Ingen blir nazist Üver en natt. Frügan är hur vi kan lära oss se mÜnster i ungdomars agerande sü att vi kan ta antidemokratiska yttringar pü allvar. Christer Mattson fick, efter det nazistiska mordet pü John Hron i Kungälv, uppgiften att utarbeta en framgüngsrik metod fÜr att arbeta med elevgrupper som kränker och stÜr i skolan. Metoden, som FN uppmärksammat och rekommenderar, bygger pü att fÜrst fÜrstü vilka drivkrafter som ligger bakom ett rasistiskt och främlingsfientligt beteende, fÜr att därefter kunna mÜta eleven med dialog och kraftfulla pedagogiska insatser. Christer Mattsson är grundskollärare och projektledare vid Forum fÜr levande historia. Christer har lüng erfarenhet av att arbeta med elever med främlingsfientliga üsikter. Han ledde bland att Toleransprojektet i Kungälv som startades i kommunen efter det uppmärksammade mordet pü John Hron. Magnus Hermansson Adler är universitetslektor i ämnesdidaktik med särskild inriktning mot historia vid GÜteborgs universitet och HÜgskolan i JÜnkÜping, och har en bakgrund som grundskollärare och gymnasielärare. Magnus har skrivit ett flertal lärobÜcker fÜr grundskola och gymnasium.
Lärare Lär Lärare Lär-serien inspirerar, väcker debatt och fÜr ut aktuell forskning inom pedagogik och lärande.
• Mattsson/ Hermansson Adler INGEN BLIR NAZIST ÖVER EN NATT
"Nügra elever längst bak bÜrjade argumentera fÜr att FÜrintelsen inte ägt rum. FÜrst blev jag stum, sedan bÜrjade jag med kraft och känsla fÜreläsa. Fakta staplades pü fakta [‌] Men klassen stod inte bakom mig. Nügra tjejer fnissade och ett par pojkar bÜrjade ställa kritiska frügor om mina üsikter. De andra satt alldeles tysta."
LĂ„RARE LĂ„R
Om hur skolan kan mĂśta intoleranta elever
LĂ„RARE LĂ„R
INGEN BLIR NAZIST Ă–VER EN NATT
INGEN BLIR NAZIST Ă–VER EN NATT Om hur skolan kan mĂśta intoleranta elever
Christer Mattsson • Magnus Hermansson Adler
*4#/
Ingen blir nazist OMSLAG.indd 1
08-09-02 16.39.41
Ingen blir nazist.indd 2
08-09-02 16.27.44
Innehåll Förord 5 Inledning
7
1. Vad är problemet? Social oro och elever som kränker och stör
9
Sambandet mellan störande elever och odemokratiska ideologier 10
Vanliga frågor och våra svar 12 Vilka elever söker sig till rasistiska grupper? 14 Vägen till nazistisk aktivism 8 Vikten av att insatserna startar i tid 24
2. Vem är det som kränker? Skolans personal gör en kartläggning
26
En destruktiv struktur som förenar
28 Kommunikationen vid skolan en avslöjande faktor 31 Analysens målsättning 33
Beskrivning av den störande gruppen och dess undergrupper 37 Kärngruppen 37 Följarna 40 Ideologiska bekräftare 45 Socia bekräftare 47 Flickor vid pojkarnas sida 49 Sökare 50 Sambandet mellan kärngruppen och undergrupperna 52
Analys och problemidentifikation
54
3. Hur kan en destruktiv struktur brytas? Beskrivning av den pedagogiska insatsen
58
Lärandets bas 60 Familjen är utgångspunkten för lärandet 64 Elevens narration skapar mening 71 När verkligheten bekräftar principerna 74
Ingen blir nazist.indd 3
08-09-02 16.27.44
Vanliga lektioner 81 Om att förstå demokrati 83 Om att lära av historien 91 Ovanliga lektioner 102 Förintelseförnekare blir forskare 104 Undervisningsstrukturen i sin helhet 108 Polenresan – ett annorlunda sätt att lära
110 Exkursioner – lärande på ett annat sätt 111 Resan – en form av social utveckling 113 Resedagboken– en loggbok som binder samman lärandet 118
4. Vilka resurser krävs? Undervisningsteamets funktion och undervisningens innehåll 137 Allmänna och specifika målsättningar Undervisningsteamets uppgifter och former för samverkan 140
138
Undervisningens organisation 142 Stödsamtal 144 Särskilda sociala insatser 145 Riskhantering 146
Bedömningen av elevens lärande
147
Förslag till bedömningsmatris 147
Fortbildningsinsatser 150 En värdegrundad undervisning
152 Formell och reell värdegrund 152 Värdegrundstillämpningar 153 Utveckling av värden 153 Värdegrundsundervisning utifrån den enskilde eleven 155
Skolans insatser och Skolverkets kriterier Efterord Lästips
Ingen blir nazist.indd 4
156
158
160
08-09-02 16.27.45
Förord I mitten 1990-talet mördades tonåringen John Hron av svenska nazister vid en liten sjö strax norr om Kungälv. Mordet blev en väckarklocka för många. Hur kunde detta hända? Grundskolläraren Christer Mattsson fick snart i uppdrag av Kungälvs kommun att bygga upp en långsiktig pedagogisk verksamhet mot främlingsfientlighet, rasism och nazism. Sedan dess har en lång rad framgångsrika pedagogiska projekt bedrivits vid kommunens skolor under samlingsnamnet Toleransprojektet. Gemensamt för alla dessa projekt har varit att integrera de elever som en gång varit aktiva för rasistiska och nazistiska idéer, i den vanliga demokratiska skolgemenskapen. När regeringens upplysningskampanj Levande Historia startade 1998 blev Christer bland annat ansvarig för en serie värdegrundsseminarier, där Förintelsen utgjorde det historiska exemplet. Under en följd av år fick flera tusen av landets lärare via lärarseminarierna ta del av nya sätt att undervisa kring människors lika värde och folkmordet Förintelsen. Lärarutbildaren Magnus Hermansson Adler var med från starten och bidrog till seminarierna med sin ämnesdidaktiska expertis. Erfarenheterna från Toleransprojektet samt en rad olika pedagogiska projekt nationellt och internationellt, ledde till att Christer utvecklade en särskild metod för att bemöta de kränkningar som en nazistisk infiltration av en skola ofta medför. Denna metod har nu under de senaste åren framgångsrikt prövats vid skolor i södra och mellersta Sverige. Hösten 2007 förevisade Christer Mattsson metoden inför ett underorgan till FN i New York. Försommaren 2008 fick även ett underorgan till EU möta metoden vid en konferens i Wien. Boken beskriver sammanfattande en principiell struktur för den pedagogiska insats mot kränkningar och social oro på en skola som vi rekommenderar. Då varje skola arbetar med unika förutsättningar, vill vi här visa hur utgångspunkten för
Ingen blir nazist.indd 5
08-09-02 16.27.45
ett lokalt anpassat pedagogiskt projekt med långsiktig verkan kan se ut. Tanken är att de elever som attraherats av en rasistisk ideologi ska få möjlighet att ta avstånd från sina idéer och handlingar genom att delta i en frivillig och attraktiv utbildning. Vi är tacksamma för synpunkter på våra idéer till att utforma en lokalt anpassad pedagogisk insats mot främlingsfientlighet, rasism och nazism. Dessutom vill vi gärna veta hur arbetet på er skola har utvecklats. Så hör av er! Marstrand och Ulricehamn, juni 2008 Christer Mattsson och Magnus Hermansson Adler
Ingen blir nazist.indd 6
08-09-02 16.27.45
Inledning ”Rektor misshandlad av nazister!” ”Lärare jagade bort nazister från skolan!” ”Nazister spred flygblad på skolgården!” Ja, de senaste åren har det varit gott om rubriker om hur odemokratiska, främlingsfientliga och rasistiska grupper försöker infiltrera skolans verksamhet. Många skolledare, men inte alla, inser snabbt problemet. För något år sedan konfronterades en rektor på grundskolan av problemet och träffade därför Christer Mattsson på en dag för kompetensutveckling i Småland. Följande dialog utspann sig: – Det som har hänt här nu är ganska nytt för oss, säger rektorn. – Men orten har ju varit ett tillhåll för nazister under lång tid. – Jo, men det var före min tid och sedan dess har det blivit mycket bättre, fortsätter rektorn. – På vilket sätt då? – Man ser inte symbolerna så tydligt längre och hör inte om lika mycket rasism, berättar rektorn. – Men ändå har kommunen bett mig komma hit! – Jo, men det här är något nytt och har inte med det gamla att göra. Det är den här killen som flyttade hit till ett familjehem och det har väl inte gått så bra, konstaterar rektorn. – Men är det inte konstigt att låta all personal få kompetensutveckling inom området, bara för att ni har problem med en kille? – Han är väldigt duktig att få med sig folk, påpekar rektorn.
Ingen blir nazist.indd 7
08-09-02 16.27.45
Många elever på skolan som attraherades av det rasistiska budskapet visade sig ha en äldre släkting kring bruksorterna i kommunen, som varit aktiv nazist före och under andra världskriget. Elevernas egna föräldrar skyltade däremot aldrig öppet med sina åsikter och attityder till invandrare. Men det fanns följaktligen en tradition för eleverna att falla tillbaka på. När skolan fick en ny elev från en annan ort aktiverades plötsligt de rasistiska ungdomarna i kommunen. Det går att bryta den destruktiva verksamhet som små odemokratiska grupper bedriver bland eleverna i våra skolor. Oavsett om det är nazister, islamofober eller homofober som står bakom alla kränkningar och hot. Men förutsättningen är att skolans personal vågar inse problemet. I den här boken beskriver vi en undervisningsmetod som med fördel kan genomföras på en skola som har problem med kränkningar och social oro. Metoden har i projektform visat sig ge mycket goda resultat, enligt de utvärderingar som gjorts. Boken består av fyra delar. Vi inleder i den första delen med att ge en bakgrund till själva problemet med kränkande och störande elever som har en koppling till en odemokratisk ideologi. Därefter visar vi i bokens andra del på vikten av att skolans personal inledningsvis bygger upp kunskaper om vad problemet handlar om, genom att kartlägga och analysera dess struktur och omfattning. I del tre beskriver vi den pedagogiska insatsen och delar med oss av konkreta exempel från genomförda projekt. Avslutningsvis beskrivs i del fyra vilka resurser som krävs och hur ett undervisningsteam som ska axla projektet kan utformas och arbeta.
Ingen blir nazist.indd 8
08-09-02 16.27.45
1. Vad är problemet? Social oro och elever som kränker och stör Problemet med intoleranta och odemokratiska elever som hotar och kränker elever och lärare samt stör undervisningen i största allmänhet, är att de hindrar skolans arbete med att lära och fostra eleverna till harmoniska och demokratiska medborgare. De kränkande eleverna bryter mot skollagen och läroplanen. De pedagogiska åtgärder vi föreslår går ut på att integrera de störande eleverna i gemenskapen med andra elever. Vi löser inga problem med att isolera, förflytta och särbehandla de elever som ingår i en destruktiv struktur på skolan. Däremot kan vi nå framgång om vi i stället inriktar oss på att med pedagogiska metoder och kunskap angripa idéerna och orsakerna till problemet. Det är med andra ord inte eleverna som individer som ska angripas. De störande eleverna sprider en social oro på skolan samtidigt som de själva bär på denna sociala oro främst i form av brist på självtillit. Den sociala oron kan till exempel ta sig uttryck i hot, mobbning, förstörelse och sabotage samt rent våld. Genom ett särskilt kurserbjudande under förslagsvis ett läsår, vill vi låta dessa elever frivilligt delta i en utbildning som ger dem en ny trygghet och en väg till en förändrad identitet. De flesta kommer efter slutförd kurs att inse värdet av att delta i den demokratiska gemenskapen på skolan och i närsamhället. Som en följd av en lyckad insats klipps banden mellan eleverna på skolan och den rasistiska eller nazistiska organisationen. Även om organisationen finns kvar på orten upphör rekryteringen, vilket i sin tur eliminerar organisationen på sikt.
Ingen blir nazist.indd 9
08-09-02 16.27.45
I följande kapitel i del ett redogör vi för sammanhangen kring störningar som kan kopplas till odemokratiska ideologier. Vi svarar på typiska frågor som lärare och rektorer kan tänkas ställa innan planeringen av en pedagogisk insats startar, och ger även en beskrivning av de elever som attraheras av en främlingsfientlig och rasistisk ideologi.
Sambandet mellan störande elever och odemokratiska ideologier Våren 2008 genomförde Sveriges Radio en enkätundersökning bland 1 300 skolledare på högstadiet och gymnasiet. Den visar att var femte skola har blivit föremål för främlingsfientlig propaganda och var tredje skola har utsatts för främlingsfientligt klotter. Undersökningen ger belägg för att rasistiska och nazistiska grupper medvetet satsar på att värva nya anhängare bland Sveriges skolelever. Det är därför viktigt att de eventuella sambanden mellan störande elever på skolan och odemokratiska grupper ute i närsamhället noga utreds. Det krävs detaljerade svar på flera frågor: • Finns det kopplingar mellan eleverna som stör och en odemokratisk organisation utanför skolan? Generellt menar vi att det ideologiska innehållet i de störande aktiviteterna övervärderas. Även eleverna i den rasistiska kärngruppen på skolan har ofta mycket bräckliga ideologiska kunskaper. De elever som kränker och stör kännetecknas inte främst av sin intellektuella verksamhet, utan av sin påtagliga fysiska närvaro med hot och våld. • Går den sociala oron på skolan att knyta till ortens historia? I de flesta fall finns det en eller flera odemokratiska strukturer ute i närsamhället. Främlingsfientlighet, rasism 10
Ingen blir nazist.indd 10
08-09-02 16.27.45
och nazism kan knytas till små orter och samhällen som präglats av låg social rörlighet och få invandrare. Paradoxalt nog finns det även ett samband mellan främlingsfientlighet och storstäder med hög social rörlighet och många invandrare. För att den sociala oron ska blomma ut på skolan krävs det ibland bara att en nyinflyttad elevs beteende utlöser en kedja av våldsamma händelser. Den inflyttade eleven är dock bara ett symptom på bakomliggande orsaker. • Kan den sociala oron uteslutande knytas till elever som har sociala problem i familjen? Alla elever med sociala problem är naturligtvis inte rasister och alla rasister har naturligtvis inte sociala problem. Men bland de elever som stör och sprider oro kring sig finns en hög andel med sociala problem av olika slag. Problemet med rasistiska elever är därför ofta att de är socialt utsatta, samtidigt som de attraheras av en odemokratisk ideologi. Därför föreslår vi längre fram i boken en pedagogisk insats som består av undervisning, stödsamtal och särskilda sociala insatser.
Nazisterna är få men aktiva
De aktiva nazisterna i Sverige är idag på sin höjd några tusen och för att överleva som politisk rörelse måste de hela tiden rekrytera nya anhängare. I tonåren söker ungdomar ofta en trygg identitet i en problematisk tillvaro. Elever på grundskolans högstadium är därför särskilt utsatta för rekryteringsförsök. Generellt sett finns det inte historiska förutsättningar för nazistisk verksamhet vid alla skolor, även om det förekommer lokala undantag. Nazismen växte sig aldrig 11
Ingen blir nazist.indd 11
08-09-02 16.27.45
stark i Sverige före och under andra världskriget. En anledning var att det fanns få etniska och religiösa konflikter att underblåsa. Sverige saknade också territoriella konflikter med sina grannländer. Medelklassen drabbades inte särskilt hårt av depressionen och missnöjet kunde därför inte odlas på samma sätt som i Tyskland. Kommunisterna i Sverige, till skillnad från i Tyskland, var inte heller tillräckligt många för att kunna utmålas som ett hot. Sedan det demokratiska genombrottet i början av 1920-talet har det parlamentariska systemet och de demokratiska partierna, trots alla brister, fungerat väl i Sverige.
Vanliga frågor och våra svar Alla skolor drabbas inte av ideologiskt motiverade elever som stör undervisningen, därför finns det inte heller någon generell beredskap att möta den här typen av skolproblem. Under de senaste åren har vi mött några lärarfrågor som ständigt återkommer när en drabbad skola tar kontakt med oss: • Hur vet vi att de störande eleverna har en ideologisk koppling? De kränkningar rasistiskt eller nazistiskt inspirerade elever bedriver på skolan är en del av en destruktiv struktur som hotar, mobbar, slår och förstör. Det går därför att se hur vissa elever på skolan ständigt kan kopplas samman med vissa andra elever, när lektionerna störs eller någon elev blir trakasserad. En kartläggning av eleverna kan sedan visa hur den destruktiva strukturen av störande elever ser ut. Dessutom brukar skolan få besök av utomstående
12
Ingen blir nazist.indd 12
08-09-02 16.27.45
och ofta äldre ungdomar. Ibland delar de ut flygblad, ibland vill de provocera fram bråk, men många gånger är syftet med deras närvaro att odla kontakten med den lilla ideologiska kärngrupp av kränkande elever som redan finns på skolan. Inte sällan dyker det också upp klotter i form av rasistiska och nazistiska symboler. • Måste vi göra stora projektinsatser även när bara enstaka elever stör med främlingsfientliga aktiviteter? Nej, så länge störningarna inte är kopplade till en destruktiv struktur som får en ideologisk näring utifrån. Handlar det om enstaka elever räcker det med att skolan arbetar med problemet genom vanliga åtgärder, i första hand utifrån den egna mobbningsplanen. En skolas mobbningsplan ska naturligtvis även omfatta kränkningar av främlingsfientlig och rasistisk natur. • Räcker det inte med att vi möter den rasistiska aktiviteten med föräldrakontakter och en gemensam och konsekvent genomförd undervisningsmetod? Jo, en god föräldrakontakt är alltid nödvändig i dessa sammanhang. Skolverket rekommenderar till exempel att hela klassen ska bemöta rasistiska påståenden genom att pröva dem i ett undersökande arbete. Den metoden är en viktig detalj men den fungerar inte som helhetslösning. Många gånger är de störande eleverna framgångsrika i att ta över ett klassrumssamtal. Dessutom är de ofta duktiga på att spela rollen av orättvist behandlade offer. Och varför ska klasskamraterna ständigt tvingas till att gräva fram argument som ska tala mot de störande eleverna? Då kan diskussionens utgång sägas vara på förhand given och de störande eleverna kan befästa sin attraktionskraft för andra elever genom att våga vara uppkäftiga mot lärarna. • Räcker det inte med att alla lärarna på skolan får delta i någon form av kompetensutveckling? 13
Ingen blir nazist.indd 13
08-09-02 16.27.45
Ja, så länge det handlar om ostrukturerade kränkningar utan ideologiska kopplingar. Då kan det vara lämpligt att kunskaperna uppdateras och utvecklas i den löpande pedagogiska verksamheten. Om det däremot är fråga om strukturerade och ideologiska kränkningar, är det motiverat att rikta särskilda insatser mot den lilla grupp som kränker och stör. • Lönar det sig verkligen att genomföra en omfattande och personalintensiv insats mot de störande odemokratiska eleverna? Den demokratiska vinsten med att göra en kraftfull insats består i att de rasistiska och nazistiska grupperna på orten inte längre får nya anhängare. Den ekonomiska vinsten utgörs av minskade kostnader för de elever som, i stället för att fortsätta sina störningar och kränkningar i det individuella programmet på gymnasiet, nu kan göra framsteg i gymnasieskolans övriga program.
Vilka elever söker sig till rasistiska grupper? Det finns olika teorier om varför vissa elever attraheras av ett rasistiskt eller antisemitiskt budskap. Sociologen Theodore W Adorno beskriver i boken The Authoritarian Personality från 1950 sin syn på sambandet mellan antisemitism och personlighetsstruktur. De elever som dras till antisemitismen skulle enligt honom ha en tydlig tendens till eftergivenhet inför dominerande auktoriteter. Beroendet av en stark ledare stärks genom att eleven ständigt får sin förenklade världsbild bekräftad av ledaren. Det skulle kunna låta så här: ”Ja, det är invandrarnas fel att det inte finns jobb till mig när jag går ut skolan!” För att känna sig delaktig i den rasistiska verksamheten tenderar eleven enligt denna teori att okritiskt ge sitt stöd till den rasistiska gruppen. Och att kritiskt granska sitt eget deltagande i gruppen skulle vara det samma som att undergräva sin 14
Ingen blir nazist.indd 14
08-09-02 16.27.45
egen identitet. För att undvika risken att utveckla ett empatiskt förhållande, kan eleven inte heller odla några nära kontakter med sina fiender. En typisk uppmaning i den rasistiska gruppen skulle kunna vara: ”Det gäller att inte vara blödig!” När sociologen Charles Tilly klarlägger varför vissa människor dras till exempelvis antisemitism och islamofobi, ser han delvis andra förklaringar. I International Journal of Comparative sociology no 46 från 2005, redovisar han tre typer av förklaringar: • Systemförklaring Förklaringen pekar på att olika samhällssystem kan ge olika effekter på vår uppfattning om andra människors värde. För en västerlänning kan till exempel de bristande kunskaperna om den muslimska världen lätt skapa en etnocentrism som underblåser grova förenklingar och rena fördomar: ”De höjda oljepriserna gör att jag inte har råd att åka bil längre och det är så typiskt att dessa värdelösa araber ska bete sig på det sättet mot oss européer!” Eller kanske låter det så här när grannarna diskuterar tidningarnas löpsedlar om ett misstänkt hedersmord: ”Alla vet ju att varenda muslim är en inskränkt kvinnomisshandlare!” • Relationell förklaring Här visar Tilly att förändrade relationer i ett samhälle ofta startar en jakt på syndabockar. Exempelvis kan framväxten av rasistiska åsikter gynnas av ändrade förhållanden på den lokala arbetsmarknaden: ”Alla invandrare jobbar helst svart, så det är klart att jag inte längre kan få något jobb!” Situationen kompliceras ibland om den lilla orten blir av med sin enda industri, samtidigt som antalet flyktingar på orten ökar. När arbetslösheten breder ut sig kan därför halsbrytande resonemang lätt få fotfäste i det dagliga samtalet. Det är viktigt att komma 15
Ingen blir nazist.indd 15
08-09-02 16.27.46
ihåg att svenska undersökningar inte visar att de arbetslösa blir nazister, utan snarare att nazister blir arbetslösa när de låter sin politiska verksamhet inkräkta på jobbet. • Dispositionell förklaring Precis som Adorno menar Tilly att en människas personlighet kan vara disponerad till att attraheras av auktoritära personligheter. Dessutom kan individen som har auktoritära personer som förebild, själv utveckla ett auktoritärt och odemokratiskt förhållningssätt till sin omgivning och samhället i stort: ”Tänk så enkelt det skulle vara, och utan en massa käbbel, om en enda stark man fick bestämma!” De båda sociologerna Tore Björgo och Yngve Carlsson ger i boken Vold, rasisme og ungdomsgjenger från 1999, en annan typ av förklaring till varför vissa elever ansluter sig till rasistiska grupper. De slår fast att det är händelser och omständigheter på hemorten som styr elevens beteende när han eller hon medvetet eller omedvetet söker efter gemenskap, identitet, skydd och spänning i tillvaron. Det är alltså inte i första hand en ideologi som styr sökandet efter meningsfull gruppsolidaritet, utan behovet av att bli sedd och bekräftad. En elev kan därför i till exempel en rasistisk grupp få uppleva hur det känns att betyda något för någon annan. Eleven slipper kanske att ständigt bli påmind om hur värdelös han eller hon är i skolan. Den rasistiska gruppen erbjuder eleven känslan av delaktighet, genom möjligheten att få vara med vid olika aktioner och samtidigt få uppleva en pirrande känsla av spänning. I skydd av gruppen kan känslor och frustration levas ut på ett riskfritt sätt. Eleven är på väg att bli en aktiv nazist!
16
Ingen blir nazist.indd 16
08-09-02 16.27.46
Ingen blir nazist.indd 17
08-09-02 16.27.46
Ingen blir nazist Üver en natt. Frügan är hur vi kan lära oss se mÜnster i ungdomars agerande sü att vi kan ta antidemokratiska yttringar pü allvar. Christer Mattson fick, efter det nazistiska mordet pü John Hron i Kungälv, uppgiften att utarbeta en framgüngsrik metod fÜr att arbeta med elevgrupper som kränker och stÜr i skolan. Metoden, som FN uppmärksammat och rekommenderar, bygger pü att fÜrst fÜrstü vilka drivkrafter som ligger bakom ett rasistiskt och främlingsfientligt beteende, fÜr att därefter kunna mÜta eleven med dialog och kraftfulla pedagogiska insatser. Christer Mattsson är grundskollärare och projektledare vid Forum fÜr levande historia. Christer har lüng erfarenhet av att arbeta med elever med främlingsfientliga üsikter. Han ledde bland att Toleransprojektet i Kungälv som startades i kommunen efter det uppmärksammade mordet pü John Hron. Magnus Hermansson Adler är universitetslektor i ämnesdidaktik med särskild inriktning mot historia vid GÜteborgs universitet och HÜgskolan i JÜnkÜping, och har en bakgrund som grundskollärare och gymnasielärare. Magnus har skrivit ett flertal lärobÜcker fÜr grundskola och gymnasium.
Lärare Lär Lärare Lär-serien inspirerar, väcker debatt och fÜr ut aktuell forskning inom pedagogik och lärande.
• Mattsson/ Hermansson Adler INGEN BLIR NAZIST ÖVER EN NATT
"Nügra elever längst bak bÜrjade argumentera fÜr att FÜrintelsen inte ägt rum. FÜrst blev jag stum, sedan bÜrjade jag med kraft och känsla fÜreläsa. Fakta staplades pü fakta [‌] Men klassen stod inte bakom mig. Nügra tjejer fnissade och ett par pojkar bÜrjade ställa kritiska frügor om mina üsikter. De andra satt alldeles tysta."
LĂ„RARE LĂ„R
Om hur skolan kan mĂśta intoleranta elever
LĂ„RARE LĂ„R
INGEN BLIR NAZIST Ă–VER EN NATT
INGEN BLIR NAZIST Ă–VER EN NATT Om hur skolan kan mĂśta intoleranta elever
Christer Mattsson • Magnus Hermansson Adler
*4#/
Ingen blir nazist OMSLAG.indd 1
08-09-02 16.39.41