄvÀl kunskap om som intresse för naturvetenskap i skolan. Med andra ord finns det ett tydligt incitament för betydelsen av lÀrares Àmnesdidaktiska kunskap och hur denna kan bidra till en undervisning som skapar förutsÀttningar för elevers möjligheter att lÀra.
15
DEL 1 ATT ORGANISERA FĂR LĂRANDE
LÀrares kunskaper om vad som gör det lÀtt eller svÄrt att lÀra DÄ naturvetenskap ofta upplevs som ett abstrakt och komplext Àmne har Àmnesdidaktisk forskning fÄtt en betydelsefull roll i att beskriva lÀrares förmÄga att omsÀtta ÀmnesinnehÄllet i en undervisningskontext. Forskning har under de senaste Ären visat att lÀrarens kunskap Àr den enskilt viktigaste faktorn för att elever ska uppnÄ de förvÀntade lÀrandemÄlen (Darling-Hammond & Bransford, 2005; Hattie, 2009). Men trots god Àmneskunskap, förmÄr inte alltid lÀraren att hantera innehÄllet pÄ ett sÄdant sÀtt att det skapas möjligheter för eleverna att lÀra (Abell, 2008). I detta sammanhang menar Kind (2009) att det inte endast Àr goda Àmneskunskaper som gör att en lÀrare kan förklara olika naturvetenskapliga begrepp och omrÄden, utan lÀraren mÄste ha kunskaper om hur, varför, var och nÀr elever lÀr. LÀrares Àmnesdidaktiska kunskap handlar om hur lÀrare vÀljer undervisningsinnehÄll, planerar undervisningsmetoder och vidare omsÀtter dessa i en klassrumskontext pÄ ett sÀtt som skapar förutsÀttningar för elever att lÀra (Nilsson, 2012, 2014). En god kÀnnedom om elevers svÄrigheter i ett Àmne samt hur man som lÀrare kan möta dessa svÄrigheter i undervisningen bidrar till att lÀraren pÄ ett mer effektivt sÀtt kan undervisa i sitt Àmne. En erfaren lÀrare har fler exempel och analogier att anvÀnda sig av Àn en nyexaminerad lÀrare, och framgÄngsrika exempel mÄste lyftas och kommuniceras. Med andra ord spelar Àmnesdidaktiken en viktig roll bÄde för lÀrarens sÀtt att vÀlja undervisningsinnehÄll och för hur lÀraren omsÀtter innehÄllet i undervisningen pÄ ett sÀtt sÄ att elever förstÄr och lÀr det som förvÀntas. En teoretisk kunskapsram för hur lÀrares förmÄgor ska omsÀttas i klassrumspraktiken beskrevs av Shulman (1986, 1987) som Pedagogical Content Knowledge (PCK). En lÀrares PCK inkluderar de speciella egenskaper en lÀrare har som hjÀlper honom/henne att guida eleverna till att förstÄ ett Àmne pÄ ett sÀtt som Àr meningsfullt. PCK inkluderar dÀrför en förstÄelse för hur sÀrskilda problem eller Àmnen Àr organiserade, undervisade och anpassade till elevers olika behov och förmÄgor. PCK handlar om kunskaper om metoder för att representera ÀmnesinnehÄllet, kunskaper om vilka vanliga uppfattningar som kan förekomma bland elever och hur dessa kan hanteras, och kunskaper om vilka strategier som Àr fruktbara för att utveckla och vidare bedöma elevernas förstÄelse. Shulmans begrepp PCK anvÀnds i Àmnesdidaktisk forskning som en sÄvÀl teoretisk som metodisk grund för att studera den specifika kunskap som lÀrare mÄste ha för att kunna undervisa sÄ att elever lÀr sig det som Àr avsett. Forskning visar (se t.ex. Loughran et al., 2006; Nilsson & Loughran, 2012) att en stor utmaning i lÀrares naturvetenskapliga undervisning Àr 16
NĂR UNDERVISNINGEN GĂR SKILLNAD â VAD SĂGER FORSKNINGEN OM GOD UNDERVISNING?
att formulera sĂ„ kallade âBig Ideasâ för det Ă€mnesinnehĂ„ll de ska undervisa. Om vi gĂ„r till variationsteorin och till lĂ€raren som inledde detta kapitel skulle man kunna jĂ€mföra Big Ideas med kritiska aspekter, det vill sĂ€ga âdet elever mĂ„ste fĂ„ möjlighet att fĂ„ syn pĂ„ och lĂ€ra sig för att utveckla en viss förmĂ„gaâ. En viktig aspekt i lĂ€rarens Ă€mnesdidaktiska kunskap Ă€r att introducera nya begrepp, sammanhang och teorier pĂ„ ett sĂ€tt som Ă€r meningsfullt och som frĂ€mjar elevers lĂ€rande. LĂ€raren bör vara tydlig, engagerad, bry sig om eleverna, vara medveten om varje elevs aktuella kunskap och sĂ€tt att tĂ€nka samt anpassa undervisningen efter detta. LĂ€rarens âdidaktiska fingertoppskĂ€nslaâ (Gunnarsson, 2008) kommer till uttryck genom âdidaktiska handlingsmönsterâ vilket innebĂ€r att exemplifiera olika förhĂ„llanden i undervisningen. FingertoppskĂ€nslan visar till exempel nĂ€r lĂ€raren Ă€r observant pĂ„ var och nĂ€r eleven behöver hjĂ€lp. LĂ€raren bör vara kunnig i det naturvetenskapliga sprĂ„ket och vara vĂ€l insatt i vilket Ă€mnesinnehĂ„ll som ska undervisas. LĂ€rares kollegiala reflektion Ă€r en mycket kraftfull metod som skapar möjligheter att analysera undervisningspraktiken och göra det osynliga synligt. Reflektion kan synliggöra och identifiera vad lĂ€raren anser Ă€r svĂ„rt och vad som kan förbĂ€ttras. DĂ€rför Ă€r reflektionen ett viktigt redskap bĂ„de för att identifiera och för att utveckla en lĂ€rares PCK (Nilsson, 2008, 2012).
Naturvetenskap som allmĂ€nbildning Under senare Ă„r har det pĂ„gĂ„tt en Ă€mnesdidaktisk diskussion om frĂ„gorna vad, hur, varför och för vem naturvetenskapen undervisas. Att naturvetenskapen ska vara relevant och förbereda elever för en framtid som samhĂ€llsmedborgare dĂ€r de kan ta stĂ€llning och argumentera i frĂ„gor med ett naturvetenskapligt innehĂ„ll Ă€r tydligt framskrivet i de nya kursplanerna för skolan, Lgr 11. En term som anvĂ€nds internationellt Ă€r Scientific literacy dĂ€r frĂ„gor som behandlar elevernas vardag lyfts fram i den naturvetenskapliga undervisningen. Enligt Norris och Phillips (2003) betyder scientific literacy att kunna förstĂ„, tolka, analysera och kritisera naturvetenskapliga texter samt att granska de argument som förs fram. Scientific literacy bygger pĂ„ det faktum att elever mĂ„ste kunna se sambandet mellan naturvetenskap och vĂ€rlden omkring dem, hitta vĂ€gar att söka och vĂ€rdera information och sedan anvĂ€nda informationen pĂ„ ett lĂ€mpligt sĂ€tt (Nilsson, 2012). Den australiensiska forskaren Rennie (2005) beskriver begreppet scientific literacy som âknowing science as a way of thinking, finding, 17
DEL 1 ATT ORGANISERA FĂR LĂRANDE
organising and using information to make decisionsâ. Rennie talar om en naturvetenskapligt allmĂ€nbildad person som Ă€r intresserad av och förstĂ„r vĂ€rlden omkring sig, fattar kloka och vĂ€lgrundade beslut i frĂ„gor som rör till exempel miljö, sin egen hĂ€lsa och sitt vĂ€lmĂ„ende, Ă€r kritisk och ifrĂ„gasĂ€ttande till pĂ„stĂ„enden med ett naturvetenskapligt innehĂ„ll, har en förmĂ„ga att identifiera frĂ„gestĂ€llningar, undersöka och göra evidensbaserade pĂ„stĂ„enden samt Ă€r engagerad i samtal om och i naturvetenskap. Rennie beskriver detta med en modell dĂ€r hon sĂ€tter den naturvetenskapligt allmĂ€nbildade personen i mitten och det som kĂ€nnetecknar en sĂ„dan person i olika boxar runt omkring (se figur nedan).
Scientific literacy â en definition Ăr intresserad av att förstĂ„ vĂ€rlden omkring
Fattar kloka och vÀlgrundade beslut i frÄgor som rör t.ex. miljö, sin egen hÀlsa och sitt vÀlmÄende
Engagerad i samtal om och i naturvetenskap
ScientiïŹcally literate people
Har en förmĂ„ga att identiïŹera frĂ„gestĂ€llningar
Ăr kritisk och ifrĂ„gasĂ€ttande till pĂ„stĂ„enden med ett naturvetenskapligt innehĂ„ll
Det handlar alltsĂ„ om att utveckla en form av handlingsberedskap för att kunna leva, kommunicera samt argumentera i den vĂ€rld som omger oss. Att som lĂ€rare tĂ€nka i ett perspektiv av scientific literacy kan fungera som ett paraply för hur man ocksĂ„ planerar naturvetenskapliga aktiviteter med eleverna. LĂ€s- och skrivutveckling, samhĂ€llsfrĂ„gor och kommunikation kan trĂ€nas genom att man i lĂ€ser olika texter och artiklar med ett naturvetenskapligt innehĂ„ll. Undersökande arbetssĂ€tt, argumentation och kommunikation trĂ€nas genom resonemang och experiment. DĂ€rför fungerar begreppet âscientific literacyâ utmĂ€rkt som ett sĂ€tt att inrama naturvetenskapliga aktiviteter bĂ„de i förskolan och i skolan.
18
ISBN 978-91-47-12286-8 © 2018 Författarna och Liber AB
FörlÀggare: Maria Granler Projektledare: Maria Emtell Redaktör: Ann-Sofie Lindholm Omslag och typografi: Anna Hild Omslagsfoto: Hans Persson Foto: Hans Persson Produktion: Lars Wallin
Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina 2018
Kopieringsförbud Detta verk Àr skyddat av upphovsrÀttslagen. Kopiering, utöver lÀrares och elevers begrÀnsade rÀtt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, Àr förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrÀttsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. IntrÄng i upphovsmannens rÀttigheter enligt upphovsrÀttslagen kan medföra straff (böter eller fÀngelse), skadestÄnd och beslag/förstöring av olovligt framstÀllt material. SÄvÀl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. LÀs mer pÄ www.bonuspresskopia.se.
Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se kundservice tfn 08-690 90 00 e-post: kundservice.liber@liber.se
Varför studsar en varm boll högre Ă€n en kall? Vad hĂ€nder med is om vi hĂ€ller pĂ„ salt? Hur bygger man om en petflaska sĂ„ att den funkar som en termos? Det hĂ€r Ă€r frĂ„gor som kan vĂ€cka nyfikenhet hos elever och locka in dem i naturvetenskapens underbara vĂ€rld. NO ska vara ett Ă€mne för alla elever! Men hur gör man rent praktiskt? Kreativ och likvĂ€rdig NO-undervisning Ă€r en konkret handbok och en kreativ inspirationskĂ€lla som i ord och bild visar hur du didaktiskt organiserar, genomför och följer upp en NO-undervisning som bĂ„de vĂ€cker nyfikenhet och ger eleven goda kunskaper. Författaren Hans Persson vĂ€gleder och sporrar dig pĂ„ sitt personliga sĂ€tt att skapa en mer intressant, kreativ och inkluderande undervisning. Kreativ och likvĂ€rdig NO-undervisning Ă€r problematiserande och vilar pĂ„ vetenskaplig grund. Pernilla Nilsson, professor i didaktik vid Högskolan i Halmstad, ger inledningsvis en forskningsgenomgĂ„ng. Alla experiment och aktiviteter Ă€r autentiska och hĂ€mtade direkt frĂ„n klassrummen, vĂ€l utprövade av verksamma lĂ€rare frĂ„n olika lĂ€nder. Boken Ă€r rikt illustrerad och det finns i mĂ„nga fall lĂ€nkar till filmklipp som förtydligar innehĂ„llet ytterligare. Boken vĂ€nder sig till lĂ€rare och lĂ€rarstudenter, frĂ€mst för Fâ6 i grundskolan men passar Ă€ven för högre Ă„rskurser. Hans Persson Ă€r med sin gedigna erfarenhet en av Sveriges mest meriterade inspiratörer inom naturvetenskap- och teknikomrĂ„det. I förelĂ€sningar och lĂ€roböcker har han inspirerat tusentals lĂ€rare över hela vĂ€rlden. PĂ„ hemsidan www.hanper.se finns mĂ€ngder av tips och filmade experiment.
Best.nr 47-12286-8 Tryck.nr 47-12286-8