9789147111671 by Smakprov Media AB

Inger Karlefors är idrottslärare, lektor och forskare inom idrott och ämnet idrott och hälsa, med anknytning till idrottshögskolan vid Umeå universitet och Luleå tekniska universitet. Krister Hertting är docent i pedagogik och verksam vid Högskolan i Halmstad. Hans forskningsområde är framför allt pedagogiska aspekter av barn och ungdomsidrott, men också lärande och psykosocial hälsa i skolan. Tom Tillerr är professor i pedagogik vid Uit – Norges arktiske universitet och gästprofessor vid Luleå tekniska universitet. Han är också forskningsledare för Nordisk senter for aksjonsforskning og aksjonslæring (Uit).

IDROTT OCH HÄLSA UR ETT AKTIONSFORSKNINGSPERSPEKTIV

I Idrott och hälsa ur ett aktionsforskningsperspektiv presenterar författarna olika verktyg för att koppla samman teori och praktik genom ett utforskande förhållningssätt inom idrottsämnet. Skolämnet idrott och hälsa är ett av skolans populäraste ämnen, men också ett ämne med en stor utvecklingspotential. Områden som har denna utvecklingspotential, och som behandlas i boken, är bland annat genus och hälsa ur fysiska och mentala perspektiv. Idrott och hälsa har en mångårig tradition som aktivitetsämne, men idag är uppdraget också att utveckla kunskaper som är viktiga för att bevara en fysiskt aktiv livsstil genom livet. För att nå det målet krävs förutom aktivitet också teorier som är användbara för elevernas lärande. Boken Idrott och hälsa ur ett aktionsforskningsperspektivv lyfter fram aktionsforskning och aktionslärande som strategier för att utveckla ämnet. Idrott och hälsa ur ett aktionsforskningsperspektivv vänder sig till blivande och yrkeverksamma lärare i ämnet idrott.

Karlefors, Hertting, Tiller

IDROTT OCH HÄLSA UR ETT AKTIONSFORSKNINGSPERSPEKTIV

IDROTT OCH HÄLSA UR ETT AKTIONSFORSKNINGSPERSPEKTIV Inger Karlefors Krister Hertting Tom Tiller

Best.nr 4747-11167-1 47-11167-1 47-1 Tryck.nr r

9789147111671c1c.indd 1

29/06/16 5:09 PM

Idrott och hĂ¤lsa ur ett aktionsforskningsperspektiv Inger Karlefors Krister Hertting Tom Tiller

liber

9789147111671b1-192c.indd 1

29/06/16 5:03 PM

Innehåll Förord Bokens upplägg

1. Inledning

13 Idrott och hälsa i dagens skola 13 Vad menas med aktionsforskning och aktionslärande? 15

2. Från gymnastik med wapenöfningar till idrott och hälsa

Ämnets födelse 17 Ny pedagogik, men inte i gymnastik 20 Tillgång till fortbildning – en förutsättning för förändring 21 Idrottslärarutbildningens framväxt 22 Från läroplansdirektiv till lektionsgenomförande 23 Syfte, innehåll, metod och för vilka – vad ska uppnås på lektionerna? 24 Idrottsämnets innehåll 26 Idrottsaktiviteternas skiftande logik 28 Undervisningsmetoder och arbetssätt 29 Spectrum of Teaching Styles 30 Elevinﬂytande i olika skepnader 32

3. Aktionsforskningens och aktionslärandets utmaningar

Krävande forskning och stort etiskt ansvar 36 Projektet som misslyckades 39 Den konstruktiva teorin 40 Aktionsforskningens småsyskon: aktionslärandet 43 Ny kunskap kan skrämma 50 Mot ett forskande partnerskap 51

4. Lärare och skolledare som vill lära nytt

53 Läraren som forskare i sin egen skola 55 Paradigmskiften 57 Reflekterande praktiker – en hundraårstråd 59 Reflektionens betydelse 60 Handlingsreﬂektion och handlingskunskap 62 Det ofärdiga – ett av aktionsforskningens varumärken 65 Frågornas betydelse 67

5. Att planera idrott och hälsa

69 Piska eller morot? 69 Kontinuerlig bedömning – ett stöd för lärandet? 70 Didaktikens plats inom ämnet 71

9789147111671b1-192c.indd 3

29/06/16 5:03 PM

Om undervisningsplanering – varför, vad och hur? 72 Varför gör vi det här då? 74 Idag ska ni lära er det här! 75 Inte bara fysisk aktivitet 76 Vad ska vi göra idag? 77 Smörgåsbord av idrottsaktiviteter? 78 Det oanvända innehållet behöver användas 79 Hur ska vi göra? 80 Elevinﬂytande – bara för de idrottsintresserade? 80 En undervisningsmetod för samarbete och delaktighet 82 Lärarstyrda undervisningsmetoder fortsätter att dominera 82 För vilka ska idrottsundervisningen utformas? 83 Alla elever har inte samma möjligheter 83 Att planera för utveckling 85

6. Teorins roll för den undervisande läraren

86 Teori, praktik och synen på kunskap 86 Vad säger styrdokumenten om teorier? 87 Olika teoretiska perspektiv 89 Bourdieu, habitus och fält 90 Habitus och smak 90 Sociala fält och kapital 91 Idrottshabitus 92 Den levda kroppen i fenomenologin 93 Teoretisk och praktisk kunskap 94 Kroppslig kunskap 95 Den levda kroppen som centrum för upplevelser och erfarenheter 96 Lärande som deltagande i sociala praktiker 98 Språk och artefakter som medierande redskap 98 Kunskapsutveckling i praxisgemenskaper 100 Didaktiska modeller 102 Uljens skoldidaktiska modell 103 Stenmos modell 107 Foucault och disciplinering i idrottsundervisningen 108 Att betrakta idrottsundervisning i ett genusperspektiv 111 Motivation 115

7. Att våga utmana sig själv och undervisningen i idrott och hälsa

117

Uppgiftens utformning 117 Tema: Koordinationsträning 118 Vad säger styrdokumenten om koordinationsträning? 120 Koordinationsträning, en bakgrund 120 Lektionsserie 1: Koordinationsträning med hjälp av musik 124 Lektionerna lades upp på följande sätt 125

9789147111671b1-192c.indd 4

29/06/16 5:03 PM

Elevernas synpunkter 126 Lektionsserie 2: Koordinationsundervisning för kunskap, förståelse och färdighet 127 Lektionerna lades upp på följande sätt 127 Elevernas synpunkter 128 Koordinationsträning – didaktiska reflektioner 130 Tema: Genus och jämställdhet 131 Vad säger styrdokumenten om genus? 132 Genus, en bakgrund 133 Lektionsserie: Att utmana genusmärkningen 136 Lektionerna lades upp på följande sätt 136 Elevernas synpunkter 138 Genus och jämställdhet – didaktiska reflektioner 140 Tema: Hälsa 141 Vad säger styrdokumenten om hälsa? 142 Hälsoundervisning, en bakgrund 142 Lektionsserie 1: Avspänning som koncentrationsverktyg 146 Lektionerna lades upp på följande sätt 146 Elevernas synpunkter 147 Lektionsserie 2: Spänningsreglering i olika skepnader. 148 Lektionerna lades upp på följande sätt 148 Elevernas synpunkter 150 Spänningsreglering och stresshantering – didaktiska reflektioner 151 Tema motivation: Idrottslärarens himmel och helvete! 152 Vad säger styrdokumenten om motivation? 154 Motivation i idrottsundervisningen, en bakgrund 154 Lektionsserie 1: Mer kunskap ökar intresset 157 Lektionerna lades upp på följande sätt 158 Elevernas synpunkter 158 Lektionsserie 2: Motivation med musik 160 Lektionerna lades upp på följande sätt 160 Elevernas synpunkter 160 Lektionsserie 3: Att öka motivationen genom lärarrollen 161 Lektionerna lades upp på följande sätt 162 Elevernas synpunkter 163 Lektionsserie 4: Delaktighet och inflytande ökar motivationen 165 Lektionerna planerades och lades upp på följande sätt 166 Elevernas synpunkter 168 Motivation – didaktiska reflektioner 170

8. Ett steg i rätt riktning …?

172 Många gemensamma drag … 173 Vi har lärt oss att skriva och reﬂektera 173 Vi har lärt oss att våga 174 Vi har lärt oss att fråga, lyssna och tolka 175

9789147111671b1-192c.indd 5

29/06/16 5:03 PM

Handledarnas reflektioner 175 Teori och praktik – två sidor av samma mynt 175 Konstruktiv kritik – en pedagogisk uppgift att utveckla 176 Smörgåsbordet – mer aktivitet än kunskap 177 Slutord 178 Referenser 180 Register 190

9789147111671b1-192c.indd 6

29/06/16 5:03 PM

Förord vi som har skrivit den här boken är övertygade om att idrott och hälsa

är ett viktigt ämne i skolan, men också ett ämne i behov av utveckling. Från att framför allt ha varit ett ämne som skulle ansvara för elevernas fysiska aktivitet, ska ämnet numera ge eleven möjlighet att inhämta kunskaper om fysisk aktivitet och dess betydelse för hälsan. Idrott och hälsa är ett populärt ämne bland eleverna, det finns en lust och en glädje i att vara fysiskt aktiv, och ämnet har också ett investeringsvärde, då det kan skapa vanor, ge kunskaper och insikter som bidrar till att eleverna efter skoltiden väljer en livsstil med fysisk aktivitet. Idag är idrott och hälsa ett kunskapsämne bland andra ämnen i skolan, men idrottslärarna har haft svårt att förändra ämnets innehåll, variera undervisningsmetoderna och kommunicera vad undervisningen ska leda till, förutom fysisk aktivitet. Ämnet idrott och hälsa har, kort sagt, haft svårt att förändras. Det finns flera orsaker till att idrottsämnet är förändringsobenäget. Ämnets starka traditioner från linggymnastiken och den nära relationen med idrottsrörelsen är två av dem. Många idrottslärare och elever har idrott som intresse på fritiden, och idrottsrörelsen har också länge haft inflytande över ämnet. Ämnesnamnet, ”idrott och hälsa”, ger en förväntan om vad ämnet ska innefatta, men hälsodelen tappas ofta bort till förmån för idrotten. De traditioner och normer ett ämne bär med sig har betydelse för förändringsbenägenheten och att känna till och övervinna dessa är nödvändigt om ämnet ska kunna utvecklas och leva upp till skrivningarna i styrdokumenten. En utveckling av idrottsämnet kan inte ske utan lärare som har kunskaper om och erfarenheter av att bedriva utvecklingsarbete, till exempel genom aktionsforskning och aktionslärande. Den kompetensen kan verksamma lärare få genom fortbildning, och nyutbildade lärare kan ha med sig den kompetensen från sin utbildning. En lärarutbildning borde vara en utmärkt plats för utveckling och förändring, eftersom den är mötesplatsen för forskning och för verksamheten. På lärarutbildningen, 7

9789147111671b1-192c.indd 7

29/06/16 5:03 PM

möter studenter forskande lärarutbildare som lärare, erfarna praktiker som handledare och alldeles vanliga elever på den verksamhetsförlagda delen av utbildningen, VFU:n. VFU:n är ett viktigt och uppskattat inslag i lärarutbildningen, men forskningen tyder på att VFU:n kan fungera reproducerande och förstärka de erfarenheter av skolan och undervisning som studenten har med sig från sin egen studietid. Framhävandet av VFU:ns betydelse för yrkesprofessionen antyder också att de teoretiska kunskaper som studenterna har med sig från den högskoleförlagda delen av utbildningen inte tas till vara i undervisningssituationen, utan teorierna upplevs många gånger som onödiga och verklighetsfrämmande i stället för berikande och utvecklande. Ett uttryck för en klassisk motsättning mellan teori och praktik inom idrottsläraryrket. Vi som har skrivit den här boken har erfarenheter som lärarutbildare i Sverige och Norge. Inger Karlefors är utbildad idrottslärare och har arbetat som sådan under många år på grundskolan och inom lärarutbildning, Krister Hertting har som idrottspedagog varit knuten till lärarutbildning och Tom Tiller har under många år varit verksam som professor på lärarutbildningen i Tromsø. Vi upplevde att våra studenter alltför sällan fick möjlighet att omsätta de teorier om lärande som de studerat i praktisk undervisning. De hade för få möjligheter att prova på och experimentera med sina olika undervisningsidéer. Ska yrkesrollen utvecklas och med den idrottsundervisningen behöver studenterna få producera sin egen kunskap och prova nya idéer om hur undervisningen kan bedrivas. I den här boken berättar vi om ett antal aktionsforskningsprojekt som gjorde det möjligt för blivande idrottslärare att praktiskt och teoretiskt utforska olika undervisningsproblem. Lärarstudenterna fick planera en lektionsserie baserad på lärandeteorier, genomföra undervisningen, reflektera över och dra slutsatser om den, rapportera sina iakttagelser skriftligt och försvara dem muntligt. Att i en trygg miljö få utforma och genomföra en egen undervisningsmodell, med handledare både från praktikskolan och från lärarutbildningen, skapade en medvetenhet hos dessa studenter om att idrottsundervisning kan bedrivas på olika sätt beroende på syfte och mål. Vår erfarenhet som handledare var att 8

9789147111671b1-192c.indd 8

29/06/16 5:03 PM

aktionsforskningsprojekten gav dem modet att bege sig ut på okänt vatten. När man bedriver aktionsforskning måste alla kriterier för forskning uppfyllas: teorianknytning, rapportskrivning och en öppen diskussion om det genomförda arbetet. Den proceduren är självklar på en lärarutbildning som ska baseras på forskning, men kanske svårare på en skola, där medverkan av forskare inte är lika självklar. Dock har vi sett hur viktigt det är med erfarenhetsutbyte kring undervisningens utformning och utveckling när undervisningen planeras och genomförs i skolan. Sedan revideringen av läroplanerna 2011 har betyg och bedömning, undervisningens utfall, stått i fokus för idrottslärarens fortbildning. I den här boken fokuserar vi på själva undervisningsprocessen: hur läroplanens intentioner iscensätts, formuleras och genomförs, och där ingår bedömning och betygssättning som en del, som dock inte explicit behandlas i vår bok. Vi vill avslutningsvis tacka våra studenter, numera färdiga lärare i idrott och hälsa, för att vi får använda deras lektionsserier som exempel i den här boken och professor Håkan Larsson på GIH för synpunkter på avsnitten om genus. Författarna

9789147111671b1-192c.indd 9

29/06/16 5:03 PM

Bokens upplägg med den här boken vill vi ge ett perspektiv på vad aktionsforskning och

aktionslärande kan betyda för utvecklingen av idrottslärarprofessionen och för undervisningen i idrott och hälsa samt inspirera och visa en väg till hur man kan utveckla undervisningen i ämnet. Boken är uppbyggd av komponenterna idrott och hälsa, aktionsforskning som metod för utvecklingsarbete, teorier för lärande och av de aktionsforskningsprojekt som utförts av några idrottslärarstudenter under deras utbildning. Dessa projekt illustrerar hur aktionsforskning och aktionslärande kan se ut i praktiken, men är inte utvalda som exempel på perfekt genomförd undervisning. Vi kan inte heller uttala oss om de har bidragit till elevernas livslånga lärande, men alla studenter har vågat planera och genomföra en undervisning som de inte hade någon tidigare erfarenhet av. De vågade gå utanför sin egen trygghetszon i syfte att utveckla sitt eget och elevernas lärande. De erfarenheter de gjorde bidrog till att deras egen syn på hur undervisningen i ämnet idrott och hälsa kan utformas utvecklades, vilket är bokens viktiga budskap. Lärarutbildningen är en mötesplats för tre olika arenor som alla har betydelse för skolans verksamhet idag. Den ena arenan är lärarutbildningen och universitetet, där studenter och forskande lärarutbildare möts, ny kunskap utvecklas och kan förmedlas vidare. Den andra arenan är skolan, idrottslektionerna där de yrkesverksamma lärarna, handledarna i praktiken och studenterna möts och det praktiska handlaget i undervisningssituationen formas. Den tredje arenan är själva undervisningssituationen ute på skolorna där lärarstudenten och eleverna möts. Boken berör alla dessa tre arenor. Kapitel 1 ger en inledande bakgrund till ämnet idrott och hälsa och en kort introduktion till vad aktionsforskning och aktionslärande är och vad det kan tillföra undervisningen. I kapitel 2 fördjupas den historiska bakgrundsbeskrivningen av ämnet idrott och hälsa, vad som har format ämnet 10

9789147111671b1-192c.indd 10

29/06/16 5:03 PM

över tid och påverkat ämnets nuvarande identitet. Kapitel 3 diskuterar de utmaningar som aktionsforskning i skolans verksamhet innebär, begreppen aktionsforskning respektive aktionslärande fördjupas, hur de förhåller sig till varandra och till undervisningen i skolan. I kapitel 4 diskuteras och klargörs aktionsforskning och aktionslärande i relation till lärare och skolledare som vill lära nytt och utveckla undervisningen. Kapitel 5 handlar om planering och organisering av idrottsundervisningen i aktionsforskningsprojekt utifrån de didaktiska frågorna ”Varför”, ”Vad”, ”Hur” och ”För vilka”. I kapitel 6 diskuteras de teoretiska utgångspunkterna för studenternas lektionsserier och synen på kunskap, de lärandeteorier som genomförandet baserats på och som resultatet av aktionsforskningsprojektet sedan värderats mot. De viktigaste teorierna lyfts och relateras till idrottsundervisningen i skolan. I kapitel 7 beskriver vi studenternas olika lektionsserier. Undervisningen rör sig kring fyra teman: koordination, genus, hälsa och motivation. Varje tema inleds med en läroplanstext som anknyter till temat och en kort genomgång av forskningsläget. Därefter följer beskrivningen av själva lektionsserierna och hur de utfördes, de berörda elevernas synpunkter på undervisningen och studentens självreﬂektion, följt av allmänna didaktiska reﬂektioner. I kapitel 8 diskuterar och sammanfattar vi vad aktionsforskningsprojekten har inneburit för undervisningen, för studenternas lärande, och vad aktionsforskning och aktionslärande kan innebära för ämnet idrott och hälsa i framtidens skola.

9789147111671b1-192c.indd 11

29/06/16 5:03 PM

9789147111671b1-192c.indd 12

29/06/16 5:03 PM

Inledning

Idrott och hälsa i dagens skola

drott och hälsa är ett populärt skolämne. Majoriteten av elev-

erna trivs med ämnet, men idrott och hälsa ses ofta som ett rent aktivitetsämne. Fysisk aktivitet är också enligt läroplanen en viktig ingrediens i ämnet enligt kurs- och ämnesplanerna för grund- och gymnasieskola: Undervisningen ska skapa förutsättningar för alla elever att under hela sin skoltid kontinuerligt delta i skolans fysiska aktiviteter. (Skolverket 2011a) Undervisningen ska utgöras av fysiska aktiviteter utformade så att alla kan delta och utvecklas utifrån egna förutsättningar. (Skolverket 2011b)

Men Skolinspektionen (2010, 2012) framhåller också att idrott och hälsa är ett kunskapsämne: Idrott och hälsa är ett skolämne som genom åren fått förändrat innehåll från ett rekreationsämne till ett ämne där kunskapsutveckling och lärande ska stå i centrum på samma sätt som i andra ämnen. (Skolinspektionen 2010 s. 9)

9789147111671b1-192c.indd 13

29/06/16 5:03 PM

Övergången till ett kunskapsämne är inte tydlig i praktiken. Bilden av idrott och hälsa som enbart ett aktivitets- och rekreationsämne dominerar. Såväl skolledare, elever och föräldrar som vissa idrottslärare, ser ämnet som ett praktiskt aktivitetsämne. Både i Sverige och i andra länder ser många elever ämnet mer som rast än som undervisning (Kirk 2010; Karlefors 2012). Ekberg (2009) framhåller flera olika faktorer som påverkar synen på ämnet och idrottslärarens möjligheter att bedriva en läroplanstrogen undervisning. Han menar dock att ”läraren kan bara agera utifrån de förutsättningar som finns” (s. 243). Bland de förutsättningarna som finns är den starka kopplingen till idrottsrörelsen och de förväntningar det medför hos eleverna. I början på 1960-talet, då idrottsaktiviteterna fick ett inträde i skolans gymnastikämne (som ämnet benämndes då), var inte denna koppling lika problematisk som den är idag, då ämnet i styrdokumenten fått en tydligare inriktning mot hälsa och friluftsaktiviteter och ser eleven som aktiv och kunskapande i stället för passiv och imiterande. Även internationellt har ämnet problem med att hitta sin roll mellan föreningsidrott och direktiv om en mer hälsoinriktad undervisning. Denna osäkerhet leder enligt den brittiska forskaren David Kirk (2010) till tre möjliga scenarier för idrottsämnet i framtiden: more of the same, radical reform eller extinction (s. 121). Det vill säga, antingen kommer ämnet att finnas kvar ett tag till på skolschemat och vara utformat ungefär som idag, eller så kommer det att reformeras radikalt eller så försvinner det som skolämne. Enligt Kirk (2010) har idrottsämnet inte förändrats sedan mitten på 1900-talet, då innehållet ändrades från gymnastik till idrottsaktiviteter, men skillnaden i undervisningen mellan ämnet då och nu är ändå inte så stor. Ämnet bidrar inte till elevernas kunskapsutveckling (a.a.). Vi håller med Kirk (2010), Ekberg (2009) och andra om att idrottsämnet behöver utvecklas. Men förändring och utveckling kräver kunskaper om bakomliggande faktorer, som till exempel vad idrottsämnet bär med sig i form av uttalade och outtalade normer och traditioner. Ämnet har en 200-årig tradition, inte minst av förändringsobenägenhet, och de traditionerna kan innebära hinder för utveckling och behöver därför lyftas upp i ljuset. 14

9789147111671b1-192c.indd 14

29/06/16 5:03 PM

Även styrdokumenten har förändrats över tid men idrottslärarnas kompetens har däremot inte utvecklats i takt med läroplansförändringarna. Eftersom idrottslärarna sällan får ta del av fortbildning (Skolinspektionen 2012) kan det därför bli en eftersläpning, där lärarnas kompetens inte motsvarar styrdokumentens krav, vilket givetvis blir ett hinder för utveckling.

Vad menas med aktionsforskning och aktionslärande? Aktionsforskning och aktionslärande är nära besläktade begrepp. Medan aktionsforskning har sin primära identitet i att forskarna medvetet och systematiskt går in på fältet och tillsammans med praktikerna söker efter de bästa lösningarna och handlingsalternativen för olika situationer, har aktionslärande sin identitet i att praktikerna, lärarna och lärarstudenterna, hämtar kraft till förändring genom att låna och praktisera modeller och metoder från forskningen för att på så sätt systematiskt kunna ta vara på sina erfarenheter och få ut en mer kraftfull reflektion. När man inför ”nya” begrepp som aktionsforskning och aktionslärande kan det lätt ge intryck av att vara nya skrivbordspåfund för forskare och avantgardelärare. Det är därför viktigt att precisera att det handlar om något som bara är relativt nytt. Vi vågar påstå att duktiga lärare alltid har använt inslag av aktionslärande i sitt arbete. Sådana yrkesutövare är reflekterande och sätter in sina dagliga erfarenheter i mer principiella och övergripande sammanhang och söker efter både större förståelse och bättre handlingsalternativ än de som finns. De vill också dela med sig av sina tankar och erfarenheter till andra kolleger och genom dialog skapa ytterligare fördjupning. Forskning (Hermansen 2010; Tiller 2014) har visat att bra nätverk och relationer där man kan berätta om sina erfarenheter för kolleger som lyssnar och ger respons med egna erfarenheter gör stor skillnad. Med aktionslärandet kan dessa yrkesutövare sätta ord på och hitta gemensamma begrepp för det de redan gör. Och genom att studera olika aktionslärandeprojekt kan de tillgodogöra sig nya praktiska och metodis15

9789147111671b1-192c.indd 15

29/06/16 5:03 PM

ka grepp som kan hjälpa dem att inhämta mer systematiska erfarenheter som de kan inspireras av. När skolorna och lärarutbildningarna lyckas med att skapa partnerskap med professionella forskare kan studenter och lärare i idrott och hälsa också få inspiration från kontakten (se kapitel 3 och 4). Det här forskande mötet, eller partnerskapet, har visat sig kunna skapa kraft i både lärandet och skolans ledning (Tiller 2008, 2014).

9789147111671b1-192c.indd 16

29/06/16 5:03 PM

Från gymnastik med wapenöfningar till idrott och hälsa

1900

1800

2000

det här kapitlet gör vi en historisk tillbakablick på ämnet idrott

och hälsa och belyser några aspekter som påverkat ämnet över tid samt visar på tänkbara orsaker till dagens glapp mellan styrdokument och det praktiska genomförandet av ämnet. Att känna till dessa tänkbara hinder kan underlätta planeringen och genomförandet av varje aktionsforskningsprojekt.

Ämnets födelse Det ämne vi idag kallar idrott och hälsa ”föddes” 1813 då Per Henrik Ling grundade Gymnastiska Centralinstitutet (GCI) i Stockholm. GCI skulle utbilda gymnastiklärare som kunde undervisa gossarna i realskolan i linggymnastik. Linggymnastiken blomstrade under en period då förhållandevis få barn och ungdomar gick i skolan. Sverige var ett jordbrukssamhälle och barnen behövdes i jordbruket. Industrialismens intåg medförde att samhället successivt förändrades. Människor ﬂyttade från landet till städerna för att ta arbete i fabrikerna och behovet av tillsyn för barnen ökade då barnen inte kunde användas som arbetskraft i industrin på samma sätt som i jordbruket. Skolan blev lösningen och den hade som uppgift 17

9789147111671b1-192c.indd 17

29/06/16 5:03 PM

att undervisa och att fostra barnen till goda samhällsmedborgare. Den gängse pedagogiken byggde på disciplin, barn sågs som tomma påsar som skulle fyllas med innehåll och eleverna fick genom upprepning eller imitation del av lärarens kunskaper. Ling var nationalist och bekymrad över att Sveriges tid som stormakt var över i och med förlusten av Finland till Ryssland år 1809. Genom gymnastiken skulle ”De gamla nordbornas kroppsliga härdande och bedrifter återuppstå”, menade han (Halldén 1988). Ling hade idéer om hur människokroppen (läs den manliga kroppen) skulle stärkas så att de svenska soldaterna bättre skulle kunna försvara landet i framtiden, och gymnastiken var verktyget. ”Att Gymnastiken medverkar till den manliga karaktärens utbildning hos ungdom, att den underlättar en nations militära daning” (a.a.). Ling delade in gymnastiken i fyra delar, den pedagogiska, den militära, den medicinska och den estetiska. Tillsammans skulle de fyra delarna bilda en enhet ”med organismen”. Genom den pedagogiska gymnastiken, till exempel i form av exercis, skulle viljan få kroppens olika delar att samarbeta, ”Förmedelst hvilken människan lär sig att sätta sin kropp under sin egen vilja” (Annerstedt 1991 s. 85). Den militära gymnastiken, till exempel i form av fäktning, skulle skapa en enhet mellan kroppen och vapnet i relation till motståndaren: ”hvari människan söker, förmedelst ett yttre ting, det vill säga vapen eller och medelst sin egen kroppsliga kraft under vilja, sätta en annan yttre vilja” (a.a.). Den medicinska gymnastiken, som har sin motsvarighet i dagens sjukgymnastik eller fysioterapi, ”hvarigenom menniskan …, söker lindra eller öfvervinna de lidanden som uppstått i hennes kropp genom dess abnorma förhållanden” (a.a.) och den estetiska gymnastiken, skulle skapa en enhet mellan människans andliga och kroppsliga väsen (Halldén 1988 s. 19): ”hvarigenom menniskan söker att kroppsligt åskådliggöra sitt inre väsen: tankar och känslor (Annerstedt 1991 s. 85). Alla delarna var viktiga för helheten, men i praktiken så utvecklades den estetiska gymnastiken aldrig på GCI. GCI:s första lokaler var ganska spartanska, kalla och dragiga och låg vid Sergels torg i Stockholm. Det finns en liten skulptur av en korssittande gymnastikflicka som minnesmärke på den platsen. Till att börja 18

9789147111671b1-192c.indd 18

29/06/16 5:03 PM

med var eleverna civila, men efter några år så blev de militära eleverna i majoritet. Kvinnor fick tillgång till utbildningen på 186o-talet. De tre grenarna av linggymnastiken undervisades på GCI fram till början på 1930-talet då sjukgymnastiken och den militära gymnastiken flyttades till Karolinska Institutet respektive Karlberg. Den pedagogiska gymnastiken blev kvar på GCI, linggymnastikens högborg. Linggymnastiken byggde på rörelser som var specifikt utformade efter den tidens kunskap om kroppens anatomi och funktion. De utfördes på kommando, så att alla elever (i början kunde de vara så många som 100–50 elever) utförde samma rörelse samtidigt. Specifika kommandoord användes och rörelserna beskrevs med en speciell terminologi. Gymnastikens syfte, innehåll och metod var nära sammankopplade. Linggymnastiken nedtecknades av P.H. Lings son Hjalmar Ling, som en del av hans ansvar för den pedagogiska gymnastiken på GCI. På 1860-talet utkom hans skrift ”Tabeller för Gymnastiska centralinstitutets pedagogiska lärokurs”. Den fick betydelse för skolgymnastiken under lång tid. Linggymnastiken, eller den svenska gymnastiken som den också kallades, var välkänd internationellt, vilket kan ha bidragit till att förändringar och utveckling av gymnastiken blev bemötta med stark misstro av GCI:s lärarkår. Viktor Balck, ”den svenska idrottens fader” som arbetade som lärare och föreståndare på GCI, åkte i slutet av 1800-talet över till England för att bekanta sig med den sport som hade utvecklats på public schools i England för att sysselsätta de pojkar som gick på internatskolor och hindra dem från annat, icke önskvärt beteende. Balck tog med sig sportintresset tillbaka till GCI och ville införa sport på GCI -utbildningen, vilket orsakade meningsmotsättningar med de konservativa linganhängarna. I början av 1900-talet ökade dock intresset och nyfikenheten för sportaktiviteter bland svenska folket och Stockholmsolympiaden 1912 betydde mycket för detta ökade intresse. Ett annat försök till förändring som mötte starkt motstånd, var de kvinnliga gymnasternas Elin Falck och Elli Björksténs strävan att mjuka upp den annars statiska och kantiga linggymnastiken med mjukare, mer rytmiska rörelser. Den kvinnliga linggymnastiken var en modifierad form av den manliga. Det fanns 19

9789147111671b1-192c.indd 19

29/06/16 5:03 PM

övningar som man ansåg att kvinnor inte borde utföra, men ändå var det svårt för linganhängarna på GCI att acceptera en sådan förändring. Men så småningom ﬁck både Falcks och Björksténs idéer gehör och kunde introduceras i utbildningen.

Ny pedagogik, men inte i gymnastik I början på 1900-talet uppstod en pedagogisk rörelse som såg barnet som mer än en tom påse. Undervisningen menade man borde ta sin utgångspunkt i de kunskaper och förmågor barnen hade med sig till skolan i stället för att förutsätta att de inga hade. De vanliga undervisningsmetoderna med disciplin och upprepning/imitation ifrågasattes. I USA var det kanske framför allt John Dewey (Hartman 1995) som blev företrädare för den nya pedagogiken. Han betonade att undervisningen skulle ta sin utgångspunkt i de kunskaper eleven hade med sig och sedan utveckla dessa genom ett växelspel mellan teori, praktik, handling och reflektion. Lärande börjar med praktisk handling, som skapar frågor hos eleven, som läraren kan besvara eller använda till att leda eleven vidare i kunskapssökandet. Reflektion var en viktig aspekt av lärandet, något som enligt Dewey kunde fördjupa lärandet. I Sverige visade också Ellen Key genom sin bok Barnets århundrade, vägen för en annan syn på barnet och undervisning (Hartman 1995). De nya pedagogiska tankegångarna fick sitt huvudsakliga genomslag i folkskolans undervisningsplaner i början på 1900 talet (U, 1919). Någon större inverkan på ämnet gymnastik med lek och idrott hade de dock inte. Där styrde Lings principer fortfarande undervisningen även om namnändringen från gymnastik till gymnastik med lek och idrott, indikerade att innehållet vidgats mot lek och idrott. Den här obenägenheten till förändring bidrog dock till att linggymnastiken successivt fick allt mindre betydelse. I de kursplaner som styrde den nyinrättade grundskolan och motsvarande läroplan på gymnasieskolan på 1960-talet hade linggymnastiken helt spelat ut sin roll. I stället dominerade idrottsaktiviteter innehållet i skolan och därmed också på idrottslärarutbildningen. 20

9789147111671b1-192c.indd 20

29/06/16 5:03 PM

förläggare: Maria Granler projektledare: Maria Emtell produktion: Lars Wallin redaktör: Carin Soussi-Engman grafisk design och omslag: Birgitta Dahlkild illustration: Kapitelillustrationer: Lena Norman, illustration s. 105: Jonny Hallberg omslagsbilder: Shutterstock och Able Images/Nordicphotos

Första upplagan 1

repro: OKS Prepress Services, Indien tryck: People Printing, Kina 2016

kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningssamordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se.

9789147111671b1-192c.indd 2

29/06/16 5:03 PM

IDROTT OCH HÄLSA UR ETT AKTIONSFORSKNINGSPERSPEKTIV

Karlefors, Hertting, Tiller

IDROTT OCH HÄLSA UR ETT AKTIONSFORSKNINGSPERSPEKTIV

IDROTT OCH HÄLSA UR ETT AKTIONSFORSKNINGSPERSPEKTIV Inger Karlefors Krister Hertting Tom Tiller

Best.nr 4747-11167-1 47-11167-1 47-1 Tryck.nr r

9789147111671c1c.indd 1

29/06/16 5:09 PM