9789127135116

Page 1

139 mm

Det återvunna paradiset Simson i Gaza

Ingvar Björkeson har hyllats för sina nytolkningar av bl.a. Baudelaire, Dante, Homeros, Lucretius, Petrarca, Pindaros och Propertius. Björkeson tilldelades Samfundet De Nios stora pris 2010, »för att han har förmedlat stora delar av det klassiska kulturarvet på levande svenska». Litteraturvetaren Anders Cullhed har skrivit en introduktion till de båda verken, och för kommentar svarar Ingvar Björkeson.

milton - simson*till tryck.indd 1

I Det återvunna paradiset träffar en mycket förslagen Satan Kristus i öknen och utvecklar all sin förförelsekonst för att få honom på fall. Simson i Gaza är ett läsdrama om den bibliske hjälten Simson vars styrka satt i håret. Här möter vi honom när han förlorat sin kraft och dömts till tvångsarbete i en kvarn i Gaza, blind och förnedrad – i mycket ett porträtt av John Milton själv.

Det återvunna paradiset Simson i Gaza

S

Sent i sitt författarskap gav den engelske poeten John Milton år 1671 ut Det återvunna paradiset och Simson i Gaza, som är hans mest betydande verk vid sidan av Det förlorade paradiset. För första gången finns de nu på modern svenska.

JOHN MILTON

Levande litteratur JOHN MILTON

JOHN MILTON

Det återvunna paradiset Simson i Gaza Jag som har sjungit om en lycklig Lustgård, genom en enda mänskas trots förlorad, ämnar nu sjunga om hur Paradiset åt hela mänskosläktet återvanns genom en annans orubbliga lydnad – en som med alla frestelser blev prövad men gäckade, slog ned och övervann den lede Frestaren och all hans list och i den vilda ödemarken åter upprättade det Eden som förskingrats.

Natur & Kulturs klassikerserie Levande litteratur startades 1925. Aktuella titlar i serien: Dante Alighieri Den gudomliga komedin Charles Darwin Människans härkomst Om arternas uppkomst Självbiografi Gilgamesheposet Homeros Iliaden Odysséen Niccolò Machiavelli Fursten John Stuart Mill Om friheten John Milton Det förlorade paradiset Pindaros Olympiska och pythiska oden Nemeiska och isthmiska oden/Fragment Jean-Jacques Rousseau Om samhällsfördraget Torquato Tasso Aminta – ett herdedrama Theokritos Sånger Henry David Thoreau Walden Vergilius Aeneiden

I tolkning av Ingvar Björkeson

18-03-13 11:13


9789127135116_Paradiset-Simson.indd 2

2013-03-21 19.20


inneHåLL

inledning . . . . . . . . . . . . . . . . 7 det återvunna paradiset Bok i . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Bok ii . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Bok iii . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Bok iv . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 simson i gaza . . . . . . . 93 Kommentar . . . . . . . . . . . . 159

originaltextens radnummer är angivna längst ner till vänster på varje sida .

9789127135116_Paradiset-Simson.indd 5

2013-03-21 19.20


9789127135116_Paradiset-Simson.indd 6

2013-03-21 19.20


inL e dning

åren efter 1660 i konungariket england, då den puritanska revolutionen ebbat ut och den nya restaurationen var ett faktum, hängde John miltons liv troligen på ett hår . Han hade hört till revolutionens, de kungafientliga ”rundhuvudenas” och ”järnsidornas” ideologiska talesmän, han hade pläderat för rätten till skilsmässa och tryckfrihet, ja, han hade rentav energiskt argumenterat för det goda och berättigade i avrättningen av Karl i år 1649 . nu var hans sak definitivt förlorad . en ny kung var tillbaka på englands tron, och i rikets offentliga klimat kom puritanernas trosvissa glöd att falna, medan den anglikanska kyrkans befogenheter återställdes och teatrarna kunde öppnas igen . räfst och rättarting hölls med kungamördarna . milton räknades till de medskyldiga och fick tillbringa en kort tid i fängelse . Han räddades av ett ingripande från inflytelserika vänner och kanske också av sin blindhet . de återstående åren av sitt liv kunde han ägna åt sitt författarskap . nu tillkom hans huvudverk, Det förlorade pa­ radiset, komponerat i tio kapitel eller ”böcker” på 1660-talet för att omarbetas i en ny och definitiv utgåva om tolv böcker 1674, året för hans död . Det förlorade paradiset är en mångbottnad historia om ondskans roll i människolivet, koncentrerad till berättelsen om edens lustgård dit satan kommer upp från sin infernaliska förvisningsort på botten av tillvaron för att lura eva – och i hennes förlängning också adam – att smaka av den förbjudna frukten från kunskapens träd . resultatet av hans ränker blev förödande för det paradisiska paret liksom för deras avkomma – låter milton förstå – in i nuet . de måste förvisas ur lustgården . i verkets slutrader leder dem ärkeängeln [7]

9789127135116_Paradiset-Simson.indd 7

2013-03-21 19.20


inledning

mikael vid handen ned till edens östra port för att plötsligt försvinna . adam och eva står övergivna: de såg sig om, och hela östra muren av paradiset där de levat nyss så lyckliga kunde de nu se upplyst av svärdets eld, och porten fylld av stränga ansikten, vapenrustningar som blänkte . de fällde några tårar inför synen, men torkade snart bort dem . världen låg framför dem öppen, inbjöd dem att välja sin hemvist fritt; Försynen ledde dem . så vandrade de långsamt, hand i hand, bort genom eden på en ödslig väg . det är ett storslaget slut på ett storslaget verk, just för att det så fullständigt saknar brösttoner, förtrytsamma påpekanden eller beska anateman . snarare råder där en mild melankoli . visst är de första människorna nu lämnade åt sig själva på sin solitarie way, men valfriheten är deras, och Försynen är med dem . mitt bland sina egna olyckor vägrar milton att ge efter för defaitism eller misströstan . tvärtom formulerar han en tro på mänsklig motståndskraft, en trots allt-appell som bevarar något av hans gamla puritanska patos . med ärkeängeln mikaels ord till adam, sedan han undervisat honom om frälsningshistorien, måttan och barmhärtigheten: ”då skall du kunna skiljas utan saknad / från detta paradis: du bär i hjärtat / ett annat paradis, långt mera lyckligt .” det budskapet, koncentrerat till a paradise within thee, hade mycket väl kunnat komma milton själv till hjälp i nödens stund . det är också fullt kännbart i de bägge övriga verk som milton gav ut i en och samma volym 1671, korteposet Det åter­ vunna paradiset och läsdramat Simson i Gaza . när ingvar Björkeson nu publicerar dem tillsammans kommer följaktligen hans svenska utgåva att efterlikna miltons originaltryck, betitlat Paradise Regained. A poem. In IV books. To which is [8]

9789127135116_Paradiset-Simson.indd 8

2013-03-21 19.20


inledning

added Samson Agonistes . att Det återvunna paradiset skrevs runt 1670, efter huvudverket, råder det knappast något tvivel om, medan miltonforskningen å andra sidan inte kunna nå någon riktig konsensus om tillkomsttiden för Simson i Gaza . av titeln att döma höll författaren själv korteposet för utgåvans huvudattraktion, kompletterad med läsdramat, medan eftervärlden snarare intresserat sig mer för det senare . Kanske är också Det återvunna paradiset ytterligare ett bevis på den gamla tesen om att det är litterärt tacksammare att skildra nederlag och förödelse än segerns sötma . men även om versberättelsen inte kan mäta sig med Det förlorade paradiset i vare sig ambitionsnivå eller poetisk kraft, äger den sitt speciella intresse, och också den är förvisso fylld med dramatisk dialog . i fyra böcker skildrar milton, i anslutning till de bibliska evangelierna, hur Jesus kort efter dopet i Jordanfloden isolerar sig i vildmarken . där frestas han av satan . episoden gör det möjligt för milton att låta sin centralfigur från Det för­ lorade paradiset göra comeback . evangelisten Lukas återger den så här (4 .1–13): Jesus återvände från Jordan uppfylld av helig ande, och ledd av anden var han fyrtio dagar ute i öknen, där han sattes på prov av djävulen . under hela denna tid åt han ingenting, och när den var slut blev han hungrig . då sade djävulen till honom: ”om du är guds son, så befall stenen där att bli bröd .” Jesus svarade: ”det står skrivet: Männi­ skan skall inte leva bara av bröd.” djävulen förde honom högt upp och lät honom i ett ögonblick se alla riken i världen och sade till honom: ”Jag skall ge dig all denna makt och härlighet, ty den har lagts i mina händer och jag kan ge den åt vem jag vill . om du tillber mig skall allt detta bli ditt .” Jesus svarade: ”det står skrivet: Herren, din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du dyrka.” djävulen förde honom till Jerusalem och ställde honom högst uppe på tempelmuren och sade: ”om du är guds [9]

9789127135116_Paradiset-Simson.indd 9

2013-03-21 19.20


inledning

son, så kasta dig ner härifrån . det står ju skrivet: Han skall befalla sina änglar att skydda dig, och: De skall bära dig på sina händer så att du inte stöter foten mot någon sten .” men Jesus svarade: ”det heter: Du skall inte sätta Herren, din Gud, på prov.” när djävulen hade prövat honom på alla sätt lämnade han honom för en tid . För milton blev den här episoden något av en kärna i evangeliernas budskap . Här visar sig Jesus för första gången hålla måttet i en kritisk situation, varför han nu en gång för alla växer in i identiteten som Kristus . därmed börjar fadäsen från Det förlorade paradiset gottgöras enligt ett känt mönster av gammaltestamentligt förebud och nytestamentlig fullbordan: där den första människan tvingades ge vika, triumferar nu människosonen . sammanhanget är med all önskvärd tydlighet angivet i verktitlarna: det paradis som gick förlorat i tidernas begynnelse återvinns nu för mänsklighetens räkning . diktens typologi – denna metod att välva bågar mellan det gamla och det nya förbundet, i ett vidare perspektiv mellan då- och nutid – är emellertid mer komplex än så . också den prövade Job förs upprepade gånger på tal som en förlaga till den frestade Kristus, en analogi som aktualiseras redan i nya testamentet, och likaså får miltons frälsare låna signalement från den västerländska epikens arketypiske hjälte, vergilius’ aeneas . Bägge har de ett uppdrag från sin höge Fader att uträtta, men de svävar till en början i ovisshet om hur de ska slutföra det . Först efter hand klarnar det stora sammanhanget för dem, för Jesus just under frestelsen ute i vildmarken . Han gissar sig fram till innebörden av sina vedermödor: ”kanhända / har han [gud Fader] beslutat att jag först må prövas / i enkla livsvillkor med oförrätter, / bedrövelser och sorger, skymfer, smälek” . satans förslagenhet är å sin sida om möjligt ännu mer utvecklad än i Det förlorade paradiset . nu lovar han Jesus guld och gröna skogar, nymfer och dignande bord, makten och härligheten, i den ena omgången efter den andra, och varje gång förklär han sig i olika skepnader eller anpassar [10]

9789127135116_Paradiset-Simson.indd 10

2013-03-21 19.20


inledning

sin retorik för sina olika syften . med sin slipade vältalighet och sina sluga förställningskonster avlägsnar han sig från den sublime antihjälte han var i partier av Det förlorade paradiset – mörksens furste – för att mest av allt påminna om en illmarig föregångare till mefistofeles ur goethes Faust-drama, oavlåtligt beredd till nya trick för att få sin oförvitlige antagonist på fall . det finns också spänningar i Jesus repliker till Frestaren, som gör honom till en komplexare gestalt än vad som är brukligt i liknande bibelparafraser eller uppbyggelseskrifter . Än kan han låta som en stoisk filosof av klassiskt märke, som då han i den andra boken talar sig varm för dygden, visdomen och modet i bästa antik tradition, rentav specificerade till romerska republikanska ideal . men det ligger lika nära till hands att förknippa Jesus gensagor till kungamakten – den krona som ”med sin fagra glans av guld / blott är en törnekrans” – med miltons egen republikanism . och därtill levererar Jesus i diktens fjärde och sista bok ett generalangrepp mot den klassiska filosofin och litteraturen, ja, mot hela den humanism som burit upp renässanskulturen och som den unge milton i långa stycken bekänt sig till . Här tycker man sig närmast lyssna till det slags beska uppgörelser med hednavärlden vi känner från apologeter och kyrkofäder som tertullianus och Hieronymus . sist men inte minst kan vi på goda grunder läsa in ett memento mot restaurationsepokens begynnande nyklassicism och mondäna salongs- eller teaterliv i denna kanonad mot det gamla greklands ”drömmar, hugskott / och gissningar” . det hindrar inte att milton i ett kort förord till Simson i Gaza visade sig principiellt intresserad av det klassiska dramat . där citerar han gillande aristoteles’ berömda analys av tragedins förmåga att väcka ”medlidande och fruktan, eller skräck” hos åskådarna för att rena deras medvetanden från dessa och liknande passioner . man tar inte fel på miltons obrutna ambition att nå och påverka en så stor publik som möjligt, annars omsatt i framför allt en strid ström av pam[11]

9789127135116_Paradiset-Simson.indd 11

2013-03-21 19.20


inledning

fletter . samtidigt poängterar han uttryckligen att tablån över Simson i Gaza aldrig var avsedd för scenen . Hans puritanska avsmak för teatern bidrog antagligen till att han, sin beundran för den grekiska tragedin till trots, inte kunde tänka sig någon annan utformning av sitt skådespel än läsdramats . också detta stycke är sprunget ur en biblisk inspiration . Här är det den gammaltestamentliga historien om simson i domarboken 13–16 som fått bistå med materialet . där berättas om hur israeliten manoach och hans hustru lika oväntat som glädjande välsignas med en son medan filistéerna ockuperar deras land . redan som ung agerade simson rebell och hamnade i motsättning till förtryckarfolket, som han decimerade i diverse enmansmassakrer . senare kom han att verka som domare i sitt land, tills han mötte sitt öde i delila . Filistéerna förmådde henne att avlocka simson hemligheten med hans övermänskliga styrka: den satt i håret . så när delila låtit raka av den sovande kämpen hans sju flätor togs han omedelbart till fånga, bländades och fängslades i gaza, där han ”blev satt att mala på kvarnen i fängelset” (dom . 16:21) . till sist kallade filistéerna in honom som föremål för allmänt åtlöje på en stor fest till ära för deras gud dagon . men då hade simsons hår växt ut igen . där han stod fastbunden mitt i i festsalen tog han tag i dess bärande pelare och tryckte till så att hela huset störtade samman över honom själv, de främmande furstarna och deras uppvaktning . ”de han dödade vid sin egen död var fler än de han hade dödat medan han levde”, heter det lakoniskt i domarboken 16:30 . milton respekterar de så kallade klassiska enheterna – tidens, rummets och handlingens – varför han koncentrerar sitt stycke till de sista timmarna ur simsons liv . under större delen av dramat står hjälten bunden, ackompanjerad av en kör, i dialog med i tur och ordning sin far manoach, delila och den reslige filistéerkämpen Harapha . när han slutligen kallas till dagonfesten, återstår bara kören och fadern på (den tänkta) scenen . strax hör de ett väldigt larm, varpå en budbärare gör entré och berättar om simsons förtvivlade hjältedåd . mano[12]

9789127135116_Paradiset-Simson.indd 12

2013-03-21 19.20


inledning

ach konstaterar att detta är en triumfens snarare än en sorgens dag . Hans son ska bli en förebild för israels ungdom och med tiden inspirera till nya hjältedater . nutida läsare torde lätt känna sig främmande för den storvulna heroismen, för de många uttrycken för manligt mod och kvinnligt svek, påspädda med tämligen misogyna utfall, som genomsyrar dramat . samtidigt står det klart att den dramatiska formen passade milton utomordentligt väl: den dominerar i själva verket också Det förlorade paradiset likaväl som Det återvunna paradiset, på det hela taget komponerade som en serie replikskiften med korta berättande mellanspel . och här finns en obestridlig poetisk styrka i språket, som av allt att döma hänger samman med miltons projektion av sig själv på simsons gestalt . någon fysisk kraftnatur var visserligen den puritanske skalden minst av allt, men främlingskapet under nya herrar, den skenbara maktlösheten och den bara alltför verkliga blindheten delade han med sin hjälte . man känner identifikationen redan i simsons inledande monolog, där han beklagar sig över sitt öde: varför bestämdes jag att få en fostran som utkorad till Herrens tjänst och ämnad för stordåd, om jag sedan måste dö förrådd, i fångenskap, med båda ögon utstuckna, och till åtlöje och hån för mina fiender? tvingad att mala, i koppar smidd, min förelagda mängd med denna Himlens skänk, min gudastyrka? Härliga styrka, satt till åsnegöra, förnedrad djupare än någon slav! Befria israel från filistéer, den uppgiften hade ju lovats mig! man frågar var befriaren, den store, nu finns? i gaza, blind, en träl i kvarnen, i bojor under filisteiskt ok!

[13]

9789127135116_Paradiset-Simson.indd 13

2013-03-21 19.20


inledning

de sist anförda raderna – ”ask for this great deliverer now, and find him / eyeless in gaza at the mill with the slaves” – kom att inspirera den brittiske 1900-talsprosaisten aldous Huxley till titeln på en av hans romaner, Eyeless in Gaza (1936), som i sin tur fått ge namn åt en åttiotalistisk postpunk-duo från samma land . radernas moderna resonans säger något om den lockelse som utgått från den närmast desperata patetiken i miltons läsdrama . det är till allt annat också en studie i politiskt och ideologiskt motstånd . på ett skarpare sätt än i de tvetydigare paradisverken kan man tycka sig höra den gamle republikanen och revolutionären milton ta till orda mot den nya överheten . Just det bittra ursinnet i simsons tirader pekar nog mot en sen tillkomsttid . dramat är i det perspektivet den luttrade miltons sätt att deklarera hur rätt det är, särskilt under förtvivlade omständigheter, att göra uppror . Författarens identifikation med sin hjälte kan bara förstärkas av verkets många hänvisningar till mörker och blindhet . sådana passager hittar man här och var i miltons senare författarskap, som i den berömda sonetten ”When i consider how my light is spent” eller i de invokationer till sin musa han stämmer upp i de tredje och sjunde böckerna av Det förlorade paradiset . men frågan är om miltons klagan någonsin blev så enträget hjärtskärande som i upptakten till läsdramat: men mest av allting sörjer jag förlusten av dig, min syn! Bland fienderna blind! Långt värre lott än tiggarstaven, kedjor och fängelse och skröplig ålderdom! guds främsta verk, hans ljus, är släckt för mig, försvunnen alla sköna syners växling som kunnat skänka lindring i min sorg . [ . . .] o mörker, mörker, mitt i middagsglöden, ohjälpligt mörker, blott förmörkelse och inget hopp om dag! [14]

9789127135116_Paradiset-Simson.indd 14

2013-03-21 19.20


inledning

så framstår simson i gaza som ännu en variation på Jobs öde . en gång var han firad av sina vänner och fruktad bland sina fiender, men ju högre han stod i rang och anseende, desto brantare blev hans fallhöjd . också kören i detta drama levererar, likt Jesus i slutpartiet av Det återvunna paradiset, en rungande gensaga till renässanshumanismens drömmar om mänsklig ära och storhet på jorden: ”du våra fäders gud, vad är då mänskan”? ett oskyldigt offer, visar det sig, för ett till synes orättfärdigt öde . Här låter milton mer uppgiven än kanske någon annanstans i sitt författarskap, som om gud verkligen skulle ha tagit sin hand från människornas göranden och låtanden, ett förebud (om man så vill) till en pessimism av långt modernare slag . * det råder följaktligen ingen tvekan om att dessa minor works i miltons produktion i viktiga hänseenden kompletterar och fördjupar vår bild av hans författarskap . därför är det hög tid att de ges ut på modern svenska, i synnerhet som Det åter­ vunna paradiset till dags dato bara finns i en 1800-talsversion och Simson bara i den finlandssvenske professorn i engelska uno Lindelöfs tolkning från 1918 . Här presenteras de bägge verken som sig bör i en och samma volym, som ger rikliga tillfällen till det slags jämförelser och korsbelysningar jag glimtvis försökt förmedla här ovan . särskilt värdefullt är det att få de bägge verken översatta av samma konstförståndiga hand som för bara ett knappt år sedan gav oss Det förlorade paradiset i ny svensk version . den intresserade läsaren hänvisas dit för en utförlig framställning om miltons liv och verk (i min inledning) och, framför allt, för ingvar Björkesons alltigenom medryckande presentation av den västerländska versepikens hektiskt strålande aftonstjärna . Anders Cullhed

[15]

9789127135116_Paradiset-Simson.indd 15

2013-03-21 19.20


9789127135116_Paradiset-Simson.indd 16

2013-03-21 19.20


det 책tervunna paradiset

9789127135116_Paradiset-Simson.indd 17

2013-03-21 19.20


9789127135116_Paradiset-Simson.indd 18

2013-03-21 19.20


FÖrsta BoKen

5

10

15

20

25

Jag som har sjungit om en lycklig Lustgård, genom en enda mänskas trots förlorad, ämnar nu sjunga om hur paradiset åt hela mänskosläktet återvanns genom en annans orubbliga lydnad – en som med alla frestelser blev prövad men gäckade, slog ned och övervann den lede Frestaren och all hans list och i den vilda ödemarken åter upprättade det eden som förskingrats . du ande som till öknen, segerfältet, har lett den ärorike eremiten emot hans Fiende och därifrån fört bort honom sedan han nu bevisat att Herren var hans Fader, ingiv mig och förestava sången som du brukar – om ej förblir den stum – och låt den flyga med lyckosam och fullbefjädrad vinge högt eller djupt, inom naturens gränser, för att berätta om bedrifter större än fabelhjältars, även om de skett i hemlighet, och som i många åldrar förgätits helt, men värdiga att ej under så lång tid vara obesjungna . en stor Förkunnare, vars röst spred fruktan mer än trumpeters skall, hade predikat ånger och bättring och att Himmelriket var nära för de döpta . till hans dop strömmade folk från nejderna omkring,

1–21

9789127135116_Paradiset-Simson.indd 19

[19]

2013-03-21 19.20


FÖrsta BoKen

30 av bävan gripna, och med dem kom också

35

40

45

50

55

60

65

ner till Jordanen ifrån nazareth han som man höll för Josefs son, än okänd och obemärkt . men döparen som varskotts av Himlen märkte honom strax och ville avstå åt honom, såsom värdigast, den gudasända kallelse han fått . strax efter blev hans vittnesbörd bekräftat: över den döpte såg de Himlen öppnas, i duvgestalt sänkte sig anden nedåt och Faderns röst tillkännagav från ovan att detta var hans egen, käre son . motståndaren som alltjämt strök omkring i världen hörde det, och ej den siste var han på platsen; av den Högstes stämma slogs han som av en blixt, och iakttog en lång stund med förundran denne man som givits sådant himmelskt vittnesbörd och så förhärligats . sen, utan dröjsmål flyger han, full av raseri och avund till sin domän i luftens mellanskikt och kallar samman alla sina pärer till råd, ett dystert konsistorium, tätt insvept tiofalt i tjocka moln och mörker . med förfärad, sorgsen min tar han i deras mitt till orda så: ”o ni, så lång tid Furstar över luften och denna vida värld (ty mycket hellre nämner jag luften som en gång vi lade under vårt välde, än vårt avskyvärda hem, Helvetet), ni känner alla till hur många åldrar, efter mänskans mått, vi härskat här i detta universum och ordnat Jordens angelägenheter efter vårt eget skön, alltsedan adam och hans så troskyldiga maka eva

22–51

9789127135116_Paradiset-Simson.indd 20

[20]

2013-03-21 19.20


9789127135116_Paradiset-Simson.indd 21

2013-03-21 19.20


139 mm

Det återvunna paradiset Simson i Gaza

Ingvar Björkeson har hyllats för sina nytolkningar av bl.a. Baudelaire, Dante, Homeros, Lucretius, Petrarca, Pindaros och Propertius. Björkeson tilldelades Samfundet De Nios stora pris 2010, »för att han har förmedlat stora delar av det klassiska kulturarvet på levande svenska». Litteraturvetaren Anders Cullhed har skrivit en introduktion till de båda verken, och för kommentar svarar Ingvar Björkeson.

milton - simson*till tryck.indd 1

I Det återvunna paradiset träffar en mycket förslagen Satan Kristus i öknen och utvecklar all sin förförelsekonst för att få honom på fall. Simson i Gaza är ett läsdrama om den bibliske hjälten Simson vars styrka satt i håret. Här möter vi honom när han förlorat sin kraft och dömts till tvångsarbete i en kvarn i Gaza, blind och förnedrad – i mycket ett porträtt av John Milton själv.

Det återvunna paradiset Simson i Gaza

S

Sent i sitt författarskap gav den engelske poeten John Milton år 1671 ut Det återvunna paradiset och Simson i Gaza, som är hans mest betydande verk vid sidan av Det förlorade paradiset. För första gången finns de nu på modern svenska.

JOHN MILTON

Levande litteratur JOHN MILTON

JOHN MILTON

Det återvunna paradiset Simson i Gaza Jag som har sjungit om en lycklig Lustgård, genom en enda mänskas trots förlorad, ämnar nu sjunga om hur Paradiset åt hela mänskosläktet återvanns genom en annans orubbliga lydnad – en som med alla frestelser blev prövad men gäckade, slog ned och övervann den lede Frestaren och all hans list och i den vilda ödemarken åter upprättade det Eden som förskingrats.

Natur & Kulturs klassikerserie Levande litteratur startades 1925. Aktuella titlar i serien: Dante Alighieri Den gudomliga komedin Charles Darwin Människans härkomst Om arternas uppkomst Självbiografi Gilgamesheposet Homeros Iliaden Odysséen Niccolò Machiavelli Fursten John Stuart Mill Om friheten John Milton Det förlorade paradiset Pindaros Olympiska och pythiska oden Nemeiska och isthmiska oden/Fragment Jean-Jacques Rousseau Om samhällsfördraget Torquato Tasso Aminta – ett herdedrama Theokritos Sånger Henry David Thoreau Walden Vergilius Aeneiden

I tolkning av Ingvar Björkeson

18-03-13 11:13