Socialt arbete och internet – ATT FÖRSTÅ OCH HANTERA SOCIALA PROBLEM PÅ NYA ARENOR
KRISTIAN DANEBACK & EMMA SORBRING (RED.)
Socialt arbete och internet – att förstå och hantera sociala problem på nya arenor ISBN 978-91-47-11269-2 © 2016 Författarna och Liber AB förläggare: Peter Söderholm redaktör och projektledare: Cecilia Björk Tengå omslag, grafisk form och ombrytning: Cecilia Frank foton inlaga: Shutterstock s. 30-31, 120-121, 166-167, 226-227 omslagsfoto: Shutterstock produktionsledare: Jürgen Borchert Första upplagan 1 Repro: Integra Software Services, Indien Tryck: People Printing, Kina, 2016
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se. Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
FÖRORD Det sociala arbetets praktik är mångfacetterat och varierande, men för de flesta handlar det om att förbättra livssituationen för människor som på ett eller annat sätt lever i utanförskap eller riskerar utanförskap. Ett viktigt led i detta arbete är mötet mellan socialarbetare och individ. Internet erbjuder nya vägar för kommunikation och nya förutsättningar för samtal mellan professionella och människor i behov av stöd och hjälp. Samtidigt kan vi se nya och gamla sociala problem ta sig uttryck på internet vilket innebär både utmaningar och möjligheter för socialt arbete. Vår forskning om olika aspekter av internetanvändande har uppmärksammats av socialarbetare inom både socialtjänst och skola. Därigenom har vi tydligt kunnat se relevansen av forskningen om internet för det sociala arbetets praktik, men också behovet av mer kunskap inom området. Vi har även märkt att allt fler studenter har intresserat sig för frågan om internets möjligheter och problem i deras kommande yrkesutövning – något som avspeglats i en rad uppsatser och praktikrapporter. Trots detta är frågor om socialt arbete och internet inte särskilt uppmärksammade i vare sig utbildningar eller praktiska verksamheter, kanske beroende på att det saknats ett led mellan forskningsresultat och praktisk verksamhet i form av läromedel och utbildning. Vi har därför skrivit en bok, tillsammans med andra forskare, som behandlar flera av de områden som kan vara aktuella för det praktiska sociala arbetet. Det är viktigt att redan i utbildningssammanhang introducera de möjligheter och utmaningar som internet för med sig för det sociala arbetet, till exempel på utbildningar som socionomprogrammet, lärarprogrammen och det socialpedagogiska programmet. Februari 2016 Kristian Daneback och Emma Sorbring
Förord
3
INNEHÅLL Författarpresentationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
DEL 1
KAPITEL 1
Nya fenomen eller gamla fenomen i nya former? Internet och identitetsskapande i tonåren . . . . . . . . . . . . .32 Maria Wängqvist & Sara Griphammar
KAPITEL 2
Del@ktig på internet – om internetanvändande bland unga med intellektuell funktionsnedsättning . . 47 Lotta Löfgren-Mårtenson, Martin Molin & Emma Sorbring
KAPITEL 3
Sexköpare och sexsäljare på virtuella arenor . . . . . . . . . . . 60 Gabriella Scaramuzzino
KAPITEL 4
Drogproblematik på internet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .74 Josefin Månsson & Mats Ekendahl
KAPITEL 5
Onlinespel och problemspelande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 Faltin Karlsen
KAPITEL 6
Vad är nätmobbning och vad kan, bör och ska man göra som professionell i skola och socialtjänst? . . . . . . .103 Sofia Berne, Ann Frisén & Kristian Daneback
DEL 2
Informella arenor och experter: På egen hand – tillsammans med andra
KAPITEL 7
Social mobilisering och organisering via sociala medier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122 Margareta Bohlin & Sevtap Gurdal
4
SOCIALT ARBETE OCH INTERNET
KAPITEL 8
Erfarenhetsbaserad kunskap på internet – föräldraforum som exempel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 136 Kristina Alstam, Lars Plantin & Kristian Daneback
KAPITEL 9
Självhjälpsgrupper som erfarenhetsutbyte och testa-dig-själv . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .150 Fanny Edenroth Cato, Mats Börjesson & Eva Palmblad
DEL 3
Formella arenor och experter: Verktyg, metoder och kunnande
KAPITEL 10
Expertsajter på internet: Information och kunskaper kring sexuella frågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .168 Kristian Daneback
KAPITEL 11
Internetbaserade självhjälpsinterventioner för unga i riskzon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 179 Helena Hansson, Ulla Zetterlind, Nicklas Kartengren & Tobias Elgán
KAPITEL 12
Kunskapsspel som en del i preventionsoch interventionsinsatser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 197 Emma Sorbring, Anette Bolin & Erica Bowen
KAPITEL 13
Behandling via internet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 215 Gerhard Andersson & Per Carlbring
DEL 4
Socialtjänsten och socialarbetare på internet
KAPITEL 14
Socialtjänsten på nätet – att tänka nytt och våga göra annorlunda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 228 Rebecka Ingloff & Lilianne Lautrup
KAPITEL 15
Uppsökande arbete på internet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 241 Karl Ekeman
KAPITEL 16
Juridiska aspekter på socialt arbete och internet . . . . 253 Sarah Arlebrink
Avslutning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 266
Innehåll
5
FÖRFATTARPRESENTATIONER Kristina Alstam är doktorand och lärare på Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Hon arbetar med en avhandling om ansvarsförhandlingar på svenska virtuella föräldraforum. Hennes forskningsintressen behandlar föreställningar om föräldraskap och hur de formas av politiska omdaningar, särskilt nyliberalism och åtstramningspolitik, frågor om hur klasstillhörighet relaterar till föräldraskapsdiskurser samt frågor om fattigdom, bostadsfrågor och gentrifiering. Kristina är medförfattare till Barndom och Migration från Boréa Bokförlag och till Social exkludering. Perspektiv, process, problemkonstruktion från Studentlitteratur. Gerhard Andersson är professor i klinisk psykologi vid Linköpings univer-
sitet och Karolinska Institutet. Han är legitimerad psykolog och psykoterapeut. Utöver sitt akademiska arbete är han verksam som psykolog i hörselvården i Linköping. Gerhard har publicerat mer än 500 publikationer inklusive flera böcker om kognitiv beteendeterapi. Han var även verksam vid framtagandet av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för behandling av ångest och depression. Hans forskning gäller främst internetbaserad behandling för olika problem samt forskning om tinnitus. Se www.gerhardandersson.se för mer information. Sarah Arlebrink är anställd som stadsjurist på stadsledningskontorets juridiska
avdelning i Göteborgs Stad. Hon arbetar huvudsakligen med frågor som rör offentlighet och sekretess, förvaltnings- och kommunallagen, socialtjänstlagstiftningen med mera, men med allt större fokus på dataskydd och skyddet för personlig integritet. När det gäller dessa frågor arbetar hon i en samordnande och övergripande roll för hela staden och samtliga verksamheter. Sofia Berne är fil.dr i psykologi och legitimerad psykolog, hon är verksam som
forskare och lektor vid Göteborgs universitet. Hon medverkar i och bedriver forskningsprojekt som syftar till att undersöka olika aspekter av nätmobbning med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Margareta Bohlin är docent i psykologi och arbetar som lektor och forskare
i psykologi vid Högskolan Väst. Hon undervisar inom barn- och ungdomsvetenskap, framför allt med inriktning mot metod och intersektionella perspektiv och är verksam i HV:s barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljö. Hennes forskning rör ungdomars risktagande på och utanför internet, och hon
6
SOCIALT ARBETE OCH INTERNET
undersöker riskdiskurser i medier som riktas till ungdomar. Hon studerar också ungdomars organisering via sociala medier samt risktagande bland barn med diabetes. Anette Bolin arbetar som lektor i socialt arbete vid Högskolan Väst. Hon
undervisar kring barn, ungdomar, organisation och samverkan. Hennes forskningsintresse rör organisering av social barn- och ungdomsvård och professionellas yrkesutövning och metoder. Hon arbetar för närvarande i ett postdokprojekt finansierat av Majblommans riksförbund. Projektet handlar om barns erfarenheter och förståelse av föräldrars arbetslöshet och påverkan på barns och ungas vardag. Erica Bowen är professor i psykologi vid Coventry University i Storbritan-
nien, med inriktning mot våld och interpersonell aggression. Hennes forskningsintresse kretsar kring området våld inom vuxen- och tonårsrelationer. Erica har varit projektledare för ett antal olika internationella och nationella projekt, vilka mynnat ut i olika metoder och interventioner inom området relationellt våld och aggression. Erica är verksamhetsledare för forskargruppen Våld och interpersonell aggression. Hon är författare till böckerna The rehabilitation of partner-violent men utgiven av Wiley-Blackwell och The psychology of violence in adolescent romantic relationships utgiven av Palgrave-MacMillan. Mats Börjesson är professor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institu-
tionen vid Stockholms universitet. Hans forskningsintressen har kretsat kring normalitet och kategoriseringspraktiker, i såväl historisk tid som i samtiden, och med ett fokus på metodfrågor inom diskurs- och narrativ analys. Mats är bland annat medredaktör i bokserien BeGreppbart, medförfattare till Makt, Diskurs analys i praktiken och Strultjejer, arbetssökande och samarbetsvilliga, samtliga utgivna av Liber. Per Carlbring är professor och föreståndare för den kliniska avdelningen vid
Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet. Han är legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut samt specialist i klinisk psykologi. Hans forskargrupp utvecklar och prövar vetenskapligt nya behandlingsformer för främst ångest, depression, prokrastinering och spelberoende. Per är chefredaktör för den vetenskapliga tidskriften Cognitive Behaviour Therapy och har själv publicerat ungefär 200 arbeten inklusive böcker och bokkapitel. Se www.carlbring.se för mer information och kontaktuppgifter. Kristian Daneback är socionom, professor och viceprefekt vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Hans forskningsintresse handlar
Författarpresentationer
7
om hur ny teknik påverkar olika sociala fenomen och aspekter av vardagslivet. Mer konkret har forskningen handlat om kärlek och sexualitet på internet, föräldraskap och internet samt nätmobbning. Kristian forskar också om hur ny teknik kan användas för datainsamling och analys. Ett annat forskningsintresse är vetenskapsteori och rör den inomvetenskapliga utvecklingen av ämnet socialt arbete. Kristian är biträdande redaktör för den vetenskapliga tidskriften Cyberpsychology: Journal of Psychosocial Research on Cyberspace. Han har varit med och skrivit flera bokkapitel med fokus på internet, till exempel i läroböckerna Sexualitetsstudier och Sexologi, båda utgivna på Liber, samt läroboken Forskningsmetodik för socialvetare utgiven på Natur & Kultur. Fanny Edenroth Cato är doktorand i barn- och ungdomsvetenskap vid
Stockholms universitet och verksam inom forskningsområdet social interaktion och diskursiv teori. Hennes avhandlingsprojekt behandlar frågor om social kategorisering, normalitet och identitet. Fanny studerar bland annat internetforum där ungdomar och föräldrar skriver om etiketter som kan relateras till känslighetsproblematiker av olika slag. Hon intresserar sig också för hur diskurser och narrativ om känslighet och sårbarhet kan förstås i en samhällelig, institutionell och historisk kontext. Karl Ekeman är i skrivande stund verksam som retorikkonsult och adjunkt
i retorik vid Uppsala universitet. Tidigare har han bland annat arbetat inom verksamheten Fryshusets Nätvandrare, och var där projektledare och författare till metodboken Nätvandra! En instruktion till samtal med unga online. Mats Ekendahl är lektor vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms univer-
sitet. Han disputerade 2001 med avhandlingen Tvingad till vård – missbrukares syn på LVM, motivation och egna möjligheter och har sedan dess bedrivit forskning som tar sikte på brukarnas respektive hjälparbetarnas perspektiv på substansbruk och behandling, samt olika diskursers inflytande över hur samhället löser sociala problem. Tobias Elgán är fil.dr och verksam som forskare på STAD (Stockholm före-
bygger alkohol- och drogproblem) vid Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Tobias forskning fokuserar främst på ungdomar vars föräldrar har missbruksproblem samt webbaserade interventioner. Som medlem i STAD:s forskargrupp är han också involverad i projekt som rör andra preventionsinsatser, till exempel alkoholprevention på idrottsarenor. Ann Frisén är professor i psykologi vid Göteborgs universitet och legitime-
rad psykolog. Hon har sedan början av 2000-talet forskat om olika former av
8
SOCIALT ARBETE OCH INTERNET
mobbning bland barn och ungdomar och har publicerat många vetenskapliga artiklar inom området. Hon har också varit med och skrivit flera böcker med fokus på barn och ungdomars situation (Ann hette tidigare Ann Erling): Projekt perfekt – om utseendekultur och kroppsuppfattning, Ungdomar och identitet, Ungdomspsykologi: Utveckling och livsvillkor, samtliga utgivna av Natur & Kultur. Sara Griphammar är fil.kand. i psykologi och biträdande forskare vid Gö-
teborgs universitet där hon också studerar på psykologprogrammet. Hennes forskningsområde handlar om identitetsutveckling och vilken betydelse ungas användande av internet har för den, både vad gäller själva användandet och de risker och möjligheter det medför. Sevtap Gurdal är fil.dr i psykologi och forskar inom föräldraskap och barn-
uppfostran med fokus på föräldrars attityder, attributioner kring barn och barnuppfostran. Hon har även forskat om barns upplevda agens och hur kontexten kan påverka på vilket sätt barn uppfattar sin delaktighet, samt om hur växelspelet mellan föräldrars och barns makt ser ut i interaktionen i uppfostran. Hon är delaktig i två forskningsprojekt, ett som undersöker samverkan i ett föräldrastödsprogram och ett där ungdomars organisering via sociala medier studeras. Sevtaps undervisning har bland annat skett inom lärarutbildningen och barnoch ungdomspsykologi, där kultur, etnicitet och genus har varit i fokus. Hon är även medredaktör till läroboken Läraryrket – ett mångfasetterat uppdrag. Helena Hansson är med.dr och verksam som forskare och universitetslek-
tor vid Socialhögskolan, Lunds universitet. I sin grundutbildning är Helena socionom och har tidigare arbetat kliniskt som kurator inom missbruks- och beroendevården samt psykiatrisk öppenvård. Helenas forskningsområde fokuserar främst på metodutveckling inom området förhållningssätt och möte med anhöriga till personer med en beroendeproblematik, och då främst ungdomar vars föräldrar har missbruksproblem. Rebecka Ingloff är socionom och arbetar med att utveckla och sprida kun-
skap om Soctanter på nätet, Sveriges första socialrådgivning på internet. Hon har tidigare arbetat med myndighetsutövning som handläggare inom försörjningsstöd samt som socialrådgivare. Hon har ett särskilt intresse för hur barn och ungdomars rättigheter tas tillvara inom socialtjänsten och har bland annat utbildat sig i BRIS regi. Idag arbetar hon i socialtjänstens jourverksamhet med rådgivning, handläggning av akut bistånd och akuta tvångsåtgärder. Faltin Karlsen är professor i medievetenskap vid Westerdals Oslo ACT. Han
forskar om medieanvändare, dataspel och dataspelskultur. Faltin har ett specifikt
Författarpresentationer
9
fokus på teman som handlar om mediepåverkan av våldsinnehåll och beroendeproblematik. Det sistnämnda är temat i boken A World of Excesses: Online Games and Excessive Playing som publicerades 2013. De senaste åren har han forskat om debatter om dataspel och medieanvändning, så kallad mediepanik. Han är en ofta anlitad källa i media och deltar aktivt i debatter om medieanvändare och dataspelare. Nicklas Kartengren är verksam som projektledare och metodutvecklare på
STAD (Stockholm förebygger alkohol- och drogproblem) vid Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting. Nicklas huvuduppgift är att samordna forskningsprojekt som rör digitala interventioner för unga vars föräldrar har alkoholproblem. Nicklas har i över 20 år jobbat med barn och unga, ofta med fokus på alkohol- och narkotikafrågor. Han har bland annat drivit HVB-hem, jobbat som projektledare och skrivit skolmaterial om alkohol och narkotika. Nicklas har utvecklat och skrivit manus till Alkohol & Coping-programmet. Lilianne Lautrup arbetar som socionom med brottsutsatta, medling samt är
ansvarig för ”Chatta med en socialarbetare” på Plattform Malmö, som är en del av socialtjänsten i Malmö stad. Där arbetar hon bland annat med att utveckla och marknadsföra chatten. Hon har tidigare arbetat med familjerättsliga frågor inom socialtjänsten och varit en del av BRIS jourverksamhet. Lotta Löfgren-Mårtenson är professor i hälsa och samhälle med inriktning
sexologi och sexualitetsstudier vid Institutionen för socialt arbete samt föreståndare vid Centrum för sexologi och sexualitetsstudier, Malmö högskola. Hennes forskningsområden rör främst unga med intellektuella funktionsnedsättningar och sexualitet, sexualundervisning, sexuell hälsa, samt pornografi, internet och unga. Lotta är författare till ett flertal publikationer inom dessa forskningsområden, samt medredaktör till bland annat läroboken Sexologi och författare till Sexualitet, båda utgivna på Liber. Martin Molin, docent i socialt arbete och fil.dr i handikappvetenskap, är verk-
sam inom den barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön vid Högskolan Väst. I sin forskning har han intresserat sig för frågor om delaktighet och utanförskap i gymnasiesärskolan. På senare tid har Martin inriktat sina studier på övergången mellan särskola och arbetsliv med fokus på identifikationsprocesser och vuxenblivande. Han är också projektledare för ett pågående forskningsprojekt: Del@ktig på nätet – om särskoleelevers identitetsskapande aktiviteter på internet. Martin är medredaktör till läroboken Att förstå ungdomars identitetsskapande, Liber.
10
SOCIALT ARBETE OCH INTERNET
Josefin Månsson är doktorand på Institutionen för socialt arbete, Stockholms
universitet, där hon också har tagit sin socionomexamen. Hon arbetar på Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) med sitt avhandlingsprojekt som handlar om cannabis i Sverige. I avhandlingen riktas fokus mot hur olika samhällsaktörer förhåller sig till cannabiskonsumtion, cannabiskonsumenter och cannabispolicy. I sitt arbete har hon tittat särskilt på hur detta diskuteras på internet. Eva Palmblad är docent på Socialhögskolan vid Lunds universitet. Hennes
forskning fokuserar på hälsouppfattningar, social kategorisering och föreställningar om normalitet–avvikelse, historiskt och i nutid. Eva är medredaktör till läroböckerna Diskursanalys i praktiken och Strultjejer, arbetssökande och samarbetsvilliga, båda utgivna av Liber. Lars Plantin är professor i socialt arbete vid Fakulteten för Hälsa och Samhälle,
Malmö högskola. Han har under många år bedrivit forskning kring familj och föräldraskap med särskilt fokus på fäder. Tillsammans med Kristian Daneback har han varit ansvarig för forskningsprojektet Föräldraskap och internet: Nya mötesplatser och informationsvägar kring det moderna föräldraskapet. Lars är medredaktör till läroboken Sexualitetsstudier som getts ut på Liber. Gabriella Scaramuzzino är fil.dr i socialt arbete och arbetar som lektor vid
Socialhögskolan, Lunds universitet. Hennes avhandling handlar om sexköpares och sexsäljares kollektiva strategiska handlande på internet och om hur internet har skapat nya förutsättningar för makt och inflytande. Hennes forskningsområden är prostitution, civilsamhället och hur den tekniska utvecklingen påverkar socialt arbete. Under 2016 har Gabriella påbörjat ett postdok-projekt som handlar om vilken transformativ roll internet har för mobilisering och organisering av olika grupper som metallarbetare, socialarbetare och ”sexarbetare”. Emma Sorbring är professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Högskolan
Väst, där hon är verksamhetsledare för den barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön. Hennes övergripande forskningsintressen är inom områdena familj, barn och ungdomar. Nuvarande och tidigare projekt har berört föräldraskap ur ett kulturellt perspektiv, unga föräldrar, ungdomars internetanvändande samt föräldrars förhållningssätt till ungdomars internetanvändande, ungdomars sexuella utveckling, våld i nära relation bland ungdomar samt unga människors beslutsfattande. Emma är medredaktör till läroböckerna Att förstå ungdomars identitetsskapande och Unga föräldrar, båda utgivna av Liber.
Författarpresentationer
11
Maria Wängqvist är fil.dr och lektor i psykologi vid Göteborgs universitet.
Hon undervisar framför allt inom utvecklingspsykologi med särskilt intresse för identitetsutveckling bland ungdomar och unga vuxna. Hennes övergripande forskningsintressen rör olika aspekter av identitets- och personlighetsutvecklingen och hur den är relaterad till sociala faktorer och andra aspekter av utvecklingen, till exempel genus, etnicitet, internetanvändande och kroppsuppfattning. Ulla Zetterlind är dr i medicinsk vetenskap och seniorforskare vid Kliniskt
centrum för hälsofrämjande vård, Lunds universitet. Hon har en grundutbildning som socionom och har tidigare arbetat kliniskt som kurator inom missbruks- och beroendevården vid Beroendecentrum i Malmö. Hon har också under 10 års tid varit projektledare för en barnverksamhet riktad till barn till föräldrar med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Ulla disputerade 1999 i området psykiatri med avhandlingen Relatives of Alcoholics; studies of hardship, behaviour, symptomalogy and methods of intervention.
12
SOCIALT ARBETE OCH INTERNET
Inledning KRISTIAN DANEBACK EMMA SORBRING
Sedan flera år tillbaka har vi noterat hur internet aktualiserat en rad problem och dilemman inom det sociala arbetets praktik. Detta har berört flera professionella yrkesgrupper inom den sociala sektorn; alltifrån myndighetsutövning till socialt arbete i civilsamhället. Även inom närliggande sektorer som exempelvis hälsooch sjukvården samt inom skolan finns yrkesgrupper som berörs av detta. Men internet erbjuder också en uppsjö av nya möjligheter att hantera olika problem, till exempel genom webbaserad behandling, terapi, utbildning och andra former av stöd och prevention. Internet gör det också möjligt att få nya perspektiv på gamla sociala problem och erbjuder en tillgänglighet till sociala tjänster som sträcker sig utanför de ordinarie öppettiderna och det traditionella socialkontoret. Även om boken tar sin utgångspunkt i socialt arbete, kan vi se relevansen för lärare, specialpedagoger och psykologer för att nämna några exempel. För många professionella, men även blivande professionella under utbildning, kan såväl problem som möjligheter relaterade till internet vara svåra att förstå sig på. Speciellt i arbetet med unga människor kan professionella i vissa fall känna sig i underläge när det gäller de tekniska aspekterna av internet. I jämförelse med en del andra tekniska uppfinningar har det varit så att barn och unga ofta haft mer kunskaper om datorer och internet än sina föräldrar. Helt klart är att olika generationers erfarenheter har betydelse för hur man ser på internets möjligheter och risker. Till exempel har forskning visat att unga människor ofta föredrar internetbaserad hjälp och stöd i relation till mer traditionella behandlings- och preventionsprogram. Det finns också en oro rörande de juridiska aspekterna; när och hur kan eller får man använda internet i det professionella arbetet? Syftet med den här boken är att utifrån såväl forskning som praktiska erfarenheter ge exempel på några av de problem och möjligheter som är relevanta för professionella inom det sociala arbetets praktikfält – oavsett om man är där nu eller på väg dit.Vår förhoppning är att boken ska bidra med ökade kunskaper och förståelser när det gäller olika aspekter av socialt arbete och internet, men också att öppna för diskussion kring – och kanske till och med ge inspiration till – framtidens sociala arbete. Inledning
13
Människors vardag och internet När Tim Berners-Lee lanserade webbläsaren 1993 kan man säga att internet slog igenom på bred front, det vill säga blev tillgängligt för allmänheten. Tekniken hade funnits sedan långt tidigare, men då främst inom militär verksamhet och i universitetsvärlden, och därmed var den begränsad till ett fåtal användare. Innan allmänheten fick ta del av den nya tekniken, började organisationer och kommersiella aktörer att använda den i sina verksamheter. Tekniken var dock ofta bunden till arbetsplatserna, framförallt beroende på den otympliga och kostsamma utrustningen. I Sverige brukar vi emellanåt hävda att internet kom in i männi skors medvetande i samband med att dåvarande statsministern Carl Bildt den 4 februari 1994 skickade ett e-postmeddelande till USA:s president Bill Clinton, vilket uppgavs vara den första mailväxlingen statsmän emellan. Ett par år senare, 1996, beskrev dåvarande statsrådet Ines Uusmann internet som en övergående fluga. Huruvida dessa anekdoter är sanna eller inte så är det ändå händelser som påverkat vår medvetenhet om internets betydelse. Även om det fortfarande var en minoritet av svenskarna som använde internet i mitten av 1990-talet så ökade antalet användare exponentiellt under de påföljande åren. Det berodde till viss del på persondatorreformen 1997 som gjorde det möjligt för många medborgare att genom sina arbetsplatser köpa datorer med internetanslutning till hemmet skattefritt, till exempel via bruttolöneavdrag. En annan anledning var förstås den expansiva bredbandsutbyggnaden i landet. Båda satsningarna gjordes på bred front och handlade om tillgänglighet, dels genom tillgången till själva datorerna, dels via infrastrukturen som kopplade samman dem. Detta gjorde Sverige världsledande när det gällde det som kallas för internetpenetrationen, det vill säga hur stor andel av en befolkning som har tillgång till internet. När väl allmänheten fick tillgång till internet så öppnades ett nytt forskningsområde som handlade om det sociala användandet av internet, innehållet/kulturen på olika arenor etc. Inom samhällsvetenskaperna utvecklades dock detta område relativt långsamt. Desto snabbare gick forskningen inom hälsooch sjukvårdsområdet, framförallt i USA där man tidigt utvecklade internetmedicin och ”telemedicine”. Vi kan alltså konstatera att naturvetenskapen och medicinen såg nyttan och möjligheterna tidigare jämfört med forskningen på det sociala området. I efterhand kan det kanske te sig lite märkligt med tanke på hur internet och senare sociala medier har påverkat människors relationer och kommunikationsmönster – såväl privat som professionellt. När vi idag pratar om internet, eller ”nätet”, så menar vi oftast webben, det vill säga det vi ser med hjälp av våra webbläsare. Det kanske inte är så konstigt eftersom webbläsaren lanserades samtidigt som allmänheten fick tillgång till
14
SOCIALT ARBETE OCH INTERNET
internet, som beskrivits ovan. Sammanblandningen av begreppen kan också ha att göra med att engelskans ”net” och ”web” båda blir ”nät” översatt till svenska. Men internet är egentligen själva infrastrukturen, det nätverk av sammankopplade datorer som gör att vi kan kommunicera med varandra på exempelvis sociala medier, via IP-telefoni eller e-post. Samtidigt har vi sett en utveckling där e-post, spel, interventioner, forum och sociala medier blivit webbaserade, det vill säga nås genom webbläsaren som är ett program som kan hämta och läsa information som finns lagrad på värddatorer, så kallade servrar. I mitten av 1990-talet trodde man att de som använde internet var speciella i något avseende och därmed skiljde sig från majoriteten som inte använde internet. Vissa uppfattade internet som något som framförallt tilltalade yngre män. Idag ser det annorlunda ut och en anledning till detta var de tidiga satsningar på utbildning kring dator- och internetanvändande via skolan och andra bildningsinsatser som gjordes i landet.Tillgång till och kunskap om tekniken på bred front är politiska satsningar som har etablerat Sverige som en framstående IT-nation. De senaste rapporterna om svenskarna och internet har dock intresserat sig för den lilla grupp som inte använder internet, vilka de är och vad det får för konsekvenser för dem. I de flesta åldersgrupper använder både män och kvinnor internet i lika hög utsträckning; det finns i princip inga könsskillnader (förutom i åldersgruppen över 70 år, där fler män än kvinnor använder internet). Och det finns idag en generation i Sverige som inte vet hur det är att leva i ett samhälle utan internet.Var denna generationsgräns går kan vara svårt att avgöra exakt, men av dem som är yngre än 25 år 2016 torde de flesta ha erfarenhet av internet under sin uppväxt och under skoltiden, medan färre av dem som är över 40 år har det. Däremellan kan erfarenheterna variera. Kontentan blir att även om befolkningen i stort har tillgång till tekniken och kunskaperna för att använda dem, så finns det grupper som av olika anledningar, både strukturella och individuella, står utanför – något som kanske är speciellt viktigt att ta i beaktande för det sociala arbetet som kanske i högre utsträckning än andra kommer i kontakt med dessa grupper. Det kan handla om hemlösa, patienter på rättspsykiatrisk avdelning, migranter, funktionshindrade med flera. Avsaknaden av tillgång till internet skulle därmed kunna förstärka ett utanförskap.Vad betyder det att stå utanför i ett IT-samhälle som förutsätter internet för tillgång till information, service och tjänster? I ett samhälle där även en stor del av de sociala kontakterna upprätthålls via internet? Klyftan mellan de som har tillgång till och använder internet och de som inte har eller gör det kallas på engelska för ”the digital divide” och är ett viktigt och eftersatt område för framtida forskning, som i huvudsak fokuserat på dem med tillgång till internet, framförallt barn och ungdomar. Detta speglas även i denna
Inledning
15
bok där exempelvis inget kapitel handlar om äldre människor eller andra grupper som saknar tillgång till tekniken och/eller kunskaper att använda den. Det hänger förstås ihop med den begränsade forskning som finns tillgänglig och vi ska återkomma till detta i bokens avslutning.
Teoretiska förklaringsmodeller Det faktum att en stor del av befolkningen fått tillgång till nätet, på en relativt kort tid, har aktualiserat en rad nya frågor. En sådan fråga är huruvida individens hälsa, utveckling och välmående påverkas olika beroende på om en aktivitet äger rum på internet, online, eller utanför internet, offline.Vi kommer bland annat att beröra frågan i kapitel 1 som handlar om ungdomars identitetsskapande, i kapitel 2 som handlar om delaktighet och i kapitel 6 som berör nätmobbning. Svaret på frågan, huruvida individens hälsa, utveckling och välmående påverkas olika beroende på om en aktivitet äger rum online eller offline, går inte att besvara med ett enkelt ja eller nej. Svaret är bland annat beroende på vilken aktivitet det är fråga om och vem individen är i fråga om livssituation, kön, ålder och mognad. I slutet av 1990-talet lanserade psykologen Al Cooper (1998) modellen ”Triple-A-Engine” som ett sätt att teoretiskt förklara internets drivkraft, i synnerhet i relation till sexualitet (anonymity, accessibility och affordability). Allteftersom byggdes modellen ut med ytterligare begrepp (acceptability [King 1999] och approximation [Ross & Kauth 2002]). I en av de senare versionerna presenterar Hertlein och Stevenson en modell bestående av sju A:n som ett sätt att fånga de aspekter av internet som kan ses som såväl problematiska som fördelaktiga när det gäller relationella aktiviteter i allmänhet och sexuella och romantiska mer specifikt. Den första aspekten är den tillgänglighet (accessibility) som internet erbjuder. Att internet är öppet och möjliggör tillgång till relationella aktiviteter för nästan alla, närsomhelst och var som helst. På traditionella arenor där exempelvis individens utseende, funktionalitet, sexuella preferens, ålder och kön kan vara ett hinder för tillgång till relationella aktiviteter, erbjuder internet en ökad tillgänglighet oberoende av individens karaktärsdrag och egenskaper. För den individ som är i en relation innebär tillgängligheten också att hon/han har ”tillgång till” den relationen oberoende av geografisk plats och andra samtidigt pågående aktiviteter (det är t.ex. möjligt att under lektionstid skicka meddelanden till sin partner som befinner sig på en annan skola). Den andra aspekten av internet är anonymitet (anonymity) och innebär att ovanstående kan äga rum utan att någon annan vet om det, men också att den person som det berör är fri att konstruera sin online-identitet som han eller hon vill, obe-
16
SOCIALT ARBETE OCH INTERNET
roende av omgivningens tyckande, dock ej oberoende av de reaktioner som han/ hon får på internet (Sorbring, Bohlin, Andersson & Lundin 2014). Anonymitet är en aspekt av internet som berörs i flera av kapitlen i boken, till exempel i kapitel 1 i relation till identitetsskapande, i kapitel 6 i relation till nätmobbning och i kapitel 14 och 15 i relation till vuxnas stöd och hjälp till ungdomar på internet. Den tredje aspekten är de rimliga kostnader (affordability) som det innebär att använda sig av internet för att få tillgång till annars eventuellt kostsamma aktiviteter, till exempel tillsammans med en partner eller vän. Den fjärde aspekten av internet som arena är avspegling (approximation), vilket innebär att de aktiviteter som äger rum på ett eller annat sätt är en avspegling av det som sker offline. På ett eller annat sätt förhåller sig aktiviteten på internet till en likvärdig aktivitet offline och avspeglingen kan vara mer eller mindre korrekt. Att exempelvis ha en kärleksrelation enbart över internet kan innebära att individen är mer öppen på en psykologisk nivå på grund av att den fysiska distansen ger en känsla av trygghet, men innebär å andra sidan också mindre fysisk kontakt och mindre hänsynstagande i vardagssituationen än vad en relation i traditionell mening ofta innebär (Sorbring, Bohlin, Andersson & Lundin 2014). Den femte aspekten är acceptans (acceptability) och innebär att det finns en tendens att människor accepterar specifika fenomen om de sker på nätet, men inte offline. Till exempel är det inte ovanligt att individer, speciellt ungdomar, visar upp sig i utmanande kläder och poser via sociala medier för alla i sin umgängeskrets, vilket för de flesta inte skulle vara tänkbart att göra för en sådan stor publik offline. Den sjätte aspekten av internet som specifik arena är tvetydighet (ambiguity) och som är en effekt av ovanstående aspekt. Tvetydighet innebär att individen kan känna sig tudelad och tveksam till vad som är ett okej och moraliskt riktigt beteende, då ett fenomen kan vara acceptabelt på internet, men inte offline. Det kan för individen vara svårt att dra en gräns mellan vad som känns okej/ bra/moraliskt och vad som inte gör det. Är det till exempel okej att bli kallad ”älskling/sötnos” av någon perifer person i vänskapskretsen offline? Något som online inte skulle vara så konstigt att bli kallad även av perifera vänner. Den sjunde och sista aspekten, ackommodation/anpassning (accommodation), är en effekt av aspekterna acceptans och tvetydighet. Ackommodation betyder att människor justerar/anpassar sina åsikter och bedömningar av ett beteende i enlighet med hur de själva har agerat eller har erfarenheter av. Detta innebär att ett beteende som från början enbart ansågs acceptabelt på internet bidrar till att individen justerar sina generella åsikter (sin grunduppfattning) om det specifika beteendet för att i förlängningen även tycka att beteendet är acceptabelt
Inledning
17
offline. Det kan till exempel innebära att en vokabulär som enbart från början upplevdes som acceptabel på internet så småningom även accepteras offline. Anledningen till att individen justerar sina generella åsikter, sin grunduppfattning, är att det för individen mentalt upplevs som splittrat att å ena sidan agera på ett speciellt sätt på internet och å andra sidan ha en grunduppfattning som innebär något annat. Huruvida internet påverkar individer eller om det är individer som påverkar internet är en ofta diskuterad fråga. För det första kan man ställa sig frågan om tekniken i sig överhuvudtaget kan påverka en människa? Kanske inte idag, men spännande forskning kring artificiell intelligens skulle kunna göra det möjligt i framtiden. Mest troligt är att det idag handlar om en växelverkan där individers erfarenheter gjorda offline tas med online och vice versa. Någon kausalitet är svår att uttala sig om. Vad är det då som skiljer internet från platser utanför internet? Det finns olika teorier för hur man kan förstå internetbaserad kommunikation. En vanlig uppfattning, framförallt bland lekmän, är reduktionistisk, det vill säga att samtal på internet saknar aspekter som finns i samtal som sker offline, bland annat eftersom en stor del av kommunikationen är textbaserad och visuella intryck saknas. Andra menar att internetbaserad kommunikation lägger till aspekter jämfört med kommunikation offline, eftersom deltagarna på ett tydligare sätt kan beskriva känslolägen i såväl text som med så kallade emojer, samt att onlinemiljön inbjuder till att tala om saker man inte vill, kan eller törs prata om offline. Ytterligare andra menar att det inte är någon skillnad oavsett om kommunikationen äger rum på eller utanför internet. Dessa teorier existerar parallellt och det finns ingen som kunnat sägas vara den enda rätta. Det finns vetenskapligt stöd för samtliga aspekter och de har också förändrats i och med internets utveckling. I mitten av 1990-talet var internet i huvudsak textbaserat, uppkopplingen gjordes via telefonnätet och datorernas hårddiskar hade en kapacitet på runt 1 GB (att jämföra med en vanlig smart mobiltelefon som idag har en lagringskapacitet på runt 32 GB). Med utvecklingen frikopplade vi oss från eluttagen, telefonnäten och hushållets PC (som familjemedlemmarna fick dela på) och blev mer rörliga, till exempel genom laptops och wifi och nu senast smarta mobiler. Med den tekniska utvecklingen följde sjuknande priser, vilket gjorde det möjligt för fler att få tillgång till internet. Fler användare, snabbare uppkoppling och ökad datorkraft gjorde arenorna på nätet mer estetiskt tilltalande och det textuella mediet blev mer visuellt i form av bilder och filmer och strömmad video. Idag finns en kamera i mer eller mindre varje laptop och mobiltelefon som säljs. Detta till trots resonerar man ibland som om det fort
18
SOCIALT ARBETE OCH INTERNET
farande var mitten av 1990-talet och att man inte vet ”vem som är på andra sidan skärmen”.
Internet, barn och unga Att internet i Sverige är en integrerad del i mångas liv, och då speciellt i barns och ungas liv, finns det ingen tvekan om (Findahl & Davidsson 2015; Statens medieråd 2015). Bland de barn och ungdomar som valde att delta i ovanstående undersökningar (ca 40 procent för Ungar och Medier och ca 50 procent för Svenskarna och internet) svarade nästan alla att de använder sig av internet varje dag. En stor förändring under de senaste åren är att tillgången till olika typer av mobila enheter (till exempel smarta mobiler och surfplattor) har ökat drastiskt. Även om det fortfarande är en ökning av andelen barn och unga som använder mobila enheter, har den branta ökningen under åren 2010–2013 avstannat och slätats ut, vilket beror på att de flesta barn och ungdomar idag har tillgång till mobila enheter, antingen själva eller i familjen. Då undersökningen genomfördes 2014, var det bland ungdomar i åldern 13–18 år 98 procent som hade en egen smart mobil, en siffra som för barn i åldern 9–12 var 78 procent, men som med säkerhet har ökat och kommer att öka signifikant inom de närmaste åren. Mellan 90 och 95 procent av ungdomar i åldern 12–18 år använder internet (som de i huvudsak når via sina mobila enheter) till att kommunicera med andra genom olika former av sociala medier, chatt, sms eller mail. Sammantaget går det att konstatera att internet är flitigt använt av barn och unga och indikerar nya, effektiva vägar för verksamma inom socialt arbete att komma i kontakt med, kommunicera med och informera unga människor. Forskning visar att barns och ungas egna hjälpsökande underlättas av att stöd och hjälp är organiserat så att 1) hjälpen är lättillgänglig 2) det går snabbt och enkelt att få hjälp 3) den som erbjuder hjälp ses som tillitsfull. I en undersökning (Sorbring & Bohlin 2016) bland barn och unga som sökt hjälp och stöd hos socialarbetare placerade i skolan framkom det att socialarbetarnas omfattande användning av sms och Facebook upplevdes som en faktor som underlättade hjälpsökande. Annika 12 år beskrev till exempel att hon dels fick kontakt med socialarbetaren genom Facebook, dels att det känns mer naturligt och lättare att ta kontakt via sms (Sorbring & Bohlin 2016). Nä men det var mest att de frågade om att bli vän, jag tror att de är vän med de flesta här, eleverna på skolan, så att ja de var typ att de frågade en vänförfrågan …
Inledning
19
så jag gillade väl den ena sidan […] jag har hennes mobilnummer och så har hon mitt mobilnummer, så nä men det är faktiskt väldigt bra att ha deras telefonnummer för jag tycker att det känns konstigt att gå dit och knacka på och hej kan jag få prata med dig om det inte liksom hänt någonting. Om man kan skicka ett sms bara eller ringa så känns det lite lättare.
Men teknikanvändningen bidrog också till en trygghet för de unga genom vetskapen att de alltid kunde få kontakt med en vuxen om behovet blev akut. Då gick jag och knackade på deras dörr. Men sen när det blev mer allvarliga saker då lade jag till deras telefonnummer på min mobil för att det var ganska allvarliga saker, så jag visste att jag kunde liksom skicka till dem direkt ifall jag inte fick tag på dem i skolan eller någonting, ifall de var på ett möte eller så. Då kunde jag skicka till dem direkt i så fall, så då började jag skicka till dem i stället såhär via sms … om jag skulle skicka till honom till exempel idag efter skolan så skulle han säga, så skulle jag få ett svar sen kväll till exempel och säga ja då tar vi det imorgon på morgonen eller så. (Fanny 12 år, i Sorbring & Bohlin 2016)
Vi kommer att vid upprepade tillfällen i boken diskutera den möjlighet internet innebär för att nå ut till barn och unga, och öka chansen att barn och unga tar en egen kontakt med socialtjänsten eller den enskilde socialarbetaren. I kapitel 7 beskrivs hur internet erbjuder en möjlighet för speciellt ungdomar att organisera och mobilisera sig kring frågor som är betydelsefulla för dem och där de kan såväl stötta som hjälpa varandra. I kapitel 11 och 12 behandlas lämpligheten att använda sig av internet för att inkludera barn och unga i riskzon i preventions- och interventionsinsatser. I kapitel 14 och 15 diskuteras barns och ungas upplevelse av trygghet och kontroll då de söker hjälp och stöd via internet, i jämförelse med ansikte mot ansikte. En upplevelse av trygghet och egenkontroll är viktiga incitament för barns och ungas eget hjälpsökande. Även för andra grupper av individer, än för barn och unga, kan internet upplevas som en mer attraktiv väg att söka hjälp och stöd på grund av den anonymitet som internet erbjuder. Det kan röra sig om frågor som individen upplever genanta att ställa ansikte mot ansikte till en professionell, till exempel inom området sexualitet och sexuell hälsa, men där internet erbjuder information och stöd både på sajter vilka bygger på erfarenhetsbaserad kunskap och så kallade expertsajter, vilka tillhandahålls av offentliga myndigheter och verksamheter. En kombination av internetbaserat stöd och traditionella metoder inom socialt arbete pekar forskningen på är fördelaktigt. Till exempel beskrivs i kapitel 11 och 13 hur vägledning från en socialarbetare under tiden en internetbaserad insats äger rum, ökar chanserna för att insatsen ska ge positiva effekter.
20
SOCIALT ARBETE OCH INTERNET
Socialt arbete i förändring En intressant fråga i sammanhanget handlar om konsekvenserna av internetanvändande för individer, grupper och professionella. Något som förändrat sig med den tekniska utvecklingen är tillgången till information och expertkunskaper. Den professionella har idag inte ensamrätt till kunskapen, och expertutlåtanden kan ifrågasättas och vederläggas med erfarenhetsbaserade kunskaper och vetenskapliga kontroverser inom specifika områden. Därigenom förändras förutsättningarna för själva mötet mellan individ och professionell. I kapitel 8 beskrivs hur föräldrar förbereder sig inför mötet med barnavårdscentralen.Vilken roll får de professionella här? Kanske handlar det om att hjälpa till med användningen av expertkunskaperna eller bedömning av informationens kvalitet? Samtidigt ser vi framväxten av självhjälpsgrupper med tillgång till diagnosmanualer och psykometriska test: klienten blir sin egen expert. Frågan är också om det finns individer som avstår från kontakter med professionella? Ibland kanske det kan vara legitimt att ge mer utrymme för dem som verkligen behöver professionell kontakt; i andra fall kanske det kan få förödande konsekvenser om en individ agerar på felaktig och kanske rent av farlig information. Det finns flera likheter med det som forskarna Anna Meeuwisse och Sune Sunesson (1998) diskuterade för snart 20 år sedan när det gällde frivilligorganisationer, socialt arbete och expertis. De lyfter fram en typ av brukarorganisationer, ”vi för oss”-organisationer, det vill säga brukare för brukare, som i flera avseenden kan jämföras med självhjälpsgrupper på internet (se t.ex. kapitel 9), men också andra typer av mer eller mindre beständiga sammanslutningar av individer kring en viss fråga eller ett visst frågekomplex – organisationer som i vissa fall utvecklat egen expertis i kontrast till den av välfärdsstaten utsedda expertisen inom ett givet område. Frågan är om den utveckling som diskuteras av Meeuwisse och Sunesson när det gäller frivilligorganisationer även gäller för organisering på internet; att delar kan komma att organiseras under den offentliga socialtjänsten alternativt bli fristående aktörer och möjligen bli konkurrenter till socialtjänsten? Förmodligen kommer detta att hänga ihop med välfärdsstatens utveckling och vi drar samma slutsats som Meeuwisse och Sunesson gjorde i sin artikel, nämligen att vi står inför betydande förändringar av organisationssystemen i Sverige – något som i högsta grad kommer att beröra och påverka det praktiska sociala arbetet och som socialt arbete måste förhålla sig till. Förändringen gäller inte bara mötet mellan individer, grupper och professionella. Internet ger också möjligheter att få en inblick i resonemang som kanske inte alltid diskuteras öppet utanför internet. Kapitel 3 och 4 är exempel på detta när det kommer till diskussioner om droger och prostitution; ämnen
Inledning
21
inom vilka det är svårt att ha en annan uppfattning än den politiskt korrekta. Här finns möjlighet för professionella att få kunskap om hur drogbrukare och sexköpare resonerar kring erfarenheter, risker, hjälpbehov med mera. Det finns också möjlighet att ta del av de erfarenheter, gemenskap och resonemang som förs i självhjälpsgrupper eller i forum kring föräldraskap. Detta kan vara till gagn för individer och (brukar)grupper. Att ta del av och få en bredd i den erfarenhetsbaserade kunskap som kanske endast förekommer som enstaka exempel eller vinjetter i utbildningen inom ett visst problemområde, kan också vara till gagn för professionella socialarbetare. Med andra ord kan det finnas en poäng att inbegripa internet i studiesyfte för att få kunskaper som utan internet skulle ta flera år av professionellt arbete att inhämta. Utöver detta finns också möjligheter att förändra arbetssätt med hjälp av tekniken. Det är möjligt att erbjuda sociala tjänster och service även på landsbygden. Detta i tider där landsbygden avfolkas och det på vissa håll inte längre finns ett befolkningsunderlag för att erbjuda till exempel ungdomsmottagningar eller liknande verksamheter. Det är också möjligt att med teknikens hjälp sänka tröskeln för kontakt med sociala myndigheter och det stigma som kan föreligga vid sådana kontakter (se t.ex. kapitel 14). Även förebyggande arbete på de platser där exempelvis ungdomar befinner sig är en annan möjlighet att bedriva ett socialt arbete i en förändrad samtid (se t.ex. kapitel 15). Helt klart är det också så att denna förändring innebär att de juridiska aspekterna behöver beaktas, något som diskuteras i kapitel 16. Problemen med internet kommer med all sannolikhet uppenbara sig allt eftersom, men lösningar och möjligheter behöver vi nog mer aktivt söka efter. Ambitionen med den här boken är att ge några exempel på sociala problem på internet, på hur erfarenhetsbaserad kunskap och expertkunskap kan ta sig uttryck på internet och hur praktiskt socialt arbete kan bedrivas på internet.
Bokens innehåll och upplägg Boken bygger på 16 kapitel, vilka är uppdelade på fyra delar. DEL 1 I bokens första del, Nya fenomen eller gamla fenomen i nya former?, lyfter vi ett antal områden som länge varit en del av det sociala arbetets praktik, såsom droganvändning, spelberoende, sexköp- och sexförsäljning, mobbning, delaktighet, men som under de senare åren allt mer tagit sig en plats på internet. Internet utgör en ny arena vilket gör att eventuella problem delvis behöver ses
22
SOCIALT ARBETE OCH INTERNET
utifrån ett nytt sken, där såväl möjligheter som risker träder fram. Vi ställer oss frågorna: Är det fortfarande samma problematik vi ser? Finns det nya komplikationer? Hur ska vi hantera problematiken? Vilka möjligheter och begränsningar innebär internet för det sociala arbetet inom dessa områden? Bokens första del består av sex kapitel. Kapitel 1, Internet och identitetsskapande i tonåren, är skrivet av Maria Wängqvist och Sara Griphammar. Kapitlet beskriver de nya förutsättningarna för identitetsskapande som internet och nya medier medför och hur dessa förändringar kan förstås i ljuset av kunskap om ungdomars identitetsutveckling. Kapitlet ger en översikt över vad forskning om identitet och internet har visat så här långt. I korthet går det att säga att forskningen framförallt har fokuserat på självpresentationer, hur specifika sociala identiteter uttrycks och utforskas på internet och i något mindre utsträckning internetanvändandets samband med den psykosociala utvecklingen. Kapitlet har ett särskilt fokus på hur ungdomar i Sverige använder internet i sitt identitetsskapande och hur de med egna ord talar om internet och identitetsskapande. Kapitel 2, Del@ktig på internet – om internetanvändande bland unga med intellektuell funktionsnedsättning, är skrivet av Lotta Löfgren-
Mårtenson, Martin Molin och Emma Sorbring. Kapitlet beskriver hur internet kan utgöra ett forum för deltagande och möjlighet till interaktion för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Individens intresse och personlighet har möjlighet att stå i fokus, i stället för funktionsnedsättningen som annars kan vara en given kategoritillhörighet. Å andra sidan krävs en förståelse för de tekniska förutsättningarna samt att interaktion på internet innehåller färre ledtrådar gällande individers avsikter, vilket gör det svårare för en person med intellektuell funktionsnedsättning att tolka och förstå situationen. I sin förlängning kan detta leda till att enskilda hamnar i oönskade och riskfyllda situationer. Kapitel 3, Sexköpare och sexsäljare på virtuella arenor, är skrivet av
Gabriella Scaramuzzino. Kapitlet beskriver hur både sexköpare och sexsäljare möts på så kallade prostitutionsforum för att umgås, diskutera och förhandla om olika frågor som berör sex mot ersättning. Sexköpare delar bland annat information, skriver recensioner och betygsätter sina möten med sexsäljare, med varandra. Sexsäljare å andra sidan delar information om farliga kunder och ger varandra tips hur man kan reducera riskerna som finns på marknaden. Det finns även socialarbetare på dessa virtuella arenor som erbjuder råd och stöd. Kapitlet diskuterar hur dessa professionella arbetar uppsökande och förbyggande och hur dessa insatser tas emot av sexköpare och sexsäljare.
Inledning
23
Kapitel 4, Drogproblematik på internet, är skrivet av Josefin Månsson och Mats Ekendahl. Kapitlet beskriver hur internet har kommit att spela en viktig roll i politiska och professionella diskussioner om ungas inställning till droger. Det hävdas att via internet kan ungdomar få tillgång till drogliberala åsikter, felaktig och skadlig information om drogers effekter samt möjlighet att enkelt köpa droger. Och visst, på internet diskuteras drogers effekter, olika politiska perspektiv möts och framhålls, och försäljning pågår. Men huruvida internet verkligen har förändrat ungdomars drogverklighet radikalt och enbart till det sämre är inte helt självklart. I detta kapitel kommer vi därför att titta närmre på hur det talas om droger på ett av Sveriges största internetforum och diskutera vad dessa anonyma och öppna samtal kan innebära för förståelsen av droger i dagens Sverige. Kapitel 5, Onlinespel och problemspelande, är skrivet av Faltin Karlsen.
Kapitlet fokuserar på spelare som har ett starkt engagemang i onlinespel, så starkt att det ibland får negativa konsekvenser i deras liv. Grunden till att en spelare utvecklar ett beroendeliknande förhållande till onlinespel är komplext. Det handlar i första hand om hur spelet är konstruerat och hur det belönar spelare för deras handlingar. Det sociala livet i spelet är en annan viktig faktor, särskilt när man är engagerad i lagarbete över tid. En sista faktor är livssituationen för spelaren utanför spelet. För vissa personer är spelet ett sätt att fly från problem, eller ett svar på ett behov som de inte kan tillfredsställa på annat håll. Kapitel 6, Vad är nätmobbning och vad kan, bör och ska man göra som professionell i skola och socialtjänst?, är skrivet av Sofia Berne,
Ann Frisén och Kristian Daneback. Kapitlet beskriver hur det med internet har blivit lättare att utsätta andra och själv bli utsatt för kränkande behandling, hat och mobbning. Tekniken gör det svårare att undkomma utsattheten då kränkningarna kan pågå 24 timmar om dygnet – information sprids snabbt och den som är utsatt finner ingen fristad. Kapitlet ger en bild av hur aggressivitet uttrycks på nätet och vem som bär ansvar för att stoppa kränkande behandling, hat och mobbning på nätet.Vidare behandlas vilka strategier barn och ungdomar kan ha för att hantera sådana situationer. Avslutningsvis beskrivs hur vuxna kan arbeta förebyggande och åtgärdande mot olika former av aggressivitet på nätet.
24
SOCIALT ARBETE OCH INTERNET
DEL 2 I bokens andra del, Informella arenor och experter: På egen hand – tillsammans med andra, behandlar vi informella arenor och forum som inte organiseras av någon myndighet, utan av enskilda individer och där informella experter, ofta kunniga och insatta på grund av egna erfarenheter, ger stöd till varandra. Det gemensamma intresset kan vara grunden för en gemensam mobilisering eller organisering i en aktuell fråga, men det kan också röra sig om grupperingar baserade på att man delar liknande problem och livssituationer.Vi berör frågor som: Hur har internet bidragit till en förändrad möjlighet att organisera och mobilisera sig i olika frågor? Vilken självhjälp och vilket organiserat stöd mellan människor ser vi ta form på internet och vad betyder detta för socialt arbete? Vilka grupper vänder sig till internet för stöd och vad betyder det att stödet förmedlas via internet? Bokens andra del består av tre kapitel. Kapitel 7, Social mobilisering och organisering via sociala medier, är skrivet av Margareta Bohlin och Sevtap Gurdal. Kapitlet behandlar ungdomars sociala mobilisering och organisering på internet, i synnerhet på sociala medier. Såväl ungdomars vardagsorganisering som organisering av skol-, föreningsoch fritidsverksamhet, som mer omfattande mobiliseringar som syftar till att protestera eller demonstrera i politiska frågor tas upp. Vidare, kommer kapitlet att beskriva hur ungdomars mobilisering och organisering via sociala medier påverkar arbetet för dem som arbetar med ungdomar, till exempel inom socialt arbete, skola och ungdomsverksamhet. Även professionernas egen organisering med hjälp av internet kommer att beröras. Kapitel 8, Erfarenhetsbaserad kunskap på internet – föräldraforum som exempel, är skrivet av Kristina Alstam, Lars Plantin och Kristian Dane-
back. Kapitlet behandlar informella arenor, vilka baserar sig på individers egna erfarenheter. Som exempel presenteras och diskuteras bemötande och självpresentationer på kommersiella familjeforum. Föräldraforum har visat sig ge ett gott informellt stöd till föräldrar och allra främst nyblivna föräldrar, och kapitlet tar därför avstamp bland annat i användarnas upplevelser av interaktionen; det vill säga av råd och stöd. Informella arenor, såsom föräldraforum, utmärks av en slags lekmannaexpertis. Samexisterande med de råd som lekmännen på föräldraforumen ger och den föräldraidentitet som kan konstrueras, ryms emellertid också processer av förebråelser och klander, och i kapitlet demonstreras sådana exempel och potentiella konsekvenser av utestängningsprocesser diskuteras.
INLEDNING
25
Kapitel 9, Självhjälpsgrupper som erfarenhetsutbyte och testa-digsjälv, är skrivet av Fanny Edenroth Cato, Mats Börjesson och Eva Palmblad.
I kapitlet beskrivs hur individer samlar sig på internet kring diagnoser och andra problematiska livsomständigheter. Kapitlet fokuserar på hur självtester integreras i dessa sammanhang: hur de är uppbyggda och hur de är tänkta att användas. Oavsett om den enskilda gruppen strävar efter diagnosstatus (som i fallet ADHD), eller inte (Highly Sensitive Persons) eller uppvisar ambivalens i diagnosfrågan (medberoende), så menar författarna att det finns gemensamma nämnare i de logiker som testa-dig-själv-manualer innebär. Teoretiskt intressant är även det faktum att tester i vår tid alltmer formuleras av företrädare för den egna gruppen, att jämföras med en tidigare historia där detta primärt sköttes av vetenskapligt skolade professioner och institutioner. DEL 3 I bokens tredje del, Formella arenor och experter: Verktyg, metoder och kunnande, behandlar vi hur en myndighet som socialtjänsten kan använda internet för att kommunicera med medborgarna i avsikt att utbilda och informera.Vi presenterar också ett antal olika former av verktyg och metoder för stöd och hjälp som möjliggörs med hjälp av internet, till exempel terapi, behandling och kunskapsspel. Vi berör frågor som: Vilka grupper kan vi nå som vi tidigare inte nått? Är internet och digitala verktyg för socialt arbete speciellt fruktbara när det gäller kontakt och stöd till unga människor? Hur kan hjälp och stöd offline och online komplettera varandra för att optimera den hjälp som individen behöver? Bokens tredje del består av fyra kapitel. Kapitel 10, Expertsajter på internet: Information och kunskap kring sexuella frågor, är skrivet av Kristian Daneback. Kapitlet berör informationssi-
dor som är skapade av myndigheter eller officiella organisationer och där syftet är utbildning, informations- och/eller kunskapsspridning. Som exempel på expertsajter kommer sidor vilka informerar och utbildar i frågor om sexualitet och sexuell hälsa att belysas i kapitlet. Området sexualitet och sexuell hälsa förekommer i flera av det sociala arbetets yrkesgrupper och verksamheter, till exempel rådgivande och behandlande verksamheter inom socialtjänstens familjerådgivning med socialsekreterare, terapeuter och kuratorer, samt hälso- och sjukvårdens gynekologmottagningar med psykologer, sjuksköterskor och läkare. Andra verksamhetsområden som berörs av området sexualitet och sexuell hälsa är ungdomsmottagningar, ideella organisationer som RFSU och RFSL samt skolan.
26
SOCIALT ARBETE OCH INTERNET
Kapitel 11, Internetbaserade självhjälpsinterventioner för unga i riskzon, är skrivet av Helena Hansson, Ulla Zetterlind, Nicklas Kartengren och
Tobias Elgán. Kapitlet behandlar hur man inom socialt arbete kan använda sig av internet i såväl förebyggande som preventivt arbete med ungdomar i riskzon. Flera studier visar på svårigheter att nå ut till målgrupper via traditionella vägar. Exempelvis erbjuder en övervägande majoritet av Sveriges kommuner stödverksamhet för barn som växer upp i familjer med missbruk.Trots detta nås endast 1–2 procent av de berörda barnen av detta stöd. Ett sätt att nå fler barn är att erbjuda information och stöd via internet, och under de senaste åren har ett visst forskningsfokus legat på att utveckla stödjande interventioner till denna målgrupp. Detta kapitel handlar om erfarenheter från forskning kring olika webbaserade interventioner riktade till ungdomar. Kapitel 12, Kunskapsspel som en del i preventions- och interventionsinsatser, är skrivet av Emma Sorbring, Anette Bolin och Erica Bowen.
Kapitlet behandlar kunskapsspel, vilket är dataspel som har som ambition att utbilda och/eller förändra människors attityder till olika aktiviteter. I socialt arbete kan användandet av sådana spel vara ett verktyg både i generellt förebyggande arbete och i individuellt förändringsarbete med barn och unga. Kunskapsspel kan vara speciellt effektivt i preventivt syfte när det gäller att nå ut till stora grupper av ungdomar, men kan också användas i selekterade mindre grupper. I kapitlet beskrivs två kunskapsspel vilka båda behandlar våld och kränkningar inom tonårsrelationen. Kapitel 13, Behandling via internet, är skrivet av Gerhard Andersson och Per
Carlbring. Kapitlet behandlar internetbaserad psykologisk behandling, vilket är en relativt ny behandlingsform, men som visat på mycket goda resultat. Att psykologisk behandling kan ges via internet kan komma att få betydelse för vården och socialtjänsten då behandlingarna kan ges direkt till klientens hem. Nya tillämpningar av internetbehandling har gällt exempelvis våldsutsatta samt missbruksproblematik. Ett viktigt fynd i forskningen är att behandlingar tycks fungera bättre om en kliniker vägleder genom behandlingsprogrammen. I framtiden är det sannolikt att internetbaserat stöd kan komma att kombineras med andra insatser. DEL 4 I bokens fjärde och sista del, Socialtjänsten och socialarbetare på internet, har vi valt att behandla centrala aspekter av socialt arbete, såsom socialtjänstens arbete, uppsökande arbete samt juridiska aspekter av socialt arbete.Till
INLEDNING
27
skillnad från de föregående delarna av boken, som är skrivna av forskare inom området, har vi i denna del av boken valt att konsultera praktiker, socialarbetare och fältarbetare som är förebilder inom området och som har lång erfarenhet av att arbeta med socialt arbete kopplat till internet. I denna del intresserar vi oss för: Vad betyder det att vi söker upp ungdomar där de befinner sig, nämligen på internet? Hur kommunicerar och informerar vi genom internet? Var går gränsen för vad vi kan hantera online och det som behöver hanteras offline? Bokens fjärde del består av tre kapitel. Kapitel 14, Socialtjänsten på nätet – att tänka nytt och våga göra annorlunda, är skrivet av Rebecka Ingloff och Lilianne Lautrup. Kapitlet be-
handlar olika aspekter av kommunikation i mötet mellan socialtjänsten och medborgaren på internet. Utifrån olika utmaningar, exempelvis tillgänglighet, flexibilitet och svårnådda målgrupper, har olika arbetsmetoder tagits fram för att möta medborgaren där hen befinner sig. Kapitlet beskriver de två verksamheterna ”Soctanter på nätet” och ”Plattform Malmös chatt” som är en del av socialtjänsten i Malmö stad. Kapitlet kommer också att beskriva de positiva effekterna såväl som svårigheterna i att bedriva socialt arbete på internet. Kapitel 15, Uppsökande arbete på internet, är skrivet av Karl Ekeman.
Kapitlet behandlar hur man kan använda olika sociala mötesplatser på internet för att möta och samtala med människor där de är, och utan att fokusera på problem stödja och lotsa vidare till hjälpinsatser vid behov. Kapitlet baserar sig på erfarenheter från Fryshusets verksamhet Nätvandrarna, där vuxna använde internet för att möta unga i deras vardag, utan att göra deras eventuella problem till ett kriterium för detta möte. Uppsökande arbete utgör ett komplement till traditionella insatser och innebär en möjlighet att nå de unga som av olika anledningar själva inte söker sig till dessa för att få hjälp med sina problem. Kapitel 16, Juridiska aspekter på socialt arbete och internet, är skrivet
av Sarah Arlebrink. Kapitlet behandlar juridiska aspekter på socialt arbete och internet med fokus på informationssäkerheten och skyddet för den personliga integriteten. Kapitlet beskriver hur myndigheten säkert och rättsligt kan använda sig av internet för att kommunicera med klienten, men även sprida information och inhämta information. En stor del av kapitlet berör hantering av personuppgifter, känsliga personuppgifter samt allmän handling. Möjligheter och utmaningar för myndigheten i användandet av internet i sin verksamhet diskuteras.
28
SOCIALT ARBETE OCH INTERNET
REFERENSER Cooper, A. (1998). Sexuality and the internet: Surfing into the new millennium. CyberPsychology & Behavior, 1, 181–187. Hertlein, K. M. & Stevenson, A. (2010). The seven ”As” contributing to Internetrelated intimacy problems: A literature review. Cyberpsychology: Journal of Psychosocial Research on Cyberspace, 4(1), article 1. http://cyberpsychology.eu/ view.php?cisloclanku=2010050202&article=1 Findahl, O. & Davidsson, P. (2015). Svenskarna och internet. Rapport från Internetstiftelsen i Sverige (iis). Nedladdad i januari 2016 från: https://www.iis.se/docs/Svenskarna_ och_internet_2015.pdf King, S. A. (1999). Internet gambling and pornography: Illustrative examples of the psychological consequences of communication anarchy. CyberPsychology & Behavior, 2, 175–193. Meeuwisse, A. & Sunesson, S. (1998). Frivilligorganisationer, socialt arbete och expertis. Socialvetenskaplig tidskrift, 5, s. 172–193. Ross, M.W. & Kauth, M.R. (2002). Men who have sex with men, and the internet: Emerging clinical issues and their management. I: A. Cooper (red.), Sex and the internet: A guidebook for clinicians (s. 47–69). New York: Brunner-Routledge. Sorbring, E. & Bohlin, A. (2016). Team Agera: Ett utökat och fördjupat barn- och elevhälsoarbete genom tvärprofessionell samverkan. Högskolan Västs forskningsrapporter, Rapport 2016:X. Sorbring, E., Bohlin, M., Andersson Å. & Lundin, L. (2014). Att experimentera med sitt själv – internet och identitetsskapande. I Andersson, Å., Molin, M., & Sorbring, E. (red.), Att förstå ungdomars identitetsskapande – En inspirations- och metodbok (s. 120–142). Stockholm: Liber. Statens medieråd. (2015). Ungar och Medier, 2015. Rapport från Statens Medieråd. Nedladdad i januari 2016 från: http://www.statensmedierad.se/download/ 18.7a953dba14fef1148cf3b32/1442841939189/Ungar-och-medier-2015.pdf
Inledning
29
Socialt arbete och internet – ATT FÖRSTÅ OCH HANTERA SOCIALA PROBLEM PÅ NYA ARENOR Inom det sociala arbetets praktik ser vi en ökad närvaro av internetrelaterade problem. Samtidigt föredrar allt fler människor webbaserad hjälp, samt råd och stöd i relation till mer traditionella behandlings- och preventionsprogram, vilket öppnar för nya möjligheter för det sociala arbetet. Författarna till denna bok utgår från aktuell forskning och ger vägledning i hur man kan förstå och hantera sociala problem på nya arenor. Genom internet finns kompletterande möjligheter till webbaserad behandling, terapi och nya former av stöd, råd och förebyggande socialt arbete. Några områden som berörs är internet och identitetsskapande i tonåren, internet som social arena för individer med intellektuella funktionshinder, kränkande behandling och nätmobbning, onlinespel, sexköp på virtuella arenor, självhjälpsgrupper, juridik i offentlig verksamhet och socialt arbete på internet i praktiken. Boken kan användas på högskolans kurser i socialt arbete. Den ger också kunskap och vägledning till socialtjänst, socialarbetare och personal på skolor om risker, men framför allt möjligheter kring socialt arbete på och med internet. Huvudredaktörer för boken är Kristian Daneback och Emma Sorbring. Ca 30 medförfattare bidrar med kunskap inom sina respektive specialområden. Kristian Daneback är socionom, professor och viceprefekt vid institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Emma Sorbring är professor och verksamhetsledare för den Barn- och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön vid Högskolan Väst.
”
Socialt arbete och internet fyller ett stort och växande behov inom både socionomutbildningar och angränsande professionsutbildningar. Bokens innehåll, där webbaserade sociala arbetssätt presenteras tillsammans med behandlingen av juridiska frågor, gör att den kan rekommenderas inte bara till studenter vid sociala utbildningar utan även till yrkesverksamma inom det sociala fältet.
”
Lennart Nygren, professor i socialt arbete, Umeå universitet
Best.nr 47-11269-2 Tryck.nr 47-11269-2