Grytten_Rum vid havet_1.indd 2
2009-03-15 20.50
24 | Han vaknade av att hennes mun letade sig fram över hans kropp med varma stötar. Han tänkte att det var ett speciellt sätt att säga godmorgon på. Han skulle just sätta sig upp i sängen men hon tryckte ner honom igen. Morgonsolen fyllde delar av rummet. Genom den öppna dörren hörde han sjöfågelskrik och vågors stilla sorl. Han kom knappt ihåg var de befann sig, förrän han försvann in i ett vitt intet. 23 | Så börjar en perfekt dag, sa hans fru efteråt. Hon smekte hans kön mellan fingrarna medan erektionen försvann. Han kände sina hjärtslag under huden. Frekvensen gick långsamt ner som efter en idrottsprestation. Han är alltid så allvarlig, sa hon. Tycker du? frågade han. Ja, men jag fick honom att le. Hon satte sig grensle över magen på honom för att fotografera. Han protesterade och höll upp en hand framför linsen. Hon ställde tillbaka kameran på sängbordet och lade sig ner på hans bröst. Vad vill du göra i dag? frågade hon. Hon tittade upp på honom med en blick som han inte hade sett på länge. Det borde väl du veta, svarade han. Borde jag? frågade hon. Ja, det var ju din idé, eller hur? Han smekte henne över höfterna. Det var inte meningen att
3
Grytten_Rum vid havet_1.indd 3
2009-03-15 20.50
verka irriterad. Han hade blivit rörd då hon ringde till jobbet för ett par dagar sedan. Hon hade beställt rum här ute. Hon hade sett till att båda fick ledigt. Barnen skulle vara hos hennes föräldrar. Har du drömt något? frågade hon. Inte vad jag kommer ihåg. Du då? Jo, jag drömde att jag deltog i en filminspelning. Jag vet inte riktigt vad för slags film det var, men jag kommer ihåg att min enda replik var ”Å, så vackert!”. Klarade du det bra? Nej, alla tagningar misslyckades. Till slut kallade regissören mig avsides och sa att han hade en annan roll åt mig. Han påstod att det var en mycket större roll, men jag förstod att han ljög. 22 | De hade kört hemifrån i skymningen. På färjan hade de stått tillsammans på däck och sett ljuset från fyren inne på ön. Fyra korta ljusglimtar följdes av en lång. Innan de gick till sängs hade de druckit vin på verandan. Natten var varm med det där särskilda mörkret som bara finns under de sista dagarna i augusti. Hans fru ville sitta uppe men han var för trött. Han hade hört dunket av motorer då han somnade, det taktfasta ljudet från fiskebåtar som gick ut för att lysa efter skarpsill. 21 | Ska jag duscha först? frågade hon och steg upp ur sängen utan att vänta på svar. Han låg kvar och studerade en fluga som hade hamnat på rygg på sängbordet. I vattenglaset hade det bildats luftbubblor längs sidorna. Han tog kameran och fångade rummet i sökaren. Solljuset lämnade kvar små fläckar på väggar och golv. Smala strimmor blev bredare då de nådde golvet och kröp i väg mot sängen där han låg. Han rökte och insåg att snart skulle den nya dagen ha hunnit ifatt honom.
4
Grytten_Rum vid havet_1.indd 4
2009-03-15 20.50
20 | Efter frukosten föreslog hon att de skulle köra en tur. Hon ville gärna se hela ön i dagsljus. Dessutom var bilkörning alltid en del av en perfekt dag. Han sa att det gick bra för hans del. Har du sett min mobil? ropade han sedan han hade borstat tänderna. Frun satt redan i bilen med sidorutan nere. Hon hade en sjalett om huvudet och gammaldags solglasögon. Hon kikade över kanten på glasögonen och skakade på huvudet. Han gick stigen ner och klev in. Är du säker på att du inte har sett mobilen? frågade han. Jag har konfiskerat den, sa hon och startade motorn. Det här ska vara en perfekt dag. Inga mobiler. Inget internet. Inte något jobbprat. Bara du och jag. Du har verkligen tänkt igenom allt det här, eller hur? Hon svarade inte utan körde vägen fram som var tom på bilar. Ön gav ett annat intryck i dagsljus, men fortfarande präglades landskapet av tålamod. Han tänkte att färgerna såg ut att vara fästa på duk. Skulle du kunna tänka dig att bo här? frågade hans fru medan de åkte. Jag tror det, svarade han. Du skulle kunna bo var som helst, eller hur? Vad menar du med det? Inget särskilt, jag kommer bara ihåg att du sa det en gång. Hon tystnade. På vägen ut till fyren tände han en cigarett och försökte glädja sig åt att allting var genomtänkt. Han var frikopplad från världen, han kunde bara glida med, vara en passagerare som fick följa med genom en perfekt dag. 19 | Det var hon som hade kört kvällen innan också. Hon tyckte bättre om att köra än han. De hade sniglat sig fram i
5
Grytten_Rum vid havet_1.indd 5
2009-03-15 20.50
eftermiddagstrafiken medan han hade funderat på vad som egentligen var meningen med utflykten. När kom räkningen? Han hade inte kommit på något förnuftigt svar och bestämt sig för att inte bry sig om det. Hon hade verkat så entusiastisk när hon avslöjade planen för honom. Vad tänker du på, älskling? hade hon frågat då de äntligen hade tagit sig igenom den täta stadstrafiken. Ingenting, hade han svarat. Du då? Allt. 18 | Ute vid fyren slog det honom att det var mörkret som gav tornet mening. I dagsljus var fyren ett dött föremål. De tog en promenad på stranden. Himlen reflekterades i den matta havsytan. Två tankbåtar var på väg söderut. Avståndet gjorde att det verkade som om de inte rörde sig över huvud taget. Har du kameran med dig? frågade han. Hon gav honom den. Köpte du film med bara 24 bilder? Ja, det var allt de hade. En man och en hund dök upp på stranden. Mannen kastade ut en gammal sko i bränningarna, hunden rusade ut i vattnet i ett förtvivlat försök att få tag i skon. Kommer du ihåg då du rökte cigarr ihop med farfar? frågade hon. Ja, svarade han. De hade varit här då han träffade hela hennes släkt för första gången. Han hade rökt cigarr med farfadern nere på stranden, en ritual som visade att han var upptagen i släkten. På natten hade hon dansat för honom på vägen i framlyktornas sken.
6
Grytten_Rum vid havet_1.indd 6
2009-03-15 20.50
17 | Hon hämtade en korg med lunchmat i bagageutrymmet och dukade upp på en filt bland sanddynerna. De åt sill och bröd, de drack juice och öl. Efter maten lade de sig ner på filten och rökte. Han stirrade upp på himlen som nu var molnfri. Han blundade och kände hur solen värmde. Vad behövs för att det ska bli en perfekt dag? frågade hon. Jag vet inte, sa han. Jo, kom igen nu, sa hon. Att sova och älska i alla fall, sa han. Det är rätt, sa hon. Att köra bil. Köra bil? Du sa det själv. Att köra bil hör alltid till. Hon skrattade. Han väntade. Att simma, sa han. Simma? frågade hon. Det var originellt. Mer då? Han log mot henne. Nej, då har vi det. En perfekt dag. 16 | På återvägen fotograferade han frun från sidan. Hon körde fort på de smala, krokiga vägarna. Hon gillade att köra fort. Vinden ryckte i sjaletten och håret. Han fylldes med glädje. Den rastlöshet han hade känt tidigare på dagen höll på att ersättas med frid. De var utanför världen någonstans och det var inte bråttom med någonting. Han hade börjat njuta av det långsamma tempot och vågornas konstanta bakgrundsljud. Han tittade på henne och tänkte: Varför är det inte så här hela tiden? 15 | Hon serverade honom ett år gamla tidningar på sängen. Han hade läst i tio minuter innan han upptäckte skämtet. Hon skrattade. Tidningarna var från den 27 augusti året innan.
7
Grytten_Rum vid havet_1.indd 7
2009-03-15 20.50
14 | Det fattas en sak, sa hon då de låg i sängen på eftermiddagen, fortfarande hade ljuset den där rena och klara kvaliteten, något oskyldigt som steg och flöt ihop med gardinerna. Vad då? frågade han. Att drömma, sa hon. Man måste drömma på en perfekt dag. Nej, det går inte, sa han. Vad ska man drömma om på en perfekt dag? Utan drömmar går man sönder, sa hon. De låg tysta en stund. Paradiset är kanske ett ställe man bör undvika, sa han. Varför det? Jo, man kan drömma om paradiset men man bör inte resa dit. Vad menar du med det? Paradiset kan snabbt visa sig vara för bra för att vara sant. Hon väntade. Jag förstår mig inte på dig, sa hon till sist. Det gör inte jag heller, sa han. De skrattade. Hon vältrade sig över honom och smekte hans hår. Varför gör du allt det här? frågade han. Skulle jag inte det då? Jo, men varför? För att du förtjänar en sådan dag. Gör jag? Ja, du förtjänar en perfekt dag. Alla förtjänar en perfekt dag då och då. Det finns så många av de andra dagarna, eller hur? 13 | Hon gjorde sig i ordning i badrummet och ropade in: Är jag fin? Han svarade att hon var väldigt fin. Är du redo för en
8
Grytten_Rum vid havet_1.indd 8
2009-03-15 20.50
perfekt middag? frågade hon. Han svarade att han var väldigt redo. De körde från huset ner till hotellet, som låg på en kulle ovanför hamnen. De steg ut och tog varandra i hand. Han frågade om hon inte skulle låsa bilen. Hon skakade på huvudet och sa att de var utanför världen nu. Det fanns inte en biltjuv på flera mils omkrets. I receptionen hälsade frun på de anställda. Han undrade om hon hade varit där tidigare och beställt bord. I restaurangen möttes de av jubel och applåder. Han såg sig omkring och upptäckte bara kända ansikten. Restaurangen var full med deras vänner. Han hälsade på alla nästan utan att lägga märke till vilka de var. Han hade blivit grundlurad. Alla skrattade och hade roligt. De tog bilder av honom och berättade historier om hur de hade varit på vippen att avslöja planen för honom. Han såg på frun. Hon skrattade också. 12 | Det finns bara en bild av Vera på den filmen. Hon sitter vid fönstret i bakgrunden. Hon har på sig en svart klänning och vit topp. Hon lyfter glaset mot fotografen och ler. 11 | Under middagen kändes det som om varenda rörelse avslöjade honom. Hur han satt, hur han skrattade, hur han förde maten till munnen. Allt avslöjade honom. Hur han hade hälsat på henne, hur han hade pussat och kramat alla andra, medan han bara hade tagit henne i handen och sagt hej. Till vardags hade han hittat ett sätt att leva med det, också i sättet han gick på, sättet han pratade på. Nu satt Vera i samma rum och det gick upp för honom att hon naturligtvis skulle stanna kvar hela kvällen. Varje dag annars önskade han att hon var nära. Den här dagen var det som om hon hade trätt in i ett rum där hon inte hörde hemma. För första gången kände han irritation över att hon var där han var. Han förstod inte hur hon hade kunnat tacka ja till att följa med hit.
9
Grytten_Rum vid havet_1.indd 9
2009-03-15 20.50
10 | Alkoholen gjorde honom mer avslappnad. Servitörer i svart och vitt kom med mat och dryck. Folk skulle skåla och berätta vitsar. Frun höll ett litet tal där hon citerade en sångtext som handlade om en perfekt dag. Hela tiden visste han var i lokalen Vera befann sig. Han kunde iaktta henne utan att se direkt på henne. En gång under middagens lopp lade han märke till att hon gick ut mot trädgården för att hämta frisk luft. Han insåg att hon var en kvinna som hade ändrat hans riktning, fart och mål. Hon hade ändrat allt. Sorlet av röster steg i lokalen. Han snappade upp brottstycken av samtal, detaljer som inte gav någon mening därför att han bara hörde delar av det som sades. Han såg sig omkring och förstod att hela hans liv återspeglades i dessa ansikten. Det var länge sedan jag såg dig på så gott humör, sa frun. Har du det bra? Perfekt, svarade han. 9 | Första gången hade Vera bara ringt och frågat om de skulle köra en sväng. Ingen av dem behövde förklara någonting. Hon hade hämtat honom en halvtimme senare. De hade kört till en campingplats utanför stan. Vinterns första snö kom nersinglande, och de gick längs stranden bort till trampolinen. Då de hade kommit tillbaka till bilen hade de suttit och pratat medan snön långsamt lade sig på karossen. Vill du göra mig en tjänst? hade hon frågat då det inte längre gick att se ut. Ja? Vill du kyssa mig?
10
Grytten_Rum vid havet_1.indd 10
2009-03-15 20.50
8 | Middagen slutade med cigarrer ute på verandan. Dörrarna stod öppna för att släppa in frisk luft. Kvällen var mild och vidsträckt. Fyren blinkade ut signaler över en blank vattenyta. Ett kryssningsfartyg flöt med tända ljus därute. En ny känsla av oro drev in och började bulta i honom. 7 | Efter midnatt såg han Vera sitta ensam utanför. Han gick bort och satte sig hos henne. Han hittade en cigarett och tände den. Han såg att hennes ansikte var mindre påverkat av alkohol än de andras. Hon kunde inte dricka så mycket. Hon måste vara på sin vakt. Har du haft en perfekt dag? frågade Vera. Den är inte slut ännu, svarade han. Han fick inte ta på henne. Det var det enda han ville, men han kunde inte ens se på henne. En enda blick skulle avslöja dem. Han tänkte att han inte behövde ta eller se på henne. Han kunde känna att hon satt där, han visste hur det var att röra vid hennes hud, han visste hur hon såg ut när hon sov. 6 | Restaurangen låg med sina kupiga fönster ut mot trädgården. Inne i restaurangen rörde sig folk i ljuset, några dansade, andra hade glas i händerna. Rörelserna var annorlunda nu, alkoholen hade sänkt tempot. Han fick syn på sin fru, hon stod omsvärmad av fyra män. Jag förstår dig, sa Vera och nickade i riktning mot hans fru. Vad förstår du? frågade han. Jag förstår hur du tänker. Du vill ha allt, eller hur? Du förstår inte, sa han. Hade jag träffat dig först hade jag gift mig med dig. Men du träffade henne först, sa hon och reste sig. Eller hur?
11
Grytten_Rum vid havet_1.indd 11
2009-03-15 20.50
5 | Han kom ihåg en av gångerna då de hade varit tillsammans i flera dygn. De hade suttit i en fönstersmyg på ett hotell i New York, i ett av alla dessa rum där de hade varit tillsammans, men som de snart varit tvungna att låsa och lämna. Han hade fortfarande numren i huvudet, rum 409, rum 55, rum 1521, rum 209, rum 704. I New York var det rum 2126. Hon hade suttit med benen uppdragna under sig i fönstret, staden hade blinkat och susat nedanför henne, ljusen från New York var ett skimmer som höll natten i schack. Han hade gått fram till henne, satt sig i fönstret tillsammans med henne och tänkt: Just nu har jag allt som livet kan erbjuda. 4 | Han tog risken att dansa sista dansen med henne. Hon viskade honom i örat. Det hon saknade mest var alla de vanliga sakerna. Att se honom borsta tänderna. Att koka en kopp kaffe åt honom. Att klä av sig framför honom utan att de nödvändigtvis skulle älska. Jag vill leva med dig, viskade han. Han visste inte varför han sa det. Han visste inte ens om han menade det. Och jag vill leva med dig, sa hon. Men när? Om fjorton dagar? Om ett år? Om tio år? Jag vet inte. Jo, det vet du, det vet du mycket väl. Jag vet inte. Har du berättat det för henne? Han skakade på huvudet. Han hade formulerat det tyst för sig själv om och om igen. Han hade vänt och vridit på orden, men han hade inte sagt något. Han kunde inte förklara varför. Vissa saker kan man inte förklara. Vissa meningar kan man inte säga. Och du kommer inte att berätta det heller?
12
Grytten_Rum vid havet_1.indd 12
2009-03-15 20.50
Jag vet inte. Men jag vet. Du kommer inte att göra det. Du är för feg. Hon släppte honom och stod stilla mitt på dansgolvet. Han sträckte sig efter henne. Var inte så melodramatisk, sa han. Det är inte din stil. Vad vet du om min stil? Vi får ta det här när båda är på lugnare humör. Jag kunde inte ha varit lugnare. Och jag är i vilket fall smart nog att inte förstöra ett äktenskap. Han svarade inte. Han kände melankolin komma krypande tillbaka som en hund. Och nu kan du ägna resten av natten åt din fru, sa hon och gick. 3 | Då de satt i taxin kom någon springande med kameran. De hade glömt den inne i restaurangen. Någon fotograferade genom det öppna sidofönstret. På vägen upp till sommarhuset somnade frun mot hans bröst. Chauffören hade radion på. Det var ett telefonprogram dit folk kunde ringa och skicka hälsningar till sina kära. En man berättade att han var 49 år och skild. Jag håller på att bryta samman, sa mannen. 2 | Hon var full men insisterade på att de skulle älska. Hon drog honom intill sig, fnittrade och rullade runt i sängen. Han tänkte att han skulle förlora henne, han skulle förlora henne, och aldrig hade han älskat henne så högt. Deras kroppar fann automatiskt gamla ställningar men denna gång med en otålighet och lust som hade saknats de senaste åren. Han kysste delar av hennes kropp som aldrig hade känts viktiga för honom: axlar, armbågar, tår, nacke. Han ville återerövra dessa delar av henne också. Han rörde vid hela henne, tog tillbaka varje del han hade förlorat.
13
Grytten_Rum vid havet_1.indd 13
2009-03-15 20.50
Hon viskade: Har du haft en perfekt dag? Han tänkte: Nu kan du gå ifrån mig.
1 | Ljuset var svagt då han vaknade, som om dagen ännu inte var färdigframkallad. Han kände att han frös. Täcket hade blivit nersparkat på golvet. Rummet luktade hav och kön. Frun andades vid sidan om honom, jämnt och fridfullt som vågorna utanför. Han blev liggande vaken utan att kunna somna om. Från sängbordet tog han ett cigarettpaket, stack en cigarett i munnen utan att tända den. Han låg och stirrade på skuggorna som långsamt ändrade form allteftersom den nya dagen trängde in i rummet.
Grytten_Rum vid havet_1.indd 14
2009-03-15 20.50
Grytten_Rum vid havet_1.indd 15
2009-03-15 20.50