Jobba smartare med
MIKAEL CARLSON
EKONOMI
FOR ICKE EKONOMER
– en handbok i ekonomins termer, regler och samband
2
UPPLAGA
Ekonom: en som vet mer om pengar 채n den som har dem. Bing Crosby
Ekonomi för icke-ekonomer – en handbok i ekonomins termer, regler och samband ISBN 978-91-47-11643-0 © 2002, 2014 Mikael Carlson och Liber AB Förläggare: Anders Abrahamsson Omslag och formgivning: Fredrik Elvander Illustrationer: Fredrik Elvander Layout: Jonny Hallberg Upplaga 2 Tryck: Kina 2014
KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Liber AB, 113 98 Stockholm Tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 kundservice.liber@liber.se
Förord Detta är en bok om ekonomi som riktar sig till personer som inte är ekonomer. För några år sedan kunde det tyckas konstigt att skriva en bok för personer som handlar om annat än det som de arbetar med, ungefär som att skriva en bok om fotboll för personer som inte spelar fotboll. Men idag är det inte konstigt längre, utan tvärtom en nödvändighet, eftersom alla arbetar med saker som påverkar eller påverkas av ekonomi. På samma sätt som det är roligare att se på fotboll om man förstår spelet, är det nödvändigt för alla som arbetar i ett företag att förstå företagets möjligheter, drivkrafter och begränsningar. I praktiken betyder detta att man måste förstå ekonomi, även om man inte arbetar med det som sin dagliga huvudsyssla. En säljare måste förstå företagets kalkyler, prissättning, lagerkostnader och kundernas ekonomiska förutsättningar. Produktionsansvariga måste förstå kraven på investeringar, säsonger, kapitalbehov och kostnadsstruktur. Samtidigt måste ekonomiansvariga även förstå företagets produkter och marknad för att lägga upp redovisningen. Listan kan fortsätta till inköpare som måste förstå känsligheten för felsatsningar och personalansvariga som måste förstå löneutrymmet. Även personer utanför företaget som leverantörer och bankpersonal måste förstå företagets förutsättningar och behov. Kort sagt måste alla olika intressenter i ett företag förstå sin inverkan på företagets ekonomi, för nästan allt i ett företag handlar om ekonomi. Ju mera man förstår, desto bättre blir ”fotbollslaget” i företaget och desto roligare blir det att arbeta mot företagets målsättningar. I dagens affärsliv är konkurrensen knivskarp. Ett modernt företag måste därför använda alla sina resurser för att lyckas. Då måste alla förstå företagets ekonomi, både de anställda och företagsledningen, så att dialogen med ekonomiavdelningen kan fungera åt båda hållen. Om man åker till Italien är det en fördel att kunna italienska. När man pratar om ekonomi är det på motsvarande sätt viktigt att kunna ekonomins termer, regler och samband. Därför finns denna bok, som en inkörsport till ekonomins förlovade land. Den första utgåvan av boken kom 2002, och den har sedan dess fått en mycket bred spridning. I denna upplaga har innehållet och formen uppdaterats, men grundkonceptet, som har gjort boken så populär, är detsamma. Om innehållet Ekonomi är ett mycket brett område. Vissa delar följer relativt givna mönster, som t ex innehållet i ekonomiska rapporter, beräkning av nyckeltal och investeringskalkyler. Andra områden har också modeller att utgå ifrån, men de är mera beroende av bedömningar och personlig erfarenhet, som t ex frågor kring företagets organisation och ledning, affärsutveckling eller olika typer av marknadsföring. 6
Förord
I denna bok inriktar vi oss på de mera konkreta delarna av ekonomin som styrs av fasta regler och principer. Avsikten är att förmedla ett brett och generellt budskap om företagets ekonomi inom olika områden. Målgruppen är i första hand de som inte normalt arbetar inom ekonomifunktionen på företaget. Men budskapet riktar sig naturligtvis även till dem som t ex arbetar med redovisning men inte med investeringsbeslut. Boken är indelad i olika avsnitt, som oftast inte är beroende av varandra. Det innebär att man t ex kan läsa om investeringskalkyler utan att ha läst avsnittet om företagsanalys. På detta sätt kan olika läsare välja ut det som är mest angeläget för dem själva i den roll eller situation de befinner sig i, och det ger också möjligheter att dela upp läsningen i tiden på ett bättre sätt. Bokens innehåll är relativt generellt presenterat eftersom syftet är att ge baskunskaper till den som inte dagligen arbetar med dessa frågor. Denna ansats leder till att den som arbetar på ekonomiavdelningen kan uppleva att avsnittet om ekonomiska rapporter saknar detaljer och utvikningar om olika specialfall, men så måste det bli i en sådan här bok. Syftet är hela tiden att ge icke-ekonomer en bred grund för att kunna delta i ekonomiska diskussioner, och då skulle för många detaljer motverka bokens ambitioner. De läsare som vill veta mera om de olika delområdena hänvisas istället till någon av alla de fackböcker som finns inom ekonomins olika delar – och det finns många! Om författaren Undertecknad har arbetat med ekonomi och affärsutveckling under mer än 30 år, både som ekonomisk rådgivare åt olika företag och som företagare. Under de senaste 20 åren har jag dessutom arbetat med utbildning inom ekonomi, både för ekonomer och för bokens målgrupp icke-ekonomer. I denna roll har jag träffat på hundratals personer och även sett hur deras självförtroende och intresse för den ekonomiska dialogen har ökat när de förstått sammanhangen. Det är min förhoppning att detta även ska gälla för dig som läser denna bok. Allt är mycket roligare när man förstår sammanhangen. Som alltid när en bok skrivs är flera personer delaktiga, både med input till innehåll, korrekturläsning och allmänt stöd till författandet i form av tålamod från familj och vänner. Utan att namnge någon vill jag därför rikta ett gemensamt tack till alla dessa personer. Utan er hade boken inte blivit av – tack! Mikael Carlson, Civ.ek DHS
7
Innehåll Förord....................................................................... 6 Företagets ekonomiska rapporter...........................10 Redovisningens grunder......................................12 Redovisningens rapporter....................................18 Resultaträkningen................................................19 Balansräkningen..................................................25 Viktiga redovisningsprinciper...............................32
Företagsanalys....................................................... 35 Analysens underlag..............................................37 Exempelföretaget Furtan AB................................39 Analys med nyckeltal...........................................40 Steg 1 – analys av tillväxt.....................................41 Steg 2 – analys av betalningsförmåga.................44 Steg 3 – analys av lönsamhet..............................52 Steg 4 – analys av kapitalbindning.......................59 Steg 5 – analys av ekonomiska samband............65 Steg 6 – analys av kassaflödet.............................71
Ekonomisk planering.............................................. 84 Budgetering.........................................................87 Företagets tre viktigaste budgetar.......................92 Resultatbudgeten................................................92 Likviditetsbudgeten...........................................107 Balansbudgeten.................................................122 Analys av budgeten...........................................127 Nollbasbudgetering...........................................130 Utfallsanalys.......................................................131
Innehåll
Kalkylering............................................................ 136 Begrepp.............................................................138 Volymeffekter.....................................................142 Totalkalkyl..........................................................145 Produktkalkylering.............................................151 Prissättning........................................................165 ABC-kalkylering.................................................167
Investeringskalkyler............................................. 170 Vanliga typer av investeringar............................172 Investeringskalkylens syften..............................173 Definitioner och begrepp...................................174 Tidsfaktorn och alternativa placeringar..............175 Kalkylräntan.......................................................177 Vanliga beräkningsmodeller...............................178 Praktiska tips.....................................................192
Kapitalbehov och finansiering.............................. 194 Faktorer bakom kapitalbehovet.........................196 Kapitalbehov för rörelsekapital..........................198 Kapitalbehov för anläggningskapital..................207 Finansieringskällor.............................................208
Slutord...................................................................216 Register.................................................................217
9
Fรถretagets ekonomiska rapporter
10
A
llt som ett företag gör får ekonomiska konsekvenser. T ex innebär ett inköp av en maskin ofta att man lånar pengar för investeringen. Man påtar sig då ett ansvar att betala ränta och amorteringar under lång tid framöver. Samtidigt kommer maskinen att användas i produktionen för att skapa intäkter som kommer företaget till godo, och kanske måste man nyanställa någon som ska sköta maskinen. Alla dessa konsekvenser måste sammanställas för att man ska kunna få en bild av hur företaget som helhet mår och utvecklas. En sådan sammanställning görs därför av alla företag genom att man löpande noterar och sammanställer alla företagets affärshändelser – detta kallas för redovisning. Redovisningen behövs både inom företaget och för utomstående. Internt måste ledningen kunna få en sammanställning av den ekonomiska utvecklingen för att kunna fatta beslut. Externt måste olika intressenter få information om utvecklingen, t ex banken som lånar ut pengar till maskininköpet för att kunna bedöma om företaget klarar av att betala tillbaka pengarna, och företagets ägare som behöver få information om hur verksamheten utvecklas. Även samhället behöver information, t ex för att bestämma hur mycket skatt som företaget ska betala. Företagets ekonomiska utveckling dokumenteras genom redovisningen och sammanställs sedan i olika ekonomiska rapporter. Kunskaper om redovisning och om hur dessa rapporter byggs upp och fungerar är därför en förutsättning för att förstå hur ett företag fungerar ekonomiskt. Redovisning och ekonomisk rapportering styrs av en mängd olika lagar och regelverk. Dessa är i princip lika för alla företag och har under senare år blivit allt mer lika även mellan olika länder, delvis beroende på att EU har skapat en harmonisering av olika länders lagar och regler.
11
Företagets ekonomiska rapporter
Redovisningens grunder Under detta avsnitt kommer vi att gå igenom de grundläggande principer och regler som styr redovisningen och därmed indirekt påverkar de olika ekonomiska rapporterna som ju är en sammanställning av redovisningen. Redovisning sköts idag alltid med hjälp av olika dataprogram, men tekniken kan spåras över 500 år bakåt i tiden! Innan datorer fanns fördes alla uppgifter in i olika böcker manuellt. Detta kallades för att ”föra bok” och gav upphov till begreppet bokföring som är själva kärnan i redovisningen, nämligen att samla ihop och klassificera de olika affärshändelserna. Vem? Alla som bedriver näringsverksamhet är enligt lag (Bokföringslagen BFL) skyldiga att bokföra. Att bedriva näringsverksamhet innebär att man driver en verksamhet som ᏵᏵ är yrkesmässig, dvs som är ens huvudsakliga verksamhet ᏵᏵ är självständig, dvs bedrivs i eget namn ᏵᏵ har vinstsyfte, vilket betyder att avsikten är ekonomisk vinning.
Att bedriva näringsverksamhet kan, som vi ser av definitionen, i praktiken översättas med att driva ett företag, och då är man således skyldig att bokföra alla affärshändelser enligt BFL. Vad? Alla affärshändelser ska bokföras. Det innebär att allt som sker i företagets namn eller för dess verksamhet ska ingå i redovisningen. Alla affärshändelser ska bekräftas av ett skriftligt underlag.
12
Redovisningens grunder
Det dokument som beskriver en affärshändelse, t ex en faktura från en leverantör avseende ett inköp, kallas på fackspråk för en verifikation (jämför engelskans ”verify” som betyder just bekräfta eller intyga). När? Affärshändelser ska bokföras i den ordning som de uppstår, fortlöpande och så snart som möjligt. Detta är en mycket viktig princip som kallas för kronologisk ordning. Genom att tillämpa denna princip garanterar man att redovisningen visar utvecklingen i den ordning som den faktiskt hände, som en ”repris” av verkligheten under en viss period. Hur? Affärshändelser ska redovisas i systematisk ordning, vilket är en annan viktig princip som betyder att alla likartade affärshändelser ska sammanföras, t ex ska alla försäljningar redovisas på en plats och alla inköp på en annan. Genom denna princip skapas en struktur som krävs för att kunna följa företagets olika områden, t ex hur mycket man har betalt ut i löner under en viss period. Kronologisk och systematisk ordning ska tillämpas samtidigt. Detta innebär att: Ett företag som har följande affärshändelser … 1/2 3/2 5/2 7/2 10/2 12/2
Inköp Löner Inköp Försäljning Löner Försäljning
2 1 3 6 1 2
000 000 000 000 500 500
… ska redovisa dessa på följande sätt: Löner Försäljning Datum Inköp 1/2 2 000 3/2 1 000 5/2 3 000 7/2 6 000 10/2 1 500 12/2 2 500 Totalt 5 000 2 500 8 500
13
Företagets ekonomiska rapporter
För att uppfylla kravet på systematisk ordning konteras alla affärshändelser. Detta innebär att varje verifikation får en sifferkod, vanligtvis på 4 siffror. Sifferkoden motsvarar en grupp av likartade händelser, ett konto. De olika kontona ingår i sin tur i en total kontoplan. Totalsumman som finns på ett konto, som t ex 5 000 på inköp ovan, kallas för kontots saldo. Kontoplaner En kontoplan är en sammanställning över företagets olika typer av affärshändelser. Genom att studera kontoplanen får man en bild av hur olika affärshändelser kommer att sorteras och lagras. Utformningen och uppbyggnaden av kontoplanen får stor betydelse för hur företaget sedan kan analyseras och styras, eftersom kontoplanen avgör hur detaljerat de olika rapporterna kan byggas upp. Kontoplanen delar in affärshändelserna i olika kontoklasser som sedan var för sig innehåller de konton som krävs för företagets verksamhet. Strukturen följer oftast den standardiserade struktur som används i den s k BAS-kontoplanen enligt följande modell: Kontoklass Serie Exempel Tillgångar 1000 1210, Maskiner och inventarier 1510, Kundfordringar 2000 Eget kapital
2081, Aktiekapital 2099, Årets resultat
Skulder 2000
2350, Lån från bank 2440, Leverantörsskulder
Intäkter 3000
3011, Fakturerad försäljning 3550, Fakturerade resekostnader
4000 Inköp varor
4010, Materialinköp 4600, Legoarbeten och underentreprenörer
5000 Externa kostnader
5010, Lokalhyra 5610, Personbilskostnader
6000
6200, Telefon och post 6410, Styrelsearvoden
7000 Personalkostnader
7210, Lön till tjänstemän 7510, Arbetsgivareavgifter
Finansiella poster 8000
8200, Ränteintäkter 8400, Räntekostnader
14
Redovisningens grunder
Bokslut En total sammanställning av alla affärshändelser måste ske minst en gång per år, men de flesta företag gör det oftare, t ex efter ett kvartal eller efter ett halvår. Detta innebär att alla konton kontrolleras så att bokföringen är riktig och sedan sammanställs till ett bokslut. Bokslutet är ett viktigt verktyg för att följa upp verksamheten och informera intressenterna. Bokslutet består av en resultaträkning, som sammanställer intäkter och kostnader för att visa resultatet av verksamheten, och en balansräkning, som visar den ekonomiska ställningen med alla tillgångar, skulder och det egna kapitalet. Resultat- och balansräkningen är företagets viktigaste ekonomiska rapporter (se vidare nedan). Årsredovisning Årsredovisningen är ett offentligt bokslut som ska skrivas under av styrelsen och revisorerna om företaget är ett revisionspliktigt aktiebolag. Förutom resultat- och balansräkningen ska den innehålla en s k förvaltningsberättelse. Denna innehåller en verbal beskrivning av verksamheten samt dess viktigaste händelser under året. Årsredovisningen är offentlig och ska arkiveras hos Bolagsverket. Detta betyder att man genom Bolagsverket kan beställa hem årsredovisningen för alla aktiebolag. Årsredovisningen styrs av en viktig lag som reglerar hur den ska byggas upp och vad den ska innehålla, nämligen Årsredovisningslagen (ÅRL). Räkenskapsår Tidsperioden mellan två offentliga årsredovisningar är normalt tolv månader och kallas för ett räkenskapsår. Oftast sammanfaller räkenskapsåret med kalenderåret, men andra alternativ finns. Principen om dubbel bokföring … Bokföringen är uppbyggd som ett balanssystem, vilket innebär att varje affärshändelse måste bokföras på två ställen (konton). Syftet bakom detta är att visa hela innebörden av affärshändelsen för företaget. Om man t ex betalar ut lön till anställda så får man samtidigt både en kostnad och minskad likviditet. Principen kallas för dubbel bokföring. Varje verifikation måste enligt denna princip bokföras på var sin sida på två olika konton. Varje konto har två sidor som på fackspråk kallas för debet och kredit. Ingen verifikation är klar innan den har bokförts i både debet och kredit på två olika konton, dvs innan den bokförts dubbelt.
15
Företagets ekonomiska rapporter
Affärshändelse 1. Inköp av varor
Påverkan Debet Kredit varulager ökar 50 000 likvida medel minskar 50 000
2. Försäljning av varor
intäkterna ökar kundfordringar ökar 80 000
3. Kunden betalar
likvida medel ökar 80 000 kundfordringar minskar
80 000
80 000
… leder till att ekonomiska samband skapas Principen bakom den dubbla bokföringen är mycket viktig för att man ska kunna förstå och bedöma ekonomiska rapporter. Konsekvensen är nämligen att om det är fel på ett ställe så är det även fel på ett annat.
Ett företag redovisar efter 2 månaders verksamhet följande värden i sin resultaträkning: ᏵᏵ Intäkter från försäljning ᏵᏵ Varuinköp ᏵᏵ Vinst
100 000 -80 000 20 000
En kontroll av varulagret visar dock att varor i lagret har skadats av fukt och därför blivit osäljbara. Dessa varor har tidigare köpts in för 5 000. Hur påverkar detta resultatet? Varuinköpet på 80 000 ovan avsåg bara kostnaden för de sålda varorna. De förstörda varorna kommer inte att kunna säljas, men är ändå förbrukade. Därför måste man bokföra denna kostnad på 5 000, och resultaträkningen kommer då att se ut så här: ᏵᏵ Intäkter från försäljning ᏵᏵ Varuinköp ᏵᏵ Vinst
100 000 -85 000 15 000
Värderingen av varulagret, med hänsyn till de skadade varorna, medförde således att en ny kostnad utan motsvarande intäkt måste tas med. Om vi inte hade kontrollerat lagrets värde i balansräkningen, så hade resultaträkningen visat en felaktig vinst.
16
Redovisningens grunder
Detta exempel leder till den viktiga slutsatsen att företagets resultat- och balansräkning pga den dubbla bokföringens princip är direkt beroende av varandra. Värderingen av tillgångar och skulder i balansräkningen påverkar resultatet, och tvärtom! Man kan därför inte läsa av enbart den ena rapporten utan att samtidigt kontrollera den andra om man vill skaffa sig en korrekt bild av företagets utveckling och ekonomiska ställning. Trots att detta faktum är väl känt, är det en av de allra viktigaste felkällorna vid uppföljningen av ett företags resultatutveckling. Hur många gånger har vi inte hört även de börsnoterade företagen förklara att lagrets värde måste skrivas ner, och att detta har stört vinstprognosen. Det är den dubbla bokföringens princip som ligger bakom, även här! Periodisering Redovisningen har som ett grundläggande syfte att avbilda företagets affärsverksamhet på ett korrekt sätt. Detta uttrycks som att resultatet ska beräknas på bokföringsmässiga grunder. Med detta menas att alla inkomster ska hänföras till den period då de intjänas och att alla utgifter ska hänföras till den period då förbrukningen sker. Detta kallas för periodisering och kräver att några begrepp förklaras: En inkomst innebär att en försäljning har inträffat, t ex att ett kontrakt har tecknats om leverans av 1 000 varor för 100 kr/styck fördelat jämnt på maj och juni. Inkomsten är 100 000, men den del som avser maj är bara 50 000. Denna del kallas för intäkten för maj. På samma sätt kan en utgift för ett varuinköp periodiseras till kostnader för de perioder då varorna faktiskt förbrukas. Om man t ex köper in varor för 50 000 får man en utgift på 50 000. Om hälften förbrukas (säljs) i maj är kostnaden för perioden maj 25 000.
En intäkt är således en periodiserad inkomst, och en kostnad är en periodiserad utgift. Resultatet bygger på periodisering och definieras därför som intäkter minus kostnader.
17
Företagets ekonomiska rapporter
Redovisningens rapporter Redovisningen används för att sammanställa de olika affärshändelserna till en serie viktiga rapporter. I detta avsnitt ska vi gå igenom hur dessa ser ut och vad de innehåller. Utan sådana kunskaper kan vi inte förstå och tolka företagets utveckling på rätt sätt. All redovisning ska ske i kronologisk ordning, dvs i takt med att affärshändelserna inträffar. Alla verifikationer sammanställs därför i en verifikationslista i datumordning. Redovisningen ska dessutom ske i systematisk ordning, dvs sorterat så att likartade affärshändelser förs samman. Detta sker genom att verifikationslistan sorteras per konto. Denna rapport kallas för en huvudbok, och den är sorterad i systematisk ordning per konto. Inom varje konto i huvudboken är posterna sorterade i kronologisk ordning. Verifikationslistan och huvudboken är oftast interna rapporter. Med hjälp av dessa sammanställs sedan de två huvudrapporterna som används för att följa utvecklingen: ᏵᏵ Resultaträkningen summerar alla intäkter och kostnader för en viss period för
att visa resultatet av verksamheten, dvs vinst eller förlust. Denna rapport avser en viss tidsperiod och börjar på noll varje nytt räkenskapsår.
ᏵᏵ Balansräkningen visar vilka tillgångar och skulder man har samt hur stort det
egna kapitalet (ägarnas förmögenhet) är. Denna rapport är alltid ackumulerad från företagets början och fram till en viss period, och inte avgränsad till en viss period som resultaträkningen. Interna och externa rapporter
Internt inom företaget skapas ofta rapporter som endast ledningen använder. Dessa rapporter lyder inte under några regler för hur de ska ställas upp eller vad de ska innehålla. Men kom ihåg att de grundläggande principerna om dubbel bokföring och ekonomiska samband gäller även här. Dessutom är de interna rapporterna oftast varianter av de externa rapporterna, varför de påverkas indirekt av regelverket. De externa rapporterna regleras av Årsredovisningslagen (ÅRL), och denna har sedan EU-inträdet 1995 allt mer anpassats till internationella regler. Lagen är mycket detaljerad och anger exakt formen för hur en resultat- och balansräkning ska ställas upp. Det finns även regler för hur de olika posterna ska värderas. Genomgången nedan bygger därför på hur ÅRL kräver att dessa rapporter ska se ut.
18
Resultaträkningen
Resultaträkningen Genom att sammanställa alla konton för intäkter och kostnader kan man utläsa om företagets verksamhet går med vinst eller med förlust. Den rapport som visar detta kallas för resultaträkning. Resultaträkningen är en periodrapport. Det innebär att den fylls på med värden från olika verifikationer under räkenskapsåret ända fram till bokslutet. Därefter nollställs den så att nästa räkenskapsår inte börjar på saldot från föregående år, utan istället börjar på noll. Orsaken är att resultaträkningens syfte just är att skildra resultatet av affärsverksamheten under en viss avgränsad period. Nedan ska vi gå igenom och kommentera hur resultaträkningen ser ut för ett företag där de flesta vanliga poster ingår. ÅRL tillåter två olika uppställningsformer för resultaträkningen. Den första baseras på kostnadsslag och den andra på indelning efter funktion. De båda alternativen skiljer sig åt främst avseende hur företagets olika kostnader redovisas. Indelning efter kostnadsslag Detta alternativ innebär att kostnadernas typ avgör hur de ska grupperas vid den systematiska sammanställningen. Alla kostnader av samma typ ska redovisas tillsammans. Det betyder att alla lönekostnader redovisas på en plats och alla lokalkostnader på en annan plats osv. De olika typerna förs sedan till huvudgrupper för att ge bättre överskådlighet. Den kostnadsslagsindelade modellen har i praktiken blivit vanligast i de mindre och medelstora företagen. Orsaken är sannolikt att den är en mera direkt sammanställning av redovisningen än den funktionsindelade modellen (se vidare nedan), och därför är både mindre arbetskrävande och lättare att förstå. Låt oss titta närmare på hur resultaträkningen ser ut när den delas in efter kostnadsslag med hjälp av ett exempelföretag .
19
Företagets ekonomiska rapporter
Post + Nettoomsättning + Övriga rörelseintäkter
Tkr Kommentar 9 108 1 35 2
= Rörelsens intäkter
9 143
Rörelsens kostnader - Råmaterial och handelsvaror - Övriga externa kostnader - Personalkostnader = Resultat före avskrivningar - Avskrivningar +/- Jämförelsestörande poster
-6 346 -594 -1 568
3 4 5
635 -189 0
6 7
= Rörelseresultat 446 Finansiella poster 0 8 + Resultat från finansiella placeringar + Ränteintäkter 1 9 - Räntekostnader -243 9 = Resultat efter finansiella poster
204 10
0 11 + Extraordinära intäkter - Extraordinära kostnader 0 11 +/- Bokslutsdispositioner 27 12 = Resultat före skatt -
Skatt
= Årets resultat
231 -65
13
166
Kommentarer 1) Nettoomsättningen avser företagets huvudintäkter från den egentliga affärsidén. Beloppet redovisas alltid netto, dvs exklusive moms och lämnade rabatter. Ofta använder man den kortare formen ”omsättning” när man pratar om denna post. 2) Här redovisas eventuella sidointäkter som företaget har. Dessa kommer inte från den egentliga affärsidén, utan har uppstått som en följd av andra omständigheter, t ex hyresintäkter från en underhyresgäst som man har hyrt ut en del av lokalerna till för att få lägre hyreskostnad. 3) Råmaterial avser inköpskostnaden för insatsmaterial för produktionen men utan kostnaden för förädlingen, t ex personal som redovisas längre ner i denna modell. Handelsvaror avser färdiga varor som sedan sålts vidare utan förädling. 4) Här redovisas alla externa kostnader som inte avser material eller personal. Normalt ingår här kostnader för drift och administration som t ex hyror, telefon och reklam.
20
Resultaträkningen
5) Personalkostnader inkluderar alla kostnader som avser de anställda, t ex löner, pensioner, sociala avgifter, utbildning etc. 6) Avskrivningar är en post som visar periodens förslitning eller värdeminskning på företagets tillgångar som maskiner, inventarier eller byggnader. Men hur fungerar avskrivningar? Anta att ett företag använder en enda maskin som kostar 100 och att denna maskin ska användas i företaget under 5 år. Om hela kostnaden dras av direkt skulle det se så här: Intäkter Kostnader Maskin Resultat
År 1
År 2 …
År 5
100 -50 -100
100 … -50 … 0 …
100 -50 0
-50
+50 …
+50
Detta skulle ge en felaktig bild av hur företaget förbrukar sina resurser för att driva sin verksamhet, eftersom maskinen används alla 5 åren. Det vore därför bättre att fördela kostnaden på alla år som maskinen faktiskt används: År 1
År 2 …
År 5
Intäkter Kostnader Maskin (100/5 år)
100 -50 -20
100 … -50 … -20 …
100 -50 -20
Resultat
+30
+30 …
+30
Detta ger en bättre bild av hur företaget förbrukar sina resurser i verksamheten. Därför ska t ex maskiner inte dras av direkt, utan fördelas över sin nyttjandeperiod eller livslängd i form av avskrivningar. Då påverkas resultatet lika för alla åren, vilket ger en bättre bild av utvecklingen. 7) Ibland förekommer mera ovanliga händelser i företaget, t ex en stor vinst från en såld fastighet eller återbetalning av pensionsmedel. För att inte dessa poster ska störa en analys av den normala utvecklingen placeras de på en egen rad så att läsaren kan se att de inte förväntas inträffa igen. 8) Här redovisas avkastningen från finansiella placeringar, t ex utdelning på aktier eller resultatandelen från ett företag där man har ägarintressen. 9) Ränteintäkter är normalt ränta på likvida medel som företaget har på sina konton. Räntekostnader avser ränta till banker och finansiärer för lån och skulder i företaget. 10) Detta är den normala resultatnivån i verksamheten efter att alla poster som normalt förekommer i företaget har räknats med. Ett annat vanligt namn på denna resultatnivå är nettoresultat.
21
Företagets ekonomiska rapporter
11) Extraordinära poster är sådana som inte ingår i den normala verksamheten, och utgör väsentliga belopp. Exempel kan vara stora engångsvinster från sålda tillgångar i samband med att en del av verksamheten avvecklas. Dessa poster används allt mera sällan enligt rekommendationer från normgivande instanser för redovisningsfrågor. Om det inte är frågan om mycket ovanliga eller stora poster är rekommendationen att istället använda de jämförelsestörande posterna enligt punkt 7 ovan. 12) Bokslutsdispositioner baseras på skattelagstiftningen och är en möjlighet att påverka resultatet i syfte att skjuta upp beskattningen under en tid. Syftet är att skapa en stabilare utveckling i företagen genom att man tillåts reservera en del av vinsten utan att betala skatt. Om företaget under ett senare år går med förlust så kan reserverna upplösas, vilket innebär att man kan skydda sitt eget resultat under förluståret genom att ta fram gamla obeskattade vinster. Om ingen förlust uppstår inom viss tid så återförs reserven till beskattning igen, vilket innebär att beskattningen skjuts upp under ett antal år. Det krävs inte att avsättningen sätts in på något särskilt konto eller att den uppskjutna skatten garanteras på något sätt, utan det är en ren ”papperstransaktion” som görs i samband med bokslutet och deklarationen. En av de vanligaste typerna av obeskattade reserver är periodiseringsfonder. Dessa innebär att man får reservera 25 % av vinsten som kan sättas av under max 6 år. Uppstår förlust inom 6 år kan reserven lösas upp för att täcka upp förlusten.
År 1
År 2
År 3
Resultat före P-fond Förändring P-fond
100 -25
100 -25
-50 +50
Resultat efter P-fond Skatt 22 %
75 -17
75 -17
0 0
58
58
0
Årets resultat
Av exemplet framgår att förlusten under år 3 kan motverkas av de 2 tidigare årens obeskattade avsättningar, så att resultatet blir 0 istället för en förlust på 50. Om ingen förlust hade uppstått under år 3, så hade avsättningen återförts till beskattning automatiskt efter 6 år. I balansräkningen samlas de olika avsättningarna under rubriken obeskattade reserver. 13) Här redovisas årets skattekostnad. I ett aktiebolag är skatten 22 % av vinsten före skatt.
22
Hej! Vad kul att du valt just den här boken. Libers affärsböcker ger dig kunskap att jobba smartare. Som Sveriges största förlag för affärslitteratur har vi nästan 500 titlar i vårt
sortiment. Affärsböcker skrivna av svenska och internationella experter.
Affärsböcker för dig som är chef, specialist, egen företagare eller bara vill
utvecklas i din yrkesroll.
Trevlig läsning – och gå gärna ut på nätet för att utforska vad vi har att erbjuda!
www.ikarriaren.se/nyhetsbrev www.ikarriaren.se
Möt våra författare på vår blogg och ta del av exklusiva artiklar och nyheter.
Följ vår utgivning. Ha koll på det senaste inom affärslitteraturen genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev.
www.libershop.se
Upptäck boken för dina
behov! Du hittar hela vårt sortiment i nätbokhandeln – till exempel i vår egen webbshop.
www.facebook.com/ikarriaren
Gilla oss på Facebook och ha chans att vinna en bok – vi lottar ut 5 böcker varje månad.
EKONOMI FÖR ICKE-EKONOMER
– en handbok i ekonomins termer, regler och samband Alla medarbetare berörs av och påverkar företagets ekonomi. Därför behövs också kunskaper om ekonomi för att företagets styrning och utveckling ska kunna förbättras. Alla måste förstå ekonomi, även om man inte arbetar med det som sin dagliga huvudsyssla. Det är bakgrunden till att denna bok blev till och att den riktar sig till dig som inte är ekonom. Men budskapet riktar sig också till ekonomer som till exempel arbetar med redovisning, är säljare eller arbetar på bank, som behöver kunskaper om ekonomiska samband och beslut utanför sitt vanliga arbetsområde. Avsikten med boken är att orientera dig i hur företagets ekonomi fungerar. Den förmedlar ett brett och generellt budskap om ekonomiska rapporter, företagsanalys, budgetering, kalkylering, investeringsanalys, kapitalbehov och finansiering. Beskrivningen är enkelt framställd, ofta med exempel som stöd. De olika kapitlen kan läsas oberoende av varandra, vilket betyder att du kan välja ut det som är mest angeläget beroende på den roll du har eller den situation du befinner dig i. Det betyder också att boken kan användas som en uppslagsbok som du vid behov kan gå tillbaka till för att friska upp minnet. Du kommer att upptäcka att det är mycket roligare att arbeta om du vet hur ditt företag styrs och fungerar. Om man åker till Italien, då är det en fördel att kunna italienska – om man arbetar i ett företag måste man kunna företagets språk. Därför finns denna bok, som en inkörsport till ekonomins förlovade land.
EKONOMI FÖR ICKE-EKONOMER har sedan den första upplagan gavs ut för mer än tio år sedan blivit något av ett standardverk för alla som vill förbättra sina kunskaper i ekonomi. I denna andra upplaga har innehållet och formen uppdaterats, men grundkonceptet, som har gjort boken så populär, är detsamma. Mikael Carlson, civ ek DHS och tidigare revisor och lärare inom företagsekonomi, är verksam som konsult och utbildare inom ekonomistyrning och affärs utveckling i det egna företaget Promik AB. Han har varit ordförande för Sveriges Redovisningskonsulters Förbund samt för Nordic Accountant Federation. Han har skrivit flera böcker inom ekonomi, bl.a. ”Ekonomi för chefer” (med Jonas Bernhardsson), och arbetar sedan över 20 år med utbildning av icke-ekonomer på både små och stora företag i Sverige och utomlands. Det är den erfarenheten som ”Ekonomi för ickeekonomer” vilar på. Mer på: www.chefsutveckla.nu
Best.nr 47-11643-0
Tryck.nr 47-11643-0-00