9789147103515 by Smakprov Media AB

”

eckling och Så inleds Lärande och utv rs nskliga möten och människo tråden genom boken – mä ga skildrar människors livslån personliga utveckling. Boken kor och samhällen. lärande utifrån skilda livsvill vara aktiverande uppgift. Det kan Varje kapitel inleds med en kilt eller i övning som genomförs ens ett fall som analyseras, en ar finns ppgift. Olika sorters övning grupp eller en diskussionsu ra texten kapitlet. För att levandegö också insprängda i själva . Varje följs upp av frågeställningar finns fallbeskrivningar som tta manfattning. För att underlä kapitel avslutas med en sam rd utsatta vid texten. inläsningen finns marginalo

Lärande och utveckling

Våra kontakter med andra människor har stor betydelse cklas. för hur vårt lärande utve ta det är också den röda

Olsson

rare i psyko pedagog och gymnasielä Britt-Inger Olsson är special lt inom nsu sko ing ildn unskap samt utb logi och barn- och fritidsk nasielärare i gym är son Ols t Kur . ogi kol specialpedagogik och psy a författarna och textkommunikation. Båd filosofi, religion, svenska skrivit har och ete arb kt gis ago ped har långvarig erfarenhet av . lan iet och högsko flera läroböcker för gymnas

Lärande och utveckling Britt-Inger Olsson Kurt Olsson

Best.nr 47-10351-5 Tryck.nr 47-10351-5

ISBN 978-91-47-10351-1 ©2011 Britt-Inger Olsson, Kurt Olsson och Liber AB Redaktion: Christine Ineborn, Ulla Lindqvist Segelman Formgivare: Nette Lövgren Bildredaktion: Margareta Söderberg Siluettbilder: Kapitza Produktion: Thomas Sjösten Första upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Kina 2011

Kopi e r i ng s för b u d

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. Den som bryter emot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt kan bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 92 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se

Förord Lärande och utveckling handlar om människans livslånga lärande. Bokens röda tråd är mänskliga möten och människors personliga utveckling. Ämnesplanens centrala innehåll lyfts fram och konkretiseras. Vi som skrivit denna bok vill förmedla ett förhållningssätt som bygger på lyhördhet, medkänsla och respekt för andras värde. Här skildras människors lärande och växande utifrån skilda livsvillkor och samhällen. Teorier om lärande och utveckling beskrivs, liksom hur man kritiskt söker, bearbetar, värderar och använder information från olika sorters källor. Varje kapitel innehåller fallbeskrivningar där teorierna förankras. Fallbeskrivningarna anknyter till ämnesplanen och är avsedda att inspirera till reflektioner och diskussioner kring ämnets grundbegrepp och olika yrkesroller. I kapitlen ingår också uppgifter, diskussionsfrågor och en avslutande sammanfattning. Vi som skrivit denna bok har mångårig yrkesvana som gymnasielärare respektive specialpedagog. Vi har också lång erfarenhet av att arbeta som lärare både på barn- och fritidsprogrammet och på samhällsprogrammet. Tack till er alla som gjort det möjligt för oss att skriva denna bok! Orust 2011 Britt-Inger och Kurt Olsson

Innehåll Lärande 7 1. Lärande och kunskap 8 Vi lär genom möten med andra 9 Genus 13 Relationskompetens 16 Villkor för lärande 20 Funktionsnedsättning och lärmiljöer 27 Vad är kunskap? 32 Källkritik 36 Motivation 37 Sammanfattning 41 2. Pedagogik och didaktik 42 Lärmiljöer och arbetssätt 46 Pedagogik inriktad på lösningar 50 Skolan i går och i dag 52 Pedagogiska teorier och praktisk verklighet 57 Sammanfattning 69

Utveckling 71 3. Att utveckla relationer 72 Utveckling – under hela livet 73 Människans behov 76 Relationen mellan barn och föräldrar 78 Anknytningsteorin 84 Kärlek och förälskelse 100 Att bli förälder 104 Sammanfattning 107

4. Att utveckla ett själv 108 Självkänsla och självförtroende 109 Från barn till tonåring 114 Relationen till föräldrarna 124 Identitetsutveckling i samspel med andra 126 Daniel Sterns utvecklingsteori 130 Sammanfattning 139 5. Att utveckla känslolivet 140 Känslor och personlighet 141 Affektteorin 143 Empati 152 Mobbning 156 Ansvar och självinsikt 159 Livskriser 160 Kognitiv teori 162 Sammanfattning 167 6. Etik och livsmening 168 Livskvalitet 170 Våra livsval 176 Sammanfattning 185 7. Socialisation 186 Familjens roll 194 Grupper och grupptillhörighet 197 Olika roller och livsvillkor 200 Att bli äldre 207 Sammanfattning 213 Avslutande tankar 214 Referenslista 217 Register 220 Bildförteckning 223

L 채rande och ut veckling

L채rande

L ärande

1. Lärande och kunskap

Vi lär oss ständigt nya saker. Det börjar redan i födelseögonblicket när det nyfödda barnet uppfattar omgivningen med sina sinnen. Under hela livet skaffar vi oss sedan nya kunskaper och erfarenheter, bland annat genom möten med andra människor. Det är detta som kallas det livslånga lärandet.

va r an d r a lä r kä n n a U pp g if t –

er ämnesområden ell a varandra utifrån vju siker mu Int l s. pe rvi em pa ex ta Arbe tar på tavlan, till lis rst fö en ss kla , lse händelser som , en rolig uppleve en, bra webbsidor smak, fritidsintress v. en okänd talang os vad du är bra på, ra inför klassen, nd entation av vara es pr en n da se Gör ni inte om NN. temat: Detta visste n ifrå ut is sv ag rsl fö

1. L ärande och kunskap

Vi lär genom möten med andra Våra kontakter med andra människor har stor betydelse för hur vårt lärande utvecklas. Föräldrar, lärare, kompisar och andra kan ge stöd och hjälp, men de kan även fungera som inspiratörer, förebilder och motivationsstärkare. Det kan handla om att lära sig något nytt, att utveckla sig inom någon sport eller att förbättra sina prestationer inom någon annan verksamhet. Vi lär oss alltså i samspel med andra, både genom vad de säger samspel och genom deras handlingar. Uppfattningen att andra människor är betydelsefulla för lärandet och den personliga utvecklingen, kallas inom pedagogiken för ett sociokulturellt perspektiv. Enligt den teorin påverkas vårt sociokulturellt perspektiv lärande av tid, plats och kultur. Därmed blir vår uppväxtmiljö viktig. Traditioner, moraluppfattningar, regler, normer och andras förväntningar påverkar både vår kunskapsutveckling och vår personlighetsutveckling. Enligt det sociokulturella perspektivet är det genom umgänget med andra människor som vi lär oss att använda vårt språk som ett kommunikationsmedel. Genom kontakt och umgänge med andra lär vi oss också hur andra uppfattar sin omvärld. Diskutera

1. Vilka förebilder hade ni när ni var yngre? Vilka har ni nu? Hur tror ni att detta kan komma att förändras i framtiden?

2. Ge exempel på moraluppfattningar, regler och normer som kan skilja sig mellan olika grupper beroende på kön, ålder och kulturell bakgrund. Uppgift

Arbeta parvis och öva reflektion. Börja med att fundera på vilka kunskaper eller förmågor du skulle vilja utveckla. Vad vill du ska vara nästa steg i din utveckling? Berätta sedan för varandra vad ni kommit fram till. Träna på att lyssna och att vara närvarande i samtalet.

L ärande

Interaktion Interaktion handlar om samspelet mellan individer och grupper i en bestämd miljö. Ett exempel är gruppaktiviteter i ett klassrum. Där visar samspelet mellan eleverna om alla får delta på lika villkor eller inte. Den som ställs utanför lär sig så småningom att hon inte duger. I vardagslivet skapar vi mönster för hur vår interaktion med andra ska gå till. Dessa mönster kommer att fungera som regler och normer för vårt sociala umgänge, till exempel när det gäller vem eller vilka i en grupp som ska ha stort inflytande. Regler för samspel växer fram successivt i olika kulturer och miljöer. Därför kan de skilja sig mellan olika grupper.

1. L ärande och kunskap

Felicia

Felicia är 25 år. Under en period var hon arbetslös och beslöt då att utbilda sig till elevassistent. Nu är utbildningen avslutad och hon är på väg till sin första anställningsintervju på en grundskola. Hon är mycket nervös. Efter lite letande hittar hon personalrummet där hon ska träffa rektorn, som heter Gunilla. Lärarna har studiedag och just nu är det en gemensam fikapaus. Gunilla har inte kommit ännu så en av lärarna undrar om även Felicia vill ha något att dricka. Felicia tar tacksamt emot en mugg med juice trots att hon egentligen inte vill ha någonting. Just då kommer Gunilla fram och presenterar sig. Felicia känner hur handen som håller muggen börjar darra. Hur ska hon göra? Ska hon ställa ifrån sig muggen innan hon hälsar? Eller ska hon kanske behålla den och självsäkert smutta på juicen medan de samtalar? Ska hon ta med muggen på intervjun, eller diskret ställa den på ett bord?

Diskutera

1. Varför tar Felicia emot juicen trots att hon egentligen inte vill ha något att dricka?

2. Hur tycker ni hon ska agera för att göra ett bra intryck på Gunilla? 3. Vilken betydelse tror ni att Felicias sätt att agera har för Gunilla? 4. Vilka råd skulle ni ge Felicia för att hon ska bli mer självsäker i en sådan här situation?

5. Hur tror ni Felicias erfarenheter från det här intervjutillfället kommer att påverka henne vid kommande anställningsintervjuer? Uppgift

Gör ett rollspel där någon tar Felicias roll och någon Gunillas. Spela upp scenen för varandra. Avsluta med en helklassdiskussion om vad som är viktigt att tänka på vid en anställningsintervju. Tänk både på vad man ska säga och hur man ska agera.

L ärande

Carolina

Carolina växte upp i en musikalisk familj. Mamman var sångpedagog och pappan musiklärare. Tidigt lärde sig Carolina att spela piano och hon bestämde sig för att bli pianolärare. Men när hon gick i nian träffade hon Paul, som spelade i ett rockband. Hon blev djupt förälskad i honom och hon gillade musiken han spelade. Därför skaffade hon sig en elgitarr och blev snart riktigt duktig på att spela på den. På gymnasiet började hon på estetiska programmet med inriktning på musik. Redan första veckan delade musikläraren in klassen i olika grupper, som skulle spela tillsammans. Carolina hamnade i samma grupp som de tre tuffaste killarna. Tillsammans gick de till ett gruppspelsrum. Killarna tog snabbt ner var sin gitarr som hängde på väggen, pluggade in gitarrerna i förstärkarna och började ställa in ljudet. Samtidigt bestämde de vilken låt de skulle spela, en hårdrocksklassiker. När de drog igång märktes det att de hade spelat tillsammans tidigare. Carolina, som fick ta den gitarr som blev över, försökte hänga med så gott det gick. När låten var slut vände sig killarna mot varandra och började prata om soundet och hur de skulle arrangera låten. Carolina frågade om någon av dem kunde visa henne hur den gick. Då blängde en av killarna på henne och sade: – Va’ fan gör du här om du inte kan spela?

Uppgifter

1. Varför tror du att killarna agerar som de gör? 2. Hur tycker du att Carolina ska svara? Vad ska hon göra? 3. Hur ska man göra för att kunna komma in i en sammansvetsad grupp?

1. L ärande och kunskap

Genus Alla former av mänsklig samvaro innebär att man skapar uttalade eller outtalade normer och regler för hur man ska förhålla sig till varandra. Det kan handla om hur vi ska klä oss, vad vi säger till varandra eller hur vi säger det. Men det kan också gälla maktrelationer, det vill säga vem eller vilka som bestämmer, vilka som har hög status eller om vissa ska ha mer fördelar än andra. När sådana normer och regler bestäms utifrån vilket kön personerna har, handlar det om genus. Genusforskning innebär bland annat att man forskar om hur könsroller utvecklas. Man studerar också hur uppfattningar om vad som är typiskt manligt och kvinnligt uppstår i olika samhällen. En annan viktig fråga för genusforskningen är hur makt relationer mellan män och kvinnor ser ut, och vilka faktorer som bestämmer dessa relationer. Frågor om genus handlar alltså om samhällets normer för kvinnor och män. Normerna kan skapa begränsningar och problem. De kan nämligen hindra utvecklingen mot ett samhälle där jämställdhet och alla människors lika värde är en självklarhet. Tidigt lär sig flickor och pojkar att tänka och agera enligt traditionella könsrollsmönster, vilket märks inte minst i deras olika sätt att leka. Leksaksindustrin och medieindustrin spelar också en viktig roll för spridandet av dessa mönster. När man blir äldre riskerar man därför att omedvetet handla utifrån sådana normer. Det kan påverka vårt yrkesval, som i sin tur kan påverka hur stor inkomst vi får. Inom yrken där män dominerar brukar lönerna vara högre än inom kvinnodominerade yrken. Därför är det viktigt att vuxna motverkar att barns tänkande och handlande fastnar i traditionella könsroller. För att man ska lyckas med detta måste man vara medveten om vilka könsrollsmönster man själv förmedlar, inte bara genom ord utan också genom handling och som förebild.

status genus

könsrollsmönster

L ärande

På vilket sätt skulle du vilja att kvinnors och mäns roller förändrades i framtiden, eller är det bra som det är i dag?

1. L ärande och kunskap

Uppgifter

1. Undersök hur affärer som säljer leksaker marknadsför sina varor genom att studera deras reklamutskick. Vilken slutsats drar du? Är marknadsföringen könsneutral, eller vänder man sig till en viss målgrupp med en viss sorts leksaker?

2. Undersök hur könsroller beskrivs i några barnprogram eller barnfilmer. Redovisa resultatet inför klassen. Hur många exempel på traditionella könsrollsmönster kunde du hitta? Hur många exempel som går emot traditionellt könsrollstänkande fanns det?

3. Besök en förskola och/eller grundskola. Ta reda på vilka lekar och leksaker som är populärast bland flickorna respektive pojkarna. Vilka slutsatser drar du av det du har noterat?

4. Dela in er i grupper och intervjua olika åldersgrupper om vad de anser vara typiskt kvinnliga och manliga egenskaper och verksamheter. Låt dem förklara varför de anser att det är så. Redovisa resultaten i helklass. Vilka slutsatser drar ni? De grupper som ni ska undersöka är a) barn i förskolan b) ungdomar i grundskolan c) ungdomar i gymnasiet d) vuxna e) äldre

5. Kontakta några olika arbetsplatser och ta reda på om de har en jämställdhetsplan och vad den i så fall innehåller.

6. Texten påstår att kvinnodominerade yrken har lägre löneläge än yrken dominerade av män. Undersök om detta påstående är sant. Välj ut några yrken som domineras av kvinnor respektive män. a) Vilka skillnader i kvalifikationer finns det mellan dessa yrken? b) Hur ser löneläget ut mellan dessa yrken? c) Vilken slutsats drar du?

7. Bjud in politiker och kvinno- och mansorganisationer för en debatt om genusfrågor och könsroller. Förbered mötet med frågor kring områden som ni vill att man speciellt ska ta upp.

L ärande

Hur kan polisernas kroppspråk,

tonläge och ordval påverka en

sådan här situation?

Relationskompetens Det tar tid att bygga upp relationer. I relationerna mellan barn och ungdomar å ena sidan och vuxna å andra sidan, är det alltid de vuxna som har ansvar för relationen och de stämningar som utvecklas där. Om vuxna lyssnar på barnen och lyckas ta vara på deras initiativ, skapas goda förutsättningar för en bra relation. Att ha en god relationskompetens innebär att man förmår skapa goda förutsättningar för att nya relationer ska etableras och utvecklas på ett positivt sätt. Det innebär också att man kan göra en bra avslutning på de relationer som ska ta slut, till exempel om man är personlig assistent åt en person och flyttar från orten. Psykologiprofessor Martin Seligman betonar vikten av positivt positivt tänkande tänkande inom psykologin. Han talar om att man behöver både humor och hopp för att utveckla en god relationskompetens. När vi

1. L ärande och kunskap

blir glada och positiva, är vi också mer positiva mot nya människor som vi möter. Det betyder i sin tur att vi skapar ett mer positivt intryck även hos dem. Positiva människor är vanligen också mer öppna för nya tänkesätt och nya erfarenheter.

Att vara professionell Om man i sitt yrke dagligen möter människor, räcker det inte att utgå från sina egna tankar och känslor för att göra en god arbetsinsats. Man behöver också teoretiska kunskaper, bland annat om människors behov och förmåga att lära sig saker. Sådan kunskap kan man få genom att ta del av forskningen inom psykologi och pedagogik. Det vill säga forskning som handlar om hur vi människor tänker, känner och fungerar. Det är först då man kan bygga upp ett professionellt förhållningssätt i sitt arbete. professionellt förhållningssätt

Att vara personlig Inom yrken som har med människor att göra kan det vara svårt att skilja sin yrkesroll från sin roll som privatperson. Det beror på att även yrkesrollen kräver att man till viss del är personlig. Samspelet med elever, kunder eller klienter fungerar dock bäst om man lyckas balansera sina båda roller och främst intar lyssnarens roll. Om man låter händelser från privatlivet inverka på yrkesrollen, har man dock överskridit gränsen för det tillåtna. Det kan exempelvis vara den nyskilda väktaren som lägger över sin ilska och besvikelse på de personer som hon möter i sin yrkesroll.

Att vara hoppfull Människor som är hoppfulla ger inte upp i första taget vid motgångar eller i svåra situationer. Forskning visar också att de oftast oroar sig mindre. Den som däremot bekymrar sig överdrivet mycket för saker som man inte kan påverka, eller inte orkar ta itu med, gör av med mental energi i onödan. En personlig assistent, som visar brukaren hopp i olika lärsituationer, hjälper den personen självkänsla att utveckla sin självkänsla och självtillit. självtillit

L ärande

Uppgift

Arbeta parvis i ett rollspel. Diskutera frågeställningarna nedan och turas om att ha de olika rollerna som arbetssökande och intervjuare.

Tilda söker ett arbete som väktare.

Zenita söker en tjänst som personlig assistent.

Frågeställningar: a) Vad är viktigt att tänka på vid den första intervjun? b) Vad ska intervjuaren respektive den arbetssökande säga? c) Hur ska de agera?

Diskutera i smågrupper vilka råd ni skulle ge Tilda och Zenita. Redovisa i helklass.

1. L ärande och kunskap

Malin

lärare

Malin är grundskolelärare och det är den första skoldagen på höstterminen. Hon ska möta sina elever i årskurs ett, som nu har sin första skoldag. Malin vill att alla eleverna i hennes nya klass ska få ett positivt första minne från skolstarten. Därför har hon tagit med sig blommor till klassrummet. Hon har också skrivit ett välkomstbrev till varje elev. När de anländer hälsar hon dem alla välkomna och betonar att hon verkligen ser fram emot att lära känna var och en av dem. Uppgifter

1. Dela in er i mindre grupper och gör ett rollspel. Beskriv hur ni skulle förbereda mötet och turas om att spela de olika rollerna. Välj mellan följande situationer: a) simtränaren som välkomnar vuxna till simskolan b) personliga assistentens första möte med brukaren c) gymnasieläraren som möter sina elever för första gången d) väktarens möte med arbetsgivaren efter första veckans jobb e) förskoleläraren som möter barngruppen i en morgonsamling f) personalen på en idrottsarena som möter en uppretad skara fotbollssupportrar, vilka är missnöjda med domaren som dömt bort ett mål för deras lag och som vill: ”Tala med domaren!”

2. Beskriv kort vad du minns från när du själv började skolan. Kanske minns du din allra första dag? Tänk på vad du såg, vilka dofter du kände, vilka känslor du hade och vad du minns av din lärare och av dina klasskamrater.

L ärande

Villkor för lärande Olika inlärningsstilar Människor använder olika metoder för att lära sig nya saker. En del utnyttjar sitt synminne medan andra behöver skriva ner den nya informationen för att minnas den. Somliga använder sig av hörseln och har lättast att lära sig om någon läser eller berättar för dem. Andra behöver utföra vissa rörelser för att komma ihåg något. En del använder framför allt sin språkliga förmåga för att lära sig något nytt, till exempel genom att läsa texten högt eller lyssna till text. Andra utnyttjar sitt logiska tänkande genom att göra tankekartor. Om man blir medveten om hur man på bästa sätt lär sig nya saker, har man nytta av detta under hela sin livstid.

Olika begåvningar Den amerikanske psykologen och professorn Howard Gardner olika anser att människan har flera olika begåvningar som vi använbegåvningar der oss av när vi lär oss något nytt. Vilka av dessa vi väljer att utveckla skiljer sig från person till person. • Verbal begåvning: Man kan konsten att använda språkliga associationer, bilder och synonymer för att skapa ett uttrycksfullt språk. • Matematisk-logisk begåvning: Man kan se sambandet mellan de olika stegen i ett matematiskt eller logiskt resonemang. Man kan även skapa abstrakta mönster. Till denna begåvning hör enligt Gardner även noggrannhet, intuition och hängivenhet inför matematiska frågeställningar. Spatial begåvning: Man kan se och tänka i bilder, läsa kartor • och ritningar och man har sinne för färg och form. Kinetisk begåvning: Man kan kontrollera sina rörelser och ut• trycka sig med sin kropp genom dans, mimik och liknande konstarter.

1. L ärande och kunskap

• Musikalisk begåvning: Man kan uppleva eller uttrycka sig i musik. Det kräver i sin tur att man kan uppfatta rytm, melodi och harmoni i musiken, liksom att man har en känsla för toner. • Interpersonell begåvning: Man har en god social kompetens och är bra på att kommunicera med andra. Det förutsätter dels att man kan leva sig in i andra människors situation, dels att man kan uttrycka känslor och väcka känslor hos andra. Detta kallas även social begåvning, Intrapersonell begåvning: Man har god självkännedom. Man • är medveten om sitt eget känsloliv och lever som man vill och känner att man vill leva. De två första begåvningarna ovan ingår i det traditionella intelligensbegreppet. De fyra sista begåvningarna hör, enligt Gardner, till personlig intelligens. Gardner anser att hans uppdelning delvis är godtycklig. Det finns ingen exakt siffra för hur många begåvningar det finns. Gardner har själv kompletterat sin lista med ytterligare två begåvningstyper: • Naturförståelse: Man har förmågan att lära sig om växter och djur och har ett miljömedvetande. Man kan även använda förståelsen för naturen på ett produktivt sätt, till exempel i samband med jakt, jordbruk eller biologisk vetenskap. Existentiell begåvning: Man kan hantera sina grundläggande • livsvillkor, till exempel sin ekonomiska situation och den kultur och det samhälle man lever i. Och man upplever livet som meningsfullt.

L ärande

Veronica

När Veronica gick i förskolan var hon förtjust i att sjunga visor och rabbla ramsor. Snabbt lärde hon sig dem utantill. Men när hon började skolan fick hon allt större inlärningsproblem. Hon hade svårt att minnas vad hon läst dagen innan och hon började få ångest inför skolarbetet. Veronica var fortfarande intresserad av sång och musik. När hon och hennes föräldrar tillsammans med lärarna diskuterade hennes skolgång kom de därför överens om att hon skulle börja i en musikklass i årskurs sex. I början var Veronica rädd för att hon skulle göra bort sig inför sina nya klasskamrater genom att inte kunna lära sig texter och melodier. Men hon hade oroat sig i onödan. Det gick bra och musiklektionerna blev något hon såg fram emot. Andra skolämnen kändes däremot fortfarande tunga. Hon hade lika svårt som tidigare att minnas vad hon hade läst, och hon kände ofta en stor klump i bröstet så fort hon satte sig med läxböckerna. En dag kom hon på att hon skulle pröva att läsa läxan i en speciell rytm. Vissa meningar gjorde hon om för att få dem att passa in i rytmen. Ibland lade hon till några extra småord, som ”nog” och ”ju”. Äntligen hade hon kommit på ett sätt att göra läsningen roligare! Och inte nog med det, hon kom ihåg vad hon läst på ett helt annat sätt än tidigare. Veronicas självförtroende växte, och hon blev allt mindre orolig inför skolarbetet.

1. L ärande och kunskap

Diskutera

1. Enligt Gardners synsätt har Veronica en musikalisk begåvning. Hon har lätt för att uttrycka sig i musik och att uppfatta rytm. Däremot är hennes språkliga intelligens inte lika väl utvecklad.

Välj ut ett par skolämnen och resonera kring hur undervisningen bör läggas upp för att passa Veronica.

2. Vilken övrig hjälp behöver Veronica för att nå sina mål? Uppgift

Utgå från Gardners olika begåvningstyper och fundera över vilken begåvningsprofil du själv har. a) Vilka sidor i din begåvningsprofil uppskattar du mest? b) Vad är du bra på, och hur kan du använda dig av dessa förmågor och kunskaper? c) Hur kan du utveckla andra begåvningar och förmågor i din personlighet?

Skriv ner dina tankar och spara listan över dina begåvningar, det vill säga din begåvningsprofil.

Bildförteckning

223

Bildförteckning

6 Christopher Bissell/Getty Images

113 Anders Wiklund/Scanpix

10 Emma Larsson/Sydsvenskan/IBL

115 Linda Axelsson/Sydsvenskan/Scanpix

14 Luis Marden/Getty Images

119 Lena Katarina Johansson/NordicPhotos

16 Robert Ekegren/Scanpix

123 Janerik Henriksson/Scanpix

18 Rocio Alba Gonzalez/Getty Images

130 Jonas Tulldahl/NordicPhotos

24 Emma Larsson/Sydsvenskan/IBL

133 Anders Blomqvist/NordicPhotos

28 Hasse Holmberg/Scanpix

134 Altrendo Images/Getty Images

33 Emma Larsson/Sydsvenskan/Scanpix

136 Susann Moritz/Bildhuset/Scanpix

43 Tomas Oneborg/SVD/Scanpix

141 Berit Roald/Scanpix

44 Lisa M. Robinson/Getty Images

144 Holly Harris/Getty Images

49 Ingemar D Kristiansen/Sydsvenskan/ Scanpix

149 Popperfoto/Getty Images

52 Nils-Johan Norenlind/NordicPhotos

157 Claudio Bresciani/Scanpix

53 Johan Hedenström /NordicPhotos

161 Popperfoto/Getty Images

60 Frida Hedberg/Scanpix

163 Jan Nordström/NordicPhotos

65 Travel Ink/Getty Image

171 Anders Wiklund/Scanpix

70 Julia Lindemalm/Sydsvenskan/IBL

175 Glow Images RM/NordicPhotos

150 David Lundberg/Bildhuset/Scanpix

77 Jan Nordström/NordicPhotos

177 Jim Goldberg/Magnum/IBL

80 Foodie Photography/Getty Images

184 Gautam Singh/Scanpix

83 Olle Lindstedt/NordicPhotos

188 Mark Earthy/Scanpix

87 Cecilia Borggård/NordicPhotos

194 Jeppe Wikström/Getty Images

96 Alexander Farnsworth/Scanpix

201 Trevor Wood/Getty Images

101 Johan Strindberg/Bildhuset/Scanpix

205 Anja Callius/Bildhuset/Scanpix

104 Paul Hansen/Scanpix

209 Paul Quant/Bildhuset/Scanpix

106 Jonathan Kirn/Getty Images

215 Anna Molander/NordicPhotos

110 Malin Gezelius/NordicPhotos

”

Lärande och utveckling

Våra kontakter med andra människor har stor betydelse cklas. för hur vårt lärande utve ta det är också den röda

Olsson

Lärande och utveckling Britt-Inger Olsson Kurt Olsson

Best.nr 47-10351-5 Tryck.nr 47-10351-5