Page 1

magnuS Sandelin

SvenSkarna i de iSlamiStiSka terrorn채tverken


ISBN 9789186933012 © Magnus Sandelin och Reporto Förlag Reporto Förlag i samarbete med Bonnierförlagen Omslag: Miroslav Sokcic Layout: Petra Ahston Inkapööl Tryckeri: Scandbook, Falun 2012 Första tryckningen www.reporto.se


Innehåll

Inledning. En inhemsk produkt

9

Begrepp och organisationer som förekommer i boken

22

Den potentielle terroristen

25

Al-Qaida i norra Europa

49

Konvertiterna 76 Martyränkan 90 Al-Shabaabs svenska nätverk

121

Levande måltavla

154

Resenären 172 Jihadtränaren 196 Finansiärerna 208 Slutord 227 Händelser med koppling till den våldsbejakande islamistiska miljön i Sverige

242


INLEDNING. EN INHEMSK PRODUKT

Strax efter klockan fyra på eftermiddagen lördagen den 11 december 2010 kom en vit Audi 80 Avant kombi körande längs Olof Palmes gata i centrala Stockholm. En bit från den korsande Drottninggatan upptäckte föraren en lucka i raden av parkerade bilar och bromsade in. Han styrde in Audin till kanten och slog av motorn. Men istället för att öppna bildörren och kliva ut, blev han sittande bakom ratten. I sin laptop hade mannen förberett ett antal ljudfiler. Nu tog han fram datorn, anslöt sig till internet och öppnade ett mejl­program. Några ögonblick senare gick filerna iväg till fyra olika mottagare. När detta var klart öppnade mannen en behållare och hällde ut innehållet i kupén. Därefter steg han ut på gatan och krängde på sig en ryggsäck. Sen vände han sig om och kastade in en tändsticka som landade i vätskan. Brandförloppet blev explosivt, på bara några ögonblick var bilen övertänd och kort därpå hördes knallar från fyrverkerier och gasoltuber inifrån bilen. Med ryggen mot flammorna gick mannen lugnt iväg i riktning mot Drottninggatan, där han tog till höger och försvann i vimlet. Allt var förberett och klart. Platsen var noga uttänkt, tidpunkten likaså. En lördagseftermiddag två veckor före julafton var ­trängseln stor på Stockholms främsta handelsstråk. Nu återstod


10  JIHAD – svenskarna i de islamistiska terrornätverken

bara för mannen att utlösa de sprängladdningar som dels satt fästade runt hans mage, dels låg i ryggsäcken. Vid det här laget hade ljudfilerna nått mottagarna: Säkerhetspolisen, Tidningarnas telegrambyrå, mannens hustru och mannens mor. På arabiska, engelska och svenska kunde mannen höras läsa upp följande text: I Guds den barmhärtiges namn: Väldigt kort och omfattande till Sverige och svenska folket. Tack vare Lars Vilks och hans målningar av profeten Muhammed (…) och era soldater i Afghanistan och er tystnad på allt detta så ska era barn, döttrar, bröder och systrar dö lika som våra bröder och systrar och barn dö. Nu har islamiska staten uppfyllt vad de har lovat er. Vi finns nu här i Europa och i Sverige, vi är en verklighet, inget påhitt, mer vill jag inte säga om detta. Våra aktioner kommer att prata för sig själva. Så länge ni inte slutar ert krig mot islam och förnedrande mot profeten och ert dumma support till grisen Vilks. Och till alla muslimer i Sverige säger jag: sluta fjäska och förnedra er själva för ett förnedrande liv långt från islam. Hjälp era bröder och systrar och frukta ingen och inget, bara Gud som ni dyrkar. Och till min familj, försök att förlåta mig. Jag kunde inte sitta och titta på när all orättvisa sker mot islam och profeten Muhammed när grisen Vilks gjorde vad han gjorde. Förlåt för mina lögner. Jag åkte aldrig till Mellanöstern för att jobba eller tjäna pengar, jag åkte dit för jihad.1 För Säkerhetspolisen hade den 28-årige svenskirakiern Taimour Abdulwahab varit helt okänd. Hans uppväxt i Tranås, dit han kommit som tioåring tillsammans med sin familj, hade av allt att döma varit trygg och Taimour hade varit duktig och ambitiös i skolan.2 Möjligen hade han ett lite häftigt temperament, skulle några skolkamrater senare säga, och under en period hade Taimour upplevt att han blivit mobbad för sin utländska härkomst. Men på det stora hela levde han ett lugnt småstadsliv utan några anmärkningsvärda problem. Religionen islam fanns med som en 1 2

Enligt ljudfil från Säkerhetspolisens förundersökning. ”Familjekillen blev misstänkt terrorist”, Aftonbladet 13/12 2010.


Inledning. en inhemsk produkt  11

naturlig del i hans och familjens liv, men inte alls på något sätt som kunde uppfattas som extremt. Efter gymnasiet hade Taimour flyttat till industristaden Luton i Storbritannien och börjat studera till sjukgymnast. Luton härbärgerade vid tidpunkten aktiva grupper av såväl al-Qaidaanhängare som antimuslimska högerextremister och efter 11 septemberdåden i USA präglades staden av polariserade stämningar.3 Sedan fyra islamistiska självmordsbombare sommaren 2005 stigit på ett tåg i Luton och därefter dödat ett 50-tal oskyldiga människor i London ökade motsättningarna ytterligare mellan de olika grupperna. Det var i den här miljön som någonting hände med Taimour. Hans religiösa intresse tilltog och han blev av allt att döma mer och mer radikal. Men på samma gång var Taimour en engagerad familjefar och tillsammans med en jämnårig muslimsk kvinna, som också delvis vuxit upp Sverige, fick han under fyra år två döttrar och en son. Kvinnan skulle senare hävda att hon inte kunnat se några tecken på att Taimour planerat ett självmordsdåd. Enligt Taimours egen utsago och olika myndighetskällor ska han under sina sista år ha tagit kontakt med våldsbejakande extremister i Mellanöstern. Sommaren 2009 fick han, enligt brittiska utredare, terroristträning i Syrien och Irak. En pågående utredning i Storbritannien pekar också på att Taimour mottog en ansenlig summa pengar av en man där för att utföra det terrordåd som av en tillfällighet bara kom att ta Taimours eget liv.4 Ett tekniskt fel gjorde att endast en mindre del av sprängladdningarna utlöstes. Taimour Abdulwahab och hans agerande representerar en ny trend. I en årsrapport från 2011 konstaterar EU:s polisorgan Europol att en ökande andel av dem som grips för islamistisk terrorism är födda eller uppvuxna innanför EU:s gränser – inte utanför.5 3 4 5

”Terrorist Awakening in Sweden?”, av Magnus Ranstorp, CTC Sentinel, januari 2011. Preliminary Hearing: 16 november 2011. High court of justiciary at Glasgow. TE-SAT 2011 - EU Terrorism Situation and Trend Report, Europol, sid. 16-17.


12  JIHAD – svenskarna i de islamistiska terrornätverken

”Det är i väst som processen börjar”, skriver också den svenske terroristexperten Magnus Norell i en analys av dagens islamistiskt motiverade terrorism.6 Enligt Norell var det länge sedan al-Qaida och liknande terrororganisationer aktivt rekryterade jihadister i Europa. Mönstret är istället att unga européer radikaliseras på egen hand och därefter söker kontakt med organisationer utanför Europa. I skrivande stund har fransk polis precis skjutit ihjäl den 23-årige fransk-algeriern Mohammed Merah i staden Toulouse. Merah misstänktes för sju mord, bland annat på tre judiska barn. De uppgifter om honom som är kända stämmer väl in på trenden: en person som av allt att döma radikaliserats i Europa, sedan rest till konfliktområden i Pakistan och Afghanistan för väpnad jihad och återvänt hem med en motivation att slå till mot påstådda fiender i sitt eget samhälle. Genom Taimour Abdulwahabs dåd 2010 blev den svenska allmän­heten varse att inte heller Sverige är någon skyddad vik. Men i den här boken visar jag att han varken var landets förste självmordsbombare eller den förste islamistiske extremist som ansett att terrorattentat i Sverige är rättfärdigt. Min granskning är inriktad på dem som kom före honom samt de idéer och den miljö som inspirerat, och alltjämt inspirerar, unga svenskar. En del av personerna i boken har uppmärksammats av massmedia, främst i de fall där Säpo inlett utredning. Men hittills har ingen samlad journalistisk genomlysning gjorts av den våldsbejakande islamistiska miljö som vuxit fram i Sverige sedan början av 1990-talet. En miljö vars aktiva kärna, enligt Säpo, i början av 2012 omfattar nästan 200 personer.7 Grafiken på nästa sida illustrerar dessa personer och deras inbördes relationer. Varje punkt motsvarar en individ och l­ injerna 6 7

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.812034-islamistisk-terrorism-vaxer-uppi-vast Siffran anges i Säpos rapport Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige från 2010, sid. 20, men gäller enligt före detta chefsanalytikern Malena Rembe fortfarande i februari 2012.


Inledning. en inhemsk produkt  13

Cirka 200 personer i Sverige ingår i den kartläggning av den islamistiska våldsbejakande miljön som Säpo gjorde år 2010. Varje prick motsvarar en individ och strecken illustrerar bekräftade kopplingar. Ur Säkerhetspolisens rapport ”Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige”. en bekräftad koppling. Det går att urskilja olika kategorier. Ungefär en femtedel har bara kontakt med en annan person, den stora majoriteten har mellan två och fem kontakter och en liten grupp om uppskattningsvis tjugo personer är länkade till ett större antal personer. I sammanhanget är det dock viktigt att betona att det inte handlar om ett enhetligt nätverk som kan samordna sina resurser, utan snarare om flera olika nätverk som delvis går in i varandra.8 Dessa mindre nätverk går ibland att knyta till geografiska platser. I boken beskrivs några bostadsområden där våldsbejakande islamister genom åren bedrivit aktiviteter, till exempel Hjällbo i nordöstra Göteborg, Rinkeby väster om Stockholm och Brand­ bergen i Haninge kommun. 8

Våldsbejakande islamistisk extremism i Sverige, Säkerhetspolisen, 2010, sid. 70.


14  JIHAD – svenskarna i de islamistiska terrornätverken

Det som förenar de knappt 200 personerna är sympatierna för den övergripande våldsbejakande islamistiska ideologin. Men man kan också urskilja olika inriktningar, där banden till eller sympatierna för en speciell terrororganisation eller rörelse förenar. Så har Säpo genom åren exempelvis kunnat ringa in grupper i Sverige som haft nära koppling till GIA, al-Qaida, Ansar al-Islam och alShabaab.9 Hotbilden från den våldsbejakande islamistiska miljön har emellertid ­blivit mer komplicerad under senare år, i takt med att fler personer agerar på egen hand eller i små självständiga grupper.10 Även om säkerhetstjänsterna försöker ha kontroll så är det en realitet att vissa individer lyckas hålla sig undan radarn. Betyder då Säpos kartläggning att det finns 200 potentiella självmordsbombare som är beredda att följa i Taimour Abdulwahabs fotspår? Nej, knappast. En övervägande majoritet inom den våldsbejakande islamistiska miljön i Sverige tar avstånd från sprängdådet, enligt Säpos källor.11 Samma sak säger flera av de personer som låtit sig intervjuas för den här boken. Det förtjänar också att nämnas att en lång rad muslimska religiösa ledare i Sverige har fördömt attentatet i kraftiga ordalag. Men i andra sammanhang har Taimour Abdulwahab hyllats. I tidskriften Inspire, utgiven av al-Qaida på den arabiska halvön, lyftes han fram som ett föredöme och Sverige pekades ut som ett numera legitimt mål att angripa, sedan al-Qaidas ledare tidigare haft en annan hållning.12 Inspire, som lanserades i juli 2010, var ett välgjort och glassigt engelskspråkigt magasin som kom ut med totalt sju nummer innan upphovsmannen, den 26-årige amerikanske medborgaren Samir Khan dödades i en amerikansk drönarattack i Jemen i september 2011. Tidskriften spreds via internet och var ett försök av al-Qaida 9 Sedan februari 2012 är al-Shabaab officiellt en del av al-Qaida. 10 Intervju med Malena Rembe, före detta chefsanalytiker vid Säpos kontraterrorenhet 23/8 2011. Se även intervju med Anders Danielsson i bokens sista kapitel. 11 Intervju med Malena Rembe, Säpo, 23/8 2011. 12 Inspire, Winter 2010, sid. 24.


Inledning. en inhemsk produkt  15

att utnyttja tillgången på terrorist-wannabes i väst i takt med att organisationens egen förmåga att genomföra attentat minskade. Redan i första numret fanns en ”hit list” med namn på åtta personer som ansågs ha kränkt islam och som därför, enligt tidningen, borde dödas. Överst på listan stod den svenske konstnären Lars Vilks, vars karikatyr av profeten Muhammed alltså var ett av Taimour Abdulwahabs brottsmotiv.13 En ideolog som gavs stort utrymme i Inspire heter Abu Mus’ab al-Suri och kommer från Syrien. Al-Suri, som framförallt är känd för sitt verk The global Islamic resistance call, förutspådde tidigt en framtid för al-Qaida i form av decentraliserade små celler som var länkade till varandra främst genom ideologi och solidaritet. Redan i början av 1990-talet förespråkade han en global terroristkampanj mot väst baserad på den typen av autonoma nätverk. ”Al-Qaida är ingen organisation, det är inte en grupp, och det vill vi inte heller vara (…) Det är en kallelse, en referens, en metod”, har han uttryckt det.14 I The global Islamic resistance call skrev al-Suri att det efter 11 september-attentaten i USA 2001 inte längre är möjligt att arbeta som tidigare. Nästan alla terrorgrupper som var uppbyggda enligt klassisk hierarkisk modell hade nu slagits sönder av USAs terroristbekämpning.15 Istället lanserade al-Sur idén om ett ”globalt jihad” som utförs av enskilda individer och små celler. Om medlemmarna i en cell skulle gripas påverkade det inte förmågan hos andra celler, enligt principen om det ledarlösa motståndet.16 När Inspire 2010 publicerade dessa idéer satt Abu Mus’ab al-Suri sedan länge själv fängslad, sedan han gripits i Pakistan på grund av sina kopplingar till al-Qaida.17 Malena Rembe, som fram till årsskiftet 2011/2012 var chefsanalytiker på Säpos kontraterrorenhet, menar att al-Qaidas ­strategi 13 14 15 16 17

Inspire, Summer 2010, sid. 25. Brynjar Lia, Architect of global Jihad, 2009, sid. 7. Översättning från engelska. Ibid., sid. 367. Ibid., sid. 366. I början av 2012 gick det rykten om att al-Suri hade släppts från syriskt fängelse.


16  JIHAD – svenskarna i de islamistiska terrornätverken

med Inspire åtminstone till viss del har varit framgångsrik. Även efter att tidningen gått i graven fortsätter dess budskap att nå ut. – Den laddas fortfarande ner och läses av personer och grupper som drivs av våldsbejakande islamism, berättar hon när jag intervjuar henne sensommaren 2011. Enligt Malena Rembe är det ofta spänning och känslan av att tillhöra ett meningsfullt sammanhang snarare än ideologisk kunskap som utgör drivkraft hos Inspires anhängare. – Det är inget unikt för just den här våldsbejakande miljön, det är något man kunnat se även i andra miljöer, säger Rembe. Jag har i mitt journalistiska arbete dragit samma slutsats. I två tidigare böcker har jag genom intervjuer och annan research undersökt motiv och bevekelsegrunder hos personer inom bland annat vit makt-miljön och den autonoma vänstern18, och stött på ungefär samma lockelser och drivkrafter där som inom den våldsbejakande islamistiska miljön. Det kan handla om en välkomnande social gemenskap, äventyrslusta, känsla av struktur i en kaotisk livssituation och ett behov av att hitta enkla förklaringar till komplexa samhällsproblem. Men även om ideologin sällan är det avgörande för människor som går in i extrema rörelser kan den ändå förklara varför extremister agerar på ett speciellt sätt – eller ser vissa samhällsgrupper som sina fiender. Den globala våldsbejakande jihadistiska rörelsen bygger på tankegångar vars första utkast brukar tillskrivas den egyptiske författaren Sayyid Qutb. Han var medlem i det islamistiska Muslimska brödraskapet och avrättades 1966, anklagad för att ha försökt utföra en statskupp i hemlandet. Qutb hade levt en tid i USA, vilket fått honom att hata den västerländska livsstilen. Han liknade USA vid en andlig öken, och såg materialismen istället för kristendomen som det amerikanska folkets främsta religion. Sayyid Qutb avskydde moderna värden som sekularism, demokrati och könsblandning. Allt sådant hade fördärvat islam genom 18 Böckerna Extremister (Bokförlaget DN, 2007) och Den svarte nazisten (Forum, 2010), av Magnus Sandelin.


Inledning. en inhemsk produkt  17

den västerländska kolonialismen, menade han. Qutb ville föra religionen tillbaka till dess ofördärvade ursprung och på så sätt återupprätta den islamska kulturens storhetstid. Att sträva efter att islam hamnar i centrum för allt är en plikt för varje muslim, menade Qutb, och beskrev två tillstånd i världen, det sanna islam och jahiliyya. Det sistnämnda är en term som brukar beteckna en tid av okunskap som föregick profeten Muhammeds uppenbarelser, och enligt Qutb kännetecknas det även av barbari och utsvävningar i vår tid. Alla sanna muslimer måste ta till vapen i kampen för islam, predikade Qutb, och de muslimer som inte delar denna världsbild är inga sanna muslimer och kan dödas.19 Usama bin Ladin och al-Qaida hämtade stor inspiration från Sayyid Qutb. Bin Ladin hävdade i sin tur att den muslimska gemenskapen, Ummah, var under attack och han spelade på ett politiskt och ekonomiskt missnöje bland muslimer i stora delar av världen. Och även han lovade att återupprätta den storhet som islam hade efter profeten Muhammeds uppenbarelser, en tid när religionen bredde ut sig från Arabiska halvön till Mellanöstern, Nordafrika och delar av Europa. Ytterligare en viktig ideolog i sammanhanget är den USA-födde Anwar al-Awlaki. DVD-skivor med föreläsningar och annat material av honom har ofta hittats hos personer som misstänkts för brott med islamistiskt ideologiska motiv, bland annat i Sverige. Awlaki dödades av amerikansk militär i september 2011, i samma attack som den mot Inspire-redaktören Samir Khan. Awlaki levde då i Jemen, hade kontakter inom al-Qaida och kallades för ”internets bin Ladin”.20 Med sin bakgrund i USA kunde han lätt anpassa sitt budskap för att attrahera en publik i väst och hans namn har figurerat som förmodad inspiratör i flera utredningar om terrorattentat eller attentatsförsök.21 I en inspelad föreläsning med rubri19 Lawrence Wright, Al-Qaida och vägen till 11 september, 2007, Albert Bonniers Förlag. 20 ”Online preachers of hate: Anwar al-Awlaki, ’bin Laden of the internet’”, The Telegraph 7/6 2011. 21 PM från Säkerhetspolisen 2011-11-08, ur 0105-K079-11.


18  JIHAD – svenskarna i de islamistiska terrornätverken

ken ”The dust will never settle down” som cirkulerar på internet argumenterar Anwar al-Awlaki för att det är alla muslimers plikt att döda dem som förnedrar Allah och hans budskap. Han tar upp de danska karikatyrteckningarna av profeten Muhammed, men även Lars Vilks och hans teckning av profeten som rondellhund. Flera personer jag har träffat har låtit som ett eko av Qutb, bin Ladin och al-Awlaki. En av dem är 28-årige Mehdi.22 För några år sedan träffade jag honom på Kumla-anstalten, där han gav mig en lektion i jihadistisk våldsideologi. Mehdi hade dömts för att ha försökt kasta in en brandbomb i en byggnad i Kista utanför Stockholm, som dagen därpå skulle användas som vallokal av exilirakier i Sverige.23 Dessutom hade han och ytterligare en person planerat att dränka in den kristna församlingen Livets Ords lokaler i Uppsala med bensin och tända på. I samband med detta hade Mehdi skickat ut en kommuniké som sa att al-Qaidas ”lejon” låg bakom. Vältaligt och mycket artigt förklarade Mehdi för mig att dödligt våld var nödvändigt i kampen för muslimernas sak i världen. Några hinder mot att angripa civila offer såg han inte, framförallt inte om det rörde sig om amerikaner och om dessa befann sig på islamsk mark. – Majoriteten av den amerikanska befolkningen stöder regeringens politik, det är skälet till att de bestraffas, sa Mehdi. De flesta muslimska länder styrdes i hans ögon av korrupta ledare som tvingade på befolkningen den destruktiva västerländska livsstilen. Men nu var tiden kommen då muslimerna skulle få tillbaka den harmoni och omtanke som präglat islam i mer än 1 400 år, menade Mehdi. Samtidigt såg han ner på majoriteten av världens muslimer, eftersom de inte delade hans våldsinriktade filosofi. Detta förklarade varför han betraktat den tillfälliga irakiska vallokalen i Kista som ett legitimt mål. – De är blåögda, politiskt och historiskt okunniga, dessutom egoistiska. De som redan har det gott ställt vill fortsätta att ha det 22 Fingerat namn. 23 Svea hovrätt. Målnr B5673-06.


Inledning. en inhemsk produkt  19

gott ställt. Då får det inte komma något som kan hota deras välbefinnande, sa Mehdi. Jag hade grävt lite i hans bakgrund och visste att hans hårdföra åsikter var ganska nyvunna. Fram till för några år sedan hade han levt som vilken ung man som helst i ett samhälle i Dalarna. Hans föräldrar, som var invandrare från Iran, hade inte varit särskilt religiösa utan hållit sonen i ganska lösa tyglar. Mehdi hade tränat, festat och gjort andra saker som unga gör vid sidan av skolan. Men för att kompensera för sin korta längd och klena kroppsbyggnad – Mehdi berättade att han hade varit mobbad för detta i skolan – hade han börjat använda anabola steroider. Det hade utvecklats till ett missbruk och han hade börjat sälja de illegala preparaten till andra, och till slut åkt fast. Medan han satt häktad hamnade Mehdi i en livskris. – Det var en inre process i mig som växte fram och jag insåg att jag befann mig i en sorts karusell som bara snurrade runt, en osund livsstil där man alltid skulle ha den senaste mobilen, den senaste grejen … Islam förespråkar en annan livsstil, där man inte bara ska tänka på mat och lyxvaror, utan också på sitt eget välbefinnande, förklarade Mehdi när han tittade tillbaka. Skulden för att det hade gått som det gjort lade han på ”det västerländska idealet”, som han menade var utseendefixerat och bara premierade materiella värden. Svaren på hur världen, men även hans eget liv, skulle bli bättre fann han i en extrem tolkning av islam. Sedan Mehdi frigetts hade han sökt sig ut på internet i hopp om att hitta likasinnade. Några band till organiserade extremister knöt han aldrig. Däremot var han en flitig besökare på sajten www.terroristmedia.com och startade så småningom en egen hemsida. Genom sajterna fick han kontakt med två andra unga män som också lockats av den jihadistiska våldsretoriken. En av dessa var en bosnier i Skåne som brukade sitta uppe på nätterna, spela dataspel och röka hasch. En annan var en norrländsk hemtjänstassistent utan koppling till islam, men med


20  JIHAD – svenskarna i de islamistiska terrornätverken

­ änsterradikala åsikter. Framför sina respektive datorer chattade v männen till varandra om att attackera mål i Sverige. Det var då säkerhetstjänsternas varningslampor började lysa rött. På ett papper som Mehdi visade mig hade han skrivit ner sådant som han menade var exempel på att Sverige behandlade världens muslimer illa. Där fanns svenska försvarets insats i Afghanistan, regeringens godkännande av att CIA opererat på svensk mark vid utvisningen av egyptierna Ahmed Agiza och Mohammed Alzery, vapenexporten till korrupta länder i Mellanöstern och att muslimska kvinnor blir trakasserade för att de bär slöja. Detta gjorde det i Mehdis värld tillåtet att ”straffa” Sverige. – Mitt mål är att visa att det finns en avsky, att det sker en massa saker i världen men att ingen bryr sig, att det bara får fortgå. Jag vill uppmärksamma allmänheten på det, sa Mehdi som idag har avtjänat sitt straff och är frigiven. Vågor av våldsamma ideologiska rörelser dyker upp med jämna mellanrum. Under 1970- och 1980-talen utgjorde olika vänsterorienterade terrorgrupper som RAF, Röda brigaderna och andra det stora hotet i Europa. På 1990-talet drabbades Sverige av en våg av nazistiskt motiverat våld, som kulminerade med mord på en fackföreningsmedlem och två poliser. Det är i den kontexten som vi även bör betrakta de människor som utifrån en militant islamistisk ideologi anser sig ha rätten att döda och skada andra. Ofta leder dessvärre diskussionen fel och kommer att handla om ”muslimer” istället för våldsbejakande extremister. Detta gäller såväl när sverigedemokrater tar islamistiska terrordåd som argument mot invandring, som när en del debattörer anklagar Säpo och åklagarmyndigheten för islamofobi. Även om medierapporteringen kring islamistiskt motiverat våld tidvis har varit omfattande så har den i Sverige begränsats till rutinmässig bevakning av olika nyhetshändelser. Någon mot­ svarighet till tidskriften Expo, som specialiserat sig på att systematiskt kartlägga och analysera framförallt nazistiska, högerpopulistiska och främlingsfientliga grupper och personer (Expo granskar


Inledning. en inhemsk produkt  21

även miljöer som inte förespråkar våld), finns till exempel inte. Den här boken är ett försök att kompensera en del av den bristen. Min ambition under arbetet har varit att med utgångspunkt från såväl kända som okända fall teckna en fördjupad bild av den våldsamma jihadistiska miljön i Sverige. De centrala frågorna är två: vad driver personer som är beredda att begå eller stödja terror­handlingar och hur stor säkerhetsrisk utgör de egentligen? När det gäller namnpubliceringar i boken så har jag följt gängse journalistiska principer. Det innebär att jag valt att publicera hela namnet i de fall där personerna haft ledande positioner i terroristnätverk, där de själva sökt uppmärksamhet i olika sammanhang eller befunnits skyldiga till terrorrelaterade brott. I andra fall har jag endast publicerat förnamnet, och där det funnits ytterligare skäl att försvåra identifiering (till exempel för att skydda barn eller andra anhöriga) har jag använt fingerade namn. Min strävan har varit att låta alla huvudpersoner i boken få möjlighet att komma till tals. Om de inte har velat låta sig intervjuas, eller inte har gått att nå, har jag ändå försökt lyfta fram deras inställning genom andra källor. Bokens titel tar fasta på den ideologiska drivkraft som motiverar personer inom den islamistiska extremismen till våld och terror i Guds namn.24 Undertiteln påminner om att terroristhandlingar till syvende och sist alltid beslutas och utförs av individer, i det här fallet personer som tillhör eller har tillhört det svenska samhället. Göteborg den 22 mars 2012 Magnus Sandelin

24 Begreppet jihad inom islam kan översättas med orden ”strävan” eller ”ansträngning”, och behöver inte ha något med våld att göra. I den här boken syftar det dock på den våldsamma tolkning av begreppet som görs av våldsbejakande islamister, om inte någon annan betydelse uttryckligen anges.

9789186933012