cecilia wejryd
lagen, synden och .. vackelsen ° .. atta svenska 1800-talsvackelseledare och moderniteten
o
luthersk i et te t
ch et gi o ik lo rkris te te t ef
m sa
halle
..
cecilia wejryd
Lagen, synden och väckelsen Åtta svenska 1800-talsväckelseledare och moderniteten
·3·
Boken ingår i serien Forskning för kyrkan samt är den sjunde titeln inom ramen för forskningsprojektet ”Luthersk teologi och etik – i ett efterkristet samhälle”.
utgiven med stöd från Samfundet Pro Fide et Christianismo (Kyrkoherde Nils Henrikssons Stiftelse) Svenska kyrkans forskningsenhet Vetenskapsrådet © 2017 Cecilia Wejryd och Verbum omslag Benjamin Åkerlund grafisk form Magnus Åkerlund tryck Totem, Polen 2017 isbn 978–91–526–3603-9 issn 1652–8581 Forskning för kyrkan, Svenska kyrkan Verbum AB Box 22543 104 22 Stockholm Tel 08–743 65 00 www.verbum.se
·4·
Innehåll
förord
9
1 inledning 13 Syfte och frågeställning 15 Forskningsöversikt 16 Material 23 Teori 28 Metod 32 Begrepp 35 Modernitet 35 Upplysning och upplysningen 39 Väckelse, evangelikalism, nyevangelism Läsare 42 Svenska kyrkan 42 Disposition 44
40
2 lagen och synden – vägen fram till 1800-talets svenska kyrka 47 Lagen och synden enligt den lutherska reformationen 48 Lagen och synden enligt den kalvinska reformationen 56 Lagen och synden enligt pietism, herrnhutism och metodism 57 Pietistiska uppfattningar 57 Nådens ordning 59
·5·
Herrnhutiska uppfattningar 61 Metodistiska uppfattningar 62 1800-talets svenska kyrka 64 Sammanfattning 66 3 predika inte lag för de oomvända! 69 Fredrik Olaus Nilsson 71 Från hoofianism via metodism till baptism 71 F.O. Nilssons uppfattning om lagens bruk och syndfrihet Fredrik Gabriel Hedberg 81 Från pietism till hyperevangelism 82 F.G. Hedbergs uppfattning om lagens bruk och syndfrihet 85 Dordlofva Erik Ersson 90 Från inomkyrkligt läseri till fri församling i Orsa 91 Dordlofva Erik Erssons uppfattning om lagens bruk och syndfrihet 96 Sammanfattande diskussion 101 Slutsatser 107
75
4 syndfrihet som krav 109 Erik Jansson 110 Från inomkyrklig pietism till konflikt med väckelse, kyrka och lokalsamhälle 111 Erik Jansson uppfattning om lagens bruk och syndfrihet 114 August Sjödin 122 Syndfrihetslära inom den unga svenska baptismen 123 August Sjödins uppfattning om lagens bruk och syndfrihet 127 Helge Åkeson 133 Från baptism till fribaptism 133 Helge Åkesons uppfattning om lagens bruk och syndfrihet 136 Sammanfattande diskussion 138 Slutsatser 144
·6·
5 syndfrihet som möjlighet 147 Victor Witting 149 Via erikjansarna till amerikansk metodism 149 Victor Wittings uppfattning om lagens bruk och syndfrihet 152 Nelly Hall 157 Från pietistiskt färgad fromhet till helgelse- och helandeförkunnelse 158 Nelly Halls uppfattning om lagens bruk och syndfrihet Sammanfattande diskussion 168 Slutsatser 172 6 människan och lagens betydelse 173 Människosyn 174 Autonomi 174 Hälsa och sjukdom 179 Kan människan bli god? 182 Lagens betydelse 189 Guds lag ger ordning i samhället 191 Guds lag för till Kristus 196 Guds lag – riktlinje för den pånyttfödda människan Sammanfattande diskussion 203
161
200
7 människan och väckelsen 209 Omvändelse 210 Omvändelseberättelser 216 Ordo salutis 225 Frälsningsvisshet 230 Bibelläsning 235 Sammanfattande diskussion 240 8 människan, väckelsen och samhället 245 Privat och offentligt, andligt och världsligt 246 Kulturell mångfald 257 Det tryckta ordet 258 Rörlighet 262 Väckelseledarna och religionsfriheten 265
·7·
Väckelseledarnas roll i religionsfrihetsdebatten Sammanfattande diskussion 274
270
9 lagen, synden och väckelsen 277 Åtta individuella aktörer i en föränderlig tid 278 Ingen lag i omvändelseförkunnelsen och inte tillräknad rättfärdighet 278 En ny medborgerlig offentlighet 280 Väckelseledarna och det moderna 282 Teocentrisk autonomi 283 Teocentrisk optimism 286 Förhållandet mellan väckelse och modernitet 288 Lagens bruk 292 appendix
294
käll- och litteraturförteckning Otryckt källmaterial 297 Litteratur och tryckta källor 298
·8·
297
förord
Vid min disputation för snart femton år sedan lyfte opponenten Anders Jarlert frågan om inte skillnaden mellan erikjansarna och andra väckelser låg i att de avvisade lagens andra bruk, inte bara i att de omformulerade lagens tredje bruk. Det hade Anders rätt i! Det blev början till en projektidé som ett antal år senare blev en ansökan till Vetenskapsrådet och mynnade ut i detta projekt. Jag vill tacka de finansiärer som gjort detta möjligt. Först och främst har Vetenskapsrådet tilldelat mig ett projektbidrag. Sedan har jag tagit del av workshops och sammankomster inom ett annat projekt nämligen Luthersk teologi och etik – i ett postkristet samhälle och på så sätt fått dra nytta av deras finansiering från Vetenskapsrådet. Dessutom har Vetenskapsrådet gett ett tryckbidrag. Via projektet Luthers teologi och etik har jag också fått del av bidrag från Svenska kyrkans forskningsenhet, som stått för en del kostnader i samband med forskargruppsammankomster. Slutligen har Samfundet Pro Fide et Christianismo beviljat ett produktionsbidrag för utgivningen av boken. Tack! När jag hösten 2010 fick veta att jag beviljats medel från Vetenskapsrådet satt jag mitt i pralinasken. En vecka tidigare hade jag klivit på ett spännande ledningsuppdrag vid teologiska institutionen. Hemma var huset fullt av ungdomar. Min man och jag jobbade och var glada över all kraft och vilja som fanns hos oss båda. Livet var härligt! På grund av prefektuppdraget sköt jag forskningstiden framför mig. Innan jag hann få upp farten i projektet vändes liv i död under arbetsåret 2013–2014. Därefter har det mesta bjudit
·9·
motstånd. Jag har haft svårt att koncentrera mig och tidvis har jag inte sett meningen med att skriva om synd, lag och väckelse. Om det inte hade varit för all den godhet jag mött hade det inte blivit någon bok. Under alla åren har jag fått ingå i gemenskapen i forskningsprojektet Luthersk teologi och etik – i ett efterkristet samhälle. Jag vill rikta ett varmt tack till er: Thomas Ekstrand, Elisabeth Gerle, Eva-Lotta Grantén, Carl-Henric Grenholm, Karin Johannesson, Johanna Gustafsson Lundberg, Mattias Martinson och Cecilia Nahnfeldt. Det har varit ett privilegium att få delta i era sammankomster, dra nytta av ert djupa och breda kunnande och ta del av era kommentarer till de textutkast jag presenterat. Er läsning har hjälpt mig att skärpa till mina tankegångar och den har bidragit till en bättre struktur. Ett särskilt tack vill jag rikta till Carl-Henric Grenholm som på ett tidigt stadium drog in mig och mitt projekt i gruppen och som envisats med att säga att jag inte är en satellit vid sidan av. På så sätt fick jag publicera mina forskningsresultat i denna bok i projektets serie och i Svenska kyrkans forskningsenhets serie Forskning om kyrkan. Högre seminariet i kyrkohistoria är mitt vetenskapliga hem. Jag har ventilerat text i seminariet vid flera tillfällen och alltid fått initierade och kunniga kommentarer. Tack Oloph Bexell, Erika Boije, Urban Claesson, Gunilla Gren Eklund, Klas Hansson, Joel Halldorf, Mats Larsson, Magnus Lundberg, Carl Sjösvärd Birger, Fredrik Santell, Therese Tamm Selander, Andreas Wejderstam, Jan-Åke Alvarsson och Sven-Erik Brodd med flera. Era goda läsningar har varit avgörande för kvaliteten på arbetet. Ett särskilt tack vill jag rikta till Magnus Lundberg som visat mig både vetenskaplig och kollegial omsorg vid avgörande tillfällen. Ett annat speciellt tack vill jag få rikta till Gunilla Gren Eklund som generöst bistått mig i slutbearbetningen av texten. Teologiska institutionen och fakulteten är inte bara min arbetsplats utan också mitt akademiska sammanhang. Dessutom är teologen befolkad av så många trevliga och kunniga människor som jag får dela arbete och liv med. Tack för att jag får vara en del av en sådan miljö! Mina kära kollegor Katarina Westerlund och Maria Essunger och
· 10 ·
jag utgör en grupp där vi stöttar varandra i forskning och skrivande. Vår gemenskap är guld värd för mig. Det är viktigt att sätta upp mål och att kunna utvärdera tillsammans. Nu har vi en del att fira! Thomas och BK Ekstrand: utan er skulle det mesta ha gått åt skogen. Om jag räknade upp allt ni gjort och varit för mig under de senaste åren skulle det bli en hel bok. Tack, käraste vänner! Ni är goda och kloka! Samuel, David, Hanna och Maria Sjöstedt, ni och era respektive är oersättliga. I arbetet med den här boken har ni fungerat som inspiratörer och påhejare. Tisdagsmiddagarna med er är navet i mitt liv. Tillsammans har vi övat oss i att alltid säga något viktigt innan vi avslutar ett samtal. Den smärtsamma vägen har vi lärt oss att det kan vara sista gången vi talar med varandra. Så jag skriver det viktigaste här också: Jag älskar er! Boken är förstås tillägnad er.
Balingsta, i vårdagjämningstid 2017 cecilia wejryd
· 11 ·
· 12 ·
1 inledning
Vid mitten av 1800-talet växte det fram olika typer av protestantiska väckelser i Sverige. De flesta byggde på det evangeliskt lutherska arvet. Några vände sig mot den svenska kyrkans lära och ordningar. Kring sådana rörelser blev det ofta konflikter. I fokus i denna undersökning är övergången från ett samhälle präglat av lutherskmelanchthonsk kristendomstolkning till ett där flera konfessioner samexisterade. Åtta sinsemellan olika väckelseledare kommer att granskas. De anklagades i sin samtid för att vara antinomister och sades sprida från den svenska kyrkans lära avvikande uppfattningar om den kristna människans behov av lagen och möjlighet att bli fri från synd. De åtta är Erik Jansson, F.O. Nilsson, F.G. Hedberg, Dordlofva Erik Ersson, August Sjödin, Helge Åkeson, Victor Witting och Nelly Hall. Alla åtta fick anhängare och några av dessa grupper lade grunden till bestående samfund. Det motstånd och gensvar dessa väckelseledare och deras anhängare mötte visar på en samhällelig förändring. Fram till mitten av 1800-talet var den lutherska ortodoxins uppfattningar officiellt normerande i kyrka och samhälle. Ett par decennier senare kunde olika uppfattningar om den kristna människans frihet från synd och olika tolkningar av den kristna människans behov av lagen samexistera i det svenska samhället. Fram till 1870-talet var i princip varje infödd svensk undersåte medlem i den svenska kyrkan. Kyrkans officiellt normerande texter präglades av den lutherska ortodoxins kristendomstolkning och dess uppfattning om lag och evangelium. Lag och evangelium och
· 13 ·
förhållandet dem emellan var centralt i Martin Luthers teologiska tänkande. Distinktionen mellan lag och evangelium utgör en förutsättning för att förstå den lutherska rättfärdiggörelseläran. Med lag avsåg Luther det Gud kräver av människan och med evangelium Guds gåva till människan. Guds krav sammanfattades i tio Guds bud. Enligt den lutherska ortodoxin och därmed 1800-talets svenska kyrkas officiella bekännelsedokument hade lagen tre bruk. Det första var att främja det goda, förhindra det onda och skapa ordning i samhället. Det andra bruket var att föra människan till kännedom om sin synd och genom att göra hennes synd tydlig driva henne till Kristus. Det tredje bruket var att lagen skulle vara ett stöd och rättesnöre i den kristna människans liv. I den lutherska undervisningstraditionen sammanfattades detta att lagen utgör tygel, spegel och regel.1 De som inte delade den svenska kyrkans uppfattning om lagens bruk kallades av sina motståndare för antinomister. Ordet antinomist är grekiska, anti (mot) och nomos (lag), och betyder ordagrant ”mot lagen”. Begreppet antinomism blev ett centralt teologiskt begrepp i samband med den lutherska reformationen på 1500-talet och användes för de antinomistiska striderna som kommer att beskrivas mer ingående i kapitel två i denna undersökning. Uttrycket har en pejorativ klang. Det användes om sinsemellan olika teologiska uppfattningar som hade det gemensamt att de förstod lagens roll på ett annat sätt än som det tredelade bruk som beskrivits ovan. När företrädare för den svenska kyrkan under 1800-talet kallade sina meningsmotståndare antinomister speglade det tidens motsättningar i de strider om lagens roll som Martin Luther utkämpade 1 Luther 1535 In epistolam S Pauli ad Galatas Commentarius, WA 40: I, 511:31. Luthers Stora Galaterbrevskommentar: ”Detta rätta skiljande mellan lagens och evangeliets uppgifter bevarar hela den rena teologin i dess rätta bruk.” Luther 1531/1535 (svensk översättning 1985). Aulén 1946, s 211ff, 232f, 236ff. Haikola 1958, s 24–62. Lohse 1999, s 267, 269–272. Nygren 2007, s 14f. Även om lag och evangelium i den lutherska teologen vanligen behandlas tillsammans kommer denna undersökning att ha sitt fokus på uppfattningen om lagen. Jag gör den avgränsningen väl medveten om att uppfattningen om lag och uppfattningen om evangelium alltid är beroende av varandra. Därför kommer jag att när så är nödvändigt att (i begränsad omfattning) ta med något om uppfattningar om evangeliets funktion.
· 14 ·
på 1500-talet. Så lät de kyrkliga företrädarna förstå att den svenska kyrkan hade Luthers hållning och motståndarna skulle uppfattas som ”olutherska”. Intressant nog kom kritiken mot den svenska kyrkans uppfattning om lagen även från grupper som hämtade sin teologiska inspiration från Luthers texter. Under 1800-talet och det tidiga 1900-talet användes begreppet i det svenska samtalet om så olika företeelser som att förneka lagens tredje bruk, att vara kritisk mot all förkunnelse av lag, inte se förkunnelse av lag som en väg till tro (hyperevangelism) eller att man hade vissa syndfrihetsföreställningar. Dessutom användes det för att beteckna dem som på religiös grund var kritiska mot delar av rikets lag (särskilt de delar som hade till uppgift att skydda majoritetskyrkans kristendomsförståelse). Den intima kopplingen mellan Guds lag och Sveriges lag gjorde att de som av religiösa skäl ifrågasatte landets lagar också kunde kallas antinomister.2 Antinomism är således ett oprecist begrepp som omfattade skilda dogmatiska ställningstaganden. Dessutom användes det endast om meningsmotståndare, inte som självidentifikation. Mot denna bakgrund är det klart att det inte går att använda begreppet antinomist som ett teologiskt normativt begrepp. I undersökningsmaterialet är det ett centralt begrepp eftersom de åtta undersökningsobjekten i sin samtid anklagades för att vara antinomister.
Syfte och frågeställning Det övergripande syftet med studien är att bidra till att klarlägga olika väckelseledares förhållande till det som beskrivs som moderniteten och till förståelsen av övergången från ett mer hegemoniskt samhälle där en luthersk-melanchthonsk kristendomstolkning präglat kyrka och samhälle i stort till ett samhälle där ett flertal konkurrerande konfessioner tilläts samexistera och vidare till ett samhälle där kyrka och stat skilts åt. För att uppnå syftet beskriver och förklarar jag övergången och dess drivkrafter från en officiell 2 Köllerström 1957, passim. Aulén 1946, s 349. Fält 1967, s 101, 109. Jarlert 2001, s 103, 104, 153ff.
· 15 ·
normerade uppfattning om lagens bruk till att flera skilda uppfattningar existerade parallellt. Huvudfrågeställningarna är: Hur växte det i svensk kristenhet under 1800-talet fram olika föreställningar om den kristna människans behov av Guds lag och vari bestod dessa föreställningar? Hur kan de åtta väckelseledarna, som i sin samtid kallades antinomister, och deras dogmatiska ställningstaganden, förstås i ljuset av tre teoretiska modeller som beskriver relationen mellan väckelse och modernitet? Dessa frågor besvaras i två steg. I det första ledet, som presenteras i kapitlen tre till fem, beskriver jag vari de åtta väckelseledarnas lära om lagen bestod och förklarar hur dessa föreställningar förhöll sig till andra gruppers och till den samtida svenska kyrkans. I det andra ledet, som redovisas i kapitlen sex till åtta, analyserar jag de åtta väckelseledarnas lära och praktik på de områden som lyfts fram i tre teoretiska förståelser av förhållandet mellan protestantisk väckelsekristendom (evangelikalism) och modernitet. I kapitel sju ingår också en analys av förhållandet mellan de åtta väckelseledarnas uppfattning om lagens bruk och det moderna. Protestantisk väckelsekristendom förstås här som kristendomsförståelse där erfarenheten av den enskilda människans omvändelse är central i teori och praktik och som har sina rötter till 1600-talets kontinentala pietism. Hur jag använder teorierna om förhållandet mellan å ena sidan väckelsekristendom och å andra sidan upplysning och modernitet beskrivs närmare längre fram i detta kapitel. En genomgång av vissa områden i relation till de behandlade väckelseledarna ligger sedan till grund för min analys av de påstått antinomistiska väckelse ledarnas förhållande till moderniteten. Hypotesen är att undersökningens olika så kallat antinomistiska väckelseledare stod i skilda tanketraditioner med skilda sätt att förhålla sig till det moderna.
Forskningsöversikt De påstått antinomistiska teologerna och grupperna jag undersöker hör hemma i det svenska 1800-talet. Under det århundradet förändrades Sverige i grunden. Ståndssamhället gick över i ett kapitalistiskt medborgarsamhälle där undersåten var på väg att bli medborgare.
· 16 ·
Individualism, liberala idéer, nya organisationsformer spred sig och allt fler ifrågasatte styrelseskick, lagstiftning, den svenska kyrkans plats i samhället och dess intima förhållande till staten och gamla gemenskaper som hushåll, skrå och socken. I det nya tänkandet ersatte individen hushållet som kyrkans och samhällets minsta byggsten. Idealet att hålla samman andligt och världsligt ersattes av en övergång till deras isärhållande. I allmän historieskrivning om 1800-talet har modernitet, liberalism, medborgerlig offentlighet och sekularisering varit i fokus. Kyrkohistorieskrivningen har däremot lyft fram religionens förmåga att samla och fungera som drivkraft när idealet om ett enhetligt samhälle med gemensamma värderingar i kyrka, stat och samhälle var på väg att lösas upp. Vagn Wåhlin tog redan på 1970-talet upp frågan om att historiker försummat att se religionen som den primära mobiliserande faktorn i 1800-talets folkrörelser.3 Inger Hammars begrepp ”religionsblindhet” beskriver övertygande att forskningen om 1800-talet har förbisett att den kristna tron fungerat mobiliserande.4 I den svenska kyrkohistorieskrivningen har det tidiga 1800-talet setts som en tid av samhälleliga, kyrkliga och religiösa förändringar. Hela århundradet präglades av läseri, kristliga sällskap och väckelser.5 Pietistiskt och herrnhutiskt inflytande hade gett upphov till läsargrupper på många platser i landet.6 Lekmannaledda rörelser hade formerats, ibland med prästernas stöd, ibland utan.7 I Norrland hade byabönerna i viss utsträckning gjort lekmännen självständiga gentemot församlingsprästerna. De så kallade nyläsarna var
3 Wåhlin 1979, s 113–149. 4 Hammar 1999, s 18, 51. 5 Westin 1929, s 311–362, 403–406, 443–479. Sundkler 1937, s 7–66, 96–149, 270–306. Ribbner 1957. Westin 1963, s 11–47. Wåhlin 1979, s 113–149. Jarlert 2001, s 7, 72–123. 6 Westin 1929, s 20–92. Nelson 1933, s 1–10. Holmgren 1948, s 199, 215, 253, 299. Sandewall 1948, s 126–145. Rodén 1950, s 74–141. Palmqvist 1967, s 58–64. Jarrick 1987, s 27–38, 47f, 58–77. 7 Redelius 1933, s 141–192. Richette 1983, s 58–78. Aronsson 1990, s 25–67. Sanders 1995, s 129–136, 178–182, 218f, 227f, 234, 236f, 264ff, 291–294.
· 17 ·
påverkade av herrnhutism, pietism och inte minst av Luther.8 Hos de väckta höjdes det religiösa medvetandet liksom intensiteten i aktiviteten, vilket inte sällan ledde till konflikt. Konventikel plakatet från 1726 var i bruk fram till 1858 och fram till 1860 var det i lag förbjudet att offentligt uttrycka en lära som avvek från den så kallade rena evangeliska. Även därefter var det förbjudet att propagera för sådana trosformer.9 1990-talets svenska kyrkohistoriskt inriktade forskning har visat på två motsatta tendenser i väckelsen. Den första är ett folkligt lutherläsande där det var särskilt vanligt att läsa Luthers kyrko postilla (utgiven på svenska första gången 1754 och därefter nytryckt) samt Luthers Förklaring över Galaterbrevet (på svenska första gången 1775 och i ny upplaga 1813, då med förord av luther läsarledaren Olof Palmgren i Svartbyn i Luleå socken).10 I detta sammanhang är det särskilt värt att notera att både Galaterbrevet i sig och Luthers kommentar till brevet behandlar den kristna människans frihet från lagen och att frälsningen inte kommer av gärningar utan endast genom tro på Jesus Kristus. Den andra tendensen innebar läsning av så kallade traktater, kortare uppbyggelsetexter. Under 1840-talet och första hälften av 1850-talet spreds det över en miljon traktater i Sverige. Vanligen var det fråga om översättningar av anglosaxiska texter från olika konfessioner. Traktatspridningen och traktatläsandet kritiserades från konservativt lutherskt håll på grund av att texterna kunde innehålla kristendomsförståelser som inte stämde överens med den lutherska.11 Författarna till de två band av Sveriges kyrkohistoria som behandlar 8 Holmgren 1948, s 199, 215, 253, 299f. Sandewall 1948, s 126–145. Rodén 1950, s 137–141. Sandewall 1952, s 6–9, 173. Wikmark 1952, s 68–77. Lindmark 1997, s 61–68. 9 Newman 1939, s 110f. Sandewall 1952. Sandewall 1961, s 17–63. Sanders 1995, s 66–76. Lindmark 1997, s 69–74. Konventikelplakatet ersattes 1858 av konventikelförordningen. Religionsfrihet infördes 1952. Kyrkolagsamlingen 1845, s 10, 25ff KL 1:2, 1:7. Sandewall 1952, s 136 ff. Pleijel 1958. Sandewall 1961, s 17f. Dahlman 2009, 18ff. 10 Aurelius 1994, s 156. 11 Lindmark 1995, s 109–150.
· 18 ·
1800-talet visar övertygande att de djupgående konflikterna mellan å ena sidan den svenska kyrkan och å andra sidan de så kallat separatistiska grupperna och frikyrkorna gällde bibelsyn, dop och nattvard. En viktig komponent i dessa konflikter var uppfattningen om den kristna människans förhållande till lagen. I översiktsverk presenteras uppfattningen om den kristna människans förhållande till lagen med ett kort konstaterande av att personer och grupper var antinomistiska.12 Däremot saknas en mer djupgående undersökning av det begreppet. De som i det svenska 1800-talet menade att människan inte behövde lagen eller att hon kunde uppnå syndfrihet under sitt liv på jorden blev utsatta undantagsgrupper. Personer och grupper som uppträdde före 1860 och hade denna typ av uppfattningar har ofta skildrats som svagt anknutna till folkväckelsens huvudlinje.13 Samma avståndstagande drabbade initialt även grupper som menade att lagförkunnelse inte ledde till personlig tro. Allan Sandewall har visat att båda dessa grupper inte sällan drabbades hårt av samhällets repressalier.14 Sandewall diskuterar inte de bakomliggande skälen utan konstaterar endast att de avvek i fråga om läran. Ernst Newmans skildring av Evangeliska alliansen och av svenska kyrkligheter från mitten av 1800-talet och framåt ger liksom Sandewall viktiga bakgrundsbeskrivningar men belyser inte skilda uppfattningar om lagens bruk.15 Detsamma gäller Den kristna friförsamlingen i Norden: Frikyrklighetens uppkomst och utveckling.16 Min egen avhandling om erikjansarna behandlar frågan om antinomismens betydelse för den gruppens avståndstagande från det omgivande samhället men däremot inte det specifika förhållandet mellan antinomism och modernitet.17 Gunnar Westin har beskrivit den tidiga baptismen inte minst i de presenterade historiska inledningar som ingår i av honom utgivna 12 Jarlert 2001 passim, s 103, 104, 153ff. Bexell 2003, s 47ff, 97ff, 131ff. 13 Jarlert 2001, s 101f, 103ff. Wejryd 2002, s 67f, 217. 14 Sandewall 1961, s 25f, 28–33, 34, 88, 120f, 129. 15 Newman 1932. Newman 1937. 16 Westin 1956. 17 Wejryd 2002, s 183ff, 186, 193.
· 19 ·
samlingar av brev mellan aktörer i och kring väckelsen. Frågan om antinomism berörs i de delar som innehåller brev från svenskar i USA och mellan baptister i Sverige och svenskamerikaner.18 Den teoretiskt mest intressanta forskningen om baptismens pionjärer står Sune Fahlgren för. Han har studerat F. O. Nilssons predikantskap. Fahlgren ger ecklesiologiska förklaringar men anlägger inte ett historiskt perspektiv i sin undersökning.19 Äldre standardverk om baptismen är Svenska baptistsamfundets historia, och Gunnar Westins artikelsamling om frikyrklighetens genombrottstid.20 Vad gäller framväxten av F.G. Hedbergs teologi har den granskats i flera undersökningar. Av relevans för denna studie är särskilt Anders Jarlerts artikel om Hedbergs konversionslikande övergång från pietism till (hyper)evangelism från 2003 samt W.A. Schmidts levnadsteckning över Hedberg. Hedbergs inflytande i Sverige har undersökts av Ernst Newman.21 Etikforskaren Alarik Klefbeck beskriver i Etiska idéer i svensk frikyrklig väckelsereligiositet att svensk 1800-talsväckelse och frikyrklighet har ett dubbelt arv. Han hävdar, liksom flera forskare före honom och på goda grunder, att svensk 1800-talsväckelse har två huvudkällor. Den ena var äldre luthersk folkfromhet påverkad av pietism och herrnhutism. Den andra källan var enligt Klefbeck ”den allmänna europisk-amerikanska reformerta frikyrkligheten”.22 Begreppsligt behövs en mer djupgående analys, särskilt i fråga om det reformerta tillflödet, men Klefbecks utgångspunkt är intressant och ger en grundmodell för hur olika väckelser positionerar sig i fråga om lagens bruk och föreställningar om syndfrihet. I de grupper som hade en delvis kalvinsk förhistoria betonades lagens tredje bruk som det viktigaste men inom grupper med luthersk nyevangelisk bakgrund var tendensen att underbetona delar av lagens andra bruk och i vissa fall även det tredje bruket. Huvudfåran 18 Westin 1930–1934. Westin 1932. 19 Fahlgren 1999. Fahlgren 2006. 20 Nordström 1936. Westin 1963. 21 Newman 1931. Schmidt 1948. Jarlert 2003, s 107–110, 116–125. 22 Klefbeck 1928, s 3.
· 20 ·
i den svenska, så kallade nyevangelismen, den rosenianska väckelsen, tog avstånd från lagisk pietism. Den rosenianska väckelsen betonade den evangeliska trons etiska kraft, ibland i så hög grad att det fanns en tendens till föreställningar om syndfrihet. Det reformerta tankegodset omfattade ett starkt moraliskt intresse och betonade vikten av ett systematiskt helgelsearbete som syftade till att övervinna synderna och ofullkomligheten. Trots tanken på långsiktighet och genomgripande strävan efter helgelse var det ofta målet för helgelsen som beskrevs: den troendes helighet, fullkomlighet och syndfrihet. När detta drogs till sin yttersta konsekvens kunde det uppfattas om att människan var helig, fullkomlig och utan synd så fort hon kommit till tro.23 Viktiga delar av den tidiga turbulenta baptistiska historien utspelade sig i Orsa. Den mest heltäckande skildringen finns i Helmer Fälts Separatismen i Orsa 1850–1860. En gedigen presentation finns också i Åke Andréns artikel ”Striden mellan väckelsen och kyrkan i Orsa på 1850-talet”. De två äldre studierna, Gösta Rosenqvists Orsaläsarna och Emil Herlenius Läseriet i Orsa och Elvdalen 1852–1854, ger också vissa bidrag till förståelsen.24 Inget av de nämnda verken har haft fokus på läsarnas uppfattning om lagens bruk utan har huvudsakligen behandlat kritiken mot läsarna samt kyrkliga och civila myndigheters agerande. Forskare som tidigare intresserat sig för och beskrivit den särpräglade baptistpredikanten August Sjödin är Nils Johan Nordström och Emil Herlenius.25 Fribaptistsamfundets historia har skrivits inom rörelsen. I samband med hundraårsfirandet kom en sammanfattande historik.26 Ledaren Helge Åkeson och hans teologi framträder i N.P. Truedssons biografi över honom. Samfundet och dess teologi presenteras i några kortare texter av Joel Fridén.27 23 Klefbeck 1928, s 120. 24 Lagergren 1855 s 66–134. Ekman 1898, s 584–615. Herlenius 1914. Rosenqvist 1936. Fält 1967. Herlenius 1940. 25 Nordström 1928, s 57–67. Herlenius 1932, passim. 26 Hansson 1972. 27 Truedsson 1924. Fridén 1943. Fridén 1946.
· 21 ·
Forskningen om den tidiga svenska metodismen är kraftigt eftersatt. Victor Wittings biografi över sitt liv och över den svenska metodismens första år och Metodismen i Sverige är skildringar inifrån gruppen och kom ut för mer än ett hundra år sedan.28 Carol M. Norens artikel i American Religious Influences in Sweden och i LeifGöte Björklunds avhandling om rikssvenska metodistpredikanters roll för metodistkyrkan i Finland fram till 1923 berör den tidiga svenska metodismen men endast delvis.29 Henry C. Whyman tar också fasta på att svensk metodism är svenskamerikansk i The Hed stroms and the Betel Ship Saga.30 Helgelseförbundets tidiga ledargestalter har på ett helt annat sätt lockat nutida forskare. Flera lokala ledare berörs i David Bundys avhandling.31 Gunilla Gunners avhandling från 2003 är en biografi över den karismatiska predikanten Nelly Hall. Gunner lyfter frågan om inte syndfrihetsläror var mer tilltalande för kvinnor än för män.32 Denna genomgång visar att den äldre historieskrivningen i många fall består av berättelser om enskilda personer där skildringen av deras liv och verksamhet inte satts in i ett större sammanhang. Det saknas forskning som dragit nytta av ny teoribildning för att förklara de historiska och idéhistoriska sammanhang i vilka personer och grupper i det svenska 1800-talet tog avstånd från den lutherska synen på lagens bruk och skapade egna konfessioner och samfund, något som på sikt bidrog till ett mångkonfessionellt samhälle. Denna studie fyller därmed en lucka i den tidigare forskningen. Det material som behöver beaktas för att genomföra studien presenteras nedan.
28 Eriksson 1895. Witting 1904. 29 Noren 1996. Björklund 2005. 30 Whyman 1992. 31 Bundy 2009. 32 Gunner 2003.
· 22 ·
Material Bland dem som av företrädare för den svenska kyrkan (som präster, domkapitel och biskopar) och/eller av företrädare för samtida väckelser kallades antinomister inriktas denna studie på följande åtta gestalter: predikanten Erik Jansson; den finske prästen och författaren F. G. Hedberg och hedbergianerna; läsarledaren Dordlofva Erik Ersson, de tidiga baptistiska ledargestalterna F.O. Nilsson, August Sjödin och Helge Åkeson; Victor Witting som företrädare för den tidiga metodismen samt helgelse och helandepredikanten Nelly Hall. De fick alla uppmärksamhet i sin samtid och deras meningsmotståndare anklagade dem för antinomism. Urvalsfrågan är en kritisk punkt i varje undersökning. Urvalet här bygger på en önskan om konfessionell bredd, att få med såväl inhemska som internationella rörelser, att få en spridning i tid från 1840-tal till 1890-tal och att det finns källmaterial att tillgå samt att väckelseledaren ska vara så pass känd av tidigare forskning att denne nämns i det moderna översiktsverket Sveriges kyrkohistoria och i väckelsens egen äldre historieskrivning representerad av E.J. Ekmans Den inre missionens historia.33 De valda personerna representerar sig själva och ger exempel på den mångfald som växte fram i konflikt med det omgivande samhället, den svenska kyrkan och samtida väckelser. De åtta är också valda för att de har det gemensamt att ingen av dem var präst, åtminstone inte i den svenska kyrkan, och för att de alla ledde folkliga väckelser inom vilka det var ovanligt med teologiskt utbildade ledare. Hedberg var präst i den finska kyrkan. Hans så kallat hyperevangeliska och antipietistiska förkunnelse vann folklig genklang i Sverige och Hedberg var öppet kritisk mot såväl den svenska kyrkans kyrkohandbok som mot pietistiska drag i den svenska kyrkan och väckelsen. En av dem som påverkades av honom var Dordlofva Erik Ersson. Den grupp Ersson ledde gick från inomkyrklig till baptistisk. Två av de åtta personerna, Erik Jansson och August Sjödin, var så pass extrema 33 Det mest avgörande bortvalet ligger i tidsavgränsningen som ställde nyläsarna utanför. Andra tänkbara väckelseledare har valts bort för att källorna är färre än för de valda, för att de representerar samma rörelser som redan kommer fram genom de valda och i ett fall för att personen var prästvigd i den svenska kyrkan.
· 23 ·
att deras respektive anhängargrupper endast fick en kort historia i Sverige. Men erikjansarna kom att få viss betydelse för den svenska metodismen och Sjödins verksamhet påverkade den svenska baptismen. Nilsson och Witting introducerade de internationella samfunden baptismen respektive den episkopala metodismen i Sverige. Åkesons verksamhet ledde fram till bildandet av Fribaptistsamfundet. Hall var en av grundarna av Helgelseförbundet och förmedlade idéer från anglosaxisk helgelserörelse in i det svenska sammanhanget. För att beskriva vilken syn på den kristna människans behov av lagen och uppfattning om eventuell syndfrihet som dessa åtta personer förmedlade finns källmaterial att tillgå. Att det finns skriftligt belagt beror på att det vållade konflikt att hysa och sprida läror om syndfrihet och från den svenska kyrkan avvikande uppfattningar om lagens bruk. Material om Erik Jansson och gruppen kring honom förvaras i landsarkiven i Uppsala och Härnösand, i Riksarkivet och i Uppsala universitetsbibliotek. På grund av att Jansson och hans anhängare kom i konflikt med såväl samhälle som kyrka finns ingående utläggningar om hans och hans närmaste medarbetares lära i olika typer av rättegångs- och förhörsmaterial. Vidare finns ett antal tryckta böcker i vilka Erik Jansson förklarar sin lära.34 Materialet är av olika typer och ger sammantaget en mycket god bild av såväl Janssons teologiska uppfattningar, deras framväxt och omgivningens kritik. Rättegångsmaterial där F.O. Nilsson förklarar sin tro finns i Göta hovrätts arkiv. Anklagelserna mot honom och de inlagor där han förklarar sin tro finns i tryck. Joel Byström och Gunnar Westin har gett ut några av Nilssons brev. Nilsson författade också andliga sånger som finns i en sångbok från 1844.35 Detta material är inte 34 HLA, Bollnäs tingslags arkiv A1a:23 1844, Delsbo tingslags arkiv A1a:27 1845, A1b:1 urtima ting u.å. Forsa tingslags arkiv A1a:27 1845, A1b:2 Urtima ting 1833–1847, Norrala tingslags arkiv A1a:30 1843–1844, A1a:31 1845–1846. RA, JRA, JRU 1846:1436, 1847:76, 994, 250. Jansson 1846a. Jansson 1846b. Jansson 1846c. Jansson 1846d. Jansson 1846e. 35 Nilsson 1844. Örebro missionsskola, väckelsehistoriska arkivet Läsaren, Rättegångshandlingar från Göta hovrätt, 08.03.1850 och 11.03.1850. Nilssons inlagor tryckta i Drake & Borgström 1898, s 148ff och Byström 1910, s 82ff. Nilssons trosbekännelse tryckt i Byström 1910, s 97ff. Hovrättens dom mot Nilsson tryckt i Byström 1910, s 103. Nilssons nådesansökan till kung Oscar
· 24 ·
lika omfattade som det om Jansson men ger god uppfattning om samtidens kritik mot Nilsson, rimlig grund för att kunna beskriva Nilssons andliga utvecklingsgång och tillräcklig information för att kunna identifiera hans uppfattning om lagens bruk och hur han ställde sig till frågan om den kristna människans syndfrihet. F.G. Hedberg författade flera böcker och var redaktör för två årgångar av tidningen Evangelisten: luthersk tidskrift för alla tider som gavs ut i Stockholm. Han publicerade sig även i Pietisten. Genom dessa kanaler fick hans idéer spridning i Sverige. Hedberg brevväxlade även med anhängare i Sverige. Några av de breven har tryckts. Gunnar Westin har publicerat 28 brev från Carl Olof Rosenius till Hedberg.36 Detta ger sammantaget underlag för att förstå Hedbergs teologi och den förändring han genomgick samt den kritik som fanns mot hans lära. Arkivmaterial om och av ledarna för Orsa-baptisterna finns i Ecklesiastikdepartementets arkiv och i Västerås domkapitels arkiv. Dordlofva Erik Erssons kortfattade självbiografi, dagbok och nedtecknade minnen förvaras i det baptisthistoriska arkivet inom Equmeniakyrkans arkiv i Bromma. Förhörsmaterialet och dag boken härrör från 1850-talet medan Erssons självbiografi och anteckningar skrevs ned i början av 1920-talet. I självbiografin reflekterar Ersson på ett självkritiskt sätt över händelserna i hans ungdom. Tryckt källmaterial finns i E.J. Ekmans Den inre missionens historia II och i den år 1854 anonymt utgivna lilla skriften Om läseriet och läseriförföljelsen i Orsa. Ett exempel på samtida kritik mot läsarna och om diskursen kring läsarna finns i skolmannen och kyrkoherden Anders Lagergrens Om de andeliga rörelserna i Sverige serdeles med afseene på den riktning separatisterna utvecklat utgiven 1855. Lagergren menade att läsarna i Orsa ”ideligen” gjorde utfall mot ”Guds Lag” och att 15.11.1850 tryckt i Drake & Borgström 1898, s 166–171 och Byström 1910, s 130ff. Brev till Göteborgs domkapitel 4.12.1849, den fortsatta brevväxlingen om baptismen mellan kontraktsprost Hörbeck och Göteborgs domkapitel i urval, anklagelsepunkterna mot Nilsson i Byström 1910, s 62–64. Brev från F.O. Nilsson tryckta i Byström 1910. Westin 1930–1934. 36 Pietisten 1840, november. Evangelisten 1848–1849. Hedberg 1845. Hedberg 1847. Hedberg 1848. Hedberg 1849a. Hedberg 1849b. Hedberg 1853. Westin 1930.
· 25 ·
cecilia wejryd
Är den kristna människan en syndare? Och vilken roll har lagen i den kristna människans liv? Det var den här typen av frågor som skapade konflikt när väckelser bröt fram i det svenska 1800-talet där kyrka och samhälle var präglade av en luthersk kristendomstolkning.
lagen, synden och .. vackelsen ° .. atta svenska 1800-talsvackelseledare och moderniteten
I Lagen, synden och väckelsen diskuterar Cecilia Wejryd hur det i svensk kristenhet under 1800-talet växte fram olika föreställningar om den kristna människans behov av Guds lag och vari dessa föreställningar bestod. Hon analyserar åtta svenska 1800-talsväckelseledares uppfattningar och sätter dem i relation till moderniteten. Cecilia Wejryd är docent och lektor i kyrkohistoria vid Teologiska institutionen, Uppsala universitet. Hon har tidigare publicerat Läsarna som brände böcker (2002) samt Svenska kyrkans syföreningar 1844–2003 (2005) och är en av de tre författarna till Kyrka i Sverige – introduktion till svensk kyrkohistoria (2012). Lagen, synden och väckelsen är den sjätte boken i serien Luthersk teologi och etik.
o
luthersk i et te t
halle 9
789152 636039
m sa
ISBN 978-91-526-3603-9
ch e t gi o i k lo rkris te te t ef
..