SOtSerien från Liber
SO·S Historia ingår i SO·Serien från Liber. SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skolarbetet i historia. I SO·Serien finns varje SO-ämne, dels som en ämnesbok täckande skolår 7–9, dels som tre årskursböcker. För varje ämne finns en lärarhandledning med varierat övningsmaterial. Till SO·Serien finns också webbmaterialet SO·S Plus.
HISTORIA ÅR 9
HISTORIA
HISTORIA
Best.nr 47-10387-4 Tryck.nr 47-10387-4
Mattias Tordai
SOS_Hist_9_omslag.indd 1
2012-05-21 12.39
HISTORIA Mattis Tordai Mentor och faktagranskning Robert Sandberg
LIBER
Historia_책r_9_till tryck.indd 1
2012-05-21 13.05
ISBN 978-91-47-10387-4 © 2012 Mattias Tordai, Robert Sandberg och Liber AB Redaktör: Thomas Johansson Projektledare: Thomas Johansson Projektgrupp: Magnus Andersson, Anders Wigsell Formgivare: Lotta Rennéus Bildredaktör: Mikael Myrnerts Tecknare: Anders Nyberg, Johnny Dyrander, diagrammen s 86-88 Kartor: Stig Söderlind Produktion: Thomas Sjösten
Tredje upplagan 1 Repro: Repro 8 AB, Stockholm Tryck: Sahara Printing, Egypten 2012
Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt BONUS-avtal, är förbjuden. BONUS-avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner och universitet. Intrång i upphovsmannens rättigheter enligt upphovsrättslagen kan medföra straff (böter eller fängelse), skadestånd och beslag/ förstöring av olovligt framställt material. Såväl analog som digital kopiering regleras i BONUS-avtalet. Läs mer på www.bonuspresskopia.se. Liber AB, 113 98 Stockholm tfn 08-690 90 00 www.liber.se Kundservice tfn 08-690 93 30, fax 08-690 93 01 e-post: kundservice.liber@liber.se
Historia_år_9_till tryck.indd 2
2012-05-21 13.05
BILDFÖRTECKNING Berig/Wikipedia 5 Bettmann/Corbis/Scanpix 8 (1) Everett Collection/IBL 8 (2) Central Press/Getty Images 8 (3) Karl Sandels/IBL 8 (4) Bettmann/Corbis/Scanpix 10 Photoresearchers/IBL 11 Minnesota Historical Society/Corbis/Scanpix 12 Hulton-Deutsch/Corbis/Scanpix 13 AKG-Images/Scanpix 14 (1) Slava Katamidze Collection/Hulton Archive/Getty Images 14 (2) Bettmann/Corbis/Scanpix 15 Wikipedia 16 1 Hulton Archives/Getty Images 18 Mary Evans/IBL 19 Bettmann/Corbis/Scanpix 20 Hulton Archives/Getty Images 21 Weimar Archive/Mary Evans/IBL 22 Bureau L.A. Collection/Corbis/Scanpix 23 (1) Wikipedia 23 (2) Otto Ohms Samling/IBL 24 Scanpix 25 Scanpix 26 (1) Svt-bild 26 (2) Svenskt fotoreportages samling/IBL 27 Roger-Viollet/IBL 30 Keystone/IBL 31 London Express/Getty Images 33(1) Keystone/Getty Images 33(2) Central Press/Getty Images 34 Keystone/Getty Images 36 (1) Popperfoto/IBL 36 (2) Topham Picturepoint/Scanpix 37 Mary Evans/IBL 38 Hulton Archive/Getty Images 43 Albert Cusian/Bundesarchive 44 AKG-Images/Scanpix 45 Keystone/Scanpix 46–47 Karl Sandels/IBL 50 Tomas Oneborg/Scanpix 51 (1) Kamerareportage/Scanpix 51 (2) Scanpix 51 (3) Pressfoto/Scanpix 53 Scanpix 54–56 Illustration av Bertil Almqvist/Beredskapmuseet 57 Popperfoto/IBL 58 (2) Scanpix 58 (1) Keystone/IBL 60 Svt-bild 61 Anders Wiklund/Scanpix 62 Keystone/IBL 64 Scanpix 65 Hulton Archive/Getty Images 66
Historia_år_9_till tryck.indd 151
Sipa Press/Scanpix 67 Jonny Graan/Scanpix 75 Stig A Nilsson/Scanpix 77 Scanpix 81 Kockums Mekaniska Verkstad/Malmö stadsarkiv/ IBL 83 Nils Petter Nilsson/Expressen/Scanpix 84 Topham Picturepoint/Scanpix 90 Bettmann/Corbis/Scanpix 91 Roger Ressmeyer/Corbis/Scanpix 92 Bettmann/Corbis/Scanpix 93 Hulton Archive/Getty Images 94 Scanpix 95 (1) AP/Scanpix 95 (2) Hulton Archive/Getty Images 97 (1) US Air Force/Getty Images 97 (2) Philip Jones Griffiths/Magnum/IBL 97 (3) Henri Cartier-Bresson/Magnum/IBL 101 Pictorial Press/IBL 102 Robert Capa/Magnum/IBL 104 Gil Cohen Magen/Reuters/Scanpix 106 Heidi Levine/Sipa/Scanpix 107 IRNA/AFP/Scanpix 108 Gamma/IBL 109 Ahmad Al Rubaye/AFP/Scanpix 110 Bettmann/Corbis/Scanpix 112 (1) Jose Fuste Raga/Corbis/Scanpix 112 (2) Ernest Cole 119 Peter Turnley/Corbis/Scanpix 120 wikipedia 115 gandhiserve.org 116 Patrick Robert/Sygma/Scanpix 118 Burt Glinn/Magnum/IBL 121 Bettmann/Corbis/Scanpix 122 Keystone/IBL 123 Carlos Cazalis/Corbis/Scanpix 125 Desmond Boylan/Reuters/Scanpix 126 (1) Arko Datta/Reuters/Scanpix 126 (2) Tim Clary/Corbis/Scanpix 128 (1) Regis Bossu/Sygma/Scanpix 128 (2) Wally McNamee/Sygma/Scanpix 130 Peter Turnley/Corbis/Scanpix 131–133 Rolf Olsson/Sydsvenskan/IBL 134 KOK/Gamma/IBL 135 S&G/Empics/Scanpix 136 Gamma/IBL 137 Luc Delahaye/Magnum/IBL 140 Stephan Norsic/Gamma/IBL 141 Jens Assur/Scanpix 143 David Turnley/Corbis/Scanpix 145 (1) Koichi Imaeda/Magnum/IBL 145 (2) Richard Lui/SIPA Press/Scanpix 146 Omslag: Gamma/IBL
2012-05-21 13.07
Innehåll Hur vet historieforskarna egentligen vad som hänt? 4
Sverige under efterkrigstiden 74
Alla spår av människor är historiska källor 4
Till storstäderna 78
Tre viktiga frågor 6
Hur neutralt var Sverige mellan USA och Sovjetunionen? 80
Mellankrigstiden 8
Ekonomiska problem 82
Den ekonomiska krisen 10
Nya svenskar 83
Diktaturernas tid 13 Uppgifter 17
Hur kunde Sverige bli så rikt? 76
Uppgifter 85 Källor 86
Tyskland blev en nazistisk diktatur 18 Sverige under mellankrigstiden 24 Uppgifter 29
Det kalla krigets tid 90 Fiendskapen mellan USA och Sovjetunionen 92 Vietnamkriget 96
Andra världskriget 30
Uppgifter 99
En värld i kris 32
Kommunism i Kina 100
Andra världskriget bryter ut 34
Israel och arabstaterna 104
Krigets vändpunkt 36
Uppgifter 111
Uppgifter 41 Förintelsen 42 Uppgifter 49 Sverige under andra världskriget 50 Uppgifter 57
Afrika, Asien och Sydamerika under andra hälften av 1900-talet 112 Kolonierna blir fria 114 Indien blir självständigt 115 Maktkamp i de nya länderna 118
USA och Västeuropa under efterkrigstiden 58 Fred och välfärd i Västeuropa efter andra världskriget 60 Ungdomarnas uppror 64 USA under efterkrigstiden 68 Uppgifter 73
Sydamerika – USA:s bakgård 121 Jordens fattiga 124 Uppgifter 127
Kommunismens fall och kalla krigets slut 128 Sovjetunionen kollapsar 130 Östeuropa blir fritt 134 Krig i Jugoslavien 139 Kina en ny världsmakt 144 Uppgifter 147
Register 148
Historia_år_9_till tryck.indd 3
2012-05-22 15.37
Hur vet historieforskarna egentligen vad som hänt?
En polis som utreder ett brott börjar med några frågor: Vad har hänt? Vem är den skyldige? För att kunna besvara frågorna behövs spår. På samma sätt är det med historieforskaren som ställer frågor om vad som hänt en gång i tiden, hur det gick till och varför. Historikern letar sedan efter spår som kan besvara just hans eller hennes frågor. Dessa spår kallas källor.
Alla spår av människor är historiska källor Det kan vara gamla människors berättelser. Det kan vara tecken på hur landskapet förändrats av dem som levt där och förvandlat skog till åker. Och det kan vara sådant som skelett, gamla mynt, tavlor, fotografier, eller filmer och ljudinspelningar från förr. Men en källa kan också vara något som inte går att ta på. Så kan till exempel namnet på en plats berätta vad som hänt för länge sedan. Visby börjar med ordet vi. Innan Sverige blev kristet var ett vi en plats där människor samlades för att dyrka gudarna. I trakten av det som idag är staden Visby fanns för över tusen år sedan en sådan helig plats. Men många av historikernas viktigaste källor är skriftliga. Det kan vara ett rättegångsprotokoll, ett brev, eller listan på hur mycket skatt bönderna i en by betalade. För att kunna lita på en källa måste forskaren vara säker på att den är äkta. Är skelettet verkligen från medeltiden? Är dagboken kanske en förfalskning som någon skrivit i efterhand?
4
Historia_år_9_till tryck.indd 4
2012-05-21 13.05
Källor innehåller ofta berättelser som måste tolkas
En runsten är en källa till kunskap om vikingatiden. Mot slutet av vikingatiden blev allt fler människor här i Norden kristna. Om man hittar en sten med ett kristet kors på. Skall man då tolka korset som att folket i trakten var kristna vid den tid stenen ristades? Eller var det kanske så att den som lät rista stenen ville berätta något nytt om sig själv, något ovanligt som skilde henne från grannarna? Ett 350 år gammalt protokoll från en rättegång mot en flicka som anklagas för att vara häxa bevisar att det hölls rättegång i Älvdalen år 1668, att den anklagade var tolvåriga Gertrud Svensdotter, och vad hon fick för dom. Protokollet bevisar också att det i Dalarna på 1600-talet levde människor som inför domstol vittnade om att det fanns häxor. Däremot bevisar domen inte att det fanns häxor. Men även om vi inte tror på vittnesmålen om Gertruds häxeri, så är de ändå väldigt intressanta för forskarna. Vittnesmålen är ju berättelser som visar hur människor på 1600-talet tänkte och trodde.
Runsten vid Jarlabankes bro i Täby. Från 1000-talet. Översatt till nutidssvenska står det: Jarlabanke lät resa dessa stenar efter sig, medan han ännu levde, och han gjorde denna bro för sin själ, emedan han ägde hela Täby. Gud hjälpe hans själ.
5
Historia_år_9_till tryck.indd 5
2012-05-21 13.05
Tre viktiga frågor I fallet med Gertrud Svensdotter spelar det ingen roll för historikern att det aldrig har funnits häxor på riktigt, rättegångsprotokollet är intressant ändå. Men i många andra fall handlar historikerns arbete just om att bedöma hur trovärdigt det som någon påstått i en skriftlig källa är. Då brukar forskaren ställa tre frågor. När blev källan till? Oftast är en källa mer pålitlig ju kortare tid som gått mellan det som hänt och det källan handlar om. En soldats dagboksanteckningar från samma kväll som det hände, stämmer nog bättre i detalj, än soldatens minne när han blivit gammal och berättar om kriget. I vilket syfte blev källan till? Den unge soldaten kanske inte själv riktigt visste varför han skrev dagboken. Kanske tänkte han aldrig att någon annan skulle läsa den. Han bara antecknade vad han var med om. Och en kväll skrev han om en massaker på civila, där han och hans kamrater mördat obeväpnade bybor. Generalen som förde befäl över armén skrev också dagbok, men hans syfte var hela tiden att dagboken skulle ges ut i bokform efter kriget. I generalens dagbok nämns inget om att hans armé gjorde sig skyldig till massakrer på civila. Eftersom soldatens syfte inte var att någon annan skulle läsa, är hans dagbok nog på många sätt ärligare än generalens. Bygger källan på egna erfarenheter? Soldatens dagbok är en förstahandskälla där han berättar vad han själv varit med om. En förstahandskälla är bättre än en andrahandskälla. Om soldatens barn påstår att deras pappa aldrig deltog i dödandet av civila, så är barnen en andrahandskälla. Andrahandskällor bygger inte på vad den som berättar själv varit med om.
6
Historia_år_9_till tryck.indd 6
2012-05-21 13.05
Går det att säkert veta varför något hänt?
En källa är sällan helt pålitlig. Konsten att lyckas som historiker handlar därför mycket om att samla ihop många olika sorters källor, som alla ger olika pusselbitar i jakten på bilden av vad som hänt och hur det ska tolkas. Det kan vara nog så svårt att säkert bevisa vad som hänt och hur det gick till. Men ännu svårare är ofta att säkert avgöra varför det hände. Låt oss ta Förintelsen av Europas judar under andra världskriget som exempel. Här har historikerna mängder av pålitligt källmaterial som visar vad som hände: Bevarade tidtabeller över vilka tåg som transporterade människor till förintelselägret, namnlistor på vilka som fanns med på tåget, register över vilka som mördades direkt vid ankomsten till lägret, och vilka som istället blev slavarbetare. Efteråt finns intervjuer med överlevande fångar, protokoll från rättegångar mot lägervakter och så vidare. Vi har oerhört mycket fakta om vad som hände under Förintelsen. Men de stora varför-frågorna kring Förintelsen kommer forskarna nog aldrig fram till säkra svar på. Varför mördades ungefär sex miljoner män, kvinnor och barn? Varför hjälpte så många människor till med dödandet av Europas judar? Varför var det så pass få som protesterade mot judeförföljelserna? Historiker har sökt svar på dessa frågor och kommit fram till olika förklaringar. Historikernas uppgift är att samla in så mycket och så bra källmaterial som möjligt. Sedan ska de bedöma och tolka materialet noggrant, för att kunna ge bra förklaringar till vad som egentligen hänt och varför. Vi som läser historia måste sedan själva bedöma hur vi tycker att forskaren lyckats.
7
Historia_år_9_till tryck.indd 7
2012-05-21 13.05
Chaplin var en av mellankrigstidens stora stjärnor. Hans filmer hjälpte folk att skratta trots alla problem.
Efter börskraschen 1929 i New York försöker en man sälja sin lyxbil för 100 dollar.
MELLANKRIGSTIDEN
Modedansen kallades charleston. Och jazz var den nya musiken.
Invigningen av Bromma flygfält år 1936. I Sverige var mellankrigstiden en kristid, men också en tid av modernisering.
Historia_år_9_till tryck.indd 8
2012-05-21 13.05
N
är freden efter första världskriget kom hoppades
folk att livet skulle bli som vanligt igen, med goda tider och nya framsteg. Men i det samhälle som växte fram ur ruinerna av det gamla, var det många människor som inte kände sig hemma. Vad kriget hade visat dem, var att människan var bättre på att förstöra och ödelägga än på att bygga upp. I efterhand kom tiden efter första världskriget att kallas mellankrigstiden: Tiden mellan de två världskrigen.
MELLANKRIGSTIDEN
9
Historia_år_9_till tryck.indd 9
2012-05-21 13.05
Den ekonomiska krisen under mellankrigstiden DET GLADA 20-TALET USA var första världskrigets stora segrare. Och efter kriget var USA motorn som satte fart på ekonomin i resten av världen. I Amerika tillverkades bilar som var så billiga att vanligt folk kunde köpa dem. Det skapade massor av jobb med vägbyggen, på bensinmackar och i verkstä-
Under några goda år i slutet av 1920-talet var arbetslösheten ganska låg i industriländerna. Många människor kunde spara ihop till sin första semesterresa, ett kylskåp eller till och med en egen bil. Men runt år 1930 rasade ekonomin ihop i stora delar av världen. Plötsligt stod miljoner utan arbete. På den här tiden fanns det inte särskilt mycket hjälp eller bidrag att få. Så för många familjer betydde arbetslösheten också hemlöshet. Folk sov i skjul, under broar och i parker, och tillbringade en stor del av dagarna med att köa för att få mat från någon välgörenhetsorganisation. Men vad berodde krisen på, och varför vände det inte uppåt igen, varför ville arbetslösheten inte sjunka trots att åren gick?
der. Amerikanarna började också köpa kylskåp, hårtorkar, radioapparater och dammsugare. Nya apparater som kom när elektriciteten slog igenom. Köplusten skapade jobb. Amerikaner köpte, sålde och lånade ut pengar till resten av världen.
Det krisfyllda 30-talet. Arbetslösa amerikaner köar för gratis mat.
10 mellankrigstiden
Historia_år_9_till tryck.indd 10
2012-05-21 13.05
Den stora börskraschen i New York 1929 När de amerikanska företagen gick bra steg deras aktier i värde. Men man måste ha pengar för att köpa aktier. Det ordnade många människor genom att låna. Lånen kunde man ju betala tillbaka senare när man sålt aktierna. Och aktiernas pris steg hela tiden, trots att företagen mot slutet av 1920-talet egentligen inte gick så bra längre. Plötsligt började folk bli oroliga för värdet på sina aktier och försökte därför sälja dem. När alla ville sälja och ingen ville köpa sjönk priserna. I september 1929 rasade aktiepriserna på New York-börsen. Aktierna förvandlades till värdelösa papperslappar. Folk som ägt aktier för tiotusentals dollar var plötsligt utfattiga, och en del begick självmord. Börsen hade kraschat, men lånen som folk tagit för att köpa aktier fanns kvar. När folk inte kunde betala sina lån fick bankerna slut på pengar och gick i konkurs. Depressionen
Ruinerade och utfattiga män under depressionen i USA 1930.
Efter börskraschen förstod de amerikanska företagen att det skulle bli dåliga tider och svårt att sälja varor. Företagen tillverkade därför inte så mycket, och behövde heller inte så många anställda. Många arbetare fick sparken. När folk fått sparken kunde de inte köpa så mycket. Då gick det dåligt för företagen som måste avskeda ännu fler, vilket ledde till att ännu färre kunde köpa varor. Så hamnade ekonomin i en depression, en ond cirkel. När de stora amerikanska bankerna sedan slutade låna ut pengar till andra länder och när amerikanarna slutade köpa saker från utlandet spreds depressionen till Europa och resten av världen. Den hopplösa jakten på jobb fick miljoner människor att tappa tron på framtiden. Många tappade också förtroendet för demokratiskt valda politiker som inte verkade kunna göra något åt problemen. I flera länder ledde det till att diktatorer tilläts ta över makten.
mellankrigstiden
Historia_år_9_till tryck.indd 11
11
2012-05-21 13.05
The New Deal – ett sätt att försöka lösa krisen Makthavarna visste inte vad de skulle göra åt krisen. År 1932, efter flera svåra år, beslutade den nyvalde amerikanske presidenten Franklin D. Roosevelt att pröva en helt ny metod. Han kallade sin politik för The New Deal, Den nya given. I stället för att spara under de dåliga tiderna skulle staten börja satsa pengar. Genom att bygga broar, motorvägar och vattenkraftverk och sätta igång andra projekt skulle staten ge människor arbete. När folk så började tjäna pengar skulle de ju också köpa saker, och då skulle ekonomin komma igång. För arbetslösa ungdomar ordnades till exempel skogsplanteringsläger. Den nya given gjorde att flera miljoner människor fick jobb, och att amerikanska staten för första gången började betala ut bidrag till arbetslösa. Tidigare hade de flesta regeringarna tyckt att staten inte skulle lägga sig i. Företag som gick dåligt och människor som blev arbetslösa borde klara sig själva.
Arbetslösa som fått jobb med att reparera trottoarer.
S A M M A N FAT T N I N G Depressionen var en stor arbetslöshetskris som spreds över världen efter börskraschen i New York 1929. Med sin Nya giv prövade USA:s president Roosevelt en ny politik mot krisen: Staten skulle ordna jobb åt de arbetslösa. Den nya given gav framtidshopp åt många amerikaner.
12 mellankrigstiden
Historia_år_9_till tryck.indd 12
2012-05-21 13.05
Diktaturernas tid Efter första världskrigets slut år 1918 lämnade kungar och kejsare i många länder ifrån sig makten till folkvalda regeringar. Äntligen verkade kampen för demokrati och mänskliga rättigheter ha segrat. Men snart vände utvecklingen. Under 1920- och 1930-talen störtades de demokratiskt valda regeringarna i land efter land. Många av de nya makthavarna sade rakt ut, inför massor av jublande åhörare, att demokrati var tjafs och att det var den starkes rätt att bestämma. När andra världskriget bröt ut år 1939 styrdes färre än hälften av Europas länder med demokrati. Två diktaturer skulle förvandla samhället fullständigt
I det kommunistiska Sovjetunionen och i det nazistiska Tyskland förvandlade makthavarna samhället fullständigt. De ville få varenda människa att tänka på ett helt nytt sätt. Alla som inte helt och hållet ville stödja partiet skulle ses som fiender, utan rätt att leva. Ledarens makt och budskap spreds till varje hörn av landet med hjälp av massproducerade tidningar, bilder och affischer. Genom filmer och radiosändningar skulle var och en se och höra landets ledare.
Den italienske fascistledaren Mussolini är här tillsammans med Adolf Hitler (till höger). Från år 1925 till 1943 styrdes Italien av den våldsdyrkande diktatorn Benito Mussolini. Mussolini klädde sig i uniform och älskade massmöten och parader. I början var han en av Hitlers förebilder.
mellankrigstiden
Historia_år_9_till tryck.indd 13
13
2012-05-21 13.05
Stalins diktatur i Sovjetunionen Efter ryska revolutionen och inbördeskriget 1917–1920 styrdes Sovjetunionen av Lenin. Han var kommunistpartiets ledare. Efter Lenins död 1924 utbröt en maktkamp om vem som skulle bli partiets nye ledare. Den som lyckades slå ut alla sina motståndare var Josef Dzhugashvili, som själv kallade sig Stalin (Stalin betyder Stålet). Stalin tyckte att han såg fiender överallt och hans mål var att krossa dem alla. Stalin ville göra Sovjetunionen till världens starkaste land
Josef Stalin med Lenin i bakgrunden. Stalin ville uppfattas som en som lyssnat på Lenin. Men Lenin hade före sin död varnat de andra i partiledningen för Stalins brutalitet och makthunger.
Stalin hade blivit Sovjetunionens mäktigaste man, men hans land var den enda kommunistiska staten i världen. Nästan alla andra länders regeringar var fientligt inställda till Sovjetunionen. De var rädda för att den kommunistiska revolutionen skulle spridas. Stalin ville ju göra Sovjet till världens starkaste land. Hur det skulle gå till bestämdes i femårsplaner. Den första femårsplanen gick ut på att mångdubbla produktionen av vapen, maskiner, olja, stål, kol, vattenkraft och liknande varor.
Traktorfabriken i Stalingrad. Stalin lät staden Volgograd byta namn till Stalingrad, Stalinstaden.
14 mellankrigstiden
Historia_år_9_till tryck.indd 14
2012-05-21 13.05
Ryska lantarbetare som kräver kollektivisering. Med sådana här propagandabilder försökte kommunisterna få det att se ut som om folket ville ha kollektivisering av jordbruket. Vad säger människornas ansiktsuttryck?
Folket led under Stalins diktatur
Tillverkningen av sådant som vapen, traktorer och stål ökade. Men Stalin brydde sig inte om vad människorna egentligen behövde. Lönerna sänktes, folk gick klädda i trasor. I affärerna fanns det nästan ingenting att köpa, förutom vodka. I Stalins rike tillhörde människorna staten. Folk kunde när som helst flyttas iväg till någon del av landet där deras arbete behövdes. Flera miljoner dömdes till slavarbete i Sibirien, anklagade för att vara folkets fiender. Kriget mot bönderna
Stalin såg alla som ägde någonting som fiender till kommunismen. En stor sådan grupp var bönderna som ägde sina egna gårdar. Därför bestämde Stalin att bönderna skulle lämna ifrån sig sina gårdar så att jorden kunde slås ihop till stora kollektivjordbruk. Där skulle bönderna sedan arbeta tillsammans med hjälp av moderna jordbruksmaskiner. Kollektiviseringen av jordbruket gjordes med våld, för naturligtvis ville bönderna inte ge bort sina djur och sina åkrar till staten. Men den som kämpade emot riskerade att dödas eller skickas till Sibirien, tillsammans med hela sin familj. Efteråt erkände Stalin att kollektiviseringen kostat tio miljoner människoliv. I verkligheten dog nog ännu fler. mellankrigstiden
Historia_år_9_till tryck.indd 15
15
2012-05-21 13.05
SOtSerien från Liber
SO·S Historia ingår i SO·Serien från Liber. SO·Serien är ett komplett läromedel som ger grunderna för att nå målen för skolarbetet i historia. I SO·Serien finns varje SO-ämne, dels som en ämnesbok täckande skolår 7–9, dels som tre årskursböcker. För varje ämne finns en lärarhandledning med varierat övningsmaterial. Till SO·Serien finns också webbmaterialet SO·S Plus.
HISTORIA ÅR 9
HISTORIA
HISTORIA
Best.nr 47-10387-4 Tryck.nr 47-10387-4
Mattias Tordai
SOS_Hist_9_omslag.indd 1
2012-05-21 12.39