9789162293260

Svenska impulser2

CARL-JOHAN MARKSTEDT SVEN ERIKSSON

Svenska impulser2

Svenska impulser 2 Carl-Johan Markstedt

Sven Eriksson

Varför har människan ett sådant starkt behov av berättelser? Hur skriver man effektiva texter? Och vad kan de gamla grekerna lära oss i dag om hur man blir en säker talare?

Svenska impulser 2 är ett läromedel i svenska som söker nya vägar till lärande och utveckling, allt inom ramen för en tydlig struktur.

Svenska impulser 2 förstärker och fördjupar dina kunskaper. Men boken fyller också på, utmanar och leder vidare.

Boken är avsedd för kursen Svenska 2.

MARKSTEDT ERIKSSON

ISBN 978-91-523-1714-3

www.sanomautbildning.se

Sv_impulser2_omslag.indd 1

(523-2294-9)

2013-03-13 11.01

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Projektledare: Lilian Andersson Redaktion: Lilian Andersson, Mei-Li Hoh Grafisk form: Lena Eklund/Kolofon Bildredaktör: Iréne Berggren Omslagsbild och illustrationer: Feri Fazeli/Fazeli form & illustration Texträttigheter: Mette Stenberg Svenska Impulser 2 isbn 978-91-523-1714-3 © 2010 Carl-Johan Markstedt, Sven Eriksson och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Externa författare: Lisa Eriksson, språkvetare, kapitlet De svenska dialekterna s. 380–383.

Annika Leibig, lärare i svenska, kapitlet Språkets byggstenar s. 455–471 Andreas Sanneving, lärare i svenska, kapitlet Konsten att tala s. 438–454 Faktagranskare: Charlotte Ahrén, lärare i svenska, Södertälje Anna Cavallin, doktorand, litteraturvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Andra upplagan Tredje tryckningen

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus-Presskopias avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildnings­ anordnares huvudman eller Bonus-Presskopia. Den som bryter mot lagen om upp­ hovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Tryck: Livonia Print, Lettland 2013

1_Impulser2_Orden.indd 2

2013-03-13 11.08

Bonnier Utbildning Postadress: Box 3159, 103 63 Stockholm Besöksadress: Sveavägen 56, Stockholm Hemsida: www.bonnierutbildning.se E-post: info@bonnierutbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-696 86 00 Telefax 08-696 86 10 Projektledare: Lilian Andersson Redaktion: Lilian Andersson, Mei-Li Hoh Grafisk form: Lena Eklund/Kolofon Bildredaktör: Iréne Berggren Omslagsbild och illustrationer: Feri Fazeli/Fazeli form & illustration Texträttigheter: Mette Stenberg Svenska Impulser 2 isbn 978-91-622-9326-0 © 2010 Carl-Johan Markstedt, Sven Eriksson och Bonnier Utbildning ab, Stockholm Externa författare: Susanne Haugen, fil. dr i nordiska språk, Umeå universitet, kapitlet Svenskans historia s. 376–403 Andreas Sanneving, lärare i svenska, Nacka, kapitlet Konsten att tala s. 460–476 Faktagranskare: Charlotte Ahrén, lärare i svenska, Södertälje Anna Cavallin, doktorand, litteraturvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Första upplagan Första tryckningen Tryckt i Lettland av Livonia Print, 2010

Kopieringsförbud

Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! Kopiering, utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt bonus-avtal, är förbjuden. bonus-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildnings­anordnarens huvudman eller bonus.

Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Till eleven Välkommen till Svenska impulser 2 ! I den här boken bjuder vi med dig på en resa som kommer att föra dig både bakåt och framåt i tiden, men där du och dina erfarenheter hela tiden är den självklara utgångspunkten för allt du får uppleva. Det är en resa genom språkets och skönlitteraturens värld. Och som på de flesta resor får du vara beredd på att upptäcka nya sidor hos dig själv.

Du kommer att få fundera över varför berättandet tycks vara ett sådant oerhört starkt behov hos människan och läsa om hur det mänskliga berättandet har utvecklats ­genom ­historiens gång. Du kommer att få lära dig vad som känne­teck­nar de olika litterära epokerna men framför allt möta många spännande gestalter ur både gamla och nya ­berättel­ser, allt från Odysseus – den hemvändande krigaren till Lisbeth Salander – datahackern som slår tillbaka.

Resan kommer att väcka frågor kring språket som ständigt befinner sig förändring. Hur såg svenskan ut för femhundra år sedan? Vad kommer att ha hänt med svenskan om hundra år? Vad är det egentligen som gör att språk förändras?

Självklart kommer du också få många tillfällen att ­skriva olika typer av texter och att hålla muntliga ­redovisningar i olika situationer. I Svenska impulser 2 finns kapitel som grundligt lotsar dig igenom skriv- och talprocessen och som ger dig massor av tips på hur du blir en säkrare och tryggare skribent och talare.

Lycka till med dina studier i svenska ! Nu börjar resan.

Carl-Johan Markstedt och Sven Eriksson

Innehåll Ordens kraft

”Sjung o gudinna”

– om läsning och litteratur

– från Homeros till Shakespeare

Den berättande människan 10

Antiken 44

Behovet av att berätta 10 Olika slags litteratur 12 Litteraturens hjältar 15 Möt Herakles – den tvivlande hjälten 16 Fantasi och sanning 20 Möt Sarah – truckerhoran 21 När sanningar blir lögner 24 Varning för litteraturen! 25 Möt Sara Videbeck – den fria kvinnan 26

Utanför Trojas murar 45 Gudar och människor 47 Den grekiska gudavärlden 49 Hjälten från Ithaka 52 Möt Odysseus – den hemvändande krigaren 53 Homeros sätt att berätta 57 Sapfo och lyriken 58 Orfeus – sångens och diktens mästare 60 Till Dionysos ära 62 Möt Medea – sviken och bedragen 63 Romersk litteratur 69

Läsaren och texten 30 Möte med berättelsen 30 Att läsa lyrik 33 Att arbeta med drama 35 Att arbeta med film 38

Medeltiden 72 Den medeltida världen 73 Island – nybyggarland i Nordatlanten 76 Asagudarna 80 Släktsagornas värld 82 Möt Gunnar på Lidarände – en fredlös hjälte 83 Sagalitteraturens sätt att berätta och isbergstekniken 87 Riddarromaner 90 Religionen styr 92 Möt Birgitta – Europas skyddshelgon 93 Stadskulturens diktare 96 Möt Dante – resenär i helvetet 97 Dantes sätt att berätta 102 Novellens födelse 104

Renässansen 108

Romantiken 176

Sanna renässansmänniskor 109 Den nya furstemakten 115 Cervantes och romankonsten 118 Cervantes sätt att berätta 122 Gåtan Shakespeare 124 Teater under hovets beskydd 126 Möt Shylock – en människa som alla andra 128 Shakespeares sätt att berätta 131 3 tragedier och 1 komedi 132 En gång i Stockholm 134 Stiernhielm – den svenska skaldekonstens fader 137

Väckt av känsla 177 Möt Werther – kär och galen 179 Naturens och historiens hemligheter 185 Förromantiken i England 188 Romantisk trojka – tre unga skönhets­ dyrkare 189 Svensk romantik 194 Skräckromantik 198 Möt Victor Frankenstein – vetenskapsmannen som lekte Gud 199 Edgar Allan Poe – skräckmästaren 201 Den odödliga vampyren 203

"I den bästa av världar" – litteraturen under 1700- och 1800-talen

Upplysningen 144 Ny tid, nya idéer 145 Möt Robinson Crusoe – slavhandlaren som blev strandsatt 145 Förnuftstro, vetenskap och frihet med mannen som norm 149 Farliga tankar 154 Möt Candide – en oskyldig olycksfågel 156 Uppdrag granskning i 300 år 159 Bellman och hans tid 164 Möt Fredman – urmakare utan ur 166 Upptäckten av barnet 170

Realism, naturalism och sekelskifte 212 Verklighetens rapportörer 213 Möt Oliver Twist – på samhällets botten 214 Männens värld och kvinnans lott 220 Att registrera verkligheten 225 Möt Emma Bovary – vilsen i verkligheten 226 De stora ryssarna 229 Möt Raskolnikov – sjuk av skuld 231 Att dissekera verkligheten 234 Möt Florent – med en svältandes ögon 236 August Strindberg: författare, språk­förnyare och konstnär 239 Möt Julie och Jean – ett omaka par 242 Tvivlets rastlösa väktare – Victoria Benedictsson och Hjalmar Söderberg 246 Möt Arvid och Lydia – ”en gång älskar man” 249 Reaktionen mot verklighetsstudiet 251 Möt Jan i Skrolycka – en man med märkliga gåvor 254

Innehåll Ordens kraft

”Sjung o gudinna”

– om läsning och litteratur

– från Homeros till Shakespeare

Den berättande människan 10

Antiken 44

Behovet av att berätta 10 Olika slags litteratur 12 Litteraturens hjältar 15 Möt Herakles – den tvivlande hjälten 16 Fantasi och sanning 20 Möt Sarah – truckerhoran 21 När sanningar blir lögner 24 Varning för litteraturen! 25 Möt Sara Videbeck – den fria kvinnan 26

Utanför Trojas murar 45 Gudar och människor 47 Den grekiska gudavärlden 49 Hjälten från Ithaka 52 Möt Odysseus – den hemvändande krigaren 53 Homeros sätt att berätta 57 Sapfo och lyriken 58 Orfeus – sångens och diktens mästare 60 Till Dionysos ära 62 Möt Medea – sviken och bedragen 63 Romersk litteratur 69

Läsaren och texten 30 Möte med berättelsen 30 Att läsa lyrik 33 Att arbeta med drama 35 Att arbeta med film 38

Medeltiden 72 Den medeltida världen 73 Island – nybyggarland i Nordatlanten 76 Asagudarna 80 Släktsagornas värld 82 Möt Gunnar på Lidarände – en fredlös hjälte 83 Sagalitteraturens sätt att berätta och isbergstekniken 87 Riddarromaner 90 Religionen styr 92 Möt Birgitta – Europas skyddshelgon 93 Stadskulturens diktare 96 Möt Dante – resenär i helvetet 97 Dantes sätt att berätta 102 Novellens födelse 104

Renässansen 108

Romantiken 176

Sanna renässansmänniskor 109 Den nya furstemakten 115 Cervantes och romankonsten 118 Cervantes sätt att berätta 122 Gåtan Shakespeare 124 Teater under hovets beskydd 126 Möt Shylock – en människa som alla andra 128 Shakespeares sätt att berätta 131 3 tragedier och 1 komedi 132 En gång i Stockholm 134 Stiernhielm – den svenska skaldekonstens fader 137

Väckt av känsla 177 Möt Werther – kär och galen 179 Naturens och historiens hemligheter 185 Förromantiken i England 188 Romantisk trojka – tre unga skönhets­ dyrkare 189 Svensk romantik 194 Skräckromantik 198 Möt Victor Frankenstein – vetenskapsmannen som lekte Gud 199 Edgar Allan Poe – skräckmästaren 201 Den odödliga vampyren 203

"I den bästa av världar" – litteraturen under 1700- och 1800-talen

Upplysningen 144 Ny tid, nya idéer 145 Möt Robinson Crusoe – slavhandlaren som blev strandsatt 145 Förnuftstro, vetenskap och frihet med mannen som norm 149 Farliga tankar 154 Möt Candide – en oskyldig olycksfågel 156 Uppdrag granskning i 300 år 159 Bellman och hans tid 164 Möt Fredman – urmakare utan ur 166 Upptäckten av barnet 170

Realism, naturalism och sekelskifte 212 Verklighetens rapportörer 213 Möt Oliver Twist – på samhällets botten 214 Männens värld och kvinnans lott 220 Att registrera verkligheten 225 Möt Emma Bovary – vilsen i verkligheten 226 De stora ryssarna 229 Möt Raskolnikov – sjuk av skuld 231 Att dissekera verkligheten 234 Möt Florent – med en svältandes ögon 236 August Strindberg: författare, språk­förnyare och konstnär 239 Möt Julie och Jean – ett omaka par 242 Tvivlets rastlösa väktare – Victoria Benedictsson och Hjalmar Söderberg 246 Möt Arvid och Lydia – ”en gång älskar man” 249 Reaktionen mot verklighetsstudiet 251 Möt Jan i Skrolycka – en man med märkliga gåvor 254

"Och ur dess aska flammar solen upp" – litteraturen under 1900- och 2000-talen

Hoppla, vi lever! 260 När seklet var ungt 261 Möt Paul – efter trumelden 263 Modernismen – nya uttryck och idéer 265 Franz Kafka – mästaren från Prag 278 Möt Josef K. – i maktens klor 279 Fler förnyare av berättarkonsten 283 Leva – eller bara finnas till? 292

Borgerliga berättare och arbetarförfattare 298 Några borgerliga berättare 299 Möt Alberte – på väg att bli kvinna 302 Självlärda och stolta 305 Möt Ellen – ensam, oönskad och utackorderad 307 Svenska arbetarförfattare 310 Möt Nils – en känslig tjärbrännare 312 Nya röster om Sverige 315

Med egna ögon 320 En resa mot mörkret 321 I Stalins fångläger 327 Möt Ivan Denisovitj – fånge nummer S-854 328 Vi är inte som de – de är inte som vi 330 Ett vittnesmål från inbördeskriget i Bosnien 334 Längtan efter frihet 338

Litteratur som roar och oroar 342

Bli textkompetent

Dystopier som varnar och väcker debatt 342 Kriminalromanen och samhället 352 Möt Lisbeth Salander – datahackern som slår tillbaka 359 Relationer på lika villkor 362 Möt Martina – älskar, älskar inte 365

– att skriva och tala effektivt

Svenskan i ständig förändring – en historia om språket

Svenskans historia 376 Vår världs språk 376 Varför förändras språk 380 Ett svenskt skriftspråk växer fram 382 Den forna svenskan 386 Kontakt med kontinenten 389 Ordning och reda 392 Fransöska och ren Swänska 394 Är svenskan färdig nu? 396 Svenskan om hundra år 400

Språksituationen i Sverige 404 Sverige – ett land med många språk 404 De nationella minoritetsspråken 406 De svenska dialekterna 409 Språkgrannar i Norden 410 Snabbkurs i danska 412 Snabbkurs i norska 414

Konsten att skriva 418 Ditt skrivande 418 Att skriva är ett hantverk – om skrivprocessen 420 Vem skriver jag för – och varför? 421 Vilken information behöver jag? 423 Att skapa struktur i texten 424 Texter ska bära sig själva 426 Att redovisa källor 429 Att ta emot och ge respons på texter 432

Alla dessa texter – men vad skiljer dem åt? 434 Referat 435 Recension 436 Reportage 439 Nyhetsartikel 441 Krönika 442 Essä 445 Vetenskaplig rapport 449 Insändare och debattartikel 453 Platsansökan 457 Meritförteckning 457

Konsten att tala 460 Tala! 460 Dina viktigaste hjälpmedel 462 Från tanke till talarstol 465 Så här kan du bygga upp ditt tal 466 Utsmyckning – känsla och eftertanke 468 Övning och memorering – förberedelser för framförandet 470 Framförandet – äntligen actio! 471 Att ge och få respons 472 Olika typer av tal 473

Facit 477 Textkällor 480 Bildkällor 481 Register 484

"Och ur dess aska flammar solen upp" – litteraturen under 1900- och 2000-talen

Hoppla, vi lever! 260 När seklet var ungt 261 Möt Paul – efter trumelden 263 Modernismen – nya uttryck och idéer 265 Franz Kafka – mästaren från Prag 278 Möt Josef K. – i maktens klor 279 Fler förnyare av berättarkonsten 283 Leva – eller bara finnas till? 292

Borgerliga berättare och arbetarförfattare 298 Några borgerliga berättare 299 Möt Alberte – på väg att bli kvinna 302 Självlärda och stolta 305 Möt Ellen – ensam, oönskad och utackorderad 307 Svenska arbetarförfattare 310 Möt Nils – en känslig tjärbrännare 312 Nya röster om Sverige 315

Med egna ögon 320 En resa mot mörkret 321 I Stalins fångläger 327 Möt Ivan Denisovitj – fånge nummer S-854 328 Vi är inte som de – de är inte som vi 330 Ett vittnesmål från inbördeskriget i Bosnien 334 Längtan efter frihet 338

Litteratur som roar och oroar 342

Bli textkompetent

Dystopier som varnar och väcker debatt 342 Kriminalromanen och samhället 352 Möt Lisbeth Salander – datahackern som slår tillbaka 359 Relationer på lika villkor 362 Möt Martina – älskar, älskar inte 365

– att skriva och tala effektivt

Svenskan i ständig förändring – en historia om språket

Svenskans historia 376 Vår världs språk 376 Varför förändras språk 380 Ett svenskt skriftspråk växer fram 382 Den forna svenskan 386 Kontakt med kontinenten 389 Ordning och reda 392 Fransöska och ren Swänska 394 Är svenskan färdig nu? 396 Svenskan om hundra år 400

Språksituationen i Sverige 404 Sverige – ett land med många språk 404 De nationella minoritetsspråken 406 De svenska dialekterna 409 Språkgrannar i Norden 410 Snabbkurs i danska 412 Snabbkurs i norska 414

Konsten att skriva 418 Ditt skrivande 418 Att skriva är ett hantverk – om skrivprocessen 420 Vem skriver jag för – och varför? 421 Vilken information behöver jag? 423 Att skapa struktur i texten 424 Texter ska bära sig själva 426 Att redovisa källor 429 Att ta emot och ge respons på texter 432

Alla dessa texter – men vad skiljer dem åt? 434 Referat 435 Recension 436 Reportage 439 Nyhetsartikel 441 Krönika 442 Essä 445 Vetenskaplig rapport 449 Insändare och debattartikel 453 Platsansökan 457 Meritförteckning 457

Konsten att tala 460 Tala! 460 Dina viktigaste hjälpmedel 462 Från tanke till talarstol 465 Så här kan du bygga upp ditt tal 466 Utsmyckning – känsla och eftertanke 468 Övning och memorering – förberedelser för framförandet 470 Framförandet – äntligen actio! 471 Att ge och få respons 472 Olika typer av tal 473

Facit 477 Textkällor 480 Bildkällor 481 Register 484

Den berättande människan

skans uppkomst, årstidernas växlingar och olika naturfenomen. De var från början muntliga och återberättades ständigt för nya generationer.

Både den fornnordiska och den antika grekiska mytologin innehåller, precis som myter från andra kulturer och världs­ delar, berättelser som försåg människor med svar på de stora frågorna. Varför finns vi? Varifrån kommer vi? Vilka är våra gudar? Berättelserna gav perspektiv på mänsk­liga ­egenskaper och drivkrafter, och de kunde även ge väg­led­ ning i svåra situationer. Det fanns dessutom en annan stor för­del med berättelserna: de var underhållande!

I det avseendet skiljer vi moderna människor oss inte från våra forntida förfäder. Vi behöver också berättelser för att orientera oss i den tid vi lever i. Vi behöver också få utlopp för vår inlevelseförmåga och fantasi. Vi vill också känna att vi inte är ensamma, att det finns andra som tänker, känner och handlar som vi gör (eller önskar att vi gjorde). Och även vi behöver ibland den avkoppling som en god berättelse kan ge, oavsett om det handlar om en fängslande roman, en gripande film eller en spännande tv-serie.

Diskutera Välj en bok, film eller tv-serie som du fastnat för. Fundera en stund över vad du gillar mest med den och vad du tycker att du får ut av den. Presentera dina funderingar för några kam­ rater. Vilka likheter och olikheter ser ni i era motiveringar?

Uppskattar ni samma saker eller har ni olika förväntningar på de böcker, filmer och serier som ni väljer?

Behovet av att berätta I alla tider och i alla kulturer har människor skapat berättel­ ser. Att få ta del av andras berättelser och själv bidra med egna tycks vara ett starkt mänskligt behov. Hur kommer det sig annars att biblioteken och bokhandlarna är överfulla av böcker från alla tider, eller att internet svämmar över av bloggar och andra forum där människor mer eller mindre sanningsenligt berättar om sina liv? Om det inte hade funnits ett starkt behov av berättelser, hur kan man då förklara att det, trots kristider och lågkonjunkturer, ständigt produceras nya spelfilmer och tv-serier med miljonbudgetar?

Våra förfäder skapade för tusentals år sedan berättelser som ett sätt att förstå den värld de levde i, en värld som styrdes av starka och oberäkneliga naturkrafter. Dessa männi­ skans urberättelser, myterna, handlar om skapelsen, männi­

10

Ordens kraft

Skriv Släpp loss fantasin och skriv en egen skapelsemyt som för­ klarar hur det gick till när världen och människorna skapades.

Den berättande människan

11

Den berättande människan

skans uppkomst, årstidernas växlingar och olika naturfenomen. De var från början muntliga och återberättades ständigt för nya generationer.

Både den fornnordiska och den antika grekiska mytologin innehåller, precis som myter från andra kulturer och världs­ delar, berättelser som försåg människor med svar på de stora frågorna. Varför finns vi? Varifrån kommer vi? Vilka är våra gudar? Berättelserna gav perspektiv på mänsk­liga ­egenskaper och drivkrafter, och de kunde även ge väg­led­ ning i svåra situationer. Det fanns dessutom en annan stor för­del med berättelserna: de var underhållande!

I det avseendet skiljer vi moderna människor oss inte från våra forntida förfäder. Vi behöver också berättelser för att orientera oss i den tid vi lever i. Vi behöver också få utlopp för vår inlevelseförmåga och fantasi. Vi vill också känna att vi inte är ensamma, att det finns andra som tänker, känner och handlar som vi gör (eller önskar att vi gjorde). Och även vi behöver ibland den avkoppling som en god berättelse kan ge, oavsett om det handlar om en fängslande roman, en gripande film eller en spännande tv-serie.

Diskutera Välj en bok, film eller tv-serie som du fastnat för. Fundera en stund över vad du gillar mest med den och vad du tycker att du får ut av den. Presentera dina funderingar för några kam­ rater. Vilka likheter och olikheter ser ni i era motiveringar?

Uppskattar ni samma saker eller har ni olika förväntningar på de böcker, filmer och serier som ni väljer?

Behovet av att berätta I alla tider och i alla kulturer har människor skapat berättel­ ser. Att få ta del av andras berättelser och själv bidra med egna tycks vara ett starkt mänskligt behov. Hur kommer det sig annars att biblioteken och bokhandlarna är överfulla av böcker från alla tider, eller att internet svämmar över av bloggar och andra forum där människor mer eller mindre sanningsenligt berättar om sina liv? Om det inte hade funnits ett starkt behov av berättelser, hur kan man då förklara att det, trots kristider och lågkonjunkturer, ständigt produceras nya spelfilmer och tv-serier med miljonbudgetar?

Våra förfäder skapade för tusentals år sedan berättelser som ett sätt att förstå den värld de levde i, en värld som styrdes av starka och oberäkneliga naturkrafter. Dessa männi­ skans urberättelser, myterna, handlar om skapelsen, männi­

10

Ordens kraft

Skriv Släpp loss fantasin och skriv en egen skapelsemyt som för­ klarar hur det gick till när världen och människorna skapades.

Den berättande människan

11

Utanför Trojas murar

Kvinnofigurer som kallas karyatider bär upp Erechtheiontemplets tak på Akropolis i Aten.

Det började med en skönhetstävling och ­slutade med en trojansk häst. Som få andra krig har det trojanska kriget, som utkämpades mellan greker och trojaner över tusen år före vår tideräkning, gett upphov till mängder av tidlösa myter och berättelser. Fortfarande i dag, över tre tusen år senare, lever minnena kvar av de hjältar som enligt ­myten slogs och dog utanför staden Trojas murar.

Troja var en starkt befäst stad som låg på det nuvarande Turkiets västkust. Det stora krigståg som grekerna genomförde mot staden ledde till att ­Troja jämnades med marken. Historierna om kriget levde vidare i muntliga berättelser som slutligen, flera hundra år efter kriget, skrevs ner och samlades i två verk, Iliaden, som fått namnet efter den grekiska staden Troja (Ilion), och Odysséen.

I Iliaden får du möta människor från båda de stridande sidorna. Akilles, grekernas främste ­krigare, är berättelsens huvudperson. Han slåss sida vid sida med Odysseus, känd för sin listighet. Men här finns även Hektor, trojanernas kronprins, och ­Paris, den yngre prinsen, som till stor del är ansvarig för att kriget bryter ut.

Vad är det då som gör Iliadens hjältar så fängslande? Kanske är det för att dessa hjältar ­faktiskt är så mänskliga. För att det är lätt att känna med dem i deras tvivel, längtan, oro och stolthet. ­Akilles, den fruktade krigaren som endast var sårbar i hälen, möter du redan tidigt i berättelsen:

Perioden antiken sträcker sig från cirka 700 f.Kr. till 500 e.Kr. och kan sägas ha två höjdpunkter: en på 400-talet f.Kr., med Aten på toppen av sin kulturella blomstring, och en andra runt år 0 med Rom som centrum för romarriket.

Under perioden där emellan spreds den grekiska kulturen i ett väldigt stort område från Grekland till Indien som en följd av Alexander den stores (356–323 f.Kr.) snabba erövringståg. Blandkulturen mel­lan grekisk och österländsk kultur kom att kallas hellen­ ismen efter Hellas, det ­grekiska ordet för Grekland.

Under antiken uppkom de litterära genrer som vi utgår från än i dag: epik, lyrik och dramatik.

4 4776 6 e. K e. r Kr . .

e.

39 5

R ös o m t l i ar g r ik o c et h d vä el s t as Vä l ig i st de en ro m l. e Ö r m s t sk a e d ro r i Ko m l ket e s o n s t a ve r u p p m nt v i h ö ce in da r. nt o p re r u el m .

am O v or idi f o us se , r et M

V Æ e rg ne iliu id s , en

ca

0–

8

15

e.

f. K

Kr .

r.

r. f. K 50 ca

Kr .

e.

i r Au om gu ar s tu r ik s , et re js a

ke

C E p at u i g l l us ra , m

f. K 63

30 ca

na A r t u is t r f o ot rs ele ka s, re h oc

of os

r.– 14

r. f. K 0

f. K 0 35 ca

D i Pla a l o to ge n , r

3 3 2 56 – 3 f. K r.

A de le xa n nd st e or r e

40 So

kr fil ate os s , of

ca

41 0 ng S o O fo k id le ip s , us

r.

r. f. K 0

r. f. K

1f 41 ca

f. K 43 1

ri M pide ed s ea ,

Eu

Ar is Ly tof s is a n t r es at , e

r.

r. f. K 45 8

Ai O schy re l o st s ie , n

.K

r.

r. f. K 0 60 ca

ud S ar ap s l fo i ke , G

Ku

fil

Ili

ad

en

oc

Tr o

jan

sk

a

kr

ig

et

h Ho O m dy e ss r os ée , n

ca

ca

70

12 0

0

0

f. K

f. K

r.

r.

Kr .

Antiken

Antiken

Utanför Trojas murar

Kvinnofigurer som kallas karyatider bär upp Erechtheiontemplets tak på Akropolis i Aten.

Det började med en skönhetstävling och ­slutade med en trojansk häst. Som få andra krig har det trojanska kriget, som utkämpades mellan greker och trojaner över tusen år före vår tideräkning, gett upphov till mängder av tidlösa myter och berättelser. Fortfarande i dag, över tre tusen år senare, lever minnena kvar av de hjältar som enligt ­myten slogs och dog utanför staden Trojas murar.

Troja var en starkt befäst stad som låg på det nuvarande Turkiets västkust. Det stora krigståg som grekerna genomförde mot staden ledde till att ­Troja jämnades med marken. Historierna om kriget levde vidare i muntliga berättelser som slutligen, flera hundra år efter kriget, skrevs ner och samlades i två verk, Iliaden, som fått namnet efter den grekiska staden Troja (Ilion), och Odysséen.

I Iliaden får du möta människor från båda de stridande sidorna. Akilles, grekernas främste ­krigare, är berättelsens huvudperson. Han slåss sida vid sida med Odysseus, känd för sin listighet. Men här finns även Hektor, trojanernas kronprins, och ­Paris, den yngre prinsen, som till stor del är ansvarig för att kriget bryter ut.

Vad är det då som gör Iliadens hjältar så fängslande? Kanske är det för att dessa hjältar ­faktiskt är så mänskliga. För att det är lätt att känna med dem i deras tvivel, längtan, oro och stolthet. ­Akilles, den fruktade krigaren som endast var sårbar i hälen, möter du redan tidigt i berättelsen:

Perioden antiken sträcker sig från cirka 700 f.Kr. till 500 e.Kr. och kan sägas ha två höjdpunkter: en på 400-talet f.Kr., med Aten på toppen av sin kulturella blomstring, och en andra runt år 0 med Rom som centrum för romarriket.

Under perioden där emellan spreds den grekiska kulturen i ett väldigt stort område från Grekland till Indien som en följd av Alexander den stores (356–323 f.Kr.) snabba erövringståg. Blandkulturen mel­lan grekisk och österländsk kultur kom att kallas hellen­ ismen efter Hellas, det ­grekiska ordet för Grekland.

Under antiken uppkom de litterära genrer som vi utgår från än i dag: epik, lyrik och dramatik.

4 4776 6 e. K e. r Kr . .

e.

39 5

R ös o m t l i ar g r ik o c et h d vä el s t as Vä l ig i st de en ro m l. e Ö r m s t sk a e d ro r i Ko m l ket e s o n s t a ve r u p p m nt v i h ö ce in da r. nt o p re r u el m .

am O v or idi f o us se , r et M

V Æ e rg ne iliu id s , en

ca

0–

8

15

e.

f. K

Kr .

r.

r. f. K 50 ca

Kr .

e.

i r Au om gu ar s tu r ik s , et re js a

ke

C E p at u i g l l us ra , m

f. K 63

30 ca

na A r t u is t r f o ot rs ele ka s, re h oc

of os

r.– 14

r. f. K 0

f. K 0 35 ca

D i Pla a l o to ge n , r

3 3 2 56 – 3 f. K r.

A de le xa n nd st e or r e

40 So

kr fil ate os s , of

ca

41 0 ng S o O fo k id le ip s , us

r.

r. f. K 0

r. f. K

1f 41 ca

f. K 43 1

ri M pide ed s ea ,

Eu

Ar is Ly tof s is a n t r es at , e

r.

r. f. K 45 8

Ai O schy re l o st s ie , n

.K

r.

r. f. K 0 60 ca

ud S ar ap s l fo i ke , G

Ku

fil

Ili

ad

en

oc

Tr o

jan

sk

a

kr

ig

et

h Ho O m dy e ss r os ée , n

ca

ca

70

12 0

0

0

f. K

f. K

r.

r.

Kr .

Antiken

Antiken

möt

Dante – resenär i helvetet

Stadskulturens diktare I Norditalien utvecklades under högmedeltiden en blomstrande stadskultur i stadsstater som Florens, Pisa, Bologna och Lucca. Ekonomin hade länge varit på uppåtgående genom handeln som dessa städer bedrev med Västeuropa och Asien. Den katolska kyrkan fick så småningom minska sina anspråk på total makt över alla sina undersåtar genom de framgångar köpmännen eller borgarna i städerna hade. Men som en höjdpunkt och sammanfattning av medeltidens världsbild skrev Dante Alighieri (1265–1321) Den gudomliga komedin.

96

"Sjung o gudinna"

Dante Alighieri tillbringade tjugo år av sitt liv i landsflykt från sitt älskade Florens.

”Lämna allt hopp, ni som här träder in”, står det på porten till helvetet. Hur vet man det? För att italienaren Dante varit där och kan berätta om det! I alla fall är det vad han hävdar i Den gudomliga komedin. I sin bok berättar Dante om hur han går vilse i en skog. Djupt inne i den skrämmande skogen får han se en skugga som börjar tala till honom. Skuggestalten påstår att han en gång varit människa, men att han inte längre är det. Så känner Dante igen honom – det är den romerske diktaren Vergilius. Vergilius säger att han ska bli Dantes vägvisare. Men resan som de ger sig ut på blir både längre och svårare än vad Dante kunnat föreställa sig. Vandringen för honom ner genom helvetet, uppför skärseldsberget och ända upp till paradiset och himlen där Dante ställs inför Gud.

Medeltiden

97

möt

Dante – resenär i helvetet

Stadskulturens diktare I Norditalien utvecklades under högmedeltiden en blomstrande stadskultur i stadsstater som Florens, Pisa, Bologna och Lucca. Ekonomin hade länge varit på uppåtgående genom handeln som dessa städer bedrev med Västeuropa och Asien. Den katolska kyrkan fick så småningom minska sina anspråk på total makt över alla sina undersåtar genom de framgångar köpmännen eller borgarna i städerna hade. Men som en höjdpunkt och sammanfattning av medeltidens världsbild skrev Dante Alighieri (1265–1321) Den gudomliga komedin.

96

"Sjung o gudinna"

Dante Alighieri tillbringade tjugo år av sitt liv i landsflykt från sitt älskade Florens.

”Lämna allt hopp, ni som här träder in”, står det på porten till helvetet. Hur vet man det? För att italienaren Dante varit där och kan berätta om det! I alla fall är det vad han hävdar i Den gudomliga komedin. I sin bok berättar Dante om hur han går vilse i en skog. Djupt inne i den skrämmande skogen får han se en skugga som börjar tala till honom. Skuggestalten påstår att han en gång varit människa, men att han inte längre är det. Så känner Dante igen honom – det är den romerske diktaren Vergilius. Vergilius säger att han ska bli Dantes vägvisare. Men resan som de ger sig ut på blir både längre och svårare än vad Dante kunnat föreställa sig. Vandringen för honom ner genom helvetet, uppför skärseldsberget och ända upp till paradiset och himlen där Dante ställs inför Gud.

Medeltiden

97

Gåtan Shakespeare

Fem Shakespearefakta • William Shakespeare föddes i Stratford-upon-Avon som son till en handskmakare. Han gifte sig som artonåring, men lämnade hustru och barn för London och arbetade sig snabbt upp som skådespelare och pjäsförfattare.

• Shakespeare och hans teatergrupp uppförde teatern Globe Theatre i London. Shakespeare var själv delägare i teatern.

• Shakespeare skrev över trettio pjäser. Han skrev krönikespel, sagospel, komedier och tragedier.

• Shakespeare återvände till sin hemstad i slutet av sitt liv som en förmögen man. Han gravsattes i samma kyrka som han döptes i.

• Inom forskningen har det länge pågått en diskussion om den lågutbildade Shakespeare, som aldrig var ute och reste i världen, verkligen kan ha skrivit de pjäser som bär hans namn. Vissa menar att pjäserna måste vara skrivna av någon annan, med högre bildning, men ännu har ingen sådan teori kunnat styrkas.

Det har kommit en ny författare till staden, en man som inte skyr några medel för att nå framgång: ”som en kråka har han flaxat upp ur sitt skrå och prytt sig med fjädrar som han har tagit från de riktiga författarna”, skrev en bitter konkurrent som ansåg att en ny författare stulit hans idéer. Året var 1592, platsen var London och mannen som orsakade de upprörda känslorna var William Shakespeare (1564–1616).

Varför den då 28-årige Shakespeare lämnade sin familj i Stratford-upon-Avon och sökte sig till Londons teatervärld vet vi inte. Inte heller vet vi varför inte en enda av ­Shakespeares pjäser bär hans egen signatur. Vad som däremot är obestridligt är att ­William Shakespeare numera anses som världens främste dramatiker. Ryktbarheten vilar på de 37 pjäser som finns bevarade. Pjäserna samlades och skrevs ner av hans vänner vid tea­ tern efter hans död. Kollegorna insåg Shakespeares snille och skrev helt enkelt ner sina roller som de kom ihåg dem.

Under sin livstid gav Shakespeare däremot ut en samling med inte mindre än 154 sonetter. Sonettsamligen gavs ut 1609, men skrevs troligen i början av 1590-talet. I sonetterna kommer läsaren personen Shakespeare lite närmare. En av de mest kända är sonett nummer 18:

Evig sommar Skall jag dig likna vid en sommardag?

Mig synes sommarens kontrakt för kort, ty du har mer av måtta och behag än Maj, vars knoppar slits av stormen bort. Än strålar solens öga alltför klart, än har dess gyllne sken i skyar gömts, och allting skönt skall skövlas alltför snart, som därtill av natur och öde dömts.

I evig sommar dock din skönhet står och Döden skall ej yvas någonsin, att vissnande du i hans skugga går, då i evärdlig sång du slutits in.

Så länge bröst kan andas, ögon se, skall dikten leva och sitt liv dig ge.

William Cousins porträtt av William Shakespeare tros likna verklighetens Shakespeare, men det finns ingen säker kunskap om hans utseende.

Samtala om texten yvas vara högfärdig evärdlig evig

1. Sonetten inleds med en fråga, som resten av dikten se­ dan besvarar. Hur lyder egentligen svaret?

2. Varför heter dikten Evig sommar, tror du?

3. Sonett nummer 18 anses vara den vackraste av Shake­ speares alla sonettter. Vissa anser den vara en av de ­vackraste ­dikter som skrivits. Hur berörs du av dikten?

Undersök Sonetten är ett av renässansens vanligaste versmått. En ­sonett består av 14 rader som skrivs i grupper om 4 + 4 + 3 + 3 ­rader men det finns andra sätt att skriva sonetter ­också.

Rimflätningen håller ihop strof­erna men är ibland komplice­ rad. Slutraderna ska överraska eller sammanfatta ­sonetten.

Undersök hur väl Evig sommar stämmer överens med hur ­sonetter vanligen skrivs.

William Shakespeare, 1609 Översättning av Erik Blomberg

124

"Sjung o gudinna"

Renässansen

125

Gåtan Shakespeare

Fem Shakespearefakta • William Shakespeare föddes i Stratford-upon-Avon som son till en handskmakare. Han gifte sig som artonåring, men lämnade hustru och barn för London och arbetade sig snabbt upp som skådespelare och pjäsförfattare.

• Shakespeare och hans teatergrupp uppförde teatern Globe Theatre i London. Shakespeare var själv delägare i teatern.

• Shakespeare skrev över trettio pjäser. Han skrev krönikespel, sagospel, komedier och tragedier.

• Shakespeare återvände till sin hemstad i slutet av sitt liv som en förmögen man. Han gravsattes i samma kyrka som han döptes i.

• Inom forskningen har det länge pågått en diskussion om den lågutbildade Shakespeare, som aldrig var ute och reste i världen, verkligen kan ha skrivit de pjäser som bär hans namn. Vissa menar att pjäserna måste vara skrivna av någon annan, med högre bildning, men ännu har ingen sådan teori kunnat styrkas.

Det har kommit en ny författare till staden, en man som inte skyr några medel för att nå framgång: ”som en kråka har han flaxat upp ur sitt skrå och prytt sig med fjädrar som han har tagit från de riktiga författarna”, skrev en bitter konkurrent som ansåg att en ny författare stulit hans idéer. Året var 1592, platsen var London och mannen som orsakade de upprörda känslorna var William Shakespeare (1564–1616).

Varför den då 28-årige Shakespeare lämnade sin familj i Stratford-upon-Avon och sökte sig till Londons teatervärld vet vi inte. Inte heller vet vi varför inte en enda av ­Shakespeares pjäser bär hans egen signatur. Vad som däremot är obestridligt är att ­William Shakespeare numera anses som världens främste dramatiker. Ryktbarheten vilar på de 37 pjäser som finns bevarade. Pjäserna samlades och skrevs ner av hans vänner vid tea­ tern efter hans död. Kollegorna insåg Shakespeares snille och skrev helt enkelt ner sina roller som de kom ihåg dem.

Under sin livstid gav Shakespeare däremot ut en samling med inte mindre än 154 sonetter. Sonettsamligen gavs ut 1609, men skrevs troligen i början av 1590-talet. I sonetterna kommer läsaren personen Shakespeare lite närmare. En av de mest kända är sonett nummer 18:

Evig sommar Skall jag dig likna vid en sommardag?

Mig synes sommarens kontrakt för kort, ty du har mer av måtta och behag än Maj, vars knoppar slits av stormen bort. Än strålar solens öga alltför klart, än har dess gyllne sken i skyar gömts, och allting skönt skall skövlas alltför snart, som därtill av natur och öde dömts.

I evig sommar dock din skönhet står och Döden skall ej yvas någonsin, att vissnande du i hans skugga går, då i evärdlig sång du slutits in.

Så länge bröst kan andas, ögon se, skall dikten leva och sitt liv dig ge.

William Cousins porträtt av William Shakespeare tros likna verklighetens Shakespeare, men det finns ingen säker kunskap om hans utseende.

Samtala om texten yvas vara högfärdig evärdlig evig

1. Sonetten inleds med en fråga, som resten av dikten se­ dan besvarar. Hur lyder egentligen svaret?

2. Varför heter dikten Evig sommar, tror du?

3. Sonett nummer 18 anses vara den vackraste av Shake­ speares alla sonettter. Vissa anser den vara en av de ­vackraste ­dikter som skrivits. Hur berörs du av dikten?

Undersök Sonetten är ett av renässansens vanligaste versmått. En ­sonett består av 14 rader som skrivs i grupper om 4 + 4 + 3 + 3 ­rader men det finns andra sätt att skriva sonetter ­också.

Rimflätningen håller ihop strof­erna men är ibland komplice­ rad. Slutraderna ska överraska eller sammanfatta ­sonetten.

Undersök hur väl Evig sommar stämmer överens med hur ­sonetter vanligen skrivs.

William Shakespeare, 1609 Översättning av Erik Blomberg

124

"Sjung o gudinna"

Renässansen

125

Väckt av känsla Berättelser om kärlek intresserar nästan alla, och kärleks­relationer är viktiga inslag i de flesta typer av berättelser. Men att skriva om äkta kärlek har inte alltid varit självklart. Så här uttrycker en ung man sina känslor för sin älskade i en kärleksroman från 1700-talet, som bröt mot alla normer på sin tid: "Mina sinnen är omtumlade, i alla mina förmögenheter råder förvirring på grund av denna dödliga kyss."

18 45

9

Ed

ga

rA

l la Ko n P r p o e, en

18 2

4

ge G e H a o rg ro G ld or s p do ilg n B r im y s f ro n är , d O G re sm k an lan sk d a sj ä r ik lv et s t e l än d le i r T gt ur f r å k ie n t.

De

n

un

Er

ik Jo T i ha ll n fö St r r ag ut n tn eli e l us se , n

18 2

18 2

1

0

De

n Per be c y fr i B a d ys e sh Pr e om Sh et e l l e he y, us

18 2

18 19

gr John ek K is k e a ur t s , na n le til de O

1 18 1

18 18

M Fr ary an S ke h e ns l l e te y, in

js a N a re p o i F le r a on nk b r ik lir e. ke

G ö b i t is k ld a as f ö i U r bu pp nd s a et la .

18 04

8 17 9

17 74

l i e J ea n , e -J l l e ac r d qu e n es ny Ro a uss Hé e l o au , ïs e Jo h D e an n n W un o ge l fg W an er g v th o er n G sl o i d et an h d e e, n Sa oc m h ue W lT illi a am y l o r Ly Wo Co r i c rd l e al s w r i d b a o r ge l la t h , ds

17 6

1

Romantiken Ju

Perioden inleds av förromantiken som varar ett tjugotal år innan den egentliga romantiken infaller omkring 1780–1830. Romantiken innebar ett brott med ­upplysningens krav på nytta och veten­skap­ lighet. Författarna ­betonade istället känslan och fan­ta­ sin. Naturen hyllades som en plats för andlighet och eftertanke. Även historien och religionen intresserade och fascinerade de nya författarna och konstnärerna. De såg sig gärna som en länk mellan människorna och en högre verklighet, och skulle vara fria från alla regler. Romantikernas intresse för det annorlunda och gåtfulla tog sig även ut­ tryck i rena skräckberättelser.

Vår tids populära genrer som skräck, deckare och science fiction har alla sina rötter i skräckromantiken.

Orden är från Jean-Jacques Rousseaus brev­roman Julie, eller den nya Héloïse. Att huvudpersonerna i romanen var förälskade var inget märkvärdigt i sig. Det ­chocke­ rande var att den unge mannen, SaintPreux, inte var adlig som hans älskade Julie. Berättelsen om det unga paret, vars intensiva kärlek trotsade ståndsgränserna, var provocerande därför att den väckte frågan om att börd och samhällsställning verkligen var viktigare än äkta kärlek.

I mitten av 1700-talet när Rousseaus bok skrevs, var äktenskapet fortfarande mest en fråga om social ställning och om försörjning.

För den unge Johann Wolfgang von ­Goethe (1749–1832), som skulle komma att bli en av de mest betydelsefulla författarna under roman­ tiken, var ­Rousseau en stor ­inspirationskälla.

Goethe rörde sig tidigt i en krets av ­diktare och filosofer som odlade nya, romantiska ­ideal i ­opposition mot upplysningen i Tyskland. ­Dessa diktare och filosofer betonade känslan ­istället för en ensidig förnuftstro. Individens upplevelser var

Månen går upp över havet, Caspar David Friedrich, 1822.

Romantiken

Väckt av känsla Berättelser om kärlek intresserar nästan alla, och kärleks­relationer är viktiga inslag i de flesta typer av berättelser. Men att skriva om äkta kärlek har inte alltid varit självklart. Så här uttrycker en ung man sina känslor för sin älskade i en kärleksroman från 1700-talet, som bröt mot alla normer på sin tid: "Mina sinnen är omtumlade, i alla mina förmögenheter råder förvirring på grund av denna dödliga kyss."

18 45

9

Ed

ga

rA

l la Ko n P r p o e, en

18 2

4

ge G e H a o rg ro G ld or s p do ilg n B r im y s f ro n är , d O G re sm k an lan sk d a sj ä r ik lv et s t e l än d le i r T gt ur f r å k ie n t.

De

n

un

Er

ik Jo T i ha ll n fö St r r ag ut n tn eli e l us se , n

18 2

18 2

1

0

De

n Per be c y fr i B a d ys e sh Pr e om Sh et e l l e he y, us

18 2

18 19

gr John ek K is k e a ur t s , na n le til de O

1 18 1

18 18

M Fr ary an S ke h e ns l l e te y, in

js a N a re p o i F le r a on nk b r ik lir e. ke

G ö b i t is k ld a as f ö i U r bu pp nd s a et la .

18 04

8 17 9

17 74

l i e J ea n , e -J l l e ac r d qu e n es ny Ro a uss Hé e l o au , ïs e Jo h D e an n n W un o ge l fg W an er g v th o er n G sl o i d et an h d e e, n Sa oc m h ue W lT illi a am y l o r Ly Wo Co r i c rd l e al s w r i d b a o r ge l la t h , ds

17 6

1

Romantiken Ju

Perioden inleds av förromantiken som varar ett tjugotal år innan den egentliga romantiken infaller omkring 1780–1830. Romantiken innebar ett brott med ­upplysningens krav på nytta och veten­skap­ lighet. Författarna ­betonade istället känslan och fan­ta­ sin. Naturen hyllades som en plats för andlighet och eftertanke. Även historien och religionen intresserade och fascinerade de nya författarna och konstnärerna. De såg sig gärna som en länk mellan människorna och en högre verklighet, och skulle vara fria från alla regler. Romantikernas intresse för det annorlunda och gåtfulla tog sig även ut­ tryck i rena skräckberättelser.

Vår tids populära genrer som skräck, deckare och science fiction har alla sina rötter i skräckromantiken.

Orden är från Jean-Jacques Rousseaus brev­roman Julie, eller den nya Héloïse. Att huvudpersonerna i romanen var förälskade var inget märkvärdigt i sig. Det ­chocke­ rande var att den unge mannen, SaintPreux, inte var adlig som hans älskade Julie. Berättelsen om det unga paret, vars intensiva kärlek trotsade ståndsgränserna, var provocerande därför att den väckte frågan om att börd och samhällsställning verkligen var viktigare än äkta kärlek.

I mitten av 1700-talet när Rousseaus bok skrevs, var äktenskapet fortfarande mest en fråga om social ställning och om försörjning.

För den unge Johann Wolfgang von ­Goethe (1749–1832), som skulle komma att bli en av de mest betydelsefulla författarna under roman­ tiken, var ­Rousseau en stor ­inspirationskälla.

Goethe rörde sig tidigt i en krets av ­diktare och filosofer som odlade nya, romantiska ­ideal i ­opposition mot upplysningen i Tyskland. ­Dessa diktare och filosofer betonade känslan ­istället för en ensidig förnuftstro. Individens upplevelser var

Månen går upp över havet, Caspar David Friedrich, 1822.

Romantiken

Skräckromantik Ond bråd död, övernaturliga varelser och katastrofer som hotar jorden – det är sådant många av oss vill läsa om eller se på film när vi kopplar av. Märkligt kan det kanske tyckas, denna fascination för det skrämmande och otäcka, men samtidigt inget unikt för vår tid. Populära genrer som deckare, skräck och science fiction har alla sina rötter i skräckromantiken som föddes i slutet av 1700-talet.

Precis som skräckfiktion i dag erbjuder ett slags verklighetsflykt, fanns det en längtan hos romantik­ erna efter något mer spännande och kittlande än den verklighet man hade omkring sig. De drömde sig tillbaka till historiska miljöer, fantiserade om exotiska platser och fascinerades av det mystiska och magiska. Även männ­ i­skans inre blev en spännande värld att utforska, inte minst de mörkaste sidorna av den mänskliga själen.

Skräckromantiken växte fram ur den gotiska romanen som var en genre som blev populär i mitten av 1700-talet. Typiskt för de tidiga skräckberättelserna är att de har ­övernaturliga inslag och att de utspelar sig i kusliga miljöer som ­medeltida borgar med labyrintiska källargångar, gnisslande dörrar som plötsligt slås igen och hemska varelser som jagar sina skärrade offer genom mörkret.

En av dem som utvecklade skräckgenren var Mary ­Shelley (1797–1851). Redan som artonåring fick hon idén till sin världsberömda roman Frankenstein, som omedelbart blev en stor framgång när den publicerades 1818. Mary ­Shelley ­levde ett dramatiskt liv. Hon var dotter till den radikale upplysningsfilosofen William Godwin och feministen Mary ­Wollstonecraft (se s. 151). Vid sexton års ålder rymde hon med poeten Percy Bysshe Shelley och tillsammans ­flackade de runt i Europa. Deras liv kantades av många sorger, och ­redan vid 25 års ålder blev Mary änka, när Percy drunknade i Liguriska havet utanför nordvästra Italien.

Omständigheterna kring romanen Frankensteins ­tillkomst är nästan lika kända som själva romanen. I sällskap av bland annat lord Byron tillbringade Mary och Percy en ­regnig sommar vid Genèvesjön i Schweiz. Lord Byron kom med idén att de skulle skriva varsin spökhistoria och Mary

198

I den bästa av världar

­Shelley var den enda som avslutade sin historia.

I hennes berättelse är det inte det övernaturliga som skrämmer. Här är det en vetenskapsman som släpper loss den onda kraften som hotar människorna. Därför brukar Frankenstein räknas som den första science fiction-­romanen.

Samtidigt är det en berättelse med många romantiska drag, som kan läsas både som en varning för upplysningens ­okritiska syn på vetenskap och som en djuplodande skildring av den mänskliga naturens dubbelhet.

Victor Frankenstein – vetenskapsmannen som lekte Gud möt Mary ­Shelley.

Victor Frankenstein är en ung student som kommer till universitetet i den tyska staden Ingolstadt för att studera naturfilosofi. Efter två hårda studieår återstår endast en fråga för den vetgirige studenten att söka svar på: Vad skapar egentligen liv? Han stänger in sig i sitt laboratorium, försummar vänner och familj. Så en regnig höstkväll lyckas han till slut gjuta liv i den livlösa varelse han lappat ihop av kroppsdelar från döda människor. Men resultatet skrämmer honom.

Klockan var redan ett på morgonen. Regnet smattrade sorgligt mot rutorna och ljuset hade nästan brunnit ner när jag i dess falnande skimmer såg varelsens matta, gula öga öppna sig. Den andades tungt, och en krampartad rörelse genomfor dess lemmar.

Hur skulle jag kunna beskriva mina känslor inför denna katastrof, eller skildra den eländiga varelse jag med sådan oändlig möda och omsorg hade försökt forma? Hans lemmar var proportionerliga, och jag hade valt hans drag för att de skulle vara vackra. Vackra? Gode Gud! Hans gula hud täckte knappt maskineriet av muskler och ådror därunder, hans hår var glänsande svart och böljande, hans tänder vita

Romantiken

199

Skräckromantik Ond bråd död, övernaturliga varelser och katastrofer som hotar jorden – det är sådant många av oss vill läsa om eller se på film när vi kopplar av. Märkligt kan det kanske tyckas, denna fascination för det skrämmande och otäcka, men samtidigt inget unikt för vår tid. Populära genrer som deckare, skräck och science fiction har alla sina rötter i skräckromantiken som föddes i slutet av 1700-talet.

Precis som skräckfiktion i dag erbjuder ett slags verklighetsflykt, fanns det en längtan hos romantik­ erna efter något mer spännande och kittlande än den verklighet man hade omkring sig. De drömde sig tillbaka till historiska miljöer, fantiserade om exotiska platser och fascinerades av det mystiska och magiska. Även männ­ i­skans inre blev en spännande värld att utforska, inte minst de mörkaste sidorna av den mänskliga själen.

Skräckromantiken växte fram ur den gotiska romanen som var en genre som blev populär i mitten av 1700-talet. Typiskt för de tidiga skräckberättelserna är att de har ­övernaturliga inslag och att de utspelar sig i kusliga miljöer som ­medeltida borgar med labyrintiska källargångar, gnisslande dörrar som plötsligt slås igen och hemska varelser som jagar sina skärrade offer genom mörkret.

En av dem som utvecklade skräckgenren var Mary ­Shelley (1797–1851). Redan som artonåring fick hon idén till sin världsberömda roman Frankenstein, som omedelbart blev en stor framgång när den publicerades 1818. Mary ­Shelley ­levde ett dramatiskt liv. Hon var dotter till den radikale upplysningsfilosofen William Godwin och feministen Mary ­Wollstonecraft (se s. 151). Vid sexton års ålder rymde hon med poeten Percy Bysshe Shelley och tillsammans ­flackade de runt i Europa. Deras liv kantades av många sorger, och ­redan vid 25 års ålder blev Mary änka, när Percy drunknade i Liguriska havet utanför nordvästra Italien.

Omständigheterna kring romanen Frankensteins ­tillkomst är nästan lika kända som själva romanen. I sällskap av bland annat lord Byron tillbringade Mary och Percy en ­regnig sommar vid Genèvesjön i Schweiz. Lord Byron kom med idén att de skulle skriva varsin spökhistoria och Mary

198

I den bästa av världar

­Shelley var den enda som avslutade sin historia.

I hennes berättelse är det inte det övernaturliga som skrämmer. Här är det en vetenskapsman som släpper loss den onda kraften som hotar människorna. Därför brukar Frankenstein räknas som den första science fiction-­romanen.

Samtidigt är det en berättelse med många romantiska drag, som kan läsas både som en varning för upplysningens ­okritiska syn på vetenskap och som en djuplodande skildring av den mänskliga naturens dubbelhet.

Victor Frankenstein – vetenskapsmannen som lekte Gud möt Mary ­Shelley.

Victor Frankenstein är en ung student som kommer till universitetet i den tyska staden Ingolstadt för att studera naturfilosofi. Efter två hårda studieår återstår endast en fråga för den vetgirige studenten att söka svar på: Vad skapar egentligen liv? Han stänger in sig i sitt laboratorium, försummar vänner och familj. Så en regnig höstkväll lyckas han till slut gjuta liv i den livlösa varelse han lappat ihop av kroppsdelar från döda människor. Men resultatet skrämmer honom.

Klockan var redan ett på morgonen. Regnet smattrade sorgligt mot rutorna och ljuset hade nästan brunnit ner när jag i dess falnande skimmer såg varelsens matta, gula öga öppna sig. Den andades tungt, och en krampartad rörelse genomfor dess lemmar.

Hur skulle jag kunna beskriva mina känslor inför denna katastrof, eller skildra den eländiga varelse jag med sådan oändlig möda och omsorg hade försökt forma? Hans lemmar var proportionerliga, och jag hade valt hans drag för att de skulle vara vackra. Vackra? Gode Gud! Hans gula hud täckte knappt maskineriet av muskler och ådror därunder, hans hår var glänsande svart och böljande, hans tänder vita

Romantiken

199

I sina böcker skildrar hon hur kvinnors liv begränsas till de möjligheter ett giftermål kunde ge. I romanen Stolthet och fördom spelas denna sanning ut som en möjlighet snarare än en begränsning. Familjen Bennet, som boken ­handlar om, har fem döttrar, och när fru Bennet får veta att en rik ogift man ska flytta in på det närbelägna godset är det ­främsta spåret i handlingen etablerat. Det gäller för minst en av ­familjens flickor att gifta sig så förmånligt som möjligt.

Det är en allmänt erkänd sanning att en ogift man som äger en stor förmögenhet måste vara i behov av en hustru.

Hur föga kända en sådan mans känslor eller avsikter än må vara, då han gör sitt första inträde i en krets av grannar, är de kringboende familjerna så fast övertygade om denna sanning att han anses som en rättmätig egendom åt en eller annan av deras döttrar.

Jane Austen, Stolthet och fördom, 1813 Översättning av Gösta Olzon

Männens värld och kvinnans lott Varför har inte kvinnorna samma rättigheter som männen?

Det var en fråga som ställts redan under den franska revolutionen i slutet av 1700-talet, bland annat av författaren Olympe de Gouges (se s. 150). De romaner som skrevs under 1800-talet vittnar om att kvinnor fortfarande i många avseenden tvingades leva på männens villkor. Flera av de kvinnliga författare som fortfarande läses från den tiden ­berättar om kvinnornas begränsade möjligheter att förverkliga sig själva. Över- och medelklassens kvinnor saknade för det mesta den frihet som männen hade, och deras ­viktigaste livsprojekt var att bli gifta så fort som möjligt. Det är ur ­denna grupp de flesta kvinnliga författarna framträder, men det skulle dröja ytterligare ­hundra år innan någon kvinna ur den lägre samhällsklassen hade möjlighet att skriva om sina erfarenheter.

Jane Austen (1775–1817) växte upp i det engelska grev­ skap­­et Hampshire och var yngst i en stor ­syskonskara. ­Faderns ­arbete som präst gav henne rika tillfällen att ­studera medelklassens ­umgängesvanor.

220

I den bästa av världar

Jane Austen publicerade aldrig något under eget namn.

Kontakten med utgivarna skedde dessutom mest genom hennes far och bröder. Även huvudpersonerna i hennes ­romaner lever i skuggan av männen, men genom sitt agerande lyckas de vinna männens hjärtan till slut. Utmärk­ an­de för Austens kvinnliga romankaraktärer är just deras målmedvetenhet, självständighet och integritet trots att de var beroende av männen.

Ungefär samma erfarenheter som ­Austen gjorde de tre skrivande systrarna ­Brontë: Charlotte, Emily och Anne. ­Också de var prästdöttrar, som fick använda all sin fan­ tasi och uppfinningsförmåga för att överleva ensam­het­ en i prästhemmet. De hittade på intressanta ­karaktärer och händelser utifrån sin lilla bekantskapskrets och sitt ­enahanda vardagsliv. För att kunna försörja sig blev de alla i vuxen ålder privatlärare, så kallade guvernanter.

Systrarna Brontës romaner bjuder ­precis som Austens på starkt realistiska skildringar av kvinnans situation.

Kvinnan får även här rätta sig efter mannens önskemål.

De mest lästa verken i dag är Jane Eyre av ­Charlotte Brontë (1816–1855) och Svindlande höjder av Emily Brontë (1818–1848).

Jane Austen.

Charlotte Brontë.

Realismen

221

I sina böcker skildrar hon hur kvinnors liv begränsas till de möjligheter ett giftermål kunde ge. I romanen Stolthet och fördom spelas denna sanning ut som en möjlighet snarare än en begränsning. Familjen Bennet, som boken ­handlar om, har fem döttrar, och när fru Bennet får veta att en rik ogift man ska flytta in på det närbelägna godset är det ­främsta spåret i handlingen etablerat. Det gäller för minst en av ­familjens flickor att gifta sig så förmånligt som möjligt.

Det är en allmänt erkänd sanning att en ogift man som äger en stor förmögenhet måste vara i behov av en hustru.

Hur föga kända en sådan mans känslor eller avsikter än må vara, då han gör sitt första inträde i en krets av grannar, är de kringboende familjerna så fast övertygade om denna sanning att han anses som en rättmätig egendom åt en eller annan av deras döttrar.

Jane Austen, Stolthet och fördom, 1813 Översättning av Gösta Olzon

Männens värld och kvinnans lott Varför har inte kvinnorna samma rättigheter som männen?

Det var en fråga som ställts redan under den franska revolutionen i slutet av 1700-talet, bland annat av författaren Olympe de Gouges (se s. 150). De romaner som skrevs under 1800-talet vittnar om att kvinnor fortfarande i många avseenden tvingades leva på männens villkor. Flera av de kvinnliga författare som fortfarande läses från den tiden ­berättar om kvinnornas begränsade möjligheter att förverkliga sig själva. Över- och medelklassens kvinnor saknade för det mesta den frihet som männen hade, och deras ­viktigaste livsprojekt var att bli gifta så fort som möjligt. Det är ur ­denna grupp de flesta kvinnliga författarna framträder, men det skulle dröja ytterligare ­hundra år innan någon kvinna ur den lägre samhällsklassen hade möjlighet att skriva om sina erfarenheter.

Jane Austen (1775–1817) växte upp i det engelska grev­ skap­­et Hampshire och var yngst i en stor ­syskonskara. ­Faderns ­arbete som präst gav henne rika tillfällen att ­studera medelklassens ­umgängesvanor.

220

I den bästa av världar

Jane Austen publicerade aldrig något under eget namn.

Kontakten med utgivarna skedde dessutom mest genom hennes far och bröder. Även huvudpersonerna i hennes ­romaner lever i skuggan av männen, men genom sitt agerande lyckas de vinna männens hjärtan till slut. Utmärk­ an­de för Austens kvinnliga romankaraktärer är just deras målmedvetenhet, självständighet och integritet trots att de var beroende av männen.

Ungefär samma erfarenheter som ­Austen gjorde de tre skrivande systrarna ­Brontë: Charlotte, Emily och Anne. ­Också de var prästdöttrar, som fick använda all sin fan­ tasi och uppfinningsförmåga för att överleva ensam­het­ en i prästhemmet. De hittade på intressanta ­karaktärer och händelser utifrån sin lilla bekantskapskrets och sitt ­enahanda vardagsliv. För att kunna försörja sig blev de alla i vuxen ålder privatlärare, så kallade guvernanter.

Systrarna Brontës romaner bjuder ­precis som Austens på starkt realistiska skildringar av kvinnans situation.

Kvinnan får även här rätta sig efter mannens önskemål.

De mest lästa verken i dag är Jane Eyre av ­Charlotte Brontë (1816–1855) och Svindlande höjder av Emily Brontë (1818–1848).

Jane Austen.

Charlotte Brontë.

Realismen

221

"Och ur dess aska flammar solen upp" – litteraturen under 1900- och 2000-talen

"Och ur dess aska flammar solen upp" – litteraturen under 1900- och 2000-talen

Samtala om texten 1. Hur reagerar du på Edith Södergrans dikt? Vilka tankar och känslor ­väcker den hos dig?

2. Vilka stämningar tycker du präglar dikten?

3. Vilka olika roller eller gestalter tar diktjaget på sig?

4. Vad blir effekten av att varje rad i dikten börjar med ­samma ord?

5. Vilken eller vilka diktrader fastnar du särskilt för? Varför?

Skriv Välj en av diktens versrader som rubrik för en egen moder­ nistisk dikt. Associera fritt kring den rad du väljer och för­ sök att skriva utan att censurera dina tankar. Samla gärna ­klassens dikter på en vägg i klassrummet så att alla kan läsa varandras texter.

Marockansk trädgård, Henri ­Matisse, 1912.

Matisse var en av 1900-talets mest inflytelserika konstnärer.

Han arbetade med förenklade motiv och starka, lysande färger.

Dadaismen – ”ett maskspel, en skrattsalva?”

Dadaismen var den modernistiska rörelse som gick till skarpast angrepp mot konsten, traditionerna, normerna, ja hela samhället. Dadaisterna formade sig som en slags proteströrelse mot ett samhälle som skickade unga människor till slagfältet.

Det första dadaistiska manifestet skrevs av tysken Hugo Ball (1886–1927) i Zürich och här ges en förklaring till vad dada betyder: ”På franska betyder dada ’käpphäst’, på ­tyska betyder det ’Adjöss, det rör mig inte i ryggen, på återseende, en annan gång’. ” Ett nonsensord, helt enkelt. ­Dadaismen uppfattade den traditionella konsten som förljugen och ­gjorde allt för att provocera. Konstnären Marcel Duchamp målade pipskägg och mustasch på Leonardo da Vincis Mona Lisa, medan poeterna skrev dikter med påhittade ord. ­Humor och respektlöshet präglade många av dadaismens upptåg. ”Dadaismen – ett maskspel, en skrattsalva?” skrev Hugo Ball vid ett tillfälle.

På klubben Cabaret Voltaire i Zürich träffades dadaister­na och framförde ljuddikter och bullermusik. Rumänen ­Tristan Tzara (1896– 1963) var en av rörelsens mest framträdande poeter. Här är hans recept på hur man skriver en dadaistisk dikt:

Tag en tidning.

Tag en sax.

Välj ut en artikel lagom lång för er dikt.

Klipp ut den.

Klipp omsorgsfullt ut varje ord i artikeln.

Lägg alla orden i en påse.

Skaka den försiktigt.

Tag sedan upp urklippen ett efter ett.

Skriv av dem noga precis som de kommer.

Dikten blir lik er själv.

Och nu är ni författare, oändligt originell och förtrollande sensibel men ingenting för vanligt sunt förnuft.

Tatlin at Home, Raoul Hausmann, 1920.

Tristan Tzara, 1918

272

Hoppla, vi lever!

273

Samtala om texten 1. Hur reagerar du på Edith Södergrans dikt? Vilka tankar och känslor ­väcker den hos dig?

2. Vilka stämningar tycker du präglar dikten?

3. Vilka olika roller eller gestalter tar diktjaget på sig?

4. Vad blir effekten av att varje rad i dikten börjar med ­samma ord?

5. Vilken eller vilka diktrader fastnar du särskilt för? Varför?

Skriv Välj en av diktens versrader som rubrik för en egen moder­ nistisk dikt. Associera fritt kring den rad du väljer och för­ sök att skriva utan att censurera dina tankar. Samla gärna ­klassens dikter på en vägg i klassrummet så att alla kan läsa varandras texter.

Marockansk trädgård, Henri ­Matisse, 1912.

Matisse var en av 1900-talets mest inflytelserika konstnärer.

Han arbetade med förenklade motiv och starka, lysande färger.

Dadaismen – ”ett maskspel, en skrattsalva?”

Dadaismen var den modernistiska rörelse som gick till skarpast angrepp mot konsten, traditionerna, normerna, ja hela samhället. Dadaisterna formade sig som en slags proteströrelse mot ett samhälle som skickade unga människor till slagfältet.

Det första dadaistiska manifestet skrevs av tysken Hugo Ball (1886–1927) i Zürich och här ges en förklaring till vad dada betyder: ”På franska betyder dada ’käpphäst’, på ­tyska betyder det ’Adjöss, det rör mig inte i ryggen, på återseende, en annan gång’. ” Ett nonsensord, helt enkelt. ­Dadaismen uppfattade den traditionella konsten som förljugen och ­gjorde allt för att provocera. Konstnären Marcel Duchamp målade pipskägg och mustasch på Leonardo da Vincis Mona Lisa, medan poeterna skrev dikter med påhittade ord. ­Humor och respektlöshet präglade många av dadaismens upptåg. ”Dadaismen – ett maskspel, en skrattsalva?” skrev Hugo Ball vid ett tillfälle.

På klubben Cabaret Voltaire i Zürich träffades dadaister­na och framförde ljuddikter och bullermusik. Rumänen ­Tristan Tzara (1896– 1963) var en av rörelsens mest framträdande poeter. Här är hans recept på hur man skriver en dadaistisk dikt:

Tag en tidning.

Tag en sax.

Välj ut en artikel lagom lång för er dikt.

Klipp ut den.

Klipp omsorgsfullt ut varje ord i artikeln.

Lägg alla orden i en påse.

Skaka den försiktigt.

Tag sedan upp urklippen ett efter ett.

Skriv av dem noga precis som de kommer.

Dikten blir lik er själv.

Och nu är ni författare, oändligt originell och förtrollande sensibel men ingenting för vanligt sunt förnuft.

Tatlin at Home, Raoul Hausmann, 1920.

Tristan Tzara, 1918

272

Hoppla, vi lever!

273

De kanske mest kända av alla fiktiva detektiver är Sherlock Holmes, som skapades av Sir Arthur Conan Doyle, och Hercule Poirot och Miss Marple, som skapades av Agatha Christie.

Sherlock Holmes introducerades för första gången 1887 i en roman som heter En studie i rött. Hercule Poirot dök upp i boken En dos stryknin från 1920, medan Miss Marple introducerades för läsarna för första gången 1927 i en novell som heter Tisdagsklubben.

Kriminalromanen och samhället En av de mest populära litterära genrerna i dag är kriminalromanen, eller deckaren. Kriminalromanen har rötter långt tillbaka i litteraturhistorien. Den amerikanske författaren Edgar Allan Poe (1809–1849) brukar räknas till genrens skapare med sina historier om detektiven och problemlösaren Auguste Dupin (läs mer om Poe på s. 201–203). Men även före Poe är spänningsinslag vanligt förekommande i litteraturen. Till exempel skildrar pjäsen Kung Oidipus av Sofokles från 400-talet f.Kr. en mordutredning, där Oidipus söker ­efter sin fars mördare, utan att veta att det är han själv som är den skyldige.

Kriminalberättelsen är en genre som, i likhet med dystopierna, utgår från problem som finns i samhället, nämligen brottslighet av olika slag. Allt eftersom genren har utvecklats har samhällsskildringen fått allt större utrymme och djup i berättelserna. Även om en författare som Sir Arthur Conan Doyle i slutet av 1800-talet lät sin huvudperson Sherlock Holmes röra sig i olika miljöer i samhället, är det först i och med den så

352

"Och ur dess aska flammar solen upp"

kallade hårdkokta deckaren i USA på 1920- och 1930-talen som den mörka och kritiska skildringen av samhället kom in i genren.

Den hårdkokta deckaren fick sitt namn av huvudpersonernas hårda stil och de osminkade skildringarna av våld och kriminalitet. Den miljö som skildras är den farliga storstaden, där kriminaliteten snarast framställs som en naturlig konsekvens av missförhållanden som finns i samhället. Att deckaren i USA tar denna riktning är inte märkligt om man tänker på hur samhället utvecklade sig vid den här tiden.

Den organiserade kriminaliteten spred sig snabbt. Våld och skottlossning blev allt vanligare i storstäderna, där korruptionen bredde ut sig.

En av den hårdkokta skolans tidigaste stilbildare var Dashiell Hammett (1894–1961). Han inledde sitt författarskap med ett stort antal noveller om en detektiv som jobbar i San Francisco. Samma detektiv finns med i debutromanen Röd skörd, som handlar om en gangsterstyrd stad, där de olika gängen bekämpar varandra. Det är hårda tider och ska man överleva måste man vara hänsynslös. Så här skildrar Hammett hur gruvarbetarna i staden blir behandlade av sin arbetsgivare:

Dashiell Hammett.

Det rätta ögonblicket kom 1921. Affärerna gick åt helvete.

Gamle Elihu struntade i om han måste slå igen ett tag eller inte. Han rev upp avtalet med sina män och sparkade tillbaka dem till förkrigsförhållandena.

Nu var det de före detta hjälparnas tur att skrika på hjälp.

Bill Quint skickades ut från fackföreningens högkvarter i Chicago för att se till att någonting hände. Han var emot en strejk, att alla helt enkelt skulle gå sin väg. Han rådde dem att ta till det gamla sabotagetricket, att stanna kvar på jobbet och röra till saker och ting inifrån. Men det var inte tillräckligt drastiskt för jobbarna i Personville. De ville hamna på kartan, skriva arbetarhistoria.

Så slog de till.

Strejken varade i åtta månader. Båda sidorna blödde friskt.

Jobbarna måste blöda själva. Gamle Elihu hyrde beväpnade hantlangare, strejkbrytare, karlar ur Nationalgardet och till och med delar av den reguljära armén för att sköta blöd­

Litteratur som roar och oroar

353

De kanske mest kända av alla fiktiva detektiver är Sherlock Holmes, som skapades av Sir Arthur Conan Doyle, och Hercule Poirot och Miss Marple, som skapades av Agatha Christie.

Sherlock Holmes introducerades för första gången 1887 i en roman som heter En studie i rött. Hercule Poirot dök upp i boken En dos stryknin från 1920, medan Miss Marple introducerades för läsarna för första gången 1927 i en novell som heter Tisdagsklubben.

Kriminalromanen och samhället En av de mest populära litterära genrerna i dag är kriminalromanen, eller deckaren. Kriminalromanen har rötter långt tillbaka i litteraturhistorien. Den amerikanske författaren Edgar Allan Poe (1809–1849) brukar räknas till genrens skapare med sina historier om detektiven och problemlösaren Auguste Dupin (läs mer om Poe på s. 201–203). Men även före Poe är spänningsinslag vanligt förekommande i litteraturen. Till exempel skildrar pjäsen Kung Oidipus av Sofokles från 400-talet f.Kr. en mordutredning, där Oidipus söker ­efter sin fars mördare, utan att veta att det är han själv som är den skyldige.

Kriminalberättelsen är en genre som, i likhet med dystopierna, utgår från problem som finns i samhället, nämligen brottslighet av olika slag. Allt eftersom genren har utvecklats har samhällsskildringen fått allt större utrymme och djup i berättelserna. Även om en författare som Sir Arthur Conan Doyle i slutet av 1800-talet lät sin huvudperson Sherlock Holmes röra sig i olika miljöer i samhället, är det först i och med den så

352

"Och ur dess aska flammar solen upp"

kallade hårdkokta deckaren i USA på 1920- och 1930-talen som den mörka och kritiska skildringen av samhället kom in i genren.

Den hårdkokta deckaren fick sitt namn av huvudpersonernas hårda stil och de osminkade skildringarna av våld och kriminalitet. Den miljö som skildras är den farliga storstaden, där kriminaliteten snarast framställs som en naturlig konsekvens av missförhållanden som finns i samhället. Att deckaren i USA tar denna riktning är inte märkligt om man tänker på hur samhället utvecklade sig vid den här tiden.

Den organiserade kriminaliteten spred sig snabbt. Våld och skottlossning blev allt vanligare i storstäderna, där korruptionen bredde ut sig.

En av den hårdkokta skolans tidigaste stilbildare var Dashiell Hammett (1894–1961). Han inledde sitt författarskap med ett stort antal noveller om en detektiv som jobbar i San Francisco. Samma detektiv finns med i debutromanen Röd skörd, som handlar om en gangsterstyrd stad, där de olika gängen bekämpar varandra. Det är hårda tider och ska man överleva måste man vara hänsynslös. Så här skildrar Hammett hur gruvarbetarna i staden blir behandlade av sin arbetsgivare:

Dashiell Hammett.

Det rätta ögonblicket kom 1921. Affärerna gick åt helvete.

Gamle Elihu struntade i om han måste slå igen ett tag eller inte. Han rev upp avtalet med sina män och sparkade tillbaka dem till förkrigsförhållandena.

Nu var det de före detta hjälparnas tur att skrika på hjälp.

Bill Quint skickades ut från fackföreningens högkvarter i Chicago för att se till att någonting hände. Han var emot en strejk, att alla helt enkelt skulle gå sin väg. Han rådde dem att ta till det gamla sabotagetricket, att stanna kvar på jobbet och röra till saker och ting inifrån. Men det var inte tillräckligt drastiskt för jobbarna i Personville. De ville hamna på kartan, skriva arbetarhistoria.

Så slog de till.

Strejken varade i åtta månader. Båda sidorna blödde friskt.

Jobbarna måste blöda själva. Gamle Elihu hyrde beväpnade hantlangare, strejkbrytare, karlar ur Nationalgardet och till och med delar av den reguljära armén för att sköta blöd­

Litteratur som roar och oroar

353

a

18 7

st Rö St da r i n r u dbe m rg m , et

gu Au

Sv

en

sk

a

Ak

ad or emi dl en is t s a

17 8

Ak a gr dem un ie da n s.

17 3

än O l o sk f D a a A r lin gu , s Sw en Th

18 74

6

2– 34

1 15 4

l be Bi as vV as ta us

ya N

Nysvenska 1526–1879

G

te s på t am sv en e n te sk t a

l ag ta gö st Vä e dr Äl

6

Fornsvenska 1225–1526

en

Runsvenska 800–1225

15 2

12 25

Du har säkert räknat ut att de här fraserna har samma betydelse, men att det är olika språk. Du förstår några av dem, men sannolikt inte alla. Som du ser är några av fraserna ­eller orden mycket lika varandra, medan andra är väldigt olika. Vissa av fraserna är skrivna med vårt alfabet, medan

sk

Paljonko kello on? Quelle heure est-il? Hvat er klokkan? Τι ώρα είναι? What time is it? Hva er klokka? Qassinngorpa?

Hvad er klokken? Wie viel Uhr ist es? ¿Qué hora es?

Mitäs kello oon? Hvað er klukkan? Сколько времени?

Galle diimmu leat? Che ore sono? いま何時ですか。 Koliko je sati? 几点了? Vad är klockan?

en

Vår världs språk

Sv

Svenskans historia

9

andra är skrivna med helt andra tecken. Och medan vissa av fraserna skrivs isär, skrivs andra som ett enda ord.

Hur kan det egentligen komma sig att vissa av fraserna – och språken – är mer lika varandra än andra? Varför skriver man med olika tecken? Och varför skriver man meningar på olika sätt i olika språk?

I fraserna ovan är hvat er klokkan (färöiska), hva er ­klokka (norska), hvad er klokken (danska), hvað er klukkan (isländska) och vad är klockan (svenska) mycket lika varandra, liksom quelle heure est-il (franska), qué hora es (spanska) och che ore sono (italienska) också har flera likheter. Många av de här likheterna beror på att språken är besläktade med varandra.

Förenklat kan man säga att vissa språk hör samman ”genetiskt”. De har samma ursprung på samma sätt som en bror och syster har samma föräldrar. Därför säger man ­också att språk hör samman i olika familjer. Exempelvis tillhör ­svenska, tyska och engelska den germanska språkfamiljen, medan franska, spanska och italienska tillhör den romanska språk­familjen.

Men familjer kan även höra samman i större släkter. Språk­ en i den germanska och romanska språkfamiljen har också vissa likheter, och det beror delvis på att de två familjerna tillhör samma släkt. Språksläkten som bland annat omfattar den germanska och romanska språkfamiljen kallas indo­ euro­peiska språk.

Det finns fler språksläkter än den ­indoeuropeiska. Exempelvis hör finska till den finsk-ugriska språksläkten, grönländska till den eskimåisk-aleutiska språksläkten och mandarin (en variant av kinesiska) till den sino-tibetanska språk­släkten. Finska, grönländska och mandarin är ­alltså varken släkt med varandra eller med svenskan, eftersom språken tillhör olika språksläkter.

(PS. Språken i fraserna är finska, franska, färöiska, ­grekiska, engelska, norska, grönländska, danska, tyska, spanska, ­meänkieli, isländska, ryska, nordsamiska, italienska, japanska, kroatiska, kinesiska/mandarin och svenska.)

Nusvenska 1879–

a

18 7

st Rö St da r i n r u dbe m rg m , et

gu Au

Sv

en

sk

a

Ak

ad or emi dl en is t s a

17 8

Ak a gr dem un ie da n s.

17 3

än O l o sk f D a a A r lin gu , s Sw en Th

18 74

6

2– 34

1 15 4

l be Bi as vV as ta us

ya N

Nysvenska 1526–1879

G

te s på t am sv en e n te sk t a

l ag ta gö st Vä e dr Äl

6

Fornsvenska 1225–1526

en

Runsvenska 800–1225

15 2

12 25

Du har säkert räknat ut att de här fraserna har samma betydelse, men att det är olika språk. Du förstår några av dem, men sannolikt inte alla. Som du ser är några av fraserna ­eller orden mycket lika varandra, medan andra är väldigt olika. Vissa av fraserna är skrivna med vårt alfabet, medan

sk

Paljonko kello on? Quelle heure est-il? Hvat er klokkan? Τι ώρα είναι? What time is it? Hva er klokka? Qassinngorpa?

Hvad er klokken? Wie viel Uhr ist es? ¿Qué hora es?

Mitäs kello oon? Hvað er klukkan? Сколько времени?

Galle diimmu leat? Che ore sono? いま何時ですか。 Koliko je sati? 几点了? Vad är klockan?

en

Vår världs språk

Sv

Svenskans historia

9

andra är skrivna med helt andra tecken. Och medan vissa av fraserna skrivs isär, skrivs andra som ett enda ord.

Hur kan det egentligen komma sig att vissa av fraserna – och språken – är mer lika varandra än andra? Varför skriver man med olika tecken? Och varför skriver man meningar på olika sätt i olika språk?

I fraserna ovan är hvat er klokkan (färöiska), hva er ­klokka (norska), hvad er klokken (danska), hvað er klukkan (isländska) och vad är klockan (svenska) mycket lika varandra, liksom quelle heure est-il (franska), qué hora es (spanska) och che ore sono (italienska) också har flera likheter. Många av de här likheterna beror på att språken är besläktade med varandra.

Förenklat kan man säga att vissa språk hör samman ”genetiskt”. De har samma ursprung på samma sätt som en bror och syster har samma föräldrar. Därför säger man ­också att språk hör samman i olika familjer. Exempelvis tillhör ­svenska, tyska och engelska den germanska språkfamiljen, medan franska, spanska och italienska tillhör den romanska språk­familjen.

Men familjer kan även höra samman i större släkter. Språk­ en i den germanska och romanska språkfamiljen har också vissa likheter, och det beror delvis på att de två familjerna tillhör samma släkt. Språksläkten som bland annat omfattar den germanska och romanska språkfamiljen kallas indo­ euro­peiska språk.

Det finns fler språksläkter än den ­indoeuropeiska. Exempelvis hör finska till den finsk-ugriska språksläkten, grönländska till den eskimåisk-aleutiska språksläkten och mandarin (en variant av kinesiska) till den sino-tibetanska språk­släkten. Finska, grönländska och mandarin är ­alltså varken släkt med varandra eller med svenskan, eftersom språken tillhör olika språksläkter.

(PS. Språken i fraserna är finska, franska, färöiska, ­grekiska, engelska, norska, grönländska, danska, tyska, spanska, ­meänkieli, isländska, ryska, nordsamiska, italienska, japanska, kroatiska, kinesiska/mandarin och svenska.)

Nusvenska 1879–

Varför förändras språk?

Men om vissa språk nu är släkt med varandra – varför är de då ändå olika? Hur har olikheter mellan språk uppstått? Alla forskare är överens om att ett språk som människor talar och har som modersmål alltid förändras. Eftersom språk används av människor, är det människorna som förändrar språket – språk förändras inte av sig själva.

Språk förändras på många sätt och av många anledning­ ar. En viktig ­orsak till att språk blir mer olika är att människor är åtskilda från varandra av exempelvis skog­ ar, hav, bergskedjor eller bara av långa avstånd. Språk påverkas också av människors sociala miljö. Språkförändringar sker dels genom påverkan av människor i ­tidigare generationer, dels av ­andra människor i ­omgivningen.

Ett barn lär sig oftast sitt moders­mål av sina föräldrar, men barnets språk ­påverkas också av kompisar och ­andra människor som barnet kommer i kontakt med under sin uppväxt och senare genom hela livet. Många likheter mellan språk har uppkommit för att männi­skor vill tillhöra en gemenskap eller likna varandra, och omvänt har språk ­blivit mer olika varandra för att människor vill hålla sig utanför en viss grupp.

380

Svenskan i ständig förändring

Språkdöd ”Döda språk” är en benämning på språk som inte längre har några modersmålstalare. Exempel på några gamla, döda språk är latin, sanskrit och gotiska, men språk dör hela ti­ den runtomkring oss även i dag. Faktiskt har de processer som leder fram till att språk dör verkat snabbare de senaste hundra åren än någonsin tidigare, och en pessimistisk siffra säger att ungefär 90 procent av alla språk kan vara döda om hundra år. Orsakerna till att språk dör är många, exempelvis språkbyte, folkförflyttningar och folkminskningar, och ofta samverkar flera processer som leder fram till att språk upp­ hör att fungera som människors modersmål.

Diskutera Varför varierar man sitt språk efter vem man talar med?

Kan man inte bara prata på samma sätt hela tiden?

Hur gör du? Hur gör människor i din omgivning?

Diskutera Vad tycker du om att språk dör ut? Är det sorgligt att språk försvinner eller skulle det rent av vara bättre om så många som möjligt lärde sig ett och samma språk, så vi kunde för­ stå varandra över nationsgränserna?

Undersök Välj ett dött språk och presentera det närmare. Frågor som du kan söka svar på är exempelvis: Var har språket använts?

Vilken språkfamilj eller språksläkt har det tillhört? Vilka källor finns det i dag till språket? Varför dog språket ut?

Bra böcker om gamla språk är Ola Wikanders Ett träd med vida grenar.

De indoeuropeiska språk­ ens historia och I döda språks sällskap. En bok om väldigt gamla språk.

Svenskans historia

381

Varför förändras språk?

Men om vissa språk nu är släkt med varandra – varför är de då ändå olika? Hur har olikheter mellan språk uppstått? Alla forskare är överens om att ett språk som människor talar och har som modersmål alltid förändras. Eftersom språk används av människor, är det människorna som förändrar språket – språk förändras inte av sig själva.

Språk förändras på många sätt och av många anledning­ ar. En viktig ­orsak till att språk blir mer olika är att människor är åtskilda från varandra av exempelvis skog­ ar, hav, bergskedjor eller bara av långa avstånd. Språk påverkas också av människors sociala miljö. Språkförändringar sker dels genom påverkan av människor i ­tidigare generationer, dels av ­andra människor i ­omgivningen.

Ett barn lär sig oftast sitt moders­mål av sina föräldrar, men barnets språk ­påverkas också av kompisar och ­andra människor som barnet kommer i kontakt med under sin uppväxt och senare genom hela livet. Många likheter mellan språk har uppkommit för att männi­skor vill tillhöra en gemenskap eller likna varandra, och omvänt har språk ­blivit mer olika varandra för att människor vill hålla sig utanför en viss grupp.

380

Svenskan i ständig förändring

Språkdöd ”Döda språk” är en benämning på språk som inte längre har några modersmålstalare. Exempel på några gamla, döda språk är latin, sanskrit och gotiska, men språk dör hela ti­ den runtomkring oss även i dag. Faktiskt har de processer som leder fram till att språk dör verkat snabbare de senaste hundra åren än någonsin tidigare, och en pessimistisk siffra säger att ungefär 90 procent av alla språk kan vara döda om hundra år. Orsakerna till att språk dör är många, exempelvis språkbyte, folkförflyttningar och folkminskningar, och ofta samverkar flera processer som leder fram till att språk upp­ hör att fungera som människors modersmål.

Diskutera Varför varierar man sitt språk efter vem man talar med?

Kan man inte bara prata på samma sätt hela tiden?

Hur gör du? Hur gör människor i din omgivning?

Diskutera Vad tycker du om att språk dör ut? Är det sorgligt att språk försvinner eller skulle det rent av vara bättre om så många som möjligt lärde sig ett och samma språk, så vi kunde för­ stå varandra över nationsgränserna?

Undersök Välj ett dött språk och presentera det närmare. Frågor som du kan söka svar på är exempelvis: Var har språket använts?

Vilken språkfamilj eller språksläkt har det tillhört? Vilka källor finns det i dag till språket? Varför dog språket ut?

Bra böcker om gamla språk är Ola Wikanders Ett träd med vida grenar.

De indoeuropeiska språk­ ens historia och I döda språks sällskap. En bok om väldigt gamla språk.

Svenskans historia

381

Svenskan om hundra år Om nu språket förändras hela tiden, hur kommer då svens­ kan att se ut om hundra år? Så här spår språkforskaren Olle Josephson: ”År 2107 hör du kanske tolv språk under en dag och talar själv sex. I din svenska nättidning kommer vart 25:e ord från engelskan, och när du trycker på översättningsknappen för din kinesiska tidning blir svenskan lite märklig men begriplig […] Men mycket är sig alldeles likt.”

Att se in i framtiden är naturligtvis svårt, men här följer några viktiga utvecklingslinjer i framtidens svenska enligt Olle Josephsons spådom: • •

• • •

• •

Våra liv blir flerspråkigare och vi kommer att använda och möta flera språk.

Vi möter mer språkblandning både i tal och skrift, som exempelvis engelska inskott i svenskan eller blandning av flera dialekter.

Nya dialekter uppstår i storstäderna.

Ordförrådet förändras, som alltid, och lånordens andel ökar, både från engelskan och från andra språk.

Orden blir mer specialiserade och vetenskapliga, exempel­ vis som förändringen från hösnuva och ordblindhet till pollen­allergi och dyslexi.

Vi får fler kortord som demo och tänk och initialord som sms och lol.

Pronomenet de ersätter dem och formen dom försvinner.

Däremot kommer inte grammatiken, ordböjningen, ordbildningen eller uttalet att förändras särskilt mycket, och betydligt mindre än de senaste 100 åren, enligt Olle Josephson.

Vad tror du?

Diskutera Arbeta tillsammans med en kamrat och spå tillsammans i "språksumpen": 1. Från vilka språk kommer vi att hämta lånord om hundra år?

2. Finns svenskan kvar, eller kommer alla i Sverige att tala engelska eller något annat språk?

3. Från vilka nya betydelseområden kommer vi att behöva nya ord?

400

Svenskan i ständig förändring

4. Hur kommer vi att skriva? Vad händer med förkortningar och smileys som används i chatt, sms och liknande, som till exempel afk, bbl, irl, r?

5. Kommer vi att fortsätta att skriva ihop ord som rökfritt ­eller kommer det att skrivas rök fritt?

6. Kommer språket att förändras på andra sätt?

Svenskans historia

401

Svenskan om hundra år Om nu språket förändras hela tiden, hur kommer då svens­ kan att se ut om hundra år? Så här spår språkforskaren Olle Josephson: ”År 2107 hör du kanske tolv språk under en dag och talar själv sex. I din svenska nättidning kommer vart 25:e ord från engelskan, och när du trycker på översättningsknappen för din kinesiska tidning blir svenskan lite märklig men begriplig […] Men mycket är sig alldeles likt.”

Att se in i framtiden är naturligtvis svårt, men här följer några viktiga utvecklingslinjer i framtidens svenska enligt Olle Josephsons spådom: • •

• • •

• •

Våra liv blir flerspråkigare och vi kommer att använda och möta flera språk.

Vi möter mer språkblandning både i tal och skrift, som exempelvis engelska inskott i svenskan eller blandning av flera dialekter.

Nya dialekter uppstår i storstäderna.

Ordförrådet förändras, som alltid, och lånordens andel ökar, både från engelskan och från andra språk.

Orden blir mer specialiserade och vetenskapliga, exempel­ vis som förändringen från hösnuva och ordblindhet till pollen­allergi och dyslexi.

Vi får fler kortord som demo och tänk och initialord som sms och lol.

Pronomenet de ersätter dem och formen dom försvinner.

Däremot kommer inte grammatiken, ordböjningen, ordbildningen eller uttalet att förändras särskilt mycket, och betydligt mindre än de senaste 100 åren, enligt Olle Josephson.

Vad tror du?

Diskutera Arbeta tillsammans med en kamrat och spå tillsammans i "språksumpen": 1. Från vilka språk kommer vi att hämta lånord om hundra år?

2. Finns svenskan kvar, eller kommer alla i Sverige att tala engelska eller något annat språk?

3. Från vilka nya betydelseområden kommer vi att behöva nya ord?

400

Svenskan i ständig förändring

4. Hur kommer vi att skriva? Vad händer med förkortningar och smileys som används i chatt, sms och liknande, som till exempel afk, bbl, irl, r?

5. Kommer vi att fortsätta att skriva ihop ord som rökfritt ­eller kommer det att skrivas rök fritt?

6. Kommer språket att förändras på andra sätt?

Svenskans historia

401

Gå på djupet Svenskans epoker

Konstgjorda språk

Nu har du läst om flera epoker i språkhistorien. Namnen på dem finns här nedan. Din uppgift är att bläddra tillbaka i kapitlet och ta reda på under vilka perioder som varje epok varade och notera vad som utmärker varje epok.

Runsvenska Fornsvenska Nysvenska Nusvenska Fundera även över hur epokerna kan ha fått sina namn. Om ­hundra år är epoken ”nusvenska” inte nusvensk längre. Vad tror du att epoken kommer att kallas då? Varför? Redovisa i form av en kortare rapport.

Flera försök har gjorts att skapa nya språk, i olika syften och med olika framgång. Välj ett av språken: esperanto, ido, interlingua, morsealfabetet, teckenspråk och blindskrift (den europeiska punktskriften, den så kallade brailleskriften) och ta reda på mer om språket. Frågor du kan söka svar på är: När skapades språket? Av vem? I vilket syfte? Hur har språket använts och av hur många? Hur är språket uppbyggt? Redovisa för varandra i klassen. Följ gärna upp redovisningarna med en gemensam diskussion kring likheter och skillnader mellan de olika typerna av konstgjorda språk.

Läs mer om hur man skriver en rapport på s. 449–450.

Rungrannar och kändisar Finns det någon runsten i din närhet? Sök upp den, forska kring den och presentera den. Exempel på frågor du kan söka svar på är: stenens ålder, placering, omgivning och ornamentik (utsmyckning).

Hur är stenen bevarad? Vill du gå vidare kan du undersöka texten och tolka den. Vilket budskap har texten? Om du har möjlighet kan du fotografera stenen och visa bilder under presentationen.

Om det inte finns någon sten i din närhet kan du istället gå in på Riksantikvarieämbetets webbplats och där välja en runsten som du presenterar. Tycker du att det är svårt att välja bland alla stenar följer här några förslag på välkända runstenar: Rökstenen (Östergötland), Frösöstenen (Jämtland), Nolbystenen (Medelpad), Varpsundsstenen (Uppland), Björketorpstenen (Blekinge).

Lästips för runforskare Riksantikvarieämbetets webbplats: http://www.raa.se. Klicka på ”Kulturarv”, sedan ”Arkeologi och fornlämningar” och ”Runstenar”.

Svenska ord Ta hjälp av en ordbok, exempelvis Svenska Akademiens Ordbok (finns i digital form på adressen http://g3.spraakdata.gu.se/saob), Nationalencyklopedins Ordbok eller Elof Hellquists Svensk ety­mo­logisk ordbok (finns i digital form på Projekt Runeberg, http://runeberg. org/svetym). Vissa av orden i rött är så kallade arv­ord, alltså ord som är mycket gamla i svenskan och inte lånade. Ta reda på vilka av orden som är arvord och vilka som är lånord. Var­ifrån härstammar lånorden? Under vilken period har de lånats in? Varför har de lånats in i svenskan – vilken funktion har de fyllt? Varför har de lånats in just från detta språk under just den perioden? stad, bassäng, bärsärk, bra, pojke, toalett, blus, potatis, advokat, byrå, språk, replik, far, portvin, varg, grav, kalabalik, viking, fisk, gast, pjäxa, nyckel, hängmatta, durk, alkov, kutter, brosch Fortsätt med ordböckerna. Nedanstående text är en helt normal svensk text hämtad ur tidningen Universitetsläraren. Som du ser känns alla ord som bekanta svenska ord, men många av dem är faktiskt lånord. Vilka av orden är lånord och varifrån har de lånats?

Den som tvärsäkert slår fast behovet av fler utbildade tekniker och civilingenjörer för att Sverige inte ska halka efter i den inter­nationella konkurrensen, har inga säkra belägg för detta.

Thorgunn Snædal & Marit Åhlén: Svenska runor.

Rune Palm: Vikingarnas språk.

Sven B.F. Jansson: Runinskrifter i Sverige.

Sveriges runinskrifter. Verket består av 15 band och beskriver alla landets runinskrifter landskapsvis.

Svenskan i ständig förändring

403

Gå på djupet Svenskans epoker

Konstgjorda språk

Nu har du läst om flera epoker i språkhistorien. Namnen på dem finns här nedan. Din uppgift är att bläddra tillbaka i kapitlet och ta reda på under vilka perioder som varje epok varade och notera vad som utmärker varje epok.

Runsvenska Fornsvenska Nysvenska Nusvenska Fundera även över hur epokerna kan ha fått sina namn. Om ­hundra år är epoken ”nusvenska” inte nusvensk längre. Vad tror du att epoken kommer att kallas då? Varför? Redovisa i form av en kortare rapport.

Flera försök har gjorts att skapa nya språk, i olika syften och med olika framgång. Välj ett av språken: esperanto, ido, interlingua, morsealfabetet, teckenspråk och blindskrift (den europeiska punktskriften, den så kallade brailleskriften) och ta reda på mer om språket. Frågor du kan söka svar på är: När skapades språket? Av vem? I vilket syfte? Hur har språket använts och av hur många? Hur är språket uppbyggt? Redovisa för varandra i klassen. Följ gärna upp redovisningarna med en gemensam diskussion kring likheter och skillnader mellan de olika typerna av konstgjorda språk.

Läs mer om hur man skriver en rapport på s. 449–450.

Rungrannar och kändisar Finns det någon runsten i din närhet? Sök upp den, forska kring den och presentera den. Exempel på frågor du kan söka svar på är: stenens ålder, placering, omgivning och ornamentik (utsmyckning).

Hur är stenen bevarad? Vill du gå vidare kan du undersöka texten och tolka den. Vilket budskap har texten? Om du har möjlighet kan du fotografera stenen och visa bilder under presentationen.

Om det inte finns någon sten i din närhet kan du istället gå in på Riksantikvarieämbetets webbplats och där välja en runsten som du presenterar. Tycker du att det är svårt att välja bland alla stenar följer här några förslag på välkända runstenar: Rökstenen (Östergötland), Frösöstenen (Jämtland), Nolbystenen (Medelpad), Varpsundsstenen (Uppland), Björketorpstenen (Blekinge).

Lästips för runforskare Riksantikvarieämbetets webbplats: http://www.raa.se. Klicka på ”Kulturarv”, sedan ”Arkeologi och fornlämningar” och ”Runstenar”.

Svenska ord Ta hjälp av en ordbok, exempelvis Svenska Akademiens Ordbok (finns i digital form på adressen http://g3.spraakdata.gu.se/saob), Nationalencyklopedins Ordbok eller Elof Hellquists Svensk ety­mo­logisk ordbok (finns i digital form på Projekt Runeberg, http://runeberg. org/svetym). Vissa av orden i rött är så kallade arv­ord, alltså ord som är mycket gamla i svenskan och inte lånade. Ta reda på vilka av orden som är arvord och vilka som är lånord. Var­ifrån härstammar lånorden? Under vilken period har de lånats in? Varför har de lånats in i svenskan – vilken funktion har de fyllt? Varför har de lånats in just från detta språk under just den perioden? stad, bassäng, bärsärk, bra, pojke, toalett, blus, potatis, advokat, byrå, språk, replik, far, portvin, varg, grav, kalabalik, viking, fisk, gast, pjäxa, nyckel, hängmatta, durk, alkov, kutter, brosch Fortsätt med ordböckerna. Nedanstående text är en helt normal svensk text hämtad ur tidningen Universitetsläraren. Som du ser känns alla ord som bekanta svenska ord, men många av dem är faktiskt lånord. Vilka av orden är lånord och varifrån har de lånats?

Den som tvärsäkert slår fast behovet av fler utbildade tekniker och civilingenjörer för att Sverige inte ska halka efter i den inter­nationella konkurrensen, har inga säkra belägg för detta.

Thorgunn Snædal & Marit Åhlén: Svenska runor.

Rune Palm: Vikingarnas språk.

Sven B.F. Jansson: Runinskrifter i Sverige.

Sveriges runinskrifter. Verket består av 15 band och beskriver alla landets runinskrifter landskapsvis.

Svenskan i ständig förändring

403

Romernas nationaldag (8 april) firas i Malmö där cirka 8 000 romer bor.

Språksituationen i Sverige

i dag cirka 200 språk som talas av invandrargrupper. Även engel­skans betydelse i det svenska samhället ökar.

Mot bakgrund av att Sverige har utvecklats till ett fler­ språkigt samhälle antogs en ny språklag i juli 2009. Det är en lag som slår fast att svenska språket är huvudspråk i Sverige. Språklagen gäller för ”det allmänna”, vilket syftar på de organ som bedriver offentlig verksamhet i Sverige, till exempel myndigheter och domstolar. Enligt lagen ska språket i den offentliga verksamheten vara vårdat, enkelt och begripligt. I likhet med andra lagar som riktar sig till myndigheter saknar språklagen straffbestämmelser. Däremot kan en myndighet som struntar i lagen få skarp kritik och uppmanas att förändra sitt språk.

Men lagen gäller inte bara svenska språket. Syftet med språklagen är dubbelt – både att värna om svenskan och om den språkliga mångfalden. De nationella ­minoritetsspråkens och det svenska teckenspråkets status höjdes i och med ­lagen, samtidigt som lagen säger att alla har rätt att använda sitt modersmål. Ingen kan med andra ord förbjudas att tala sitt modersmål på till exempel en arbetsplats.

Tre fakta om svenska språket 1. Svenska talas av drygt 9 miljoner människor.

2. Svenska är ett av Finlands två officiella språk. Cirka 300 000 personer i Finland har svenska som modersmål. Dessutom är svenska ett obligatoriskt skolämne i Finland.

3. Svenska är ett av de officiella språken i EU.

Sverige – ett land med många språk Även om de flesta som bor i Sverige har svenska som moders­mål är svenska långt ifrån landets enda språk. Tvärt­ om har Sverige under de senaste decennierna utvecklats till ett mång­språkigt samhälle. Sedan år 2000 har fem språk ställ­ning som nationella minoritetsspråk: finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Dessutom finns det

404

Svenskan i ständig förändring

Undersök Språkrådet har som särskild uppgift att följa tillämpningen av språklagen. Vilka är Språkrådet? Vad har de för andra upp­ gifter? Vad för slags information finns på deras webbplats?

Språksituationen i Sverige och övriga Norden

405

Romernas nationaldag (8 april) firas i Malmö där cirka 8 000 romer bor.

Språksituationen i Sverige

i dag cirka 200 språk som talas av invandrargrupper. Även engel­skans betydelse i det svenska samhället ökar.

Mot bakgrund av att Sverige har utvecklats till ett fler­ språkigt samhälle antogs en ny språklag i juli 2009. Det är en lag som slår fast att svenska språket är huvudspråk i Sverige. Språklagen gäller för ”det allmänna”, vilket syftar på de organ som bedriver offentlig verksamhet i Sverige, till exempel myndigheter och domstolar. Enligt lagen ska språket i den offentliga verksamheten vara vårdat, enkelt och begripligt. I likhet med andra lagar som riktar sig till myndigheter saknar språklagen straffbestämmelser. Däremot kan en myndighet som struntar i lagen få skarp kritik och uppmanas att förändra sitt språk.

Men lagen gäller inte bara svenska språket. Syftet med språklagen är dubbelt – både att värna om svenskan och om den språkliga mångfalden. De nationella ­minoritetsspråkens och det svenska teckenspråkets status höjdes i och med ­lagen, samtidigt som lagen säger att alla har rätt att använda sitt modersmål. Ingen kan med andra ord förbjudas att tala sitt modersmål på till exempel en arbetsplats.

Tre fakta om svenska språket 1. Svenska talas av drygt 9 miljoner människor.

2. Svenska är ett av Finlands två officiella språk. Cirka 300 000 personer i Finland har svenska som modersmål. Dessutom är svenska ett obligatoriskt skolämne i Finland.

3. Svenska är ett av de officiella språken i EU.

Sverige – ett land med många språk Även om de flesta som bor i Sverige har svenska som moders­mål är svenska långt ifrån landets enda språk. Tvärt­ om har Sverige under de senaste decennierna utvecklats till ett mång­språkigt samhälle. Sedan år 2000 har fem språk ställ­ning som nationella minoritetsspråk: finska, samiska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Dessutom finns det

404

Svenskan i ständig förändring

Undersök Språkrådet har som särskild uppgift att följa tillämpningen av språklagen. Vilka är Språkrådet? Vad har de för andra upp­ gifter? Vad för slags information finns på deras webbplats?

Språksituationen i Sverige och övriga Norden

405

Att skriva är ett hantverk – om skrivprocessen Det är få som kan skriva sammanhållna texter med flyt och finess på ren inspiration och utan att anstränga sig. ­Sanningen är snarare den att de allra flesta texter av professionella skriben­ter som du möter i tidningar, böcker eller på nätet är resultatet av ett arbete som kan vara både mödosamt och tidskrävande. Att skriva är ett hantverk som kräver inspiration, men också kunskaper och framför allt övning.

Det positiva är att alla kan lära sig att skriva läsvärda och välformulerade texter.

Skrivprocessen, ett begrepp som du kanske har stött på ­tidigare, beskriver textens väg från idé till färdig produkt.

Enkelt uttryckt består den av tre steg:

Förstadiet innebär att du planerar texten. Här funderar du igenom vad syftet är med din text och för vem du skriver. Du inventerar din egen kunskap i ämnet och samlar och väljer material. Du tänker även igenom hur du ska disponera texten.

Skrivstadiet innebär att du skriver texten.

Efterstadiet innebär att du bearbetar och skriver rent.

420

Bli textkompetent

Det är viktigt att komma ihåg att det praktiska skrivarbetet sällan är så här schematiskt – många gånger överlappar de olika stegen i skrivprocessen varandra. På de kommande sidorna i kapitlet följer en grundlig genomgång av de olika stegen i skrivprocessen med tips på sådant som du bör tänka på under arbetets gång.

Vem skriver jag för – och varför?

Vid ett tillfälle i Vi på Saltkråkan av Astrid Lindgren säger Tjorven till Farbror Melker: ”Farbror Melker, vet du vad? Om du inte kan skriva så att jag förstår det, då kan du lika gärna sluta upp.”

Naturligtvis har Tjorven rätt – en text som den ­tilltänkta mottagaren inte förstår är en misslyckad text, oavsett om mottagaren är ett barn, en studerande på gymnasiet eller en anställd på ett företag.

Att tänka igenom vem man skriver för och varför är med andra ord en självklar utgångspunkt för alla skribenter. Ska du skriva en inköpslista behöver du inte ägna särskilt stor tankemöda åt hur du ska ställa upp texten, eller väga ­ordval mot varandra. Här spelar det ingen roll om du skriver ­godis, snask, karameller eller sötsaker, så länge du själv vet vad du menar. Det har heller ingen betydelse om du har en tydlig rubrik eller hur du ordnar din lista.

Annorlunda är det med texter som ska nå ut till en större publik, så som en jobbansökan, en insändare i lokaltidningen, en recension på en filmsajt, ett protokoll från klassrådet eller en säljannons. Här finns förväntningar på såväl språk som innehåll hos dem som ska läsa texten.

Innan du sätter dig ner framför datorn eller vid skrivblocket bör du alltså tänka igenom vilka dina läsare är och vilka förväntningar de har. På så sätt analyserar du din skriv­situation, vilket är det första steget i skrivprocessen.

Skrivpro förstadiet cessen, – analys skrivsitua era tionen

Konsten att skriva

421

Att skriva är ett hantverk – om skrivprocessen Det är få som kan skriva sammanhållna texter med flyt och finess på ren inspiration och utan att anstränga sig. ­Sanningen är snarare den att de allra flesta texter av professionella skriben­ter som du möter i tidningar, böcker eller på nätet är resultatet av ett arbete som kan vara både mödosamt och tidskrävande. Att skriva är ett hantverk som kräver inspiration, men också kunskaper och framför allt övning.

Det positiva är att alla kan lära sig att skriva läsvärda och välformulerade texter.

Skrivprocessen, ett begrepp som du kanske har stött på ­tidigare, beskriver textens väg från idé till färdig produkt.

Enkelt uttryckt består den av tre steg:

Förstadiet innebär att du planerar texten. Här funderar du igenom vad syftet är med din text och för vem du skriver. Du inventerar din egen kunskap i ämnet och samlar och väljer material. Du tänker även igenom hur du ska disponera texten.

Skrivstadiet innebär att du skriver texten.

Efterstadiet innebär att du bearbetar och skriver rent.

420

Bli textkompetent

Det är viktigt att komma ihåg att det praktiska skrivarbetet sällan är så här schematiskt – många gånger överlappar de olika stegen i skrivprocessen varandra. På de kommande sidorna i kapitlet följer en grundlig genomgång av de olika stegen i skrivprocessen med tips på sådant som du bör tänka på under arbetets gång.

Vem skriver jag för – och varför?

Vid ett tillfälle i Vi på Saltkråkan av Astrid Lindgren säger Tjorven till Farbror Melker: ”Farbror Melker, vet du vad? Om du inte kan skriva så att jag förstår det, då kan du lika gärna sluta upp.”

Naturligtvis har Tjorven rätt – en text som den ­tilltänkta mottagaren inte förstår är en misslyckad text, oavsett om mottagaren är ett barn, en studerande på gymnasiet eller en anställd på ett företag.

Att tänka igenom vem man skriver för och varför är med andra ord en självklar utgångspunkt för alla skribenter. Ska du skriva en inköpslista behöver du inte ägna särskilt stor tankemöda åt hur du ska ställa upp texten, eller väga ­ordval mot varandra. Här spelar det ingen roll om du skriver ­godis, snask, karameller eller sötsaker, så länge du själv vet vad du menar. Det har heller ingen betydelse om du har en tydlig rubrik eller hur du ordnar din lista.

Annorlunda är det med texter som ska nå ut till en större publik, så som en jobbansökan, en insändare i lokaltidningen, en recension på en filmsajt, ett protokoll från klassrådet eller en säljannons. Här finns förväntningar på såväl språk som innehåll hos dem som ska läsa texten.

Innan du sätter dig ner framför datorn eller vid skrivblocket bör du alltså tänka igenom vilka dina läsare är och vilka förväntningar de har. På så sätt analyserar du din skriv­situation, vilket är det första steget i skrivprocessen.

Skrivpro förstadiet cessen, – analys skrivsitua era tionen

Konsten att skriva

421

Referat VAD är ett referat?

Ett referat är en slags sammanfattning av en text, en föreläsning eller ett händelseförlopp. Syftet är ofta att ge en överblick och spara tid åt läsaren eller åhörarna. Viktigt i refe­ratet är att det tydligt framgår vad det är som refereras – alltså att källan anges. Viktigt är också att referatet är kortfattat och innehåller den viktigaste informationen i ursprungskällan.

VAR finns det referat?

Referat är en texttyp som förekommer i många andra ­typer av texter, till exempel i recensioner (sammanfattning av en del av handlingen i en roman), debattartiklar (sammanfattning av vad andra sagt och tyckt i frågan) och vetenskapliga rapporter (sammanfattningar och hänvisningar till olika källor).

HUR skriver man ett referat?

• Välj ut det viktigaste. När du skriver ett referat kan du inte ta med allt. När du ska referera en längre text kan du fråga dig vad texten handlar om. Vad är kärnan i texten? Sök efter nyckelord och begrepp och utgå från dem när du skriver referatet.

Alla dessa texter – men vad skiljer dem åt? Öka din textkompetens och bli en säkrare och ­tryggare skribent! I det här kapitlet får du lära dig vad som är ­ut­märk­ande för ett antal texttyper som är vanliga inom utbild­ning och i media. Det är texttyper som du stöter på i skolan och på din fritid, och flera av dem kommer du att förvänt­as behärska senare i livet, på framtida utbildningar och i ditt kommande arbetsliv.

434

Bli textkompetent

• Använd egna ord och formuleringar. Att referera är inte att ordagrant upprepa vad någon skrivit eller sagt. Återberätta innehållet med egna ord, men se upp så att du inte förändrar innehållet.

• Var neutral och saklig. Ett referat är fritt från värderingar och eget tyckande, och ska på ett rättvist sätt återge innehållet i det som sammanfattas.

• Ange källa. Var tydlig med att din text är ett referat. Ange tidigt i referatet vad det är du refererar och infoga referatmarkörer fortlöpande i din text.

• Citera. När du hittar en riktigt bra formulering kan du välja att citera den. Ditt citat ska vara ordagrant ­avskrivet och markeras med citattecken. Var dock sparsam med ­citat – för många citat gör texten svårläst.

Läs mer om hur man gör käll­ hänvisningar på s. 429–431.

Alla dessa texter – men vad skiljer dem åt?

435

Referat VAD är ett referat?

Ett referat är en slags sammanfattning av en text, en föreläsning eller ett händelseförlopp. Syftet är ofta att ge en överblick och spara tid åt läsaren eller åhörarna. Viktigt i refe­ratet är att det tydligt framgår vad det är som refereras – alltså att källan anges. Viktigt är också att referatet är kortfattat och innehåller den viktigaste informationen i ursprungskällan.

VAR finns det referat?

Referat är en texttyp som förekommer i många andra ­typer av texter, till exempel i recensioner (sammanfattning av en del av handlingen i en roman), debattartiklar (sammanfattning av vad andra sagt och tyckt i frågan) och vetenskapliga rapporter (sammanfattningar och hänvisningar till olika källor).

HUR skriver man ett referat?

• Välj ut det viktigaste. När du skriver ett referat kan du inte ta med allt. När du ska referera en längre text kan du fråga dig vad texten handlar om. Vad är kärnan i texten? Sök efter nyckelord och begrepp och utgå från dem när du skriver referatet.

Alla dessa texter – men vad skiljer dem åt? Öka din textkompetens och bli en säkrare och ­tryggare skribent! I det här kapitlet får du lära dig vad som är ­ut­märk­ande för ett antal texttyper som är vanliga inom utbild­ning och i media. Det är texttyper som du stöter på i skolan och på din fritid, och flera av dem kommer du att förvänt­as behärska senare i livet, på framtida utbildningar och i ditt kommande arbetsliv.

434

Bli textkompetent

• Använd egna ord och formuleringar. Att referera är inte att ordagrant upprepa vad någon skrivit eller sagt. Återberätta innehållet med egna ord, men se upp så att du inte förändrar innehållet.

• Var neutral och saklig. Ett referat är fritt från värderingar och eget tyckande, och ska på ett rättvist sätt återge innehållet i det som sammanfattas.

• Ange källa. Var tydlig med att din text är ett referat. Ange tidigt i referatet vad det är du refererar och infoga referatmarkörer fortlöpande i din text.

• Citera. När du hittar en riktigt bra formulering kan du välja att citera den. Ditt citat ska vara ordagrant ­avskrivet och markeras med citattecken. Var dock sparsam med ­citat – för många citat gör texten svårläst.

Läs mer om hur man gör käll­ hänvisningar på s. 429–431.

Alla dessa texter – men vad skiljer dem åt?

435

Insändare och debattartikel

Källförteckning Källförteckningen ska innehålla alla de källor du har ­använt dig av. De olika källorna ska ordnas i bokstavsordning ­efter (första) författarens efternamn. I en längre källförteckning brukar man skilja på tryckta källor (böcker, tidskrifter) och otryckta källor (webbsidor). Intervjuer och enkätundersökningar ska också nämnas. Kopia på intervjufrågorna eller enkäten bör även bifogas sist i rapporten och tas upp i innehållsförteckningen som ”Bilagor”.

Läs mer om hur man redovisar ­källor på s. 429–431.

Var källkritisk!

Att hitta information är en viktig del av arbetet – att avgöra om informationen är värd att använda är en annan. Använd den här checklistan för att bedöma om du ska använda de källor du hittar: • Vem har skrivit texten? Finns information om den eller de som ligger bakom texten?

• Vad handlar den om? Verkar författaren kunnig inom sitt områ­ de? Hur väl överensstämmer informationen med andra källor?

• När är texten skriven? Vilken betydelse har det för ditt ämne och dina frågeställningar hur aktuell informationen är?

• Var är texten publicerad?

• Varför är texten skriven? Vill den påverka eller ge fakta?

• Hur är texten skriven? Ger den ett trovärdigt intryck eller inte?

• Är informationen användbar för dig?

VAD är en insändare och debattartikel?

Insändare och debattartiklar är exempel på ­argumenterande texter. De vill båda föra fram en åsikt och övertyga och påverka läsarna. En insändare är vanligen en kortare text som kretsar kring ett enda avgränsat ämne. Debattartiklar är längre och driver en mer fördjupad argumentation med större utrymme för bakgrund och utvecklade argument. Den åsikt som förs fram i insändare och debattartiklar kallas för tes. Argument kallas de fakta eller omständigheter som stödjer tesen. Motargument är argument som talar emot tesen.

Motargumenten ska givetvis bemötas och motbevisas.

VAR finns det insändare och debattartiklar?

I tidningar och tidskrifter. De flesta tidningar har särskilda sidor för insändare och för debattartiklar. Insändare skrivs vanligen av någon av tidningens läsare, medan debattartiklar skrivs av sakkunniga inom olika områden.

HUR skriver man insändare och debattartiklar?

• Välj ämne och ståndpunkt. När du väljer ditt ­ämne är det viktigt att du är klar över vad du ­faktiskt vill föra fram för åsikt. Är du positivt eller negativt inställd till den fråga du vill debattera?

• Gör research. Ska du övertyga andra om din åsikt måste du veta vad du talar om. Beroende på ditt ämne kan du behöva läsa på. Samla fakta och läs vad andra skrivit i ämnet.

• Formulera din tes. Vilken är din ståndpunkt? Formulera din åsikt i en mening. Din tes ska inte vara luddig eller gå att missförstå.

• Välj dina argument. Dina argument ska vara sanna och rimliga. De ska vara tydliga och enkla att förstå. En god tumregel är att använda flera olika argument som stödjer samma tes.

452

Bli textkompetent

Alla dessa texter – men vad skiljer dem åt?

453

Insändare och debattartikel

Källförteckning Källförteckningen ska innehålla alla de källor du har ­använt dig av. De olika källorna ska ordnas i bokstavsordning ­efter (första) författarens efternamn. I en längre källförteckning brukar man skilja på tryckta källor (böcker, tidskrifter) och otryckta källor (webbsidor). Intervjuer och enkätundersökningar ska också nämnas. Kopia på intervjufrågorna eller enkäten bör även bifogas sist i rapporten och tas upp i innehållsförteckningen som ”Bilagor”.

Läs mer om hur man redovisar ­källor på s. 429–431.

Var källkritisk!

Att hitta information är en viktig del av arbetet – att avgöra om informationen är värd att använda är en annan. Använd den här checklistan för att bedöma om du ska använda de källor du hittar: • Vem har skrivit texten? Finns information om den eller de som ligger bakom texten?

• Vad handlar den om? Verkar författaren kunnig inom sitt områ­ de? Hur väl överensstämmer informationen med andra källor?

• När är texten skriven? Vilken betydelse har det för ditt ämne och dina frågeställningar hur aktuell informationen är?

• Var är texten publicerad?

• Varför är texten skriven? Vill den påverka eller ge fakta?

• Hur är texten skriven? Ger den ett trovärdigt intryck eller inte?

• Är informationen användbar för dig?

VAD är en insändare och debattartikel?

Insändare och debattartiklar är exempel på ­argumenterande texter. De vill båda föra fram en åsikt och övertyga och påverka läsarna. En insändare är vanligen en kortare text som kretsar kring ett enda avgränsat ämne. Debattartiklar är längre och driver en mer fördjupad argumentation med större utrymme för bakgrund och utvecklade argument. Den åsikt som förs fram i insändare och debattartiklar kallas för tes. Argument kallas de fakta eller omständigheter som stödjer tesen. Motargument är argument som talar emot tesen.

Motargumenten ska givetvis bemötas och motbevisas.

VAR finns det insändare och debattartiklar?

I tidningar och tidskrifter. De flesta tidningar har särskilda sidor för insändare och för debattartiklar. Insändare skrivs vanligen av någon av tidningens läsare, medan debattartiklar skrivs av sakkunniga inom olika områden.

HUR skriver man insändare och debattartiklar?

• Välj ämne och ståndpunkt. När du väljer ditt ­ämne är det viktigt att du är klar över vad du ­faktiskt vill föra fram för åsikt. Är du positivt eller negativt inställd till den fråga du vill debattera?

• Gör research. Ska du övertyga andra om din åsikt måste du veta vad du talar om. Beroende på ditt ämne kan du behöva läsa på. Samla fakta och läs vad andra skrivit i ämnet.

• Formulera din tes. Vilken är din ståndpunkt? Formulera din åsikt i en mening. Din tes ska inte vara luddig eller gå att missförstå.

• Välj dina argument. Dina argument ska vara sanna och rimliga. De ska vara tydliga och enkla att förstå. En god tumregel är att använda flera olika argument som stödjer samma tes.

452

Bli textkompetent

Alla dessa texter – men vad skiljer dem åt?

453

som är gemensamt för de flesta samtal och diskussioner som du befinner dig i – att du faktiskt vill framföra något, bli förstådd och få respons.

En talsituation som sticker ut bland de övriga är det förberedda talet. När du redovisar något inför en publik är lyssnarnas fokus helt och hållet på dig. Det är en situation som många kan uppleva som både stimulerande och hotfull.

Inför en muntlig redovisning känner de allra flesta en viss nervositet, och det är precis som det ska vara. Nervositeten är en tillgång – den gör dig skärpt och fokuserad.

I det här kapitlet får du många tips och idéer på hur du kan hantera de talsituationer som du ställs inför i och utanför skolan. Vägen från tanke till talarstol är en process i flera steg och i kapitlet får du lära dig en arbetsgång som hjälper dig att planera och strukturera ditt tal. Ju mer du övar och ju bättre förberedd du är, desto säkrare och tryggare kommer du att vara när det är dags att inta scenen. Så enkelt är det faktiskt.

Konsten att tala

Tala Berätta något om dig själv för en mindre grupp. Din ­korta presentation ska innehålla tre personliga egenskaper som du tycker är utmärkande för dig. Förbered dig genom att skriva ner några stödord med kommenterar till de olika egenskaperna. Avsluta presentationen med den egenskap som du tycker är din främsta.

Tala

Tala!

Varje dag pratar du med människor i din omgivning – ­kompisar, föräldrar, lärare eller främmande personer som du möter i din vardag. Vill man vara lite formell kan man säga att du ständigt befinner dig i olika slags talsituationer. Du deltar i argumentationer där uppfattningar står mot varandra, du informerar och förklarar något för andra, du berättar en rolig historia, hyllar en konsert eller lovordar en fotbollsmatch du nyligen varit på.

För de allra flesta är det naturligt att anpassa sig efter vem de talar med. Vissa ord och uttryck fungerar helt enkelt bättre i vissa situationer än i andra. Det är inte märkligare än att välja kläder efter tillfälle. Samtidigt finns det också sådant

460

Bli textkompetent

Tänk tillbaka på en minnesvärd upplevelse, exempelvis en resa du gjort, och förbered en kort muntlig berättelse om din upplevelse. Kom ihåg att väl valda detaljer och beskriv­ ningar gör din redovisning levande. Formulera en inledning som väcker lyssnarnas intresse. Berätta om din upplevelse i en mindre grupp eller för klassen.

Tala Beskriv en känd person för en mindre grupp eller för ­klassen. Välj en person som många känner till, men nämn aldrig personen vid namn. Beskriv personens utseende, ­ålder, egenskaper och yrke. Kan man förknippa personen med något specifikt uttalande eller någon specifik handling?

Låt publiken gissa vem det är.

Konsten att tala

461

som är gemensamt för de flesta samtal och diskussioner som du befinner dig i – att du faktiskt vill framföra något, bli förstådd och få respons.

En talsituation som sticker ut bland de övriga är det förberedda talet. När du redovisar något inför en publik är lyssnarnas fokus helt och hållet på dig. Det är en situation som många kan uppleva som både stimulerande och hotfull.

Inför en muntlig redovisning känner de allra flesta en viss nervositet, och det är precis som det ska vara. Nervositeten är en tillgång – den gör dig skärpt och fokuserad.

I det här kapitlet får du många tips och idéer på hur du kan hantera de talsituationer som du ställs inför i och utanför skolan. Vägen från tanke till talarstol är en process i flera steg och i kapitlet får du lära dig en arbetsgång som hjälper dig att planera och strukturera ditt tal. Ju mer du övar och ju bättre förberedd du är, desto säkrare och tryggare kommer du att vara när det är dags att inta scenen. Så enkelt är det faktiskt.

Konsten att tala

Tala Berätta något om dig själv för en mindre grupp. Din ­korta presentation ska innehålla tre personliga egenskaper som du tycker är utmärkande för dig. Förbered dig genom att skriva ner några stödord med kommenterar till de olika egenskaperna. Avsluta presentationen med den egenskap som du tycker är din främsta.

Tala

Tala!

Varje dag pratar du med människor i din omgivning – ­kompisar, föräldrar, lärare eller främmande personer som du möter i din vardag. Vill man vara lite formell kan man säga att du ständigt befinner dig i olika slags talsituationer. Du deltar i argumentationer där uppfattningar står mot varandra, du informerar och förklarar något för andra, du berättar en rolig historia, hyllar en konsert eller lovordar en fotbollsmatch du nyligen varit på.

För de allra flesta är det naturligt att anpassa sig efter vem de talar med. Vissa ord och uttryck fungerar helt enkelt bättre i vissa situationer än i andra. Det är inte märkligare än att välja kläder efter tillfälle. Samtidigt finns det också sådant

460

Bli textkompetent

Tänk tillbaka på en minnesvärd upplevelse, exempelvis en resa du gjort, och förbered en kort muntlig berättelse om din upplevelse. Kom ihåg att väl valda detaljer och beskriv­ ningar gör din redovisning levande. Formulera en inledning som väcker lyssnarnas intresse. Berätta om din upplevelse i en mindre grupp eller för klassen.

Tala Beskriv en känd person för en mindre grupp eller för ­klassen. Välj en person som många känner till, men nämn aldrig personen vid namn. Beskriv personens utseende, ­ålder, egenskaper och yrke. Kan man förknippa personen med något specifikt uttalande eller någon specifik handling?

Låt publiken gissa vem det är.

Konsten att tala

461

Så här kan du bygga upp ditt tal Inledning

Här formulerar du de intresseväckande, provocerande, chockerande eller personliga ord som fångar uppmärksamheten hos dina lyssnare. Du kan inleda med ett påstående, en retorisk fråga (se s. 468) eller ett citat. Inledningen förbereder åhörarna inför talets tes och argumentation.

Bakgrund

Precis som talets föregående del fyller talets bakgrund funktionen att förbereda lyssnarna på tesen och argumentation­ en. Vad behöver läsarna veta innan de ska ta ställning till ­talets innehåll? Om du exempelvis ska argumentera för att samtliga i publiken bör värna om miljön, kan det vara lämpligt att personligt och informativt kort berätta om hur ­dagens situation ser ut och vad klimathotet och koldioxid­ utsläppen innebär. Hur mycket du väljer att redogöra för ­beror på hur mycket du anser att lyssnarna redan vet om ­talets ämne.

Tes

Argument

Argumenten ska bevisa och bekräfta din tes. De ska förstärka det du vill förmedla till din publik. Alla tal inne­ håller en argumentation, samtidigt varierar den i tyngd beroende på om talet är ett argumenterande, informer­ ande eller underhållande tal.

I ett argumenterande tal stärks tesen i talet med hjälp av tydliga argument. Om man vill uppmana alla att värna om miljön innehåller argumentationen tydliga skäl till varför de som lyssnar bör vara miljömedvetna.

Ett informerande tal innebär att man vill förklara eller lära ut något. Talet kan liknas vid en föreläsning. Argumentationen i det informerande talet innehåller de fakta och den kunskap man vill förmedla till publiken.

I ett underhållande tal vill man ofta hylla någon eller något. Argumentationen i det underhållande talet ­handlar om att lyfta fram bra egenskaper hos den eller det man hyllar.

Argumentationen delas, oavsett tal, in i tre olika ­delar: logos, etos och patos. Du kan övertyga publiken genom ­fakta (logos); du kan hänvisa till egna erfarenheter (etos); du kan slutligen anspela på publikens känslor och sam­ vete (patos). Ofta är det när man varierar dessa tre typer av ­argument i ett och samma tal som argumentationen blir särskilt effektiv.

Avslutning

466

Bli textkompetent

Om du någon gång skrivit en debattartikel eller ­insändare vet du att dessa texter innehåller en tydlig tes – en åsikt.

I denna del av ditt tal presenterar du tydligt och kort­fattat din tes.

Avslutningen ska oavsett tal sammanfatta och lägga fram det viktigaste av innehållet i talet. Som talare kan du även en sista gång uppmana eller påminna, citera eller upprepa något för publiken.

Konsten att tala

467

Så här kan du bygga upp ditt tal Inledning

Här formulerar du de intresseväckande, provocerande, chockerande eller personliga ord som fångar uppmärksamheten hos dina lyssnare. Du kan inleda med ett påstående, en retorisk fråga (se s. 468) eller ett citat. Inledningen förbereder åhörarna inför talets tes och argumentation.

Bakgrund

Precis som talets föregående del fyller talets bakgrund funktionen att förbereda lyssnarna på tesen och argumentation­ en. Vad behöver läsarna veta innan de ska ta ställning till ­talets innehåll? Om du exempelvis ska argumentera för att samtliga i publiken bör värna om miljön, kan det vara lämpligt att personligt och informativt kort berätta om hur ­dagens situation ser ut och vad klimathotet och koldioxid­ utsläppen innebär. Hur mycket du väljer att redogöra för ­beror på hur mycket du anser att lyssnarna redan vet om ­talets ämne.

Tes

Argument

Argumenten ska bevisa och bekräfta din tes. De ska förstärka det du vill förmedla till din publik. Alla tal inne­ håller en argumentation, samtidigt varierar den i tyngd beroende på om talet är ett argumenterande, informer­ ande eller underhållande tal.

I ett argumenterande tal stärks tesen i talet med hjälp av tydliga argument. Om man vill uppmana alla att värna om miljön innehåller argumentationen tydliga skäl till varför de som lyssnar bör vara miljömedvetna.

Ett informerande tal innebär att man vill förklara eller lära ut något. Talet kan liknas vid en föreläsning. Argumentationen i det informerande talet innehåller de fakta och den kunskap man vill förmedla till publiken.

I ett underhållande tal vill man ofta hylla någon eller något. Argumentationen i det underhållande talet ­handlar om att lyfta fram bra egenskaper hos den eller det man hyllar.

Argumentationen delas, oavsett tal, in i tre olika ­delar: logos, etos och patos. Du kan övertyga publiken genom ­fakta (logos); du kan hänvisa till egna erfarenheter (etos); du kan slutligen anspela på publikens känslor och sam­ vete (patos). Ofta är det när man varierar dessa tre typer av ­argument i ett och samma tal som argumentationen blir särskilt effektiv.

Avslutning

466

Bli textkompetent

Om du någon gång skrivit en debattartikel eller ­insändare vet du att dessa texter innehåller en tydlig tes – en åsikt.

I denna del av ditt tal presenterar du tydligt och kort­fattat din tes.

Avslutningen ska oavsett tal sammanfatta och lägga fram det viktigaste av innehållet i talet. Som talare kan du även en sista gång uppmana eller påminna, citera eller upprepa något för publiken.

Konsten att tala

467

Svenska impulser2

CARL-JOHAN MARKSTEDT SVEN ERIKSSON

Svenska impulser2

Svenska impulser 2 Carl-Johan Markstedt

Sven Eriksson

Varför har människan ett sådant starkt behov av berättelser? Hur skriver man effektiva texter? Och vad kan de gamla grekerna lära oss i dag om hur man blir en säker talare?

Svenska impulser 2 är ett läromedel i svenska som söker nya vägar till lärande och utveckling, allt inom ramen för en tydlig struktur.

Svenska impulser 2 förstärker och fördjupar dina kunskaper. Men boken fyller också på, utmanar och leder vidare.

Boken är avsedd för kursen Svenska 2.

MARKSTEDT ERIKSSON

ISBN 978-91-523-1714-3

www.sanomautbildning.se

Sv_impulser2_omslag.indd 1

(523-2294-9)

2013-03-13 11.01