barn OM MITT
Linda Håkansson
ISBN 978-91-8809-930-3
9
789188 099303
OM MITT BARN BLIR SJUKT ELLER GÖR SIG ILLA
Vad kan man som förälder göra när barnet är sjukt? När behöver sjukvården kontaktas? Hur kan man förebygga smitta? Som förälder ställs man inför många frågor när barnet blir sjukt. Boken ger information och råd om de vanligaste barnsjukdomarna, hudbesvären och olyckstillbuden som kan drabba små barn samt när man behöver uppsöka vård. Du får också råd inför utlandsresa med små barn. Boken kan även användas som underlag för diskussioner i föräldragrupper inom barnhälsovården och förskolan. Linda Håkansson är distriktssköterska och vårdutvecklare i Region Skåne.
BLIR SJUKT ELLER GÖR SIG ILLA
Linda Håkansson
© 2015 Författare och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-8809-930-3
Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB , Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Susanne Bardell Carlbring Anna Hild O M S L A G S F O T O : Oksana Kuzmina/Shutterstock.com I L L U S T R AT I O N E R : Catrina Norman Tengroth FÖRLAGSREDAKTÖR:
OMSLAG OCH GRAFISK FORM:
Elfte upplagan, första tryckningen Den första upplagan utkom 1980 TRYCK:
Ednas Print, Slovenien 2015
Tryckt på miljövänligt framställt papper. Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70, fax 08-644 46 67 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se
Barnhälsovård
6
Primärvård 6 Akutsjukvård 6 1177 Vårdguiden
7
Hudbesvär och andra åkommor
32
Mollusker 32 Vårtor 33 Svinkoppor 34 Eksem 36
Sjukdomar och infektioner Infektioner hos barn
8
Huvudlöss 37 Insektsbett och insektsstick
39
8
Mask 41
Feber 10
Blöjutslag 42
Förkylning 12 Hosta 14
Om ditt barn skadar sig
44
(Falsk) krupp
14
Ont i örat/öroninflammation
16
Brännskador 44
Ont i halsen/halsfluss
18
Fallolyckor 46
Magsjuka – kräkning och diarré
19
Klämskador 48
Ögoninflammation 20
Förgiftning 49
Tredagarsfeber 21
Elskador 50
Höstblåsor 23
Om ditt barn sätter i halsen
Femte sjukan
24
Vattkoppor 25 Vaccinationer 27
51
Resa med barn
56
Receptfria läkemedel och andra produkter för egenvård
62
Vaccination 57 Infektion 57
Febernedsättande och smärtstillande
62
Sår och myggbett
Näsdroppar och nässprej
63
Öronbesvär 58
Klåd- och smärtlindring för huden
63
Solen 59
Vätskeersättning 63
Barnsäkerhet 60
Mer information och råd
Åksjuka
58
60
Reseapotek 61
64
Vad kan man som förälder göra när barnet är sjukt? Kan barnet vara i förskolan? När behöver sjukvården kontaktas? Det här är en handbok med ämnesområden som många gånger är aktuella under småbarnsåren. Handboken ger dig som förälder information om de vanligaste infektionerna, hudbesvären och andra åkommor som kan drabba små barn. Den kan ge dig vägledning.
I boken finner du också information om de vanligaste olycksfallen som drabbar barn och vad som kan göras för att minska risken för dem. Många föräldrar reser utomlands med sina barn, handboken ger information om vad som kan vara bra att tänka på både inför planerandet av resa och under utlandsvistelsen. Boken kan användas som underlag för diskussioner i föräldragrupper inom barnhälsovården och förskolan.
5
Barnhälsovård I Sverige erbjuds alla barn 0–6 år barnhälsovård enligt ett särskilt program. Det övergripande målet är att främja barns hälsa och utveckling. Nästan alla barn och deras familjer kommer till barnavårdscentralen (bvc). Där arbetar distriktssköterska eller barnsjuksköterska, allmänläkare och/eller barnläkare samt psykolog. Som förälder är du expert på ditt barn medan personalen på bvc har kunskap om barns hälsa i ett bredare perspektiv. På bvc har du möjlighet att få vägledning kring olika faktorer som påverkar ditt barns hälsa och få bolla frågor om barn och föräldraskap. Enligt barnhälsovårdens program görs vid vissa förutbestämda åldrar utvecklingsbedömning, syn-, hörsel- och språkundersökning samt vaccination mot ett flertal allvarliga sjukdomar. Barnhälsovården arbetar också med att förebygga ohälsa/sjukdom/olycksfall hos barnet. Hälsobesöken är täta under barnets första levnadsår för att sedermera successivt glesas ut till årliga besök. 6
Primärvård Basen i hälso- och sjukvården är primärvården och hit hör vårdcentralerna, här bedrivs den vård som är ”grunden” i hälso- och sjukvården. Det är dit du i första hand vänder dig när barnet är sjukt och behöver kontakt med vårdpersonal. På vårdcentralen arbetar vanligtvis allmänläkare, distrikts-/barnsjuksköterska, undersköterska, psykolog, kurator, logoped, arbetsterapeut och sjukgymnast.
Akutsjukvård Akut vård är den vård som behövs när barnet hastigt blir allvarligt sjukt eller skadat, till exempel svåra andningsbesvär, mycket hög feber, svår huvudvärk, svår buksmärta, kramper, benbrott, djupa sårskador, större blödningar eller förlorar medvetandet.
1177 Vårdguiden Till 1177 Vårdguiden, som är ett komplement till vårdcentralerna, kan du ringa dygnet runt för råd om vård. Här arbetar sjuksköterskor som svarar på dina frågor, ger råd, bedömer behovet av vård och hänvisar dig till rätt vårdmottagning. Du kan ringa numret 1177 var du än befinner dig i Sverige och om du befinner dig utomlands och vill komma i kontakt med 1177 ringer du + 46 771 11 77 00. Det finns också en webbplats för information och vägledning: www.1177.se
7
Sjukdomar och infektioner Infektioner hos barn Under småbarnsåren upplever många föräldrar att barnen ständigt är sjuka, infektionerna avlöser varandra. Den känslan är inte konstig eftersom många barn har sex–åtta infektioner/år vilket är normalt. Andra kan ha infektioner upp till tio–tolv gånger. Barn utsätts ständigt för olika virus och bakterier, och barnets immunförsvar tränas och byggs upp. I takt med att barnet blir äldre så drabbas de i allt mindre utsträckning av infektioner. Förutom att det kan skapa besvär för barnet kan det också leda till oro hos föräldrar samt stress kring att få ihop livet med arbete, studier och förskola. Under barnets första levnadsmånader så har det ett visst skydd mot infektioner eftersom det finns antikroppar från mamman. Barn som ammar får ett extra skydd mot infektioner, men oavsett så är nyfödda barn känsliga för att drabbas av infektion.
8
Det kan vara svårt som förälder att avgöra om barnet behöver sjukvård eller inte. Om du behöver rådgivning ring till din vårdcentral eller 1177.
VIRUS
Virus kan orsaka många infektioner hos barn. 90 procent av infektionerna i luftvägarna orsakas av virus. Bland förkylningsvirus finns det ett par hundra olika typer, vilket ger svar på varför förkylningar kan drabba barn väldigt ofta. Antibiotika (till exempel penicillin) hjälper inte mot virus. Många gånger sprids viruset innan barnet fått några symtom. Mot vissa virus får barnet lång eller livslång immunitet, dvs. immunförsvaret känner igen viruset om det kommer till-
baka och kan då försvara sig så att inte sjukdom bryter ut, medan det mot andra virus endast blir en kortvarig immunitet, till exempel mot viruset som ger vinterkräksjuka.
S M I T T S P R I D N I N G AV V I R U S O C H B A K T E R I E R
BAKTERIER
Vid droppsmitta förs smitta ut i luften genom hosta,
Det finns flera tusen olika arter av bakterier varav ett hundratal av dem förorsakar sjukdom. Bakterier finns i och på kroppen utan att ge sjukdom, det kallas för normalfloran. Normalfloran är mycket betydelsefull och nödvändig för kroppens immunförsvar. Lindriga bakterieinfektioner läker ofta ut av sig själva men vissa bakterieinfektioner behöver behand las med antibiotika. Antibiotika som dödar eller förstör bakterier är ett samlingsnamn för flera olika grupper av läkemedel, exempelvis penicilliner, tetracykliner och cefalosporiner.
nysning, kräkning eller diarré, och de förhållandevis ”stora” dropparna av smittämne kan ”flyga” några meter.
Virus och bakterier kan sprida sig på olika sätt: Kontaktsmitta innebär spridning av virus eller bakte-
rie från en person till en annan via händerna eller via föremål som handdukar, leksaker och handtag.
Luftburen smitta innebär att små droppar av smittämnen svävar i luften inomhus.
Smittspridning kan många gånger förebyggas eller minskas genom noggrann hand- och toaletthygien, mycket utomhusvistelse och att hosta eller nysa i näsduk eller i armveck.
9
Feber Barn får oftare feber än vuxna vid en infektion. Feber i sig är ingen sjukdom utan kroppens försvar mot virus och bakterier och behöver inte innebära att barnet är särskilt sjukt. Vanligtvis håller febern i sig några dagar och går sedan över. Kroppstemperaturen varierar över dygnet och är som lägst på natten och högst på eftermiddagen. Aktiv lek och mycket kläder kan höja temperaturen. Om barnets kroppstemperatur är över 38 grader efter 30 minuters vila så har det feber. För försiktigt in den yttersta delen av termometern i ändtarmen, cirka 1 cm. Sätt gärna på lite fet salva så kan den lättare föras in.
Det mest tillförlitliga är att mäta kroppstemperaturen i stjärten med en elektronisk rektaltermometer. Temperaturen kan också mätas i örat, men kan vara svårt på små barn då örat är litet, hörselgången trång samt att det kan finnas hinder som vax, vilket kan ge osäkert resultat.
Temperaturmätning i armhåla och mun rekom menderas inte på små barn.
10
EGENVÅRD
När barnet har feber behöver det dricka extra mycket, vara svalt klätt, vistats i sval miljö och ha lugna aktiviteter. Vanligtvis behöver inte feber behandlas med febernedsättande läkemedel. Om ditt barn däremot är påverkat, oroligt, besvärat, dricker dåligt eller har ont i kroppen kan du ge febernedsättande läkemedel, till exempel paracetamol (Alvedon, Panodil och Pinex) eller ibuprofen (Ipren, Ibuprofen och Nuroferon).
Barn under 6 månader ska inte behandlas med febernedsättande läkemedel utan att ha varit i kontakt med sjukvården.
K O N TA K TA S J U K V Å R D E N
Kontakta din vårdcentral eller 1177 direkt om ditt barn • är slött och inte vill dricka, eller inte ger samma kontakt som det brukar göra, oavsett temperatur • är 0–3 månader och har temperatur över 38 grader • är 3–6 månader och har temperatur över 39 grader • har feber längre än fyra dygn.
Sök sjukvård på vårdcentral eller akutmottagning direkt om ditt barn • har temperatur över 41 grader • är svårväckt, förvirrat eller verkar mycket sjukt • är mycket slött, slappt och likgiltigt • har nackstelhet • har blödning i huden som liknar röda utslag eller blåmärken • har andningsbesvär • har feberkramper för första gången.
Kan barnet vara i förskolan? Om ditt barn har feber ska det inte vistas på förskolan utan vara i hemmiljö för vila och återhämtning. När barnet varit feberfritt i ett dygn och är piggt kan det vara i förskolan.
FÖREBYGGA
Feber orsakas i stort sett alltid av infektion och kan inte förebyggas, utan det är infektionerna som man får försöka minska risken att barnet drabbas av. 11
Förkylning Förkylning orsakas vanligen av virus och är en infektion i de övre luftvägarna, dvs. näsan, svalget och halsen. När barnet får en förkylning blir det ofta täppt i näsan, snuvigt, hostigt och irriterat i halsen och ibland feber. Många gånger är barnet trött, hängigt och lite ledset, särskilt de första dagarna. En vanlig förkylning håller i sig en till två veckor. Förkylningsvirus är mycket smittsamma och smittar både genom luften när någon nyser eller hostar, samt genom kontaktsmitta, till exempel via händerna. Smittan sker redan någon dag innan förkylningen brutit ut. Det är vanligare med förkylning på vintern vilket med stor sannolikhet beror på att barnen vistas mera inomhus och är i mer närkontakt då. Något samband mellan kyla och förkylning har man i undersökningar inte kunnat fastställa.
När barnet ska vila eller sova kan det underlätta om huvudändan inte är helt plan utan upphöjd, svullnaden i slemhinnorna kan bli mindre då. Man kan också droppa koksaltdroppar i näsan för att lösa upp snoret som täpper till. Koksaltdroppar kan köpas på apotek eller göras själv.
EGENVÅRD
Det finns avsvällande näsdroppar eller -sprej att köpa som kan användas om koksaltdroppar inte hjälper. Om man väljer att använda avsvällande näsdroppar/ -sprej är det viktigt att välja rätt åldersanpassad produkt och använda den under en begränsad tid. Fråga gärna på din vårdcentral, bvc, apotek eller ring 1177.
Många barn har det besvärligt när de är förkylda, särskilt de mindre barnen. Små barn andas mycket genom näsan och vid nästäppa kan det bli svårt att äta och dricka. Ofta är symtomen värre efter att barnet legat ner då slemhinnorna i näsan är svullna. 12
Recept på koksaltlösning: Blanda 1 kryddmått salt med 1 deciliter vatten, rör runt tills saltet löst sig. Koksaltlösningen kan droppas i barnets näsa med pipett eller med en bomullspad.
K O N TA K TA S J U K V Å R D E N
Vid förkylning kontakta vårdcentralen eller 1177 om ditt barn • är under 6 månader • har svårt att suga, inte kan amma eller ta flaska • är slött och inte vill dricka • försämras med stigande feber efter några dagars förkylning • har tilltagande eller långvarig hosta • har feber i mer än fyra dygn. Sök sjukvård på vårdcentral eller akutmottagning direkt om ditt barn • har andningsbesvär • har svårt att svälja • är mycket trött och hängigt, inte orkar äta eller dricka.
Kan barnet vara i förskolan? Det är ditt barns allmäntillstånd och att barnet varit feberfritt ett dygn som avgör om det kan vistas i förskolan. Det är viktigt att tänka på att ditt barn ska vara piggt och orka vara med i samtliga aktiviteter i förskolan för att kunna vistas där.
FÖREBYGGA
Smittspridning av förkylningsvirus kan minskas genom: • God handhygien, händerna tvättas flera gånger dagligen med tvål och vatten. Extra viktigt innan och efter måltid. • Att inte nysa rätt ut, utan att nysa i armveck eller näsduk. Virus kan spridas flera meter ut i luften. • Mycket utomhusvistelse alla årstider. Inomhusvistelse innebär mindre yta vilket kan underlätta smittspridning. • Rökfri miljö. Barn som har rökande föräldrar har ökad benägenhet att drabbas av bland annat luftvägsinfektioner och öroninflammationer. 13
barn OM MITT
Linda Håkansson
ISBN 978-91-8809-930-3
9
789188 099303
OM MITT BARN BLIR SJUKT ELLER GÖR SIG ILLA
Vad kan man som förälder göra när barnet är sjukt? När behöver sjukvården kontaktas? Hur kan man förebygga smitta? Som förälder ställs man inför många frågor när barnet blir sjukt. Boken ger information och råd om de vanligaste barnsjukdomarna, hudbesvären och olyckstillbuden som kan drabba små barn samt när man behöver uppsöka vård. Du får också råd inför utlandsresa med små barn. Boken kan även användas som underlag för diskussioner i föräldragrupper inom barnhälsovården och förskolan. Linda Håkansson är distriktssköterska och vårdutvecklare i Region Skåne.
BLIR SJUKT ELLER GÖR SIG ILLA
Linda Håkansson