9789147104208 by Smakprov Media AB

43 kapitel som inte måste läsas i någon bestämd ordning. Upplägget ger studerande och lärare stor frihet och de rikliga övningarna underlättar för alla som arbetar på egen hand. Som extramaterial finns ett separat facit och en ljud-cd. Denna upplaga av Handbok i svenska språket är den fjärde omarbetade upplagan. Den har strukturerats om för att passa Svenska 1–3 i GY 2011 och är utökad med kapitel om svensk stavning, om lästeknik och lässtrategier samt om retorikens grunder. Boken passar för elever på högskoleförberedande gymnasieprogram eller de yrkesprogram som läser Svenska 1–2, samt motsvarande vuxenutbildning. Boken fungerar också utmärkt som uppslagsbok i livet efter skolan.

Svenskan ses ibland som ett ämne som syftar till att organisera intressanta språkliga aktiviteter. Eleverna ska lära sig hantera nya medier och ämnet ska ’öppna sig mot en föränderlig omvärld’, som man säger. Men risken dagens gymnasieelever löper är att de saknar tillräcklig träning i att läsa och tolka längre texter när de går vidare till högskolan. De kanske inte heller har tränat tillräckligt på det formella skrivande som krävs i livet efter gymnasieskolan. Just därför bör goda läromedel hjälpa eleverna att höja sin förmåga att läsa och skriva med mer avancerade strategier, dvs. hjälpa dem att höja sina språkliga kompetenser. Det handlar helt enkelt om varje elevs rätt till en god utbildning. Bristfällig utbildning är bortkastad tid för eleven och ett ödesdigert handikapp i kunskapssamhället.

» HANDBOK I SVENSKA SPRÅKET

D E T TA Ä R E N H A N D B O K . Det betyder att materialet är uppdelat på

HANDBOK I SVENSKA SPRÅKET ULF JANSSON M A R T I N L E VA N D E R

Ulf Jansson, författare

Boken kompletteras med ett separat facit. Till kapitlen om nordiska språk och svenska dialekter finns också en cd med ljudinspelningar.

FJÄRDE UPPLAGAN

Best.nr 47-10420-8 Tryck.nr 47-10420-8

4710420_Omslag_Handbok.indd 1

2012-06-25 09.17

isbn 978-91-47-10420-8 © 2012 4:e upplagan Ulf Jansson, Martin Levander och Liber AB redaktion fjärde upplagan: Aya Stehager form: Eva Jerkeman bildredaktör: Nadia Boutani Werner produktion: Christina de Besche Fjärde upplagan 1 repro: Repro 8 AB, Stockholm tryck: Dimograf, Polen 2012

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straﬀ (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. undantag Kopiering är tillåten av de sidor som är markerade med Kopiering tillåten. Kopiering får dock endast ske till eleverna på den egna skolan, och kopiorna får inte på något sätt spridas utanför den egna skolans verksamhet. Liber AB, 113 98 Stockholm Telefon: 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice telefon: 08-690 93 00, fax: 08-6909301 e-post: kundservice. liber@liber.se

4710420_Inlaga_Handbok.indd 2

2012-06-25 10.02

FÖRORD

FÖRORD handbok i svenska språket – fjärde, omarbetade och utvidgade upplagan Denna fjärde upplaga av Handbok i svenska språket omfattar, precis som de tidigare, alla språkliga moment i gymnasiets kurser i svenska, i GY 2011 kalllade Svenska 1–3. Boken är pedagogiskt neutral och innehåller en stor mängd praktiska övningar. Med hjälp av sammanfattande tumregler, översiktsscheman och besiktningsprotokoll kan den nyttjas som en handfast vägledning också i självständigt arbete. Boken har ett separat facit med förslag till lösningar av alla uppgifter utom elevens egenproduktion. Till kapitlen om nordiska språk och svenska dialekter finns en cd med ljudinspelningar, best. nr. 21-95405-4. Karaktären av handbok innebär att kapitlen inte måste läsas i någon speciell ordning och därför lämpar sig boken väl för självstudier. Detta underlättas av ett instruktivt kapitel i studieteknik och om hur man studerar effektivt, liksom utförliga avsnitt om informationssökning och källkritik. För dem med problematiska luckor i sin ordkunskap finns två kapitel där de kan utöka sitt ordförråd med lite svårare svenska ord och fraser. Till dessa kapitel finns ett antal självtest. Det finns också ett kapitel om stavning. Flera kapitel är inriktade på att hjälpa och stimulera elevernas arbete med muntliga framföranden och talträningen ägnas ett antal konkreta övningar. Här finns också ett separat kapitel om retorikens grunder. Att skriva sakprosa är ett centralt moment i gymnasieskolan. Här finns därför handfasta och vägledande kapitel för källkritik, insändare och debattinlägg, referat, rapport och fördjupningsuppgifter. I ett stödjande kapitel kring argumentation vägleds eleverna i hur de kan blottlägga en argumentations struktur och orienteras om de vanligaste argumentationsknepen och hur de kan genomskådas. I ett särskilt block finns även handledning för arbetet med litteratur, film och medier. Det omfattar stil och stilanalys, den dramaturgiska modellen, centrala motiv samt berättarteknik i romaner och noveller – moment som betonas i GY 2011. Min mångårige näre vän och medförfattare Martin Levander avled hastigt 2004. En hel del omarbetningar av kapitlen har gjorts i denna upplaga, men stommen i boken är fortfarande densamma som Martin och jag en gång utarbetade. För aktualiseringen av kapitlen i avdelning VII Språkkunskap, de flesta skrivna av Martin, har jag haft hjälp av min gamle kollega fil. mag. Peter Lundkvist, numera vid Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet. Tack även till Martin Persson, doktorand vid samma institution, som varit behjälplig med avsnitten om färöiska och dialekter. För goda råd och synpunkter vill jag också tacka adjunkt Karin Rosén vid Thorildsplans gymnasium. Ulf Jansson, 2012

4710420_Inlaga_Handbok.indd 3

2012-06-25 10.02

INNEHÅLL

INNEHÅLL Bredvid varje kapitel har vi markerat vilken/vilka av kurserna Svenska 1–3 och fördjupningskurserna Litteratur (L), Retorik (R) och Skrivande (S) som kapitlet passar för.

I 1

» STUDIETEKNIK 9

1. Att läsa: lästeknik och lässtrategi 10 Lästeknik 10 | Lässtrategier 11

2. Bearbeta text, lära in, anteckna 18 Att arbeta med läroböcker 19 | Att arbeta med texter 20

3. Att plugga effektivt 27 Tumregler för goda arbetsvanor 27 | Om minne och glömska 27 Hel- eller delmetod? 30 | Vilket arbetssätt är eﬀektivast? 31

4. Att hämta information på biblioteket och på internet 33 Att hitta i bibliotek 33 | Att hitta på internet 36

1–3

5. Källor och källkritik 38 Att vara kritisk 38 | Olika typer av källor 38 | Fackböcker 39 Fyra ”grindfrågor” på internet 39

» ATT TALA 41

1–3 R S

6. Retorikens grunder 42

1–3 R

7. Att tala i praktiken 51

Den retoriska processen 42 | Bilder och stilﬁgurer 47 | Lever retoriken i dagens Sverige? 48

4710420_Inlaga_Handbok.indd 4

Kom igång! 51 | Tumregler för korta muntliga anföranden 52 Föredrag 53 | Formella tal 57

2012-06-25 10.02

INNEHÅLL

III

» SPRÅKRIKTIGHET OCH ORDKUNSKAP 59

1–2 R S

8. Riktig svenska? 60

1 R S

9. Vanliga svårigheter i svenskan 68

1–2 R S

10. Meningsbyggnad 76

1 S

11. Skiljetecken 83

1 S

12. Förkortningar, sammansatta ord och siffror 88

1 S

13. Stavning 92

1–2

14. Handböcker 96

Talspråk och skriftspråk 60 | Privat och oﬀentligt språk 61 | Vad är rätt och fel i svenskan? 63

Sats och mening 76 | Att bygga meningar 80

Förkortningar 88 | Sammansatta ord 90 | Siﬀror i text 90

Stavningsregler 93 | Besiktningsprotokoll för språkriktighet 95

Ordböcker 96 | Språkriktighet 99

1–2

15. Ordbildning 101 Fonem och morfem 101 | Ordbildning 102 | Internationella ord 104

1–2

16. 200 svenska ord 106 Ordkunskapstest 106 | Att lära sig nya ord 108 | Testa dig själv på ord! 114 Att bygga upp sitt ordförråd 118

1–2

17. 100 svenska fraser 120 En svensk språkskatt 120 | Testa dig själv på svenska uttryck och fraser! 131

4710420_Inlaga_Handbok.indd 5

2012-06-25 10.02

INNEHÅLL

IV 1

18. Skrivandets hantverk 136

R S

» SKRIVARBETE 135 Tre goda råd 136 | Skrivprocessen – en beprövad arbetsgång 136

19. Praktiska skrivelser 139 Brev till myndigheter och företag 139 | PM 141 | Platsansökan med CV 141 Meritförteckning (CV) 144 | Personligt brev 145

20. Redigering av stycken och repliker 146

1–2

Styckeindelning 146 | Rubriker 147 | Att återge repliker 148

21. Att variera texten 151

R S

2–3

22. Textbindning 158

R S

Att knyta ihop satser 158 | Att skapa samband mellan meningar 158 Att framhäva den röda tråden 160 | Besiktningsprotokoll för skrivarbete 162

V 1

23. Berättelse 164

1–2

Sms och vykort 164 | Kort berättelse 164 | Längre berättelse 166 Att beskriva åskådligt 170 | Om det är motigt … 172

24. Krönika och essä 173

Krönika 173 | Essä 174 | Tumregler för krönikor och essäer 176

25. Insändare och debattinlägg 178

R S

1–2

Tes och argument 178 | Insändare 178 | Debattartiklar 179

26. Referat 182

1–2

» TEXTTYPER 163

Korta ned texten 182 | Använd egna ord 184 | Var saklig och opartisk 184 Ange källor 184 | Tumregler för referat och citat 186

27. Recension 188

4710420_Inlaga_Handbok.indd 6

Ett exempel på en recension 188 | Tumregler för recensioner 190

2012-06-25 10.02

INNEHÅLL

1–2

28. Intervju och reportage 193

1–2

Tumregler för intervjuer 193 | Reportage 195

29. Rapport 200

2–3

Tumregler för rapporter 201

30. Utredande text och dispositioner 204

Fördjupningsuppgifter 204 | Dispositionsmodeller 207 | Att använda textunderlag 210 | Att undvika plagiat 211 | Besiktningsprotokoll för texttyper 212

VI 1 L

1–3 R L

1–2 S L

2–3 S L

1–2 R S

» TEXTFÖRSTÅELSE 213

31. Att läsa lyrik 214 Rytm, klang och rim 214 | Vad skiljer lyrik från andra genrer? 214 Att analysera dikt 216 | Det lyriska språket 219 | Den poetiska bilden 220 Ordlista över lyrikbegrepp 223

32. Stil och stilanalys 226 Stil i sakprosa och skönlitteratur 226 | Stilmönster i dagstidningar 226 Stilnivåer 228 | Ordvalets betydelse 229 | Stilistiska ﬁgurer 231 Att beskriva en författares stil 233

33. Den dramaturgiska modellen 234 Det dominerande berättarsättet 234 | Modellens variationer 237

34. Motiv och intriger 238 De ständigt återkommande motiven 238 | Att skapa en intrig 241

35. Berättarteknik i romaner och noveller 244 Ett exempel på en jag-berättelse 244 | Författarens närvaro 247 Berättarens vetskap 249 | Val av synvinkel 250 | Översiktsschema för litterär berättarteknik 251

36. Argumentation 253 Argumentstrukturen 253 | Krav på argument: sant och relevant 254 Argumentationsknep 255 | Oklara argument 257 | Att läsa kritiskt 259 Några semantiska hjälpmedel 261

4710420_Inlaga_Handbok.indd 7

2012-06-25 10.02

INNEHÅLL

VII 3

» SPRÅKKUNSKAP 265

37. Språkhistoria I – från urnordiska till Gustav Vasa 266 Svenskan i världen 266 | Svenskan förändras 267 Urnordiska (till ca 800) 268 | Runsvenska (ca 800–1225) 271 Fornsvenska (1225–1526) 274

38. Språkhistoria II – från Gustav Vasa till vår tid 278 Äldre nysvenska (1526–1732) 278 | Yngre nysvenska 280 | Nusvenska – 1900 och framåt 284

40. Dialekter 308 Dialekter, regionalt standardspråk och rikssvenska 308 Svenska dialektområden 310

41. Språkklyftor 312

Privat och oﬀentligt språk 312 | Skilda språk för olika behov 313 Flerspråkighet och halvspråkighet 314 | Könsskillnader 315 Begränsad och utvecklad kod 317

4710420_Inlaga_Handbok.indd 8

2012-06-25 10.02

INNEHÅLL

I » STUDIETEKNIK

Den som vill studera effektivt har allt att vinna på att öva upp sin läsförståelse, studieteknik och källkritiska förmåga. Kapitlen i denna avdelning hjälper dig att förbättra det du redan kan och använda dig av metoder som kanske är nya för dig. Flera uppsättningar med TUMREGLER underlättar arbetet. 1. 2. 3. 4. 5.

4710420_Inlaga_Handbok.indd 9

Att läsa: lästeknik och lässtrategi Bearbeta text, lära in, anteckna Att plugga effektivt Att hämta information på biblioteket och på internet Källor och källkritik

2012-06-26 09.38

1 » AT T L Ä S A : L Ä S T E K N I K O C H L Ä S S T R AT E G I

1 » ATT LÄSA: LÄSTEKNIK OCH LÄSSTRATEGI Lästeknik Läser gör vi mycket, vare sig vi vill eller inte, och mer och mer blir det. Man talar om kunskapssamhället och menar då att kraven på kunskap och kompetens ökar inom alla yrken. Man kan lika gärna tala om ”lässamhället” eftersom kraven på läsförmåga och läsförståelse är höga och blir allt viktigare – inom all högre utbildning och inom alla yrken. Det beror på att vi idag producerar tjänster snarare än produkter. Dessa tjänster kräver andra kompetenser än tidigare yrken, bland annat god lästeknik, läsförståelse, etc. Via datorer och internet letar vi efter fakta och information, vi gräver i ﬁler och program, söker oss fram via länkar, letar på webbsidor, i artiklar och bruksanvisningar. Och hela tiden läser vi. Men hur går det till egentligen, när vi läser? När vi lär oss läsa går det ibland till så, att vi långsamt ljudar oss fram. Ögonen ﬁxerar en stavelse i taget, talorganen ljudar och blicken hoppar vidare till nästa stavelse: exempel 1: Många lär sig läsa genom att sakta ljuda sig fram, stavelse för stavelse.

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . Andra lär sig att fästa blicken på hela uttryck och sedan gå vidare:

. . .

exempel 2: Andra lär sig att fästa blicken på hela uttryck och sedan gå vidare.

Också när vi har lärt oss läsa går det till på det här sättet, med upprepade ögonfixeringar och hopp. I exempel 1 gör läsaren mer än dubbelt så många fixeringar som i exempel 2. Det är klart att läsningen då blir långsam, mödosam – och ganska långtråkig. Det blir också betydligt svårare att se sammanhanget, innehållet, och förstå vad man läser. Den som läser som i exempel 2, nämligen gör färre fixeringar och ”tar in fler stavelser” vid varje fixering, läser snabbare och förstår bättre vad den läser. Länge var läsforskarna övertygade om att ögat bara såg under själva fixeringen och var blint under hoppen. Men nu vet man att ögat faktiskt hämtar in information ”ur ögonvrån”, också under hoppen mellan fixeringarna. Och man tror att skillnaden mellan de två läsesätten i huvudsak beror på träning. Den som redan som ung har slukat mängder av spännande böcker har tränat upp ögats förmåga att ta in flera stavelser eller ord per fixering. Den som inte har läst så mycket förut, men sätter igång nu, kan träna upp sin läsförmåga väldigt snabbt genom rätt teknik. Det handlar ibland om att våga läsa lite snabbare än man brukar göra, för att få upp flytet i läsningen. En högre hastighet gör att innehållet lyser fram bättre.

4710420_Inlaga_Handbok.indd 10

2012-06-25 10.02

1 » AT T L Ä S A : L Ä S T E K N I K O C H L Ä S S T R AT E G I

Avgörande är också att veta hur man ska läsa, dvs. att ha det som kallas lässtrategier. Ibland söker vi någon enstaka faktauppgift – då sökläser vi. Andra gånger ögnar vi igenom en text för att få en ungefärlig uppfattning om vad den innehåller – vi skumläser. Ibland läser vi intensivt och djuplodande för att förstå och lära – då djupläser vi. Dessa tre lässtrategier skiljer sig en hel del åt. Den som har en klar lässtrategi läser alltid med en bestämd avsikt.

AT T TA L A SPRÅKRIKTIGHET

Lässtrategier

S K R I VA R B E T E

En annan sak som påverkar både läsförmåga och läshastighet är det man kalllar förförståelse. Den som redan har läst fyra böcker i en viss fantasyserie läser den femte betydligt snabbare och förstår den också bättre än de första fyra. Varför är det så? Jo, läsaren vet ungefär vad han/hon kan vänta sig av språkets uppbyggnad och handlingens variationer, dvs. han eller hon har fått en god förförståelse. Det är också därför den sportintresserade kanske snabbläser sportsidorna i dagstidningen, men stakar sig så snart det handlar om andra ämnen. Vad kan den som studerar lära sig av detta? Jo, att lästeknik och läshastighet lätt kan övas upp genom rätt lästräning. Och att förförståelsen blir allt bättre ju mer man vet om det ämne man läser.

STUDIETEKNIK

Förförståelse

T E X T F Ö R S TÅ E L S E

Vi bearbetar en stor mängd information under en vanlig sökning på internet. Ofta är vi bara ute efter att ”söka av” en sida eller en text för att hitta just de uppgifter vi är ute efter. Då har vi ingen anledning att läsa varje ord, mening eller stycke. Vi vet ju vad vi letar efter och hoppar över allting annat. Vi sökläser. Ett exempel: Du vill veta hur dags en viss butik stänger på lördag. Du sökläser på hemsidan tills du hittar länken till butikens öppettider, och där sökläser du klockslagen som står efter ordet lördag. All annan information på sidan, t.ex. öppettiderna resten av veckan, är ointressant just nu, så den läser du inte.

TEXTTYPER

Sökläsning

När vi är ute efter att få ett hum om vad en text handlar om skumläser vi. Vi låter ögonen löpa utmed sidan, tittar på eventuella mellanrubriker, på bilder och bildtexter. Detta sätt att läsa använder vi t.ex. när vi bläddrar igenom en tidning eller en bok för att se om där ﬁnns någonting av intresse.

4710420_Inlaga_Handbok.indd 11

SPRÅKKUNSKAP

Skumläsning

2012-06-25 10.02

1 » AT T L Ä S A : L Ä S T E K N I K O C H L Ä S S T R AT E G I

» UPPGIFT 1 Skumläs snabbt följande text för att se vad den handlar om. Sätt sedan en lämplig rubrik till texten. Människans förmåga att lära sig språk är fantastisk. På två till tre år lär sig små barn att använda det mest komplicerade regelsystem som finns – och det utan att ”plugga”. Detta märkliga sker hela tiden, överallt, i varenda kultur och vartenda språkområde. Hur går det egentligen till? Just den frågan har tänkare och filosofer ställt sig ända sedan antiken. Och de har besvarat den på två sätt. Antingen: ”Man föds tom och sedan lär man sig allting genom härmning.” Eller: ”Man föds med sin språkförmåga, den ligger i generna. Och med rätt stimulans och vägledning utvecklas den sedan i ofantlig fart.” Språkforskarna var länge rätt säkra på att den första teorin var den rätta – vi lär oss nästan allt genom härmning. Små barn lär sig utan större ansträngning om de har nära kontakt med sina föräldrar och sin omgivning. De utvecklar både sitt känsloliv och sitt språk genom samspel och härmning. Men nu pekar forskningsrönen allt starkare på att språkets viktigaste grundregler trots allt är medfödda.

Djupläsning En annan lässtrategi använder vi när vi ska lära oss något, eftersom vi då behöver förstå allt i texten – vi djupläser. Men om det handlar om en litet längre text gör vi bäst i att gå fram stegvis: börja med att skumläsa, för att få ett hum om helheten, sedan ta reda på betydelsen av ord som vi inte förstår. Först därefter är det dags för djupläsning.

» UPPGIFT 2 a) Skumläs den följande texten. b) Ta reda på betydelsen hos ord du är osäker på.

Du kanske inte har tänkt på det, men just du är …

•

Människans förmåga att lära sig språk är fantastisk. På två till tre år lär sig små barn att använda det mest komplicerade regelsystem som ﬁnns – och det utan att ”plugga”. Detta märkliga sker hela tiden, överallt, i varenda kultur och vartenda språkom-

4710420_Inlaga_Handbok.indd 12

råde. Hur går det egentligen till? Just den frågan har tänkare och ﬁlosofer ställt sig ända sedan antiken. Och de har besvarat den på två sätt. Antingen: ”Man föds tom och sedan lär man sig allting genom härmning.” Eller: ”Man föds med sin språkförmåga, den

KOPIERING TILLÅTEN

född till språkgeni!

2012-06-25 10.02

KOPIERING TILLÅTEN

marvin och qing Psykologer vid Chicagouniversitetet ﬁlmade och studerade under en längre tid Marvin och Qing och ytterligare sex döva barn. De var alla tre till fyra år gamla, några levde i Taiwan och några i USA. Alla barnens mödrar lekte med dem och talade högt på sitt eget språk för att lära barnen att läsa på läpparna. Mammorna hjälpte också till genom att använda olika tecken och rörelser. Men det visade sig efterhand att när barnen ville meddela sig med omgivningen använde de helt andra tecken och rörelser – alltså sådana som varken deras mödrar eller andra vuxna lärt dem. Och detta deras eget teckenspråk var utformat på ett sätt som gjorde forskarna häpna: det

4710420_Inlaga_Handbok.indd 13

Utifrån samma idé har forskare i Oxford studerat arvsmassan hos människor med allvarliga språkstörningar. Man har undersökt en familj, den s.k. KE-familjen, över ﬂera generationer. Hälften av familjens medlemmar har en extremt ovanlig form av språkstörning. Den gör att de inte alls kan hålla ordning på satser och sammanhang, så ingen förstår överhuvudtaget vad de säger! Forskarna upptäckte efter en tid att alla de språkhandikappade familjemedlemmarna hade en sak gemensamt: de hade precis samma defekt på en liten bit av kromosom nummer sju. Forskargruppen menar därför att det här måste vara en slags grammatikgen som styr vår förmåga att låta ord och satser bilda just precis de mönster som är begripliga för andra. Och är det så kan det visa sig att en gammal teori om människans språkförmåga stämmer.

STUDIETEKNIK AT T TA L A SPRÅKRIKTIGHET

genforskning

S K R I VA R B E T E

Språkforskarna var länge rätt säkra på att den första teorin var den rätta – vi lär oss nästan allt genom härmning. Små barn lär sig utan större ansträngning om de har nära kontakt med sina föräldrar och sin omgivning. De utvecklar både sitt känsloliv och sitt språk genom samspel och härmning. Men nu pekar forskningsrönen allt starkare på att språkets viktigaste grundregler trots allt är medfödda. Och det är faktiskt döva barns beteende som övertygat forskarna om det.

TEXTTYPER

nya rön

liknade talade satser. Något sådant borde vara omöjligt – Marvin och Qing var ju döva, de hade aldrig hört någon tala! Dessutom byggde både Marvin och Qing upp satser på ett sätt som man varken gör i kinesiska eller i amerikansk engelska. Ingen av dem kan alltså ha lärt sig detta av föräldrarna eller av andra i sin omgivning. Forskarna kunde därför dra slutsatsen att barnens språkförmåga måste vara medfödd, dvs. ligga i generna.

T E X T F Ö R S TÅ E L S E

ligger i generna. Och med rätt stimulans och vägledning utvecklas den sedan i ofantlig fart.”

SPRÅKKUNSKAP

1 » AT T L Ä S A : L Ä S T E K N I K O C H L Ä S S T R AT E G I

2012-06-25 10.02

1 » AT T L Ä S A : L Ä S T E K N I K O C H L Ä S S T R AT E G I

medfödd språkförmåga Det var den amerikanske lingvisten Noam Chomsky som på 1950-talet tog upp den gamla tanken på att människans språkförmåga i grund och botten är medfödd. Chomsky utgick från två viktiga fenomen. Det första är att i stort sett varje sats som en människa uttalar är en ny kombination av ord – inte en upprepning av vad andra sagt. Med ett begränsat antal ord kan vi forma en mycket stor mängd satser. Det pekar mot att vår hjärna fungerar efter ett medfött, komplext ”språkprogram”, menade Chomsky. Det andra fenomenet är att små barn på kort tid utvecklar ett mycket avancerat språk. Och de gör det även om de får minimal stimulans av andra. Med en ändlig mängd ord verkar de kunna bilda nästan en oändlig mängd satser, och de bildar och förstår nya satser som de aldrig har hört förut.

den ”universella grammatiken” På denna grund byggde Chomsky sin teori om att vi alla föds med en sorts ”universell grammatik”. Han tänker sig ett slags språkligt operativsystem, ett överordnat, logiskt grammatikprogram som fungerar för alla språk. Det verkar nu som om forskningen kring Marvin, Qing, KEfamiljen och andra ger Chomsky rätt. Språket är inte bara något

4710420_Inlaga_Handbok.indd 14

vi lär oss, vi föds med det. På det sättet liknar vi faktiskt högpresterande datorer … Vi är redan ”vid leverans” utrustade med det mest avancerade operativsystem som ﬁnns: en universell språklig grammatik. Det enda vi behöver göra är att använda systemet så ﬂitigt som möjligt. Då blir vi de språkgenier vi redan är födda till.

börja idag! Med språkförmågan är det som med en vanlig muskel: den måste användas och tränas, annars försvagas den. Men hur tränar man upp språkförmågan? Ja, det finns faktiskt ett oslagbart effektivt sätt och det heter – läsning. Tidningarnas nyhetssidor och korta bloggartiklar på nätet ger inte så mycket effekt. Men när du läser en roman, en genomarbetad fackbok eller en lärobok tränar du dig i att följa längre sammanhängande resonemang. På så sätt tränar du både upp ett aktivt, uthålligt tänkande och din läsförståelse. Du möter nya ord och uttryckssätt, upptäcker formuleringar som du inte visste fanns. Allt detta utvecklar ditt eget, personliga språk. Den som läser tio böcker om året får snart en vida större förmåga att hantera språket och uttrycka sina tankar än den som inte läser någon bok alls. Och det spelar ingen roll när man börjar. Det är nämligen precis som med gymträning eller annan motion – den enda träning som räknas är den som blir av!

KOPIERING TILLÅTEN

2012-06-25 10.02

Säger allting i oordning obs! Kolla upp vad ’satser’ betyder! Ingen förstår vad familjen säger?!

» UPPGIFT 3 Texten ”Född till språkgeni” består av sju avsnitt med varsin rubrik. Tag ett avsnitt i taget och djupläs det. Sammanfatta därefter innehållet med dina egna ord på några rader, som i exemplet ovan.

» UPPGIFT 4 Svara på följande frågor. Kanske behöver du läsa texten en gång till? Gör det först. a) Människans språkförmåga har alltid förbryllat forskarna. Varför? b) Vilka två förklaringar till vår språkförmåga har man först fram? c) Vad var så märkligt med de döva barnens teckenspråk? d) Hur förklarar forskarna KE-familjens språkstörning? e) Vad säger teorin om ”den universella grammatiken” om vår språkförmåga?

Att läsa upp sig Av den här forskningen kan vi förstå hur speciell vår språkförmåga är. Om du verkligen vill kan du lätt ”läsa upp dig”: ha en bok vid sängkanten och läs några kapitel varje kväll, eller läs en bok på bussen till skolan. Att du får lön för mödan är säkert. Det är t.o.m. så, att ju mindre du har läst förut, desto större blir eﬀekten när du väl sätter igång. Att det är på det sättet ﬁnns det många exempel på. Ett kommer från Kvarnbyskolan, en grundskola mitt i det invandrartäta Rinkeby i Stockholm.

4710420_Inlaga_Handbok.indd 15

STUDIETEKNIK AT T TA L A SPRÅKRIKTIGHET

KE = en familj med språkstörning

S K R I VA R B E T E

NYCKELBEGREPP OCH FRÅGOR TILL TEXTEN

TEXTTYPER

TEXT

T E X T F Ö R S TÅ E L S E

Nu vet du vad artikeln handlar om och förstår viktiga ord och begrepp. Det är dags för djupläsning, för nu ska du studera innehållet och lära dig det. Djupläsning gör du med fördel med pennan i handen. När du skriver dina egna noteringar, frågor och sammanfattningar aktiveras hjärnan mer. Då lär du dig på ett eﬀektivare sätt. Här följer ett exempel på hur du kan arbeta med att ta ut nyckelbegrepp ur en text.

SPRÅKKUNSKAP

1 » AT T L Ä S A : L Ä S T E K N I K O C H L Ä S S T R AT E G I

2012-06-25 10.02

1 » AT T L Ä S A : L Ä S T E K N I K O C H L Ä S S T R AT E G I

läsandets makt

•

I Kvarnbyskolan går idag elever med 28 olika modersmål och svenska är ett andraspråk för nästan alla. Så har det varit länge, men för 15 år sedan startade man ett omtalat läsexperiment. Redan i sexårsverksamheten började man samarbeta med skolbiblioteket, där bibliotekarien bokpratade med barnen och hjälpte var och en att hitta böcker på svenska som passade vars och ens intresse och språknivå. Målet var att göra alla elever till bokslukare. Och det lyckades. När experimentklassens elever började i årskurs fem hade var och en redan läst minst 500 böcker på svenska. De hade redovisat sin läsning i tal och skrift och i dramaform. Genom läsningen hade de skaﬀat sig ett stort ordförråd och blivit mycket duktiga på att läsa och skriva – långt bättre än barn i jämförbara klasser med svenska som modersmål. Och inte nog med det – de hade också blivit ovanligt duktiga i andra skolämnen, t.ex. matematik. En god läsare förstår nämligen så mycket mer – också när det gäller formuleringar i ett matematikproblem … Experimentet visade bokläsandets makt. Metoden används numera på många håll och resultaten är mycket goda. Elever som är duktiga läsare redan på mellanstadiet har helt andra chanser än andra att klara sina studier på högstadiet och i gymnasiet.

» UPPGIFT 5 a) Hur arbetade man i experimentklassen ovan för att förbättra elevernas svenska språkkunnande? b) Påverkade läsandet resultaten i övriga skolämnen? Hur? Varför?

Passivt och aktivt ordförråd Utan ord kan man troligen inte tänka så mycket. Har man ett alltför begränsat ordförråd har man svårare att uttrycka sina tankar och åsikter så tydligt att andra förstår vad man menar. Att metodiskt bygga ut sitt ordförråd är därför ett bra sätt att vidga sin värld och vässa sitt språk. Den som regelbundet läser välskrivna läroböcker, liksom fack- och skönlitteratur, får med tiden ett stort ordförråd. Ordförrådet som vi alla bär med oss består av två delar. Det aktiva ordförrådet är de ord som vi använder ofta. Det passiva ordförrådet är de ord som vi träﬀar på mer sällan, men ändå förstår. Ett exempel: ordet väjningsplikt hör till det aktiva ordförrådet hos t.ex. personer som håller på att ta körkort, men

4710420_Inlaga_Handbok.indd 16

2012-06-25 10.02

I kap. 15–17 finns många nyttiga svenska och internationella ord, uttryck och fraser.

SPRÅKKUNSKAP

T E X T F Ö R S TÅ E L S E

TEXTTYPER

S K R I VA R B E T E

SPRÅKRIKTIGHET

AT T TA L A

för övriga människor i samhället är ordet mer sällsynt och hör troligen till det passiva ordförrådet. Bristande ordkunskap hos många elever är idag ett verkligt problem i svensk skola. Den som tänker studera på högskolan senare gör bäst i att redan på gymnasiet göra något åt sina brister och bygga upp både det aktiva och det passiva ordförrådet.

STUDIETEKNIK

1 » AT T L Ä S A : L Ä S T E K N I K O C H L Ä S S T R AT E G I

4710420_Inlaga_Handbok.indd 17

2012-06-25 10.02

162

22 » TEXTBINDNING

Besiktningsprotokoll för skrivarbete Sätt in I, II eller II som anmärkning på följande punkter:

Namn: __________________________________________ Text: ____________________________________________

Anmärkn. Se sida

1. För vem skriver du? Om vad? Är stilen anpassad till läsare och ämne?

139

2. Styckeindelning. Är nytt stycke och repliker korrekt markerade?

146

3. Ordval. Är ordvalet varierat? Upprepar du dig? Är du för allmän?

151

4. Meningsbyggnad. Följer textens meningar principerna i avsnittet Sats och mening?

5. Meningsbyggnad. Varierar du meningarnas början? Använder du tema + kommentar på lämpligt sätt?

158

6. Verb. Skapar verben rörelse i texten, eller är de intetsägande och bleka?

153

7. Tempo. Är tempot varierat? Har du förtätat/ glesat ut texten där det behövs?

157

8. Sammanhangsord. Finns det sammanhangsord mellan ord och meningar ihop så att texten ﬂyter?

159

Åtgärdat III

KOPIERING TILLÅTEN

I = mindre anmärkning. II = ombesiktning krävs, gör den själv. III = körförbud. Enbart svensklärare kan ge nytt körtillstånd!

4710420_Inlaga_Handbok.indd 162

2012-06-25 10.03

22 » T E X T B I N D N I N G

163

V » TEXTTYPER

Ett tiotal texttyper granskas. Vad utmärker var och en av dem? Hur kan de skrivas? Med hjälp av demonstrationsexempel, övningar, tips och TUMREGLER får du en handfast vägledning i skrivarbetet. Efter kapitel 30, om utredande text, finns ett BESIKTNINGSPROTOKOLL för egen granskning av alla texttyper i den här avdelningen. 23. 24. 25. 26. 27. 28. 29. 30.

4710420_Inlaga_Handbok.indd 163

Berättelse Krönika och essä Insändare och debattinlägg Referat Recension Intervju och reportage Rapport Utredande text och dispositioner

2012-06-25 10.03

164

2 3 » B E R ÄT T E L S E

23 » BERÄTTELSE Sms och vykort De ﬂesta av oss skriver enkla berättelser varje dag – som sms, där vi skriver om något som hänt oss. En annan form av berättelse är vykort. De roligaste vykorten att läsa och skriva är nog de, där författaren tar ut svängarna lite och brer på med lokalfärg, överdrifter och någon anekdot. Men att skriva ett vykort på det sättet kräver lite ansträngning – och det besväret gör vi oss sällan.

» UPPGIFT 1 Samarbeta med en kamrat om att skriva ett bra vykort! Använd högst  ord. a) Välj en plats att skicka ifrån – helst en där ni båda har varit. b) Försök komma ihåg något roligt eller spännande som hände där. (Det hela kan också ha hänt på någon annan plats. Det är bara att ﬂytta över!) c) Skriv också ned några intryck av hur det såg ut, luktade eller lät på platsen, det kallas ”lokalfärg”. d) Skriv var sitt första utkast, jämför sedan och ställ samman en gemensam text. (Och spara alltid era texter).

Kort berättelse En berättelse blir sällan bättre bara för att den är lång, snarare tvärtom. Det blir svårare att hålla ihop den röda tråden, sammanhanget. Därför är bra ofta detsamma som kort. Jämför med när telefonkortet eller mobilbatteriet håller på att ta slut – då blir man kort, rapp och eﬀektiv! Men man ska akta sig för att vara alltför eﬀektiv och bara kort rapportera vad som händer. Ingen läsare blir nämligen intresserad om det inte står några människor i händelsernas mitt, personer som man lär känna lite och bryr sig om. Varje berättelse behöver en mänsklig röst. Låt oss börja i den änden, med att skriva en kort berättelse om en vanlig enkel människa.

» UPPGIFT 2 Nedan följer tre stommar eller ”kärnor” till korta berättelser. Välj en av dem och ändra de detaljer som du vill ändra. Meningen är att du ska brodera ut historien. Gör så här: a) Titta på stommen och stryk och ändra vad du vill i den. Skriv sedan ner några egna punkter om hur du vill fortsätta. b) Placera punkterna i en preliminär ordning, den kan ändras senare. c) Skriv ett första utkast. Läs det och ändra om du inte är nöjd.

4710420_Inlaga_Handbok.indd 164

2012-06-25 10.03

23 » B E R ÄT T E L S E

165

AT T TA L A

STUDIETEKNIK

d) Granska hantverket – använd Besiktningsprotokollet för skrivarbete på s. . e) Granska därefter språkriktigheten med Protokollet för språkriktighet på s. . f) Om du kan, byt text med en kamrat. Läs varandras. Ge uppmuntrande synpunkter, goda råd och en smula kritik. g) Skriv rent din text. Spara. Stomme 1: Råttan Pia Grahn bor mitt inne i stan i hyreslägenhet. Hon kom hem på eftermiddagen, spolade upp badvatten, tog av sig och skulle just gå i när hon hörde ett krafsande ljud. På golvet såg hon små lortar och på toalettringen bitmärken. Bakom toalettstolen

SPRÅKRIKTIGHET

fann hon en stor brunråtta! Hon tog tag i en sopkvast och slog och slog medan råttan nafsade efter hennes tår … Stomme 2: Kisspaus Det var fotbollsmatch i norska cupen mellan Surna och Sunndal. Varmt, svettigt och många vattenflaskor runt planen. Efter 90 minuter blev det förlängning och snabbt sidbyte. Avspark – men var fanns Surnas målvakt? Han hade inte kunnat hålla sig.

S K R I VA R B E T E

Då … Stomme 3: Sköna ensamhet Människor lever helt ”uppkopplade” till telefoner och nät. Vi har sällan en lugn stund. Och ständigt har vi folk omkring oss: i skolan, på fritiden och hemma. När kan vi vara för oss själva, och lyssna inåt, låta tankar komma och gå? Jag skulle inte stå ut om

TEXTTYPER

inte …

Låt slumpen hjälpa till

kokbok för slumpmässiga berättelser 1 Servitrisen Polisen Reportern Trubaduren Internetkonsulten Kabelreparatören Förskolechefen Taxichauﬀören

4710420_Inlaga_Handbok.indd 165

kom

svassande glidande sjungande haltande springande vrålande krypande stövlande

hotellrummet skivaﬀären skolmatsalen väntrummet in i garaget konferensrummet pannrummet varuhuset

kraftfulla trippande stapplande resoluta med ängsliga fjäderlätta smygande klampande

steg

SPRÅKKUNSKAP

T E X T F Ö R S TÅ E L S E

Man kan också hitta vägar att öppna fantasin på ett mer metodiskt vis. Nedan följer en slags ”kokbok”, där du steg för steg kan välja olika ingredienser i spalterna och hitta en slumpmässig början till en historia. Hoppa upp och ned mellan raderna, pröva dig fram – vem vet vart det kan leda?

2012-06-25 10.03

166

2 3 » B E R ÄT T E L S E

2 solkiga åtsmitande urringade knallgula stålblå håliga säckiga ulliga

Hans/hennes

läderknarrande sillstinkande skarpskurna skotskrutiga skjorta och oljekladdiga italienska sönderfrätta blodröda

byxor drog allas blickar till sig.

Han/hon strök sig över det

askblonda dyblöta svettiga krulliga håret, såg nyklippta grånade tunnslitna slätkammade

undrande stridslystet skrämt på de omkringhäpet stående och uppmuntrande halade upp triumferande nyﬁket lömskt

4 en ﬁckdator en såg en burk öl en dyr mobil en tusenlapp en trubbig mejsel en ﬁcklampa en trasig korsett

och slog sig

tvekande ängsligt tungt hastigt stolt elegant slappt nonchalant

ned och började

klä av sig. sörpla. gråta. spela. skratta. skära. skriva. joddla.

» UPPGIFT 3 Välj en början ur ”kokboken” och skriv sedan en fortsättning. Arbeta som i uppgift . Testa också att göra en ”tärningsberättelse” genom att låta tärningen avgöra vilket ord i spalten du ska använda.

Längre berättelse En längre berättelse kan se ut på många olika sätt. Men en påtaglig handling är nödvändig. Ofta är den upplagd så, att en eller ﬂera personer vill göra någonting, de stöter på hinder och försöker övervinna dem. Historien brukar också föras fram till en upplösning – man vill ju veta ”hur det går”. Det ﬁnns många berättelser som är korta, men ändå mycket innehållsrika, exempelvis novellen ”Far och jag” i kap. 35. För amatörskribenter kan de vara

4710420_Inlaga_Handbok.indd 166

2012-06-25 10.03

Att komma igång med skrivandet kan vara trögt. Det kan lossna om man knycker en början som man tycker är bra från någon annan. Ett annat sätt är att göra slutet först. Här är fyra exempel på hur man kan börja och sluta. 1. Ta allt från början. ”När jag var bortåt tio år gammal, minns jag …” 2. Hoppa över bakgrunden. ”Vi gick utmed järnvägen, han och jag.” 3. Rakt in i handlingens mitt (kallas In medias res). Man kastar läsaren rakt in i en dramatisk situation, för att vara säker på att han ska bli intresserad (”Elden hade just nått gardinerna …”) Först därefter får man reda på bakgrund och sammanhang. Metoden är gammal och beprövad; Homeros börjar t.ex. både Iliaden och Odysséen på det viset. Det är även en mycket vanlig teknik i äventyrs- och actionﬁlmer. 4. Börja med slutet. ”Jag skälvde i hela kroppen … Jag anade vad det betydde … Så skulle denna världen, detta livet bli för mig …”. Därefter kommer historien, berättelsen om den ödesdigra upplevelsen, retrospektivt, som en återblick.

… och sluta Många skribenter menar att man ska börja med att göra klart för sig hur berättelsen ska sluta. Det är ju slutet som visar om det verkligen blir en sammanhängande historia av den ursprungliga idén. Förslag: 1. Vanligt slut. Några sammanfattande rader, gärna med en fyndig slutknorr. 2. Knyt an till början. ”Så det blev inte bara fågelsången jag ﬁck höra den dagen. Utan det hotfulla dånet av min egen framtids mörker.” 3. Ge läsaren något att tänka på. ”Att en kompis kan betyda så mycket hade jag inte fattat förut. Vi hade ju aldrig klarat oss ur knipan om vi inte hållit samman. Så ensam är inte stark, hon är bara ensam.” 4. Peka mot framtiden. ”Så slutade vår Englandsresa, snyft snyft. Men vi planerar redan för fullt för nästa!”

4710420_Inlaga_Handbok.indd 167

STUDIETEKNIK AT T TA L A SPRÅKRIKTIGHET

Att börja …

S K R I VA R B E T E

Börja med att tänka igenom ämnet. Ta den tid som behövs för att samla tankarna. Skriv därefter ned infall och idéer i korta punkter, precis som de kommer för dig. När du fått en handfull punkter, så försök ordna dem till en helhet som hänger någorlunda ihop.

TEXTTYPER

Ämne, rubrik

T E X T F Ö R S TÅ E L S E

de mest lärorika att studera. Ett vanligt fel som ovana berättare gör är nämligen att de skriver för långt – de försöker få med för mycket. Vanligt är också att en berättelse börjar bra, men sedan rinner iväg nästan planlöst. Det blir då svårt att få till ett vettigt slut och ofta har läsaren tappat intresset när det väl kommer. Här följer en enkel handledning i hur man kan gå tillväga för att göra den historia man vill berätta sammanhängande, klar och lätt att läsa.

167

SPRÅKKUNSKAP

23 » B E R ÄT T E L S E

2012-06-25 10.03

168

2 3 » B E R ÄT T E L S E

Tumregler för berättelser Den som läser vill ha en text som är sammanhängande och klar, en röd tråd att följa. Den som skriver bör alltså försöka tvinna en sådan. Som en stomme för en vanlig, enkel historia kan man tänka sig följande tre punkter: • början: situationen visas fram, möjligheter och faror antyds, personer presenteras • utveckling: historien förs framåt, personerna görs tydliga • slut: upplösning, avrundning För läsaren är det också viktigt att texten är överblickbar. Så när du börjar skriva, dela in texten i ordentliga stycken. Bäst blir det om man berättar om en händelse – eller en händelsekedja – i ett enda sammanhängande stycke. När man sedan ska berätta om något annat börjar man på nytt stycke. Det gör ingenting om en del stycken blir lite långa på det här sättet. Det viktigaste är ändå att läsaren ser att berättelsen är klart och redigt upplagd.

» UPPGIFT 4 I följande korta historia har styckena kastats om. Disponera historien så att den röda tråden blir tydlig och allt får hända i vanlig tidsföljd. Skriv upp dispositionen som en enkel siﬀerrad. Inget stycke får glömmas, men föreslå eventuellt förändringar som gör sammanhanget klarare. (1) Det där med toaletten och duschen var ändå värst. De fanns ute i korridoren och vi var ungefär 20 personer som delade på dem. Det gick väl an så länge sakerna var hela. Men när någon skruvade bort duschmunstycket och kopplade bort varmvattnet var det inte så roligt längre. (2) En blåsig julikväll bordade vi ett plan på Landvetter flygplats. Vi skulle vara borta en vecka och hade fickorna fulla av pund. Det var härligt att vara på fri fot – utomlands utan föräldrar som talade om hur farligt allt var! (3) Men allt roligt har ett slut. Gråt, tandagnisslan, vi fick skiljas och ta tåget till flyget på Stansted. Där krånglade det till sig på ett café, eftersom vi rörde ihop myntsorterna och inte förstått hur dyrt vi hade beställt. (4) Resten av veckan tog han oss runt stan till alla sevärdheter. Vi började t.o.m. att förstå vad en och annan londonbo sa. Sista dagarna blev Maria ihop med honom. Men vi fortsatte att gå ut tillsammans alla tre ändå. (5) I London tog vi in på ett hotell som hette Regent Palace. Det var inte så flott som det låter. När man lade sig i sängarna sjönk man nästan ned till golvet. Och så fort man vände sig på sidan gnisslade de så vi fick ont i öronen. (6) En regnig eftermiddag kom vi så ut från ankomsthallen på Landvetter flygplats igen. Äntligen hemma! Det kändes gott att trampa svensk mark igen. Att begripa vad saker kostar och inte behöva stirra fånigt på nån som talar cockney och inte fatta ett skvatt. Men vilken härlig vecka!

4710420_Inlaga_Handbok.indd 168

2012-06-25 10.03

23 » B E R ÄT T E L S E

169

ut och resa för pengarna. Vi tjatade länge om att vi skulle åka till Rom eller Barcelona. Så vi bestämde oss för London. (8) På en av scenerna fann vi Nicky. Han var lång och svartklädd, inte vacker men snygg på sitt eget sätt. Och så han rörde sig på scen! Maria och jag började prata med

STUDIETEKNIK

(7) I somras jobbade Maria och jag på Max i fem veckor. Vi hade bestämt att vi skulle

honom i en paus. Sen dansade vi alla tre resten av kvällen. Han hjälpte oss att hitta

(9) Riktigt illa blev det när en kille i rummet bredvid proppade igen toaletten med tidningspapper och hällde röd livsmedelsfärg i vattenbehållaren … Nej, jag har inte lust att berätta mera.

AT T TA L A

tillbaka till hotellet på morgonen.

hangar. Där var mörkt och fullt med folk, överallt dansades det. Huvudscenen med bandet, Boogie Brothers, låg utmed ena kortsidan. Alldeles bredvid fanns utgången till en stor, upplyst veranda som vette mot en småbåtshamn. Utspridda runt hela hallen fanns små runda scener med starka spotlights och dansare, både killar och tjejer.

SPRÅKRIKTIGHET

(10) Då var det lättare att ha roligt på Dance Night, en klubb som låg i en jättelik f.d.

4710420_Inlaga_Handbok.indd 169

TEXTTYPER

Om du är inspirerad kan du naturligtvis skriva på känn, utan någon särskild plan. Men om du någon gång inte brinner av skriviver har du säkert hjälp av följande tumregler. • Tag fram ett nytt blankt papper (eller ett tomt dokument på datorn). Skriv i punktform ned vad du kommer att tänka på. Fortsätt tills du har tömt dig på alla idéer. • Välj bland punkterna: kan de fogas ihop till något? Läs, fundera, formulera om. Försök till slut foga samman punkterna till en helhet. • Välj bland de olika slagen av inledningar (s. 167). Gör ett utkast till en redan nu. • Gör detsamma med slutet. • Tag nu dina punkter och vidareutveckla dem. Utforma dem så att varje punkt kan passa som ett stycke i den färdiga berättelsen. • Foga till slut samman punkterna så att den röda tråden blir tydlig. • Granska själv din egen text med hjälp av besiktningsprotokollen på s. 95 och 162, tänk särskilt på styckeindelningen så att texten blir överblickbar. • Skriv om, skriv rent, skriv ut.

T E X T F Ö R S TÅ E L S E

TUMREGLER FÖR BERÄTTELSER

SPRÅKKUNSKAP

Disponera nu texten i uppgift  på ett annat sätt. Se på s.  och försök använda a) börja nr  (”in medias res”) eller b) börja nr  (”börja med slutet”) Gör sedan de förändringar du tycker behövs för att helheten ska bli bra.

S K R I VA R B E T E

» UPPGIFT 5

2012-06-25 10.03

bildförteckning 58 256 266 269 271 273 278

Spencer Platt/Getty Images © Ulf Lundkvist/BUS 2012 Kurt Eriksson/Riksarkivet Christian Ringbæk/AFP Photo/Scanpix Denmark Pär Eliasson/IBL Bildbyrå Arne Gustafsson/Östergötlands Länsmuseum/Östgöta-Bild IBL Bildbyrå

Övriga fotograﬁer från Shutterstock

4710420_Inlaga_Handbok.indd 364

2012-06-25 10.03

4710420_Inlaga_Handbok.indd 1

2012-06-25 10.02

» HANDBOK I SVENSKA SPRÅKET

D E T TA Ä R E N H A N D B O K . Det betyder att materialet är uppdelat på

HANDBOK I SVENSKA SPRÅKET ULF JANSSON M A R T I N L E VA N D E R

Ulf Jansson, författare

Boken kompletteras med ett separat facit. Till kapitlen om nordiska språk och svenska dialekter finns också en cd med ljudinspelningar.

FJÄRDE UPPLAGAN

Best.nr 47-10420-8 Tryck.nr 47-10420-8

4710420_Omslag_Handbok.indd 1

2012-06-25 09.17