9789147089819

Skyddsomslag

B

"This book is ideal for anyone wishing to obtain a general overview and understanding of investment theory. It touches on numerous aspects of equity investment and is certain to encourage readers to explore this fascinating subject in more detail."

Andrew Brettell Former Director of Global Equities at Merrill Lynch Investment Managers

oken ger en översikt av olika internationella aktie-

placerares strategier mot bakgrund av en inledande investeringshistorisk tillbakablick. Författaren drar paralleller mellan dagens aktiemarknader och tidigare finansiella uppgångar och krascher med start i Rom för 2000 år sedan. Boken tar också upp olika modeller för hur dagens investerare kan gå tillväga och vilka strateFörfattaren Jonas Jakobson är grundare av och VD i Nordic Equities Fondkommission. Han har arbetat med internationella aktieplacerare från bl a USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Schweiz och de nordiska länderna. Han är även gästföreläsare vid högskolor och universitet i Sverige.

gier som har varit vinnande. Den visar risker och möjligheter förknippade med olika investeringsstrategier.

Best.nr 47-08981-9

Tryck.nr 47-08981-9-00

Investeringsstrategier från Rom till New York

oken ger en översikt av olika internationella aktieplacerares strategier mot bakgrund av en inledande investeringshistorisk tillbakablick. Författaren drar paralleller mellan dagens aktiemarknader och tidigare finansiella uppgångar och krascher med start i Rom för 2000 år sedan. Boken tar också upp olika modeller för hur dagens investerare kan gå tillväga och vilka strategier som har varit vinnande. Den visar risker och möjligheter förknippade med olika investeringsstrategier.

J O NAS J AKO B SO N

B

I N VE S TE RI N GS S TR ATE GI E R F RÅ N RO M TI LL N E W YO RK I ett historiskt perspektiv J O NA S J A K O BS O N

"This book is ideal for anyone wishing to obtain a general overview and understanding of investment theory.

It touches on numerous aspects of equity investment and is certain to encourage readers to explore this fascinating subject in more detail."

Andrew Brettell Former Director of Global Equities at Merrill Lynch Investment Managers

Investeringsstrategier från Rom till New York ISBN 978-91-47-08981-9 © 2009 Jonas Jakobson och Liber AB Redaktör: Lars Abramson/Åsa Sterner Omslag och grafisk formgivning: Fredrik Elvander Layout: Anders Bräck, www.absent.se Illustrationer: Foton av tavlor återgivna med tillstånd av Bukowskis, Stockholm Upplaga 1:1 Tryckt på miljövänligt papper Teckensnitt: Brödtext, Adobe Garamond. Rubriker: Panache ITC Tryck: Elanders 2009

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Liber AB, 205 10 Malmö tfn 040-25 86 00, fax 040-97 05 50 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01

Inlaga.indd 4

09-03-19 08.04.52

Innehåll Förord I. Från Rom till New York – Vad kan vi lära oss av historien?

Kapitel 1. För länge sedan i Rom… Kapitel 2. Rialto Vecchio – Låt pengarna rulla!

Kapitel 3. Hôtel des Bourses Kapitel 4. Europa växer Kapitel 5. Bubblor och krascher – Ekonomisk turbulens Kapitel 6. Om överdriven optimism och dess konsekvenser – Vad blir nästa krasch?

II. Hur formas investeringsstrategier – från Ben till George och Warren Kapitel 7. Vikten av diversifiering – Fler ägg i fler korgar Kapitel 8. Internationella risker och möjligheter – Allt kan hända Kapitel 9. Strategipyramiden Kapitel 10. Top-down eller bottom-up?

Kapitel 11. Tankar om några modeller Kapitel 12. Om ”värdemetoden”och tillväxtstrategier Kapitel 13. Charles H. Dow och teknisk aktieanalys Kapitel 14. En nordisk strategi Kapitel 15. Ben, George, Peter och Warren

6 11 15 19 25 30 42

47 51 55 67 70 75 83 88 93

III. Från obligationer till aktier, järnvägar och IT – uppgång och fall Kapitel 16. Aktier, obligationer och järnvägar – 107 Uppgång och fall Kapitel 17. Vad har fungerat tidigare?

113 Kapitel 18. Sammanfattande tankar och idéer 115

Inlaga.indd 5

Källförteckning och källor till inspiration

120

Om författaren

123

09-03-17 11.23.47

Förord Jag har länge velat skriva någonting om framväxten av dagens internationella aktieplaceringsstrategier, dels mot bakgrund av mina erfarenheter inom den nordiska aktiemarknaden och de kontakter jag under åren haft med internationella aktieplacerare, dels för att ge uttryck åt mitt intresse för investeringsstrategier i bl.a. ett ekonomiskhistoriskt perspektiv. I samband med att jag blev tillfrågad att hålla gästföreläsningar på Stockholms universitet, Företagsekonomiska institutionen, blev det tillfälle att utveckla mina tankar i bokform, vilket jag gjorde 2004.

Tanken är att denna bok, som är en vidareutveckling av den bok som jag gav ut då, ska ge den allmänintresserade en kortfattad översikt över aktieområdet. Läsaren kommer att få en inblick i investeringar och deras historia, en möjlighet att stifta bekantskap med några av dagens och gårdagens kända internationella investerare och kanske dessutom få lite idéer om hur man på egen hand kan gå till väga.

Jag har valt att disponera boken i tre delar. Den första delen innehåller en historisk tillbakablick (kapitel 1–6), där jag försöker beskriva olika historiska händelser och skeenden som har påverkat dagens internationella aktieplacerare. Bokens andra del (kapitel 7–15) behandlar dagens investeringsstrategier ur olika aspekter. I kapitel 7 och 8 tittar vi på risker och möjligheter förknippade med olika strategier, speciellt på internationell nivå. I kapitel 9–15 bekantar vi oss med ett antal internationella välkända investerare och vi går också igenom olika aktuella strategier och angreppssätt när det gäller aktieplaceringar. I sista delen (kapitel 16–18) försöker jag sammanfatta hur olika strategier har fungerat historiskt och vad som skulle kunna fungera i framtiden.

Det är min förhoppning att boken ska kunna vara intressant både för den som vill få en praktisk översikt över olika aktiestrategier i ett internationellt perspektiv och för den mer historiskt intresserade som ser paralleller mellan dagens starka intresse för aktiemarknaden 6

Inlaga.indd 6

09-03-17 11.23.47

Section 0

och några av de finansiella uppgångar och fall som har inträffat i världshistorien.

Januari 2009

Jonas Jakobson,

Grundare av Nordic Equities Kapitalförvaltning AB och grundare av och VD för Nordic Equities Fondkommission AB

7

Inlaga.indd 7

09-03-19 08.05.08

Inlaga.indd 8

09-03-17 11.23.47

I. Från Rom till New York – Vad kan vi lära oss av historien?

Varför börja utifrån ett historiskt perspektiv? Jag tror att det kan hjälpa oss att förstå och förklara senare tiders investeringsmönster och ekonomiska utveckling. Mitt grundantagande är inte att ”historien upprepar sig” – möjligen ”rimmar den” som Mark Twain uttryckt det. Individer och särskilt grupper av individer tenderar däremot att reagera på ett likartat sätt över tiden och att det mänskliga beteendet därmed i vissa givna situationer i någon mån kan sägas upprepa sig och leda till specifika skeenden som vi kan känna igen. Det framstår då som om historien upprepar sig. Det kan ske under olika förutsättningar, i olika miljöer och under olika tidsepoker, men det finns ofta ett underliggande mönster. Individernas beteendemönster är en funktion av egna och många tidigare generationers erfarenheter men också av människans nedärvda instinkter. Den moderna människans reaktioner i olika situationer är i många avseenden desamma som hos människor för tusen och kanske till och med hundratusen år sedan, men lagar, regler och sociala mönster påverkar och har påverkat män-

9

Inlaga.indd 9

09-03-19 08.05.48

I . F r å n R o m t i l l N e w Yo r k – Va d k a n v i l ä r a a v h i s to r i e n ?

niskans agerande under olika tidsperioder och kan därigenom leda till delvis olika resultat även om grundinriktningen är densamma.

En investeringsprocess eller en spekulationsbubbla följer kanske i princip samma mönster i dag som för 300 år sedan med alla dess steg. Den påverkas dock självklart i viss mån av tiden och samhällsstrukturen även vad gäller de efterverkningar som kommer i kölvattnet efter den. ”Att investera” betyder enligt Oxfords The advanced learner’s dictionary ”att insätta pengar i någonting”. Definitionen hos Rodale’s The synonym finder är ”Att använda pengar eller att erbjuda pengar eller kapital till någonting”. Definitionerna är naturligtvis riktiga men inte särskilt upplysande. Det är möjligt att investera i aktier, obligationer, guld, kaffe eller, mer indirekt, i en utbildning. Att investera uppfattas allmänt som ett beslut och en handling i dag som kommer att ge en, förhoppningsvis positiv, avkastning i morgon.

De överväganden som aktörer gör på dagens mer eller mindre sofistikerade marknader runtom i världen är ofta mycket lika de som gjordes av investerare för hundratals eller till och med tusentals år sedan, med den gemensamma målsättningen att få ett positivt framtida resultat på ett agerande i dag.

Genom forntida byteshandel, t.ex. verktyg i utbyte mot utsäde, kunde den ena parten räkna med en framtida avkastning i form av bättre skydd mot väder och vind och mer ved, medan motparten troligen fick en större skörd och mer mat till familjen. Byteshandeln har successivt utvecklats genom århundradena med hjälp av lokala marknader, pengar, kreditgivning, transporter, kommunikationer, organiserad handel, lagar och regleringar samt hela den infrastruktur som erbjuds i dagens moderna städer, men fortfarande med samma syfte: att få avkastning på sin insats.

10

Inlaga.indd 10

09-03-17 11.23.47

Kapitel 1.

För länge sedan i Rom…

Jordbruk började bedrivas för cirka 12 000 år sedan och handel har förekommit i tusentals år. Det fanns handelsplatser i de blomstrande och rika områdena mellan Eufrat och Tigris redan 7 000 år f.Kr. Egyptierna handlade både i Nildeltat och med andra länder runt Medelhavet. I det romerska och förromerska riket, från år 700 f.Kr. till slutet på 400-talet e.Kr., bedrevs omfattande handel, först kring Medelhavet och sedan även längre norrut. Vägar och annan infrastruktur anlades, mynt tillverkades och spreds runt det väldiga riket. Med nya geografiska erövringar utökades också handeln. Ett tidigt exempel på handel över stora avstånd var de metaller från norra Europa som behövdes för att utrusta den växande romerska armén.

Från de filosofer och författare som verkade utanför i det antika Grekland finns flera exempel på kommersiella uttryck och koncept.

Platon (427–347 f.Kr.), Aristoteles (384–322 f.Kr.) och Xenofon (ca 428–354 f.Kr.) uttalar sig i sina verk om pengar, byten, värde och specialisering. Xenofon diskuterar betydelsen av marknadsstorlek för att möjliggöra specialisering. Aristoteles berör prismekanismer, värden och pengar.

Cicero föddes år 106 f.Kr. i staden Arpinum, tio mil sydost om Rom. Under sitt på den tiden jämförelsevis långa liv (han dog 43 f.Kr.) blev han konsul och praetor, en mycket respekterad och omstridd romersk statsman. Han är mest känd som försvarare i domstolen av framstående romare och som författare och filosof. Han nedtecknade 11

Inlaga.indd 11

09-03-17 11.23.47

I . F r å n R o m t i l l N e w Yo r k – Va d k a n v i l ä r a a v h i s to r i e n ?

flera av sina tal och efterlämnade ett betydande antal brev och skrifter som behandlar olika juridiska, etiska och filosofiska ämnen. En snabb titt på några av de ”praktikfall” av Cicero som finns bevarade avslöjar att mycket av det vi läser om i dagens tidningar har varit på agendan förut.

Cicero skriver ungefär så här i sitt första praktikfall: ”Anta att det råder svält, att det inte finns tillräckligt med föda på Rhodos. Priset på majs är mycket högt. En hederlig handelsman har skeppat en mängd majs från Alexandria. Han vet att det finns fler skepp på väg från Alexandria med ännu större mängder majs. Bör han berätta detta för invånarna på Rhodos? Eller ska han vara tyst och sälja sitt parti majs till högstbjudande?”

Cicero låter olika synpunkter komma till tals i en dialog mellan cynikern Diogenes från Babylon och sin lärde lärjunge Antipater.

Antipater menar att alla fakta måste läggas fram för befolkningen på Rhodos; köparen måste vara lika välinformerad som säljaren.

Diogenes å sin sida förfäktar att om säljaren deklarerar kvaliteten på sin brödsäd enligt lag och pekar ut eventuella skadade partier för köparen så har han uppfyllt sina skyldigheter och tagit sitt ansvar. Så länge skepparen inte far med osanning har han rätt att sälja sin vara så lönsamt som möjligt. Antipater menar att en handelsman bör handla för mänsklighetens och samhällets bästa. Diogenes svarar med att anföra: ”Men det finns nu privat egendom i detta land. Annars skulle ingenting bli sålt, utan allt skulle bli bortskänkt. Jag har fraktat min

12

Inlaga.indd 12

09-03-17 11.23.48

För länge sedan i Rom…

last. Jag har salubjudit den till lika lågt pris som andra handelsmän, till och med lägre om jag har för stora lager. Vem bedrar jag?”

Den här lilla berättelsen tangerar vissa av dagens ekonomiska frågor om bl.a. exklusiv information, eventuell perfekt marknad där alla tillgängliga fakta avspeglas i priset, etik och moral.

Som ett kuriosum ska vi ta upp en annan berättelse i ämnet ”vidlyftiga affärer”. Cicero skriver om ”en romersk gentleman vid namn Gaius Canius, en tämligen festlig och lärd person”. Cicero berättar att denne romerske man reste till Syrakusa på Sicilien, inte i affärer utan på semester. (Vad säger ni? Detta är år 50 f.Kr!) Gaius Canius hade ofta talat om att köpa en mindre fastighet i Syrakusa där han ostört kunde bjuda in och underhålla sina vänner. När detta blev känt kontaktades Canius av en bankir, Pythius från Syrakusa, som berättade att han hade en egendom vid havet. Den var inte till salu men Canius fick lov att nyttja den som sin egen. Pythius bjöd också in Canius till middag påföljande dag.

Bankiren Pythius kallade sedan på traktens fiskare och bad dem att fiska i vattnen framför huset. När Canius anlände punktligt till middagen kunde han från terrassen beskåda alla fiskebåtar som tog upp dagens fångst precis utanför Pythius hus. Canius kände sig tvungen att fråga vad detta handlade om – alla båtar och all denna fisk? Bankiren och husägaren Pythius förklarade då att all fisk i Syrakusa fångades där på hans egendom. Canius blev mycket intresserad och begärde av Pythius att få köpa huset. Denne var till en början motvillig, men, som Cicero skriver, låt oss göra en lång historia kort.

Pythius sålde sin egendom och Canius betalade vad som krävdes eftersom han var en rik man.

Dagen därpå hade Canius bjudit sina vänner till det nya huset, men de såg varken båtar eller fiskare. Canius blev mycket förvånad och frågade sin granne om det var något slags helgdag för just fiskare.

Grannen svarade att han inte visste det, men att ingen ändå fiskade där i vanliga fall och att han inte kunde förstå vad som hänt dagen innan med alla båtar som var därnere.

13

Inlaga.indd 13

09-03-17 11.23.48

I . F r å n R o m t i l l N e w Yo r k – Va d k a n v i l ä r a a v h i s to r i e n ?

Efter det här tvåtusenåriga avstampet kan vi närma oss lite modernare tider och komma in på ekonomisk historia, som också kan beskrivas som marknadsekonomins utveckling från början till – förhoppningsvis inte – slutet.

14

Inlaga.indd 14

09-03-17 11.23.48

Kapitel 2.

Rialto Vecchio – Låt pengarna rulla!

De tidiga marknaderna från 1000-talet och framåt var viktiga platser för handel och transaktioner. Handelsplatsernas utveckling skapade i sin tur ett gradvist behov av finansiärer. Rialto Nouvo och Rialto Vecchio var de centrala marknadsplatserna i Venedig. Nära dessa fanns en ”loggia” där de mest betydelsefulla köpmännen förhandlade och gjorde avslut, skrev under kontrakt och bestämde vilka varor som skulle sändas vart – ett slags tidig börs.

Efter romarrikets fall hade tillväxten fallit och kunskapen om vissa teknologier försvunnit. Tillväxten hade efter detta under långa tider varit i praktiken obefintlig och i perioder även negativ, bl.a. efter epidemier och krig.

En viktig faktor för utvecklingen är äganderätten. I de regioner där äganderätten är svag är oftast tillväxten sämre. Det finns inget större 15

Inlaga.indd 15

09-03-17 11.23.50

I . F r å n R o m t i l l N e w Yo r k – Va d k a n v i l ä r a a v h i s to r i e n ?

incitament för initiativ om man inte vet om man i morgon kommer att vara ägare till sina varor eller hus eller landområde. Det går att hitta köpekontrakt av land så tidigt som år 2000 f.Kr. En annan aspekt på äganderätten är den som ekologen Garrett Hardin beskriver. Han diskuterar problematiken med gemensamt ägt land eller allmän egendom. Han tar upp ett exempel med en herde som sätter ut ett extra djur på en allmän äng. Skadan på ängen blir liten eftersom ängen är stor och djuret äter lite, men om många herdar resonerar på samma sätt blir den totala skadan stor och alla herdarna missgynnas. Moderna paralleller går lätt att hitta.

I handeln köpmän emellan, ofta med utländska varor, kunde värdet av köpet ibland minska, men ofta ökade det efter att varuutbytet hade skett. Med andra ord, pengar användes för att skapa mer pengar. När framgångsrika köpmän tjänade pengar under medeltiden insåg man också att pengarna inte kunde arbeta och förmeras om de sparades hemma i familjens kassakista. För att få hjulen att rulla måste det finnas ett sätt att föra över kapital från de grupper som hade medlen till dem som hade idéerna. Individer eller grupper som hade mer pengar än vad det egna behovet krävde, men som saknade intressanta produkter att köpa eller projekt att investera i, kunde låna ut sitt överskott. Att låna ut pengar kunde ses som en investering i sig själv. Kreditgivaren lånade ut en viss summa pengar till ett specifikt projekt och fick som ersättning en del av vinsten från detta projekt, en ränta. Låntagaren var villig att betala tillbaka till kreditgivaren en del av vinsten på transaktionen – en transaktion som utan en villig långivare antagligen inte hade ägt rum. Å andra sidan fick långivaren (investeraren) tillgång till ett projekt som han annars troligen inte kunnat delta i. Dessa affärstransaktioner blev början på ett slags kapitalmarknad, där pengar i sig blev en handelsvara.

Det var inte kapitaluppbyggnaden som sådan som var det viktigaste för tillväxten utan förmågan att sätta kapitalet i omlopp, i cirkulation, att fördela kapitalet inom ett större system. I stället för att pengarna

16

Inlaga.indd 16

09-03-17 11.23.50

R i a lto V e c c h i o – L å t p e n g a r n a r u l l a !

samlades på hög hos de välbeställda fick entreprenöriella köpmän chansen att förmera kapitalet genom handel och investeringar.

Framväxten av en tidig form av försäkring underlättade handeln.

Redan på 1200-talet kunde man tala om ett försök till försäkringar, det s.k. försäkringslånet. En köpman fick av t.ex. en skeppsredare ett förskott som täckte en del av varorna. Om varorna aldrig kom fram fick han behålla pengarna som en kompensation för de förlorade varorna. Mer moderna försäkringar verkar ha uppstått under 1300-talet i nuvarande Italien med Genua och Venedig som viktiga städer.

En intressant företeelse som successivt växte fram under 1100-talet och framåt var bruket av växlar. En köpman kunde få betalt för sina varor i en växel som han sedan i vissa fall kunde lösa in i olika städer.

Med denna tidiga bankverksamhet redan under sent 1100-tal kunde man föra över pengar mellan olika konton samt sätta in pengar i en stad och ta ut i en annan. Det sägs att det fanns över 50 banker i Florens på 1300-talet. Det förekom till och med checkkrediter.

Lån är i vissa kulturer inte tillåtna och har alltid diskuterats, och det fanns i Rom under klassisk tid utlåning av pengar där räntan kunde variera betydligt. Under tiden därefter var Europa i stagnation och sönderfall. Under 800-talet bekämpades lån med hänvisning till gamla prejudikat och föreställningar. Den tidens lån hade haft som huvudsyfte att lösa överhängande kriser som brist på dryck, boskap och mat. Effekten av dessa mer privata lån var att låntagarna ofta hade svårt att betala tillbaka och låneverksamheten blev kritiserad. I takt med att handeln utvidgades fanns behovet av att, som vi tidigare diskuterat, kunna utvidga sin rörelse. Det ansågs att den som nu lånade ut pengarna skulle få ersättning för den uteblivna vinst som långivaren hade gjort om han hade behållit pengarna och använt dem till egna affärer.

Räntan varierade förstås, men räntan i Florens och Venedig på 1200-talet kunde vara runt 20 %. Under 1300-talet sjönk räntan till mellan 5 och 10 %. Räntan skilde sig också mellan å ena sidan kommersiella lån som hade en lägre ränta och mer privata lån som 17

Inlaga.indd 17

09-03-17 11.23.51

I . F r å n R o m t i l l N e w Yo r k – Va d k a n v i l ä r a a v h i s to r i e n ?

hade en högre ränta. Man diskuterar ibland kring räntenivåer, och man kan se att räntan under stabila, blomstrande tider var lägre och att den steg under orostider. Under romartiden kunde räntan ligga kring 4 % för att under krig öka till 12 %. Vid romarrikets kollaps steg följaktligen räntan kraftigt.

18

Inlaga.indd 18

09-03-17 11.23.51

Kapitel 3.

Hôtel des Bourses

Det fanns olika typer av bankverksamhet långt innan utvecklingen tog fart i Europa på 1400-talet. Cicero skriver t.ex. om en finansiär i sin tidigare refererade berättelse från Syrakusa. I och med romarrikets kollaps förändrades dock förutsättningarna, särskilt i Västrom.

Germanska stammar anföll det västromerska riket, germanen Odovakar störtade den siste västromerske kejsaren Romulus Augustulus och utropade sig till kung år 476. En mer osäker och sluten epok inleddes i Europa. Östrom, med huvudstaden Konstantinopel, levde däremot vidare.

Bankverksamhet kom senare att utvecklas där handel och varuflöde var som intensivast. Det började i Venedig, Florens, kring södra Medelhavet och i södra Tyskland. Familjen Medici från Florens var en av de första bankirerna, familjen Fugger från Augsburg spelade en viktig roll under 1400- och delar av 1500-talet. Under 1500- och 1600-talen fortsatte utvecklingen i norra Europa. Holland, med Amsterdam som ekonomiskt centrum, växte fram som ett betydande område för handel och finansiell verksamhet. Familjen Fugger hade dotterbolag i bl.a. Rom, Venedig, Buda, Krakow, Nürnberg, Antwerpen och Lissabon.

I sin bok Le nouveau négociant skriver Samuel Ricard år 1681 om Börsen (le Bourse) som en mötesplats för finansiärer, köpmän, valutahandlare, agenter och mäklare. Namnet ”bourse” lär härstamma från husägaren van der Bourse, vars Hôtel des Bourses kom att användas 19

Inlaga.indd 19

09-03-17 11.23.51

I . F r å n R o m t i l l N e w Yo r k – Va d k a n v i l ä r a a v h i s to r i e n ?

för olika affärstransaktioner. Många städer hade sådana mötesplatser, ofta benämnda Marknadsplatsen. Det finns spår av sådana tidiga marknadsplatser i bl.a. Tyskland med flera lokala börser.

Tillkomsten av sådana börser varierade regionalt. Redan år 1111 fanns penningmäklare i italienska Lucca. Pisa, Venedig, Barcelona och Florens hade alla under 1300-talet något som liknade börser. Man förhandlade om statliga lån i Florens omkring 1330. Intressant är att tyska gruvor ”noterades” på 1400-talet på mässorna i Leipzig. Antwerpen byggde en mötesplats för mäklare 1517. Aktiebörser grundades i Amsterdam år 1611 (den gamla 1530), i Hamburg 1685 (den gamla 1558), i London 1698 och i Paris 1724 (den gamla 1563).

20

Inlaga.indd 20

09-03-17 11.23.52

Skyddsomslag

B

"This book is ideal for anyone wishing to obtain a general overview and understanding of investment theory. It touches on numerous aspects of equity investment and is certain to encourage readers to explore this fascinating subject in more detail."

Andrew Brettell Former Director of Global Equities at Merrill Lynch Investment Managers

oken ger en översikt av olika internationella aktie-

placerares strategier mot bakgrund av en inledande investeringshistorisk tillbakablick. Författaren drar paralleller mellan dagens aktiemarknader och tidigare finansiella uppgångar och krascher med start i Rom för 2000 år sedan. Boken tar också upp olika modeller för hur dagens investerare kan gå tillväga och vilka strateFörfattaren Jonas Jakobson är grundare av och VD i Nordic Equities Fondkommission. Han har arbetat med internationella aktieplacerare från bl a USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Schweiz och de nordiska länderna. Han är även gästföreläsare vid högskolor och universitet i Sverige.

gier som har varit vinnande. Den visar risker och möjligheter förknippade med olika investeringsstrategier.

Best.nr 47-08981-9

Tryck.nr 47-08981-9-00

Investeringsstrategier från Rom till New York

oken ger en översikt av olika internationella aktieplacerares strategier mot bakgrund av en inledande investeringshistorisk tillbakablick. Författaren drar paralleller mellan dagens aktiemarknader och tidigare finansiella uppgångar och krascher med start i Rom för 2000 år sedan. Boken tar också upp olika modeller för hur dagens investerare kan gå tillväga och vilka strategier som har varit vinnande. Den visar risker och möjligheter förknippade med olika investeringsstrategier.

J O NAS J AKO B SO N

B

I N VE S TE RI N GS S TR ATE GI E R F RÅ N RO M TI LL N E W YO RK I ett historiskt perspektiv J O NA S J A K O BS O N

"This book is ideal for anyone wishing to obtain a general overview and understanding of investment theory.

It touches on numerous aspects of equity investment and is certain to encourage readers to explore this fascinating subject in more detail."

Andrew Brettell Former Director of Global Equities at Merrill Lynch Investment Managers