+
Religion1.indb 1
+
+
+
+
+
++
+ +
+
1
+ +
Religion fรถr gymnasiet
2012-05-10 16.21
Innehåll 1. Att läsa om livsåskådningar 6
5. Kristendomen 76 Jesus visar vem Gud är 76 Kristendomens texter 82 Kyrkan 85 Att leva som kristen 91 Olika slags kristendom? 98 Är Sverige ett kristet land? 102
Religionsfrihet 11 Kultur och religion 14 När man talar om religion 21
2. Gott och ont, rätt och fel 28 Dygdetik 29 Regeletik 33 Sinnelagsetik 35 Konsekvensetik 36 Modellerna är till för att användas 39
6. Islam 104 Uppenbarelsen visar vem Gud är 104 Islams texter 110 Texterna måste tolkas 113 Att leva som muslim 117 Den naturliga religionen 129
3. De abrahamitiska religionerna 42 En gemensam gudsbild 43 Världen 46 Etiken – att leva på rätt sätt 49 Gud är större! 52
7. Asiatiska religioner 130 Indiens religioner 131 Kinas religioner 134 Japans religioner 137 Etiken – att leva på rätt sätt 139
4. Judendomen 54 Historien visar vem Gud är 54 Judendomens texter 59 Att leva som jude 63 Det stora uppdraget 75
2000 f.v.t.
1500
1000
Si
•
•
Up
e os M •
•
•
Ve d
Ab ra
ha
al itt
m
er
at
ur en
Världsreligionernas historia
an is dd ha d • h O ar ern lik th a a a (th rikt Ga n ut e • Ti rav ing am pi ad ar a ( • ta a up Bu Bh ka o ch ps dd ag m tår ha) ad • ah in Je va ay om s dg an b • us ita Ta a) ud na dh k ism (G h s am am en la m te an st stä am ll en s te t)
500
1
f.v.t. – före vår tideräkning (före Kristus)
Religion1.indb 4
2012-05-10 16.21
8. Hinduismen 142 Den eviga lagen 142 Gudavärlden 152 Hinduismens texter 154 Att leva som hindu 157 Den världsvida hinduismen 163
12. Film, spel och livet 198 Livsåskådning i film 198 Dataspelens världar 205 Att skapa själv 207
13. Vetenskap och religion 208 Vad är vetenskap? 208 Tre förhållningssätt 210 Vetenskap och mening 212 Vetenskap och etik 213
9. Buddhismen 164 Buddha och hans lära 164 Buddhismens texter 174 Att leva som buddhist 176 Buddhism i öst och väst 181
14. Politik och religion 214 Två stora begrepp 214 En religion – många slags politik 218 Förföljelser och förtryck 219 Det öppna samhället 221
10. Naturnära folks religioner 182 Allt hänger samman 182 Tradition och förnyelse 185
11. Mening utan gud 188
15. Människa, kön och sexualitet 222 Särart och likhet 222 Normer som begränsar 226 Ömsesidighetens princip 229
500
äl O •
•
M
uh
am
m ed
m m sa
m ud Ta l •
•
N
ya
Te s
ta m
en
te
an
st
ts
am äll en s te t)
am m
an
st
äl ls
lik ls a • (su rikt Ko nn nin ra ne i- ga oc r n • u Va h p sh ps jra ia tå ya -is r na la ino m m ( r • i ) k O tn isl lik in am g a r i no (ro ikt m m nin er g bu sk ar dd -k u ism at pp ol st en sk å )u a r in ky o pp rk m st an k år oc rist • h en Lu or do th to m er do e oc xa n h ky Ca rk O lvi or • lik n ) (o a (p rto rik ro te • do tni st Bu xa ng an tis • ddh , ko ar u Ra is ka p m m nse ps ky ak en rv tå • rk D or en rish bö ativ r in o up a n r ek a ja m o ps um • r s ch ju tå p d en Vi rid ref en r) v o isk e as d r a kan i v mju om rö re and ästv dar en lse a är ) ld n en bö rja r( kr ist en do m en )
Humanism 188 Existentialism 193 Ekosofi 195
1000
1500
2000 v.t. v.t. – vår tideräkning (efter Kristus)
Religion1.indb 5
2012-05-10 16.21
1
Att läsa om livsåskådningar De har målat sig i ansiktet. De ropar, ofta samma ord samtidigt. Ibland låter det som om de sjunger i kör, ibland som om de bara vrålar. De verkar upphetsade. De stampar, de skriker och de viftar med saker som de har i händerna. Vilka är de ? Det skulle kunna handla om människor från ett naturnära folk som framför en traditionell krigsdans. Men det skulle också kunna handla om åskådarna till en fotbollsmatch. Båda grupperna beter sig ungefär likadant. Den här sortens handlingar brukar man kalla för riter. En rit är en handling som man i en viss situation alltid utför på samma sätt. Både för det naturnära folket och för fotbollssupportrarna är det situationen som leder till att de beter sig som de gör. Men finns det inte en skillnad mellan grupperna ändå ? Den ena är väl religiös ? Det är ju inte den andra ! Men det kanske inte är så stor skillnad som man tror mellan andar, som den ena gruppen riktar sig till, och andan, den speciella gemen skap och stämning som finns hos fotbollssupportrarna. För att kunna förstå skillnader och likheter mellan olika grupper måste man känna till båda sidor. Vad menar de med det de gör ? Menar de kanske samma sak ? Att vi tycker att det finns en skillnad kan bero på att vi känner igen den ena gruppen och inte den andra … Och ibland när vi ser skillnader så handlar de kanske bara om hur man gör saker – inte om vad de betyder.
6 ATT LÄSA OM LIVSÅSKÅDNINGAR
Religion1.indb 6
2012-05-10 16.21
Svenska fotbollssupportrar inför en EM-match.
Män från Huli-folket, ett naturnära folk i Papua Nya Guinea, framför en traditionell krigsdans.
ATT LÄSA OM LIVSÅSKÅDNINGAR 7
Religion1.indb 7
2012-05-10 16.21
Vem är annorlunda? Ute i samhället är chansen stor att man träffar på människor som man tycker är annorlunda. De kanske beter sig på ett sätt man inte är van vid, eller klär sig på ett annat sätt än man själv gör. Där kommer en man med kritstrecksrandig kostym och slips. Och där kommer en kvinna med kritstrecksrandig kostym och slips. Där kommer en man med turban. Och där en kvinna med rosa slöja. Hen nes läppstift går i färg med slöjan. Där en svartklädd person, det går knappt att se om det är en man eller en kvinna. Personen har ring i nä san, en kedja hänger runt midjan, runt ögonen är det alldeles svart. Där en kille med nedhasade byxor så att kalsongerna syns. Där en tjej med tajt, kortkort kjol, mörklila hår och med överläppen putande av snus. Om jag tycker att någon av dessa människor är konstig, beror det nog framför allt på att jag själv inte är ”sådan”, eller att jag inte har träffat ”sådana” tidigare. Då är det lätt att snabbt bestämma sig för hurdan den personen är och varför hon eller han klär sig på det sättet. Samtidigt kan man vara ganska säker på att den man möter gör precis samma bedöm ning av hurdan man själv är, utifrån hur man ser ut och beter sig. Kläder är ofta en sorts symboler. En symbol är ett tecken som ska tala om något för den som ser den. Genom kläderna visar man vem man är, sin identitet, och vilken grupp man tillhör. Det kan handla om olika åldrar. Olika generationer kan klä sig på olika sätt. Det kan röra sig om olika kulturer. Man vill markera att man kommer från ett speciellt
8 ATT LÄSA OM LIVSÅSKÅDNINGAR
Religion1.indb 8
2012-05-10 16.21
land eller tillhör en speciell grupp i samhället. Det kan röra sig om olika religioner – genom klädedräkten visar man vad man tror på. Kläderna kan vara ett sätt, av många, att visa vilken grupp man vill tillhöra. Men det är inte så enkelt att man direkt kan avläsa vad just den per sonen menar med sitt symbolspråk. Och även om man förstår att det handlar om en viss grupp, måste man ändå hålla i minnet att det är stor skillnad mellan grupp och individ. Det man anser om en viss grupp av personer kanske inte gäller just denna person.
När man jobbar I arbetslivet måste man ofta anpassa sig. Det gäller både kläder och be teende. Arbetet måste fungera, och då kan man inte bete sig hursom helst eller klä sig hursomhelst. I många yrken har man arbetskläder. Kanske för att man riskerar att smutsa ner sina vanliga kläder, eller för att skydda sig själv och an dra. Sjuksköterskor och målare är exempel på sådana yrken. I andra yrken har man särskilda kläder för att visa vilket företag eller vilken myndighet man representerar. Poliser har uniformer. Präster har ofta på sig en speciell prästskjorta, med en liten vit krage. Andra yrken, som inte har uniformer eller arbetskläder, kan ändå ha klädregler. Man bör klä sig på ett speciellt sätt. Begravningsentre prenörer har det så. Till det jobbet kan man inte komma klädd som man själv känner för. En del arbetsplatser har skrivna uppföranderegler. Ibland handlar det om hur man ska bemöta kunder eller patienter. Man är inte bara sig själv på en arbetsplats. Man är en del av ett sammanhang som ska fungera. Ändå vill man ju vara sig själv. Man vill ha kvar ringen i näsan, slö jan eller det färgade håret. Det här är en balansgång. Oftast löser det sig utan problem. Men när det blir svårigheter är det viktigt att både arbetskamrater och arbetsgivare försöker förstå varför vissa symboler och vissa klädesplagg kan vara viktiga för en person.
Man måste knäcka koderna Överallt finns det symboler som vi måste förstå. Vägmärken är bara ett exempel. Hur ska man veta att ett märke varnar för gående, så att bilister är beredda, att ett annat märke visar var man ska gå och att bil ister inte får köra där, och ett tredje märke att detta är en gågata, där det finns bestämda regler för hur man får köra ? Man måste lära sig. En trekantig skylt betyder en sak, en rund en annan och en fyrkantig ytterligare en.
ATT LÄSA OM LIVSÅSKÅDNINGAR 9
Religion1.indb 9
2012-05-10 16.21
Ständigt och jämt utför vi också symbolhandlingar. När någon i Sverige räcker fram handen förväntas den andra också sträcka fram sin hand. När man skakar hand utför man en rit som innebär att man accepterar varandra. Det här är också något man måste lära sig. I en del kulturer är detta inte det naturliga sättet att hälsa. När människor från olika kulturer träffas kan det hända att de inte förstår varandras symboler och symbolhandlingar. De är ett slags kod er som det gäller att knäcka. Och hur gör man det ? Man måste lära sig att se saker med varandras ögon. Prata om det man undrar över. Lära sig något om varandras kultur eller religion. Nyfikenhet kan ta bort mycket av det som känns konstigt. Ofta reagerar människor negativt på det som är okänt. Det som är främ mande blir också skrämmande. Men med lite nyfikenhet kommer man ofta fram till att människor är mer lika än olika. De har bara olika sätt att uttrycka sig.
Frågor 1. Vad är en rit? 2. Ge exempel på riter som du deltar i. 3. Vad är en symbol? 4. Kläder är ofta symboler. Ge exempel på kläder som kan
fungera som symboler.
10 ATT LÄSA OM LIVSÅSKÅDNINGAR
Religion1.indb 10
2012-05-10 16.21
Religionsfrihet Vi har alla en bild av världen som vi pusslat ihop från det vi känner till och har lärt oss. Denna världsbild förändras under livets gång – nya fakta kommer till och gamla visar sig felaktiga. Till exempel när vi får reda på nya vetenskapliga upptäckter. Alla har vi också en livsåskådning, det vill säga ett sätt att se på li vet. Livsåskådningen handlar inte bara om vår världsbild och vad som är sant enligt vetenskapen. Den handlar också om vad som är viktigt och vad som är rätt. Alltså om våra attityder och värderingar. Religio nerna är en sorts livsåskådningar, men det finns också icke-religiösa livsåskådningar. Alla människor har rätt att ha vilka åsikter och vilken livsåskåd ning de vill. De har också rätt att uttrycka dem och sprida dem. Det står i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Det står också i Sveriges grundlag. Dessa viktiga rättigheter kallas åsiktsfrihet, yttrandefrihet, tryckfri het och religionsfrihet. Men vad menas egentligen med religionsfrihet ?
Frihet till religion eller från? Religionsfrihet kan betyda att alla har rätt att utöva sin religion i fri het, utan att staten lägger sig i. Staten ska tvärtom skydda religionen. I många länder innebär det också att staten inte ska stödja en religion eller religionsform framför andra. Alla ska få samma skydd. Alla ska ha samma frihet.
ATT LÄSA OM LIVSÅSKÅDNINGAR 11
Religion1.indb 11
2012-05-10 16.21
I Fredericia, Danmark, har frivilliga byggt en lekplats med byggnader från olika religioner: ett hinduiskt tempel, en moské och en kyrka. Avsikten är att barnen ska få en bild av olika sätt att tro, och att medverka till tolerans.
Många samhällen har utvecklats i nära sammanhang med en reli gion. Så också Sverige. Under många århundraden måste alla i Sverige vara kristna, och kyrkan var en del av staten. Först år 2000 upphörde knytningen mellan kyrkan och staten. Den svenska staten ska inte längre favorisera en religion framför andra. Rätten att få utöva sin religion ifred, utan att någon lägger sig i, är en sorts religionsfrihet. Det är en frihet till religion. Den brukar också inne bära att föräldrar har rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin religion. Men det fi nns också en annan sorts religionsfrihet. Religionsfrihet kan ses som en frihet från religion. Då handlar det om rätten att slippa religiösa påtryckningar och indoktrinering. Var och en får göra sina egna val och ta sina egna beslut. Den som vill får leva helt utan religion. Ibland kan det bli en krock mellan frihet till och frihet från re ligion. Föräldrar vill uppfostra sina barn i enlighet med sin överty gelse. Men barnen ska ju växa upp och få möjlighet att välja själva. Och hur ska de kunna välja om de bara känner till föräldrarnas sätt att se på livet ?
12 ATT LÄSA OM LIVSÅSKÅDNINGAR
Religion1.indb 12
2012-05-10 16.21
Kunskap ger frihet En frihet är ingenting värd om man inte kan utnyttja den. Friheten att resa vart man vill är inte mycket värd om man inte har råd att resa nå gonstans. Friheten att utbilda sig till vad man vill är inget värd om det inte finns några skolor. Verklig religionsfrihet borde alltså innebära att man har möjlighet att välja. Känns det bäst att hålla mig till mina föräldrars sätt att leva och tänka ? Eller vill jag pröva andra vägar ? För att kunna välja behöver man kunskaper om olika sätt att se på livet. Hur lever och tänker människor i olika religioner ? Och de som inte har någon religion ? Detta är ett av skälen till att man läser religionskunskap i skolan. Religionskunskapen är till för att ge eleverna förståelse och frihet. För ståelse för olika sätt att leva och tänka. Frihet att välja sin egen väg.
Frågor 1. Vilka frågor ger en livsåskådning svar på? 2. På vilka olika sätt kan man tolka religionsfrihet? 3. Vilket skäl nämns i texten till att man ska läsa religions
kunskap? Håller du med? Kommer du på fler skäl?
ATT LÄSA OM LIVSÅSKÅDNINGAR 13
Religion1.indb 13
2012-05-10 16.21
12
Film, spel och livet Man skulle kunna säga att religioner är berättelser om hurdan värl den är och hur människan bör leva. Berättelserna ger svar på de riktigt stora frågorna : hur världen fungerar, varifrån allt kommer och om det finns någon särskild mening. Där finns också centrala värderingar om rätt och fel. Och så finns där ett slags grundinställning till vad det inne bär att vara människa – om livet är en kamp, en utmaning, en gåva, en möjlighet eller en svårighet. Idag skulle nog många i Sverige säga att religion betyder ganska lite för hur de ser på tillvaron. Det finns ju så mycket annat som påverkar deras tankar och åsikter. Och det är ganska nytt. Visserligen har män niskor alltid tänkt och uppfattat saker på olika sätt, men i det globala mediesamhället finns det mycket mer att välja på. Var och en av oss kan välja mellan många olika berättelser om livet. Många lägger mycket tid på film och dataspel, särskilt unga och medelålders människor. År 2010 använde vi i Sverige enligt Medie rådet i genomsnitt sex timmar om dagen till medier (fast viss tid kan ha räknats dubbelt om man ägnade sig åt flera medier samtidigt). För unga människor gick en stor del av dessa sex timmar till sociala me dier, film och dataspel. Vilka berättelser om livet möter man där ?
Livsåskådning i film Någon har sagt att filmens värld idag är vad gudstjänsten var förr : en plats där verklighetens stora frågor bearbetas och där vi lär oss vad livet kan och ska vara. För hundra år sedan gick många i kyrkan. Nu ser många på film – och filmerna berättar ofta om kampen mellan ont och gott, och om
198 FILM, SPEL OCH LIVET
Religion1.indb 198
2012-05-10 16.27
olika sätt att ställa sin förmåga i tjänst hos den ena eller den andra sidan. Vad man väljer får konsekvenser både för en själv och för andra. Action fimernas hjälteideal berättar vilka egenskaper som är viktiga för att klara svårigheter, skräckfilmerna vad som är värt att vara riktigt rädd för. Ro mantiska komedier beskriver hur den sanna kärleken ser ut. I filmen får vi leva oss in i olika sätt att vara människa. Ibland blir våra föreställningar om det goda livet bekräftade, ibland blir de utma nade. Vi kan bli lockade med önskedrömmar och fångade i klyschor utan att reflektera så mycket över det. Men vi kan också få våra fördo mar utmanade och våra värderingar omskakade. Film och religion har mycket gemensamt. De handlar ju till stor del om samma sorts frågor. Och det gäller all film. Men så finns det också filmer som särskilt knyter an till just religion. Först och främst är det förstås filmer som handlar om religion och religiösa företrädare. Sedan finns de filmer som inte direkt diskuterar religion, men där människor från olika religioner finns med. Och så kanske man kan urskilja filmer som tydligare än andra diskuterar de existentiella frågor som religio ner kretsar kring, även om filmerna inte alls verkar handla om religion när man ser på berättelsen eller karaktärerna.
Den kinesiska filmen om Konfucius, konfucianismens grundare, var en storsatsning. Den kom 2010 och väckte en hel del debatt. Återgavs Konfucius tankar på ett riktigt sätt? Eller var filmen ett sätt för de kinesiska makthavarna att använda religion för sina egna syften?
FILM, SPEL OCH LIVET 199
Religion1.indb 199
2012-05-10 16.27
Film som handlar om religion
Mandy råkar föda sin lille son Brian i grottan intill … Maria och Jesus. Och stora förveck lingar uppstår. Från filmen Life of Brian.
Religiösa berättelser har använts av många filmskapare. Det är gans ka självklart eftersom det finns mycket dramatik och stora frågor att diskutera utifrån dessa berättelser. Redan 1923 gjorde regissören Cecil B. DeMille en filmatisering av berättelserna om Mose och det judiska folkets flykt från Egypten. 1956 gjorde samme regissör en ny variant, storfilmen De tio budorden, som blev en enorm succé. 1998 gjorde regissörerna Brenda Chapman, Steve Hickner och Simon Wells den animerade filmen Prinsen av Egypten på samma grundhistoria. Samma grundhistoria, men rätt olika sätt att berätta den. Filmer om Jesus liv har också gjorts många gånger, med stora va riationer i vad som berättas. Exempel är Mel Gibsons The Passion of the Christ och Denys Arcands Jesus från Montreal, som ger helt olika beskrivningar av vad som är viktigt med Jesusgestalten. Det är intressant att fundera över vad filmskaparen valt att lyfta fram när man tittar på film som bygger på religiösa texter. Det gäller oavsett om det är Jesusfilmer, Bernardo Bertoluccis Little Buddha eller någon av Bollywoods alla filmatiseringar av hinduiska gudaberättelser.
200 FILM, SPEL OCH LIVET
Religion1.indb 200
2012-05-10 16.27
Vilka är de stora konflikterna ? Vilka karaktärer förväntas vi ha sympati för ? Varför då ? Vad eller vilka ska vi akta oss för ? Varför ? Ofta har filmmediet använts för att diskutera eller kritisera reli gionen och religiösa makthavare. I den surrealistiska filmen Den andalusiska hunden av Louis Buñuel och Salvador Dali är kritiken mot kyrkan och prästerskapet en bärande idé. Monty Pythons film Life of Brian handlar om den stackars Brian, som förväxlas med Jesus och som oavbrutet hamnar i klistret. Filmen väckte starkt motstånd från kristna som såg filmen som ett antikristet påhopp. Om den är det eller inte kan man diskutera. Att den innehåller träffsäker satir över olika religiösa gruppers sätt att agera och resonera är helt klart. En annan film som väckte uppmärksamhet när den kom är Antonia Birds Priest. Där får man följa en ung katolsk präst och hans kamp med sitt samvete. Han brottas med frågor kring sin egen homosexualitet och kyrkans krav på sexuell avhållsamhet för präster. Han ställs också inför svåra överväganden när han får reda på att en flicka i hans församling utsätts för övergrepp. Vilket ansvar har han för sina församlingsbor ? Ska han kontakta myndigheterna och bryta mot sin tystnadsplikt som präst ? Filmen riktar stark kritik mot kyrkan, men visar också bilder av kyrkligt liv som fungerar. Jessica Hausners film Miraklet i Lourdes visar också på olika sätt att tänka kring tro och religion, där somligt är rent oförsvarligt och annat kanske går att försvara. Hur religiösa människor själva resonerar och ställs inför svåra val är också grunden i Xavier Beauvois film Gudar och människor. Den bygger på det som faktiskt hände en grupp katolska
FILM, SPEL OCH LIVET 201
Religion1.indb 201
2012-05-10 16.27
munkar som levde och dog i Algeriet under de svåra konflikterna i lan det på 1990-talet. Det finns alltså gott om filmer som handlar om religion. När man undersöker dem kan det vara intressant att ställa sig frågor som : Vad lyfter den här filmen fram som viktigt ? Vad vill den här filmen kriti sera ? Hur vill filmskaparen att vi ska tänka om den religion som disku teras när filmen är slut ?
Religion i bakgrunden I många filmer finns religion eller religiösa företrädare med i bakgrun den. Präster kan komma med dödsbud, förrätta vigslar, finnas i grann skapet – och många gånger används schabloner, väldigt förenklade bilder som ska göra historien tydlig. Filmen kan till exempel handla om relationer, som Mike Newells Fyra bröllop och en begravning. Den handlar inte om religion eller ens om religion och relationer – men många av publikens skratt orsakas av den osannolikt tafflige prästen i Rowan Atkinsons tappning, han som säger fel på i stort sett alla möj liga sätt under en av vigslarna. I västerländsk film är det oftast just kristna präster som finns med. Där förekommer också en och annan rabbin, men mer sällan någon imam och bara undantagvis företrädare för buddhismen eller hinduis men eller andra asiatiska religioner. Stelbenta, sexfientliga, moraliserande och hycklande präster är det gott om i filmhistorien. Men där finns också levnadsglada, vänliga, tröstande och modiga präster. Ofta står de för något som filmen vill slåss mot eller bygga vidare på. Så fort det dyker upp en religiös roll figur kan man alltså fundera vidare : Vad står personen för ? Vilken betydelse får religionen i filmen genom den här personen ? Är det en enkel schablonbild, och i så fall, hur ser den ut ? Är det en mer mång facetterad bild, och i så fall på vilket sätt ? Varför har filmskaparen valt som han eller hon gjort ?
Film som tar upp värderingsfrågor Fast de flesta av oss tänker inte alls på religion när vi ser på film. Vi vill ha en bra berättelse, en som engagerar och underhåller oss. Vi vill se storslagna äventyr som Sagan om ringen eller Star Wars, kanske hänga på Hogwarts med Harry Potter, bli lite lagom uppjagade av framtids scenarier som Blade runner eller Matrix, eller få lite mer action i Children of Men.
202 FILM, SPEL OCH LIVET
Religion1.indb 202
2012-05-10 16.27
FILM, SPEL OCH LIVET 203
Religion1.indb 203
2012-05-10 16.27
Alla de ovan uppräknade filmerna är exempel på olika sätt att ge stalta den klassiska kampen mellan ont och gott. Vad är det man har att välja mellan ? Vad kan och bör man göra ? Vad kan man bidra med ? Vad händer om man väljer ”fel”? I allra högsta grad ger de här filmerna exempel på olika sätt att hantera värderingsfrågor. De ger exempel på vad som går bra och vad som inte lyckas. Och det är förstås inte bara filmer som utgår från kampen mel lan gott och ont som bygger på värderingar om rätt och fel, önskvärt och icke önskvärt. En romantisk komedi med Julia Roberts bygger på idéer och värderingar om relationer och kärlek, Pirates of the Caribbean på föreställningar om vänskap, mod, det begåvade vansinnet och den enfaldiga fyrkantigheten. Och hur många av de asiatiska anime filmerna handlar inte om hur man ska möta utmaningar och svårig heter ? Det första man tänker på när man ser på film är kanske hur det ska gå. Men att analysera varför det går som det går, det är att närma sig filmens livsåskådningsinnehåll. Vilka budskap för den här filmen fram om rätt och fel ? Vilka mänskliga egenskaper och erfarenheter är önsk värda ? Vad ska man akta sig för ? Vad ska man leta efter och söka sig till ? Med de frågorna i bakhuvudet är det lätt att se att all film är spän nande att analysera ur ett livsåskådningsperspektiv. Man kanske inte kommer att hålla med om filmens budskap eller grundidé, man kanske blir ännu mer övertygad i sin egen livshållning av det man sett – eller så får man något nytt att tänka på och förhålla sig till.
204 FILM, SPEL OCH LIVET
Religion1.indb 204
2012-05-10 16.27
Dataspelens världar Mediekonsumtion handlar i dag om många olika saker. Film är en del, och svenskar ser i allmänhet mycket på film. En annan del är dataspel – och det är också något som upptar mycket tid för många. En fjärdedel av alla ungdomar mellan 13 och 20 år spelar dataspel varje eller nästan varje dag. Hela 77 procent spelar någon gång i veckan, visar en rapport från Medierådet. Och, inte särskilt förvånande, också i dataspelens värld finns det mycket livsåskådning, och dessutom en hel del religiösa fackuttryck och specialistfunktioner.
Många val, många möjligheter Många dataspel har mycket gemensamt med fantasylitteraturen. Nya världar där magiska krafter har stor betydelse byggs upp, världar där det finns många slags varelser utöver människor och djur. Där finns olika specialister som är viktiga i de krig som förs mellan olika grupper, eller i de uppdrag som ska utföras i spelet.
FILM, SPEL OCH LIVET 205
Religion1.indb 205
2012-05-10 16.27
I fantasyberättelser är den grundläggande idén ofta kampen mel lan ont och gott : mellan Saurons maktfullkomlighet och de fria fol kens rätt att leva enligt sina egna lagar, mellan Voldemorts anspråk och Dumbledores visioner. Detta finns också i en hel del dataspel, men i dataspelen öppnas dessutom nya möjligheter. Här kan man ju ofta välja vilken figur eller grupp man vill identifiera sig med och arbeta för. Och kanske väljer man hellre att vara en människofientlig orch i World of Warcraft än att tillhöra människornas allians ? I många stora dataspelsvärldar är kampen mellan ont och gott inte så renodlad. Alla karaktärer är ganska komplexa, och utmaningen i spelet är kanske inte så mycket att ”rätt sida vinner” utan att hitta stra tegier för framgång. En annan inspirationskälla till dataspel är science fiction-berättelser. I en nära eller avlägsen framtid ställs människor inför nya svårigheter och utmaningar. Många science fiction-berättelser handlar om en fram tid där mycket gått snett, och så är det också i många dataspel. Bioshock är ett exempel. Livet i framtidsstaden Rapture har urartat och spelet går ut på att försöka överleva i kaos. Ett annat exempel är Deus Ex : Human revolution, där frågor om överlevnad kopplas till genteknik, politik och eget ansvarstagande. Det handlar inte bara om att man ska överleva, det handlar också om hur man gör det. När man undersöker ett dataspel är det alltså ofta intressant att tän ka utifrån frågor som : Vilka valmöjligheter ställs man inför som spe lare ? Vilka strategier är framgångsrika – och vilka värderingar skulle man kunna säga att dessa strategier bygger på ?
Lånade begrepp I många dataspel har skaparna lånat företeelser och begrepp från re ligioner. Det kan finnas schamaner, som har särskilda krafter både att hela och att förgöra, det kan finnas präster och katedraler, avatarer, druider och helare. Det finns bakomliggande berättelser om hur olika varelser har skapats, det finns skalor för olika förmågors värde i olika situationer. Det finns alltså en hel mytologi bakom det som på skärmen och i rollspelet främst blir en övning i strategi och problemlösning. Ett sätt att se på hur dataspel och religion hänger ihop kan därför vara att ställa frågor som : Finns det religiösa begrepp eller fackord som används i detta spel ? Hur används de i så fall ? Vilka förklarande berät telser finns till spelet ? Liknar de några religiösa berättelser eller före ställningar ? Vilka och hur i så fall ?
206 FILM, SPEL OCH LIVET
Religion1.indb 206
2012-05-10 16.27
Att skapa själv Det som skiljer dataspelande från många andra medieaktiviteter är att spelaren själv är aktiv – dataspelande bygger på att man på olika sätt agerar. Spelandet kan ske individuellt eller i grupp, där man löser pro blem tillsammans. Det kan alltså vara både aktivt och socialt att spela dataspel, vilket kanske inte på samma sätt kan sägas om att se på film. Ytterligare en sak som skiljer dataspelande från filmtittande är – oftast i alla fall – möjligheten att skapa själv. Det finns dataspel som går ut på att spelaren skapar : bygger en ny värld, en ny civilisation, en ny stad. De egna valen gör spelandet till en individuell utmaning – och, förstås, ju komplexare spel desto fler sätt att nå det slutresultat man siktar mot. Individens möjligheter är stora. Men möjligheterna är inte obegränsade. För någonstans, i alla data spel, finns det spelregler. Och de spelreglerna har någon bestämt. Du kan som spelare tänja på reglerna, hitta cheats och kryphål som spel konstruktören inte har tänkt sig – men till sist är det ändå så att någon har skapat spelet och de möjligheter och begränsningar som finns. Fast kanske är det så med allting ? Kanske är vi mycket oftare än vi tror deltagare i ett spel vars spelregler vi inte själva tagit ställning till el ler fått vara med om att utforma ? Ett dataspel sätter man igång, är med i, och avslutar eller pausar från. Man vet när man är i spelet och när man inte är det. Kanske kan dataspelandet och reflektioner över det också vara en hjälp att fundera över spelreglerna i den verkliga världen – spelregler som man kanske också kan vara med och påverka och förändra ?
FILM, SPEL OCH LIVET 207
Religion1.indb 207
2012-05-10 16.27