9789147126996 by Smakprov Media AB

Om det flertydiga förhållandet mellan klient och hjälpare

Boken bygger på författarens egna erfarenheter som behandlare, på omfattande intervjuer med tidigare klienter och på insikten om att man som fackkunnig yrkesperson alltid själv har något att lära.

MELLAN MAKT OCH HJÄLP

I den här boken utgår Greta Marie Skau från vardagliga möten mellan klient och hjälpapparat. Hon pekar på gråzoner och dilemman som är en del av sådana möten och visar att det finns risk för att professionella hjälpare kan kränka sina klienter, även när avsikterna är de bästa. Genom att medvetet förhålla sig till sådana problem kan de som arbetar inom vård, omsorg, socialtjänst, undervisning eller andra hjälpande yrken bli bättre på att utföra sitt dagliga arbete utan att missbruka makt.

Greta Marie Skau

MELLAN MAKT OCH HJÄLP

Greta Marie Skau

MELLAN MAKT OCH HJÄLP Om det flertydiga förhållandet mellan klient och hjälpare

Denna fjärde upplaga av boken har blivit genomgående uppdaterad, både inom respektive kapitel och med nya avsnitt. Bland annat har maktteoretiska betraktelser och nya exempel från hjälparens vardag tillkommit. Mellan makt och hjälp vänder sig till alla som arbetar med människor i behov av hjälp och som önskar göra det på ett yrkesmässigt kompetent och etiskt försvarbart sätt. Boken är pedagogiskt upplagd för undervisning inom vårdande och sociala områden.

Uppl. 4

Greta Marie Skau är sociolog. Hon har arbetat många år inom barn- och ungdomspsykiatrin i Norge och har bred erfarenhet av undervisning, handledning och forskning vid universitet och högskolor.

Best.nr 47-12699-6 Tryck.nr 47-12699-6

Uppl. 4

47- 12699-6_Mellan makt och hjälp omsl_4 uppl.indd 1

30/03/18 1:05 PM

Mellan makt och hjälp Om det flertydiga förhållandet mellan klient och hjälpare ISBN 978-91-47-12699-6 © 1992, 1996, 2003, 2016 Greta Marie Skau Originalets titel: Mellom makt og hjelp – om det flertydige forholdet mellom klient og hjelper © Svensk översättning: Liber AB 1993, 2001, 2007, 2018 Förläggare: Helena Ekholm Projektledare: Cecilia Björk Tengå Redaktör: Ulrika Gustafsson Översättning: Ann Lagerhammar Omslag och grafisk form: Fredrik Elvander Ombrytning och repro: Integra Software Services, Indien Produktionsledare: Jürgen Borchert Fjärde upplagan 1 Tryck: People Printing, Kina, 2018

KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuscopyright.se

Liber AB, 113 98 Stockholm Kundservice tfn 08-690 90 00 Kundservice.liber@liber.se www.liber.se

FM.indd 4

30/03/18 1:28 PM

Innehåll Prolog 9 Förord till fjärde upplagan 11 1 Inledning 14 Att finnas ”för” den andra 14 Samhällsförändringar och maktens skiftande former 18 Förståelsesätt och värdegrund 23 Sammanhang och tolkning 23 Kvalitet och kvantitet – värdegrund och värdekonflikter 25 Begreppsanvändning: klient eller brukare? 26 Bokens innehåll och struktur 27 2

Makt och hjälp 29 Makt 29 Hjälp 35 Hjälp som profession 38

Att bli klient 42 Från subjekt till objekt 43 Från privat till offentlig 44 Från person till fall 45 Från normalitet till avvikelse 46 Från vardagsspråk till fackspråk 47 Språk och förändring 50 Språk och makt 50 Språk och kultur 52 Språk och hjälp 53 Ägarandel och kompetenskonflikt 55

Klient och hjälpare 56 Ett ojämlikt förhållande 56 Socialisation och rollinlärning 61 Vem vet vad om den andra? Kunskap som makt 62 Att bli utfrågad eller lyssnad till 63 Personlig, privat eller professionell? 65 Hembesöket: på klientens territorium men på hjälparens premisser 68

FM.indd 5

30/03/18 1:28 PM

Inne hål l

Journaler och rapporter som uttryck för makt 71 System och person, jämlikhet och hierarki: en modell 73 Makt och hjälp – en grundmodell 73 System och person 75

Kränkningar, våld och övergrepp 81 Våld – ett växande samhällsproblem 81 Kränkningar av klienter och kränkningar av hjälpare 83 Kränkningar och handlingsuniversum 85 Sändare, mottagare och intentionalitet 89 Kränkningar, övergrepp och misshandel 92 Barn som klienter och barn som kränkta 94 Kränkningar och självaktning 100 Olika former av kränkningar 104 Psykiska och fysiska kränkningar 104 Aktiva och passiva, öppna och dolda kränkningar 106 Tvetydiga kränkningar – handlingar i gråzonen 109 6 Hur motverka att hjälpare kränker? 115 Attityder som hinder i kampen mot kränkningar 118 ”Rätten” till otillräcklighet 118 ”Realism” 119 Bagatellisering 120 Kollegial konflikträdsla 121 Slutsats 121 Strukturella förhållanden 122 Informell organisationskultur 123 Formell och informell statushierarki 125 Kollegial lojalitet – ett tveeggat svärd 126 Enighet utåt 127 Äkta lojalitet är kritisk lojalitet 128 7 Slutreflektion: personlig kompetens, makt och hjälp 131 Epilog 135 Bilaga: Pedagogiskt arbetshäfte 141 Soluppgiften 142 Steg 1 143

FM.indd 6

30/03/18 1:28 PM

Inne hål l

Steg 2 144 Steg 3 144 Oavslutade meningar 145 Redogörelse med öppna frågor 149

Litteraturlista 151 Register 157

FM.indd 7

30/03/18 1:28 PM

FM.indd 8

30/03/18 1:28 PM

Prolog Ett landskap öppnar sig. Du lägger märke till grundelementen – fjäll och slätter, älvar och hav. Vid en första anblick ter de sig kanske konstanta, men du som betraktar dem vet att de är en del av en förändring som alltid pågår, aldrig vilar. Att under den långsamma förändringen från årtusende till årtusende skiftar årstiderna med en cyklisk rytm: vår, sommar, höst och vinter, och att under årstiderna skiftar dygnet från natt till dag och tillbaka till natt igen. Det regnar, det snöar, solen skiner, vinden blåser. Nya nyanser, nya former, ständigt nya rörelser mellan det som var och det som är på väg att bli. Och du som ser, känner efter och lyssnar är själv en del av detta landskap, en del av det du observerar och förnimmer, en del av den förändring som aldrig upphör. Ditt uppdrag är att söka efter sanningen och finna kunskap. Du betraktar, lyssnar och berör. Du frågar, tänker och söker efter ord. Ord och en förståelsehorisont som kan hjälpa dig att först fånga och sedan formulera sanningen. Men samma landskap ser olika ut från olika fjälltoppar, eller om du betraktar det från sjön. Och morgonens sanningar ändrar sig när de filtreras genom dagens erfarenheter. Vad är mest sant – det du ser från fjället eller från fjorden, på morgonen eller på kvällen? Det du upptäckte som barn eller det du är i färd med att förstå som vuxen? Din sanning eller någon annans? Du upptäcker kanske att det inte finns någon sanning med stort S. Att det i stället finns många sanningar, sanningar med liten bokstav, ett skiftande kalejdoskop av sanningar om ett landskap i förändring, ett landskap som du samtidigt betraktar och är en del av.

FM.indd 9

30/03/18 1:28 PM

FM.indd 10

30/03/18 1:28 PM

Förord till fjärde upplagan Mellan makt och hjälp har kommit till under lång tid. Boken kom för första gången ut 1992, men dess rötter sträcker sig tillbaka till mina första erfarenheter av frivilligarbete med österrikiska ungdomar på 1970-talet och till mitt arbete och min forskning inom norsk barn- och ungdomspsykiatri ett årtionde senare. Under hela mitt yrkesliv har jag haft med människor att göra, och jag har alltid haft något att lära – om mig själv, om andra och om samspel. De tidiga erfarenheterna sitter särskilt djupt, både på grund av att inlärningskurvan var så brant och att dessa erfarenheter gav mig en första förståelse av komplexiteten i arbetet med relationer. När jag hade arbetat ett antal år inom barn- och ungdomspsykiatrin ledde jag ett forskningsprojekt (Berglundprojektet), där cirka hundra barn, ungdomar och föräldrar som tidigare hade varit klienter, intervjuades om sina klienterfarenheter och om livet före och efter behandlingen (Skau 1987). Resultaten från denna undersökning både kompletterade och korrigerade den insikt jag hade fått under åren som professionell hjälpare. Samtalen med ungdomarna och deras föräldrar synliggjorde inte bara mer av deras värld utan reflekterade också rollen som professionell hjälpare – på gott och ont. Resultaten från Berglundprojektet låg till grund för den första upplagan av Mellan makt och hjälp och är fortfarande en viktig del av boken: direkt genom utdrag ur intervjuer, och mer indirekt genom sitt bidrag till förståelsen av den sammanflätning av makt och hjälp som genomsyrar texten. Sedan den första upplagan (och revideringen 2003) har det skett många förändringar: lagändringar, organisatoriska förändringar, kulturförändringar, attitydförändringar. Jag har försökt ta hänsyn till dessa. Samtidigt har jag under åren lagt vikt vid att förbli trogen bokens ”själ”, fokus och grundläggande budskap. Jag har tagit bort material som har blivit föråldrat, tagit med ny facklitteratur, nyskriven text och färska exempel från olika delar av hjälparens vardag. I den grad utsagor från tidigare klienter än i dag förmedlar ett viktigt budskap, träder deras röster också tydligt fram. Även makten – ett centralt tema i denna bok – har ändrat form under åren, vilket ibland kan göra att den är svår att upptäcka. Men makten som sådan har inte försvunnit, inte heller i förhållandet mellan klient och hjälpare. Och den professionella hjälpakten med sina olika uttryck och beteckningar – behandling, vård, rådgivning, undervisning, terapi, tjänsteerbjudande, vägledning, omsorg, ekonomiskt bidrag – har be-

FM.indd 11

30/03/18 1:28 PM

Förord t il l fjärde upp lag an

stått. Därmed består också betydelsen av bokens huvudtema: det motsägelsefulla förhållandet mellan att hjälpa och att utöva makt. Denna fjärde upplaga är grundligt genomarbetad och uppdaterad både när det gäller form och innehåll. Jag har skrivit en ny inledning och ett nytt avslutande kapitel. Även delar av enskilda kapitel är nyskrivna, och all text har fått en språklig genomgång för ökad precision och klarhet. Strukturen har setts över för att göra boken mer översiktlig och läsarvänlig. Maktteoretiska betraktelser har tillkommit. Den som är förtrogen med tidigare utgåvor kommer emellertid att känna igen tematik, struktur och fokus. Mellan makt och hjälp tar sin utgångspunkt i möten mellan olika typer av professionella hjälpare och dem som har rollen som deras klienter, patienter, elever eller studenter. I boken undersöker jag tvetydigheter, dilemman och utmaningar kopplade till sådana möten. Även om många yrkesutövare i dag utsätts för kränkningar, våld och hot från dem som de är satta att bistå, ligger tyngdpunkten i boken där den alltid har legat: på vad hjälpapparatens övermakt innebär och på hur hjälpare kan kränka – och undvika att göra det. Vem vänder sig då boken till? Den första utgåvan av Mellan makt och hjälp var nära knuten till forskning inom behandlingssektorn och egen erfarenhet av den, och riktade sig framför allt till yrkesutövare inom psykiskt hälsoarbete och socialt arbete. Men relationerna mellan professionella hjälpare och deras icke-professionella samarbetspartner har något gemensamt som gör bokens tema relevant för yrkesutövare inom de flesta hjälpande yrken. Detta ”något” har att göra med kopplingen mellan makt och hjälp och den risk för kränkningar som finns i en relation där den ena parten har rollen som yrkesutövare och den andra som privatperson. Den ena har mer makt än den andra; den ena är hjälpare, den andra en som ska hjälpas. En lärare, till exempel, ska bistå sina elever eller studenter i tillägnandet av kunskap, baserat på den enskildes subjektiva förutsättningar och lärandebehov. Men lärare har också en viss makt att avgöra vilken kunskap som är viktig, och att kontrollera om eleverna eller studenterna uppfyller gällande kunskapskrav och kriterier. Häri ligger ett dilemma: Hur kan man som pedagog skapa rätt omständigheter så att den lärande hittar sin egen väg genom kunskapens hus, samtidigt som man som representant för ett offentligt utbildningssystem ska se till att detta sker enligt gällande läroplaner, riktlinjer, kursplaner, litteraturlistor och examinationsföreskrifter? Detta dilemma finns inom alla utbildningsinstitutioner. Det präglar också förhållandet mellan lärare och student.

FM.indd 12

30/03/18 1:28 PM

Förord t il l fjärde upp lag an

Motsvarande dilemma hittar vi i förhållandet mellan en rad andra yrkesutövare i hjälpande yrken och dem som de ska bistå. Problemställningarna i Mellan makt och hjälp är av grundläggande betydelse för den som utövar ett hjälpande yrke i samspel med andra människor. Sedan boken först kom ut har jag träffat och fått respons från många läsare. Detta har både bekräftat betydelsen av bokens tema och problemställningar och stärkt min uppfattning att de flesta som väljer ett hjälpande yrke vill utföra sitt arbete på bästa sätt för dem som de har att göra med. De gånger detta inte sker beror det mindre på onda avsikter än på brister i hanteringen av bland annat maktrelaterade problem i vardagen. Jag hoppas också att den här nya upplagan av Mellan makt och hjälp kan bidra till hjälparens hantering av denna typ av dilemman och utmaningar och på så sätt komma både dem och deras samarbetspartner till nytta. När det gäller hanteringen av materialet har jag precis som i tidigare upplagor strävat efter att uttrycka komplicerade sammanhang på ett begripligt sätt. Jag har tagit med utsagor från både hjälpare och klienter för att ge texten liv och koppla den närmare till den verklighet den behandlar. Jag vill tacka både Universitetsforlaget som har gett mig anledning att uppdatera och förbättra Mellan makt och hjälp och högskolan i Narvik som har låtit mig lägga en del av min arbetstid på att göra det. Tack också till alla dem som på olika sätt har bidragit till bokens slutliga utformning: kolleger och studenter på grund- och vidareutbildningar, duktiga förlagsmedarbetare och, sist men inte minst, tidigare klienter och deras anhöriga. Greta Marie Skau

FM.indd 13

30/03/18 1:28 PM

1. Inledning Och hon frågade honom: Vad vet du om delaktigheten? Och han svarade nästan genast, alldeles som om han hela sitt liv förberett sig för att kunna besvara just denna enda fråga: ”I delaktigheten uppstår vår tillvaro. Genom att göra oss delaktiga av varandras liv skapar vi oss själva. Utan delaktigheten finns vi inte till.” Torgny Lindgren

Att finnas ”för” den andra När vi arbetar med andra människor gör vi oss delaktiga i deras liv. Som yrkesutövare i hjälpande yrken gör vi det på mer eller mindre omfattande, mer eller mindre betydelsefulla och mer eller mindre konstruktiva sätt. Vi efterlämnar spår på en annans livsväg, avtryck i en annans sinne – spår och avtryck som kan lindra och ge styrka långt efter att vi har lämnat den gemensamma arenan, men som också kan fortsätta att göra ont. Dessa möten gör också något med oss som är yrkesutövare. Det händer att de dyker upp i vårt medvetande långt efter att kontakten är över, skapar oro, väcker frågor. ”Ibland kan sådana frågor hålla oss vakna om nätterna” (Thorsen m.fl. 2012:9). Våra professionella handlingar och hållningar kan vara nedbrytande eller uppbyggande – för oss själva och för andra. Den som lever på att ta del i andras liv borde därför inte ta lätt på delaktighetens kvalitet. En av de insikter som jag först fick genom Berglundprojektet, och senare har fått bekräftat under många år i olika typer av arbete med människor, är hur viktigt det är för utfallet av en interaktion att den som relativt sett är den svagaste parten i relationen, klienten, upplever att hjälparen i grunden finns ”för” honom eller henne. Detta har att göra med själva kärnan i professionsetiken: yrkesutövarens ansvar för att agera för klientens bästa, ett ansvar som härrör från den grundläggande sensibilitet som binder samman människor i ett etiskt perspektiv (Nortvedt 2005). 14

Book 1.indb 14

3/29/18 8:18 PM

1. Inle dning

Att finnas för en annan är ett etiskt påbud som är lätt att bekänna sig till och svårt att leva upp till. En del av det som gör det svårt är nödvändigheten att försöka se världen utifrån den andras perspektiv, att verkligen se honom eller henne. Det kräver bland annat att vi släpper tron att vi redan ”vet”, vilket är svårt för de flesta av oss. Det blir särskilt svårt när vi intar rollen som ”expert”. Expertrollen är nämligen en hierarkisk roll som står i vägen för dialog, den dialog som ”skapar band och anknytning mellan människor” (Wormnes 2013:48), och ger insikter. Att inse att vi ”inte vet”, i varje fall i vissa situationer, är en förutsättning för att kunna lyssna på någon annan. Viljan att möta någon på ett öppet, välvilligt men ändå inte okritiskt sätt är en förutsättning för att förstå något nytt, kanske inte bara om den andra, utan också om oss själva. Det är också en förutsättning för tillit. Och tillit är grundläggande i allt relationsbyggande. Tillit är aldrig en självklarhet – särskilt inte i relationen mellan klient och hjälpare. Men tränas inte yrkesutövare i hjälpande yrken i att kunna förstå den andras perspektiv? Kanske. Men hon eller han har även ett handikapp: Det kan vara svårt att uppfatta vissa saker när insynen är begränsad och världen är färgad av det som vi metaforiskt kan kalla ”professionsglasögon”. Glasögon ska som bekant hjälpa oss att se bättre, men det är inte självklart när det gäller denna typ av glasögon, som är ett filter färgat av yrket och skapat av erfarenheter, tankemönster, grundläggande värderingar och hållningar som gör att vi ser vissa saker och bortser från andra. De får oss också att uppfatta och tolka det vi ser på bestämda sätt, och gärna så att verkligheten så bra som möjligt stämmer överens med den begreppsapparat och de verktyg som hör till yrket och det system som vi är en del av. För mig var det lärorikt att upptäcka att jag lade märke till andra drag, eller samma drag på andra sätt, hos de människor jag intervjuade i samband med Berglundprojektet, än vad jag hade gjort när jag träffade dem som klienter. När jag ”bara” skulle intervjua dem fick jag en annan frihet att uppfatta deras verklighet än när jag hade ett professionellt ansvar för att hjälpa dem att lösa sina livsproblem. Forskarrollen skiljer sig från behandlarrollen, klientrollen från rollen som informant. Som forskare och intervjuare träffade jag dem inte utan professionsglasögonen, men det faktum att jag hade and ra glasögon på gjorde att jag såg andra saker. Geir Lundby beskriver en liknande erfarenhet. Han intervjuade ungdomar som han hade jobbat med som fältarbetare och därför trodde att han kände väl. I intervjuerna följde han en delvis strukturerad intervjuguide med stort utrymme för uppföljnings- och fördjupningsfrågor.

Book 1.indb 15

3/29/18 8:18 PM

1. Inle dning

”Det blev nästan en chock för mig när jag upptäckte att jag under loppet av en tvåtimmarsintervju av denna typ fick veta mer om den intervjuade personen, hans bakgrund, tankar, drömmar och föreställningar, än jag hade fått veta tidigare under flera års bekantskap” (Lundby 2000:18). Vanliga glasögon kan man lätt ta av, men inte professionsglasögonen. Att försöka frigöra sig från dem kräver en betydande mental ansträngning. För en professionell hjälpare kan den möjliga förlusten av den diagnostiska (eller pedagogiska) kulturens perceptionsfilter och tillhörande kontrollredskap dessutom framstå som en skrämmande förlust av professionell makt och identitet: Om jag inte kan ställa diagnos på andra eller utvärdera deras prestationer, vem är jag då? På vad ska jag då bygga min auktoritet, min professionella styrka och mina yrkesmässiga handlingar? Selektiv perception betyder att vi uppfattar vissa saker och bortser från andra. Det är nödvändigt för att överleva, även som yrkesutövare. Men det är viktigt att vara på det klara med att de mentala filter vi har ibland gör att vi går miste om den kanske viktigaste informationen om dem som vi har att göra med. Det är viktigt, eftersom ”synen på den andra – hur man definierar den andras situation – också avgör hur man förhåller sig till honom eller henne” (Levin 2004:99). Att i grunden finnas för en annan innebär därför också att vi jobbar på att bli medvetna om vår egen förförståelse och våra egna fördomar, det vill säga att de påverkar våra uppfattningar och därmed också våra handlingar. Metaforiskt kan man säga att vi i rollen som hjälpare då och då lyfter blicken över våra professionsglasögon och riskerar, inte att se sämre, utan att se något annat. De föreställningar, uppfattningar och förkunskaper vi har fördunklar nämligen lätt vår förmåga att erkänna det vi (ännu) inte vet. Därför är medvetenheten om att vi inte vet så viktig för att vi ska kunna se klart, alltså ”ha en viss idérikedom och en förmåga att leva med integritet” (Kabat-Zinn 2012:145). ”Att inte veta är besläktat med att inte döma. När vi inte måste veta något genast kan vi vara öppna och se saker och ting med friska ögon” (ibid.:144). Det att finnas för en annan människa är också krävande eftersom det kan innebära olika, ibland till synes motstridiga, handlingar. Ibland kan det innebära att vi ger vederbörande det som hon eller han så innerligt ber om, men det kan lika gärna innebära att göra motstånd, säga ”nej”, ta en konflikt, sätta ett frågetecken även vid den andras verklighetsuppfattning. För vissa hjälpare är just detta den största utmaningen. Undfallande och konflikträdda yrkesutövare tjänar ingen, varken sina klienter eller sig själva, i varje fall inte på sikt.

Book 1.indb 16

3/29/18 8:18 PM

Register adhd 45, 47, 48 anhörig 27, 33, 50, 55, 116, 128 Aspergers syndrom 45, 48 asymmetri 35, 52 autism 45 autonomi 20 avprivatisering 55 barnavårdscentral 47 barnevernspedagog 57, 84, 115 barnkonventionen 19, 98 barnmisshandel 99 behandlingskultur 55, 72, 106 bemyndigande 20 beteendeproblem 45, 47, 48, 82 bidragsmissbruk 46 bristande omsorg 19 brukarmedverkan 20, 26 byråkrati 64 copingperspektiv 20 dement 33, 58, 116, 119 diagnostisk kultur 50, 63, 99, 113 drogmissbrukare 74 dödshjälp 37 elchockbehandling 37 empati 77, 117 empowerment 20, 37 etik 39, 115, 133 etisk 14, 15, 27, 30, 34, 39, 45, 57, 76, 77, 87, 116, 128, 133

evidensbaserad 25, 131 expert 15, 32, 44, 46, 58, 133 expertvälde 51 fackspråk 21, 47, 48, 49, 53, 93 fall 45, 109 folkhälsomyndighet 19, 98, 111 förebild 61, 124 geriatri 117 handlingsuniversum 83, 85, 88, 91, 103 hembesök 47, 68, 110 hierarki 65, 73, 74, 96, 103, 115, 125, 133 hjälparfasad 66, 108 hjälparrollen 18, 23, 39, 60, 63, 66, 151 hjälparsyndrom 66, 108 hjälplös hjälpare 66 hälsovårdsnämnd 98 incest 38 institutionskultur 53 integritet 16, 22, 33, 39, 60, 63, 71, 77, 111, 133 intention 99 intentionalitet 89 journal 21, 44, 51, 71, 136, 139 jämlikhet 26, 43, 52, 56, 68, 72, 74, 76, 79, 103, 117 157

Book 1.indb 157

3/29/18 8:18 PM

Re g iste r

klient 32, 47 kontextberoende 24 KOR (klient- och resultatstyrd praxis) 51 kränkarkultur 97, 113, 117, 119, 122, 124, 125, 126 lobotomi 37, 87 läkare 30, 62 maktgirig 30 maktlöshet 22, 30, 60, 96, 102, 104, 128 maktmissbruk 27, 29, 78, 85 maktmänniska 30, 78 maktteknologi 31, 131 maktutövning 29, 59, 113 maktövergrepp 33 marknadsmakt 25 maternalistisk 31 medverkan 18, 20, 26, 36, 98 missbruksvård 33, 42, 59 misshandel 19, 49, 81, 92, 102, 104 misstro 139 motmakt 22, 58 myndiggörande 30, 31 mystifiering 63 new public management 25 objektifiering 55 objektstatus 38, 43 offerroll 38 ojämlikhet 43, 56 omsorgssvikt 47, 69, 93, 106 omyndiggörande 31, 37 paternalistisk 31 patientdatalagen 71

patientjournal 21, 71 personcentrerad 68 personlig kompetens 76, 130 professionell hjälpare, se hjälparrollen professionell identitet 54 professionsdominans 51 professionsetik 14, 35, 39 professionsetisk 27, 39 professionsmakt 30, 57, 65 psykiatri 113 psykisk hälsa 18, 51, 72 psykiskt hälsoarbete 18 psykisk vård 19, 42, 116, 152 psykolog 40, 62, 67, 110, 115 resursorientering 20 rollinlärning 61 samtycke 20, 32 samtyckeskompetens 111 samverkansreform 20, 25, 40 selektiv perception 16 sexuella övergrepp 38, 49, 97, 98, 99, 107 sjukhus 111 sjuksköterska 40, 63, 65, 82, 115, 133 självmord 19, 37 socialarbetare 69 socialisation 61, 124 socialtjänst 19, 32, 34, 64 socionom 23, 34, 45, 63, 84, 115 specialistsjuksköterska 40 statushierarki 123 stigma 50, 52 stöd 46 styrningsideologi 25

158

Book 1.indb 158

3/29/18 8:18 PM

Re g iste r

styrningsteknologi 20, 35, 131 symmetri 52, 60 tillit 15, 17, 21, 59, 67, 74, 78, 89, 121, 127, 139 tvång 21, 22, 32, 43, 58, 74, 77, 95, 109, 111, 116 tvångsåtgärd 32, 74 tvångsvård 20, 74, 111, 113

välfärdsstat 18, 27, 32, 40, 45, 54, 77 vanvård 93, 106 vardagsspråk 47, 48, 49, 54, 55 värdegrund 18, 23, 25 värdekonflikt 18, 25, 124 värdeneutral 32 vårdhem 116 vårdpersonal 60 äldreomsorg 33, 113, 116

159

Book 1.indb 159

3/29/18 8:18 PM

Om det flertydiga förhållandet mellan klient och hjälpare

MELLAN MAKT OCH HJÄLP

Greta Marie Skau

MELLAN MAKT OCH HJÄLP

Greta Marie Skau

MELLAN MAKT OCH HJÄLP Om det flertydiga förhållandet mellan klient och hjälpare

Uppl. 4

Greta Marie Skau är sociolog. Hon har arbetat många år inom barn- och ungdomspsykiatrin i Norge och har bred erfarenhet av undervisning, handledning och forskning vid universitet och högskolor.

Best.nr 47-12699-6 Tryck.nr 47-12699-6

Uppl. 4

47- 12699-6_Mellan makt och hjälp omsl_4 uppl.indd 1

30/03/18 1:05 PM